Möbler och inredningsenheter för kök och bad Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning

Transkript

1 Möbler och inredningsenheter för kök och bad Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning Inledning Denna anvisning har sammanställts av TMF (Trä- och Möbelföretagen). Anvisningen är baserad på den för möbler och inredningsenheter allmänna standarden SS genom att lämpliga och representativa avsnitt inkl. krav har tagits med. Detta i syfte att renodla de krav och metoder som är tillämpliga för möbler och inredningsenheter för produktområdet Kök och Bad. Referens SS Möbler och inredningsenheter Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning. Orientering Denna anvisning tillämpas för bedömning av materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning hos färdiga möbler och inredningsenheter. Bedömningen gäller vid det tillfälle den genomförs. Säkerhet och hållfasthet (funktion) och ytors motståndskraft bedöms enl. andra standarder. Se exempelvis Möbelfakta ( Bilaga 1 innehåller metoder för mätning av egenskaper där så anges. Bilaga 2 innehåller översikter som redovisar hur ingående ytor/delar skall klassas: A-yta Framträdande delar. Motsvarar Klass B i SS B-yta Skymda delar. Motsvarar Klass C i SS C-yta - Dolda delar. Motsvarar Klass E i SS Genomförande Monterbara enheter skall monteras enl. tillverkarens anvisningar. Enheten skall konditioneras en vecka i normalt inomhusklimat. Temperaturen skall vara mellan 15 C och 25 C. Enheten skall placeras på plant underlag eller monteras på vägg enl. tillverkarens anvisningar. Ljusförhållandet vid bedömning skall vara ett jämnt, diffuserat ljus med en belysning på provytan som skall vara mellan lux. Ljuskällan kan vara diffuserat dagsljus eller artificiellt ljus. Betraktningsavståndet skall vara cirka 50 cm.

2 Materialkvalitet Massivt trä och fanér Avvikelse A-yta B-yta C-yta Kådlåpor Märgränder i mindre omfattning och konsekvent utspritt Missfärgning Inslag av mörkt kärnparti. Skall uppträda konsekvent Kvisthål, lösa kvistar Torra fastsittande kvistar när kvistfritt inte är angivet, max: Ø 6 mm när kvistfritt inte är angivet, max: Ø 12 mm Friska kvistar - barrträ när kvistfritt inte är angivet, max: Ø 20 mm när kvistfritt inte är angivet, max: Ø 30 mm - lövträ, max: Ø 6 mm, max: Ø 12 mm Urtagna och lagade/proppade kvistar Ifyllda kvisthål i avvikande färg Ifyllda sprickor i samma färg Ifyllda sprickor i avvikande färg Små ytsprickor

3 Noggrannhet i tillverkning Avvikelse A-yta B-yta C-yta Mått (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.2 och 3.3) Avvikelse från föreskrivet eller angivet linjärt totalmått, max: 1,5 mm 2,0 mm Kravet gäller endast där måttavvikelser kan inverka på anpassning till andra enheter eller till byggnad, tex. byggbara skåp. Vinklar (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.4) Avvikelse från rätvinklighet - kantlängd 400 mm, max: - kantlängd > 400 mm, max % av längden: dock max: 0,6 mm 0,15% 1,5 mm 0,8 mm 0,2% 2,0 mm Planhet (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.5) Avvikelse avseende buktighet eller skevhet, max: dock max: 0,4 % 3,0 mm 0,8% 4 mm Rakhet Krokighet hos spjälor, slåar och spröjsar som är avsedda att vara raka: max. % av längden 0,4% 0,6% Parallellitet hos springor (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.6) Avvikelse från parallellitet (tex. mellan eller omkring lådor och luckor) - springans längd 400 mm, max: - springans längd > 400 mm, max: dock högst: 1 mm 0,25 % av längden 2 mm 2 mm 0,5 % av längden 3 mm Springbredd (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.7) Breddskillnad mellan springor av samma slag tex. mellan eller omkring lådor eller luckor, max: 2 mm 3 mm

4 Linjering hos lådor, luckor, klaffar och utdragsskivor (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.8) Avvikelse i kant eller liv, max: 1,5 mm 2 mm Nedsjunkning och kärvning hos utdragsskivor och klaffar Avvikelse från horisontalplanet hos obelastad skiva, max: (Utdragsskiva i skåp mäts med skivan utdragen 2/3) 1,5 % av den utskjutande längden 2 % av den utskjutande längden Avvikelse i höjd i anslutningen mellan utdragsskiva eller klaff och angränsade yta, max: 1,5 mm 2 mm Sammansättningar Otäthet i sammansättning, dock max: 0.2 mm, dock max: 0.5 mm Otätheter vid kantlist Ilagningar i samma färg Ilagningar i avvikande färg Fanering, foliering Blåsor Otäthet i fog, dock max: 0.2 mm, dock max: 0.5 mm Ilagningar i samma färg Ilagningar i avvikande färg Kanter Ojämnhet mellan kantlist och skiva i begränsad omfattning, max 0,2 mm Kantlist i avvikande färg i relation till övrigt material i begränsad omfattning i begränsad omfattning

5 Kantpålimning som framträder som skuggor eller ojämnheter under faner i begränsad omfattning i begränsad omfattning Uppflisning i kantmaterial i begränsad omfattning Beslagning Åtkomliga beslag inkl. handtag som är vassa Ytjämnhet och putsning Genomslipning av faner eller annat ytskikt Ojämn putsning eller slipning Fiberresning Tvärgående sliprepor Ytbehandling Genomslipning Repor i begränsad omfattning i begränsad omfattning Knottrighet eller andra ojämnheter i begränsad omfattning Glansskillnader mellan ytor som avses vara lika i begränsad omfattning

6 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 1. Förklaringar För de tre huvuddimensionerna hos inredningar används i denna standard de termer som anges i och förklaras av figur 1 och 2. Figur 1: Skåp eller hushållsapparat Figur 2: Bänkskiva eller hyllskiva

7 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 2. Mätutrustning Längdmätdon, t ex mätband, skjutmått med breda klackar, skallinjal av stål, bygelmätdon. 90 vinkelhake försedd med två fasta och en skjutbar dubb samt skjutbar mätklocka SS-EN ISO 463:2006 med avläsningsmöjlighet på 1/100 mm. Rätlinjal med två dubbar med ställbar längd, den ena skjutbar. Mätklocka SS-EN ISO 463:2006 med avläsningsmöjlighet på 1/100 mm. Bladmått eller mätkil. Mätbord. Mätutrustningen skall medge en mätnoggrannhet som är bättre än eller lika med 1/5 av toleransen för de mått som bestäms. 3. Mätning 3.1 Uppställning Vid mätning skall enheterna vara placerade på mätbord eller annat plant underlag. Vid bestämning av vinkel- och planhetsavvikelser skall skåp och hushållsapparater stå på underlaget. 3.2 Bredd, djup, höjd Bredd såväl som djup och höjd bestäms: antingen mellan två motstående ytors hörnpunkter eller enligt figur 3, vilket ger fyra mätresultat eller mellan två motstående ytors hörnpunkter enligt figur 3, vilket ger fyra mätresultat. Antalet mätlängder kan vid kontroll ökas om så bedöms nödvändigt. För mätningar används mätband, skjutmått, skallinjal eller bygelmätdon.

8 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 Figur 3: Figur 4: Bestämning av bredd (djup, höjd) Som avstånd Bestämning av bredd (djup, höjd) avstånd mellan ytornas hörnpunkter. mellan kantlinjers änd punkter. Gäller skivor i allmänhet samt skåp och hushållsapparater med flänsar, utkragningar eller andra lokala utskjutande delar som blir bestämmande för dimensionen 3.3 Tjocklek Skivtjocklek mäts med bygelmätdon i fyra punkter enligt figur 5. Samtliga fyra värden rapporteras. Figur 5: Bestämning av tjocklek. Mätpunkter

9 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga Vinkelavvikelse Avvikelse från rät vinkel mäts vid hörn enligt figur 6 med hjälp av en 90 vinkelhake försedd med två fasta och en skjutbar dubb samt en skjutbar mätklocka. Avvikelser avläses vid den kortaste sidan. Figur 6: Bestämning av vinkelavvikelse 3.5 Planhetsavvikelse Planhetsavvikelser (skevhet och buktighet) hos skåpsidor, skåpsluckor, bänkskivor eller andra plana ytor bestäms på något av följande sätt och i den ordning som beskrivs i det följande. Vid ytor utan hörn väljs fyra referenspunkter belägna så långt från varandra som möjligt och så att de bildar en rektangulär yta. Vid de två beskrivna metoderna för bestämning av skevhet mäts samma avvikelse och metoderna ger alltså samma resultat.

10 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga Skevhet Metod 1: Skevhet bestäms med hjälp av en rätlinjal med två dubbar med ställbar längd, den ena skjutbar utmed linjalen, samt mätklocka. Rätlinjalens båda dubbar ställs in på dubblängden (höjden) a. A,B,C och D i figur 7 betecknar hörnpunkterna hos den yta som skall undersökas. Rätlinjalen placeras med den ena dubben i A och den andra i C. Mitt emellan A och C mäts avståndet c från linjalen till yta. Med linjalens dubbar i B och D mäts därpå mitt emellan B och D avståndet d från linjalen till yta. Skevheten s = 2 ( c-d ) Figur 7: Bestämning av skevhet med hjälp av rätlinjal

11 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 Metod 2 Den yta som skall bestämmas placeras enligt figur 8 med hörn på fyra dubbar, vilkas anliggningsytor (överytor) skall ligga i samma plan. Ytan skall vila eller tryckas mot tre av dubbarna. Avståndet från den fjärde dubben till ytan bestäms med bladmått eller mätkil och anges som ytans skevhet s. Figur 8: Bestämning av skevhet med hjälp av ett plan genom tre hörn Buktighet Metod 1 Vid bestämning av en ytas buktighet enligt denna metod används som referensplan medelplanet för ytans fyra hörn. Hänsyn tas alltså till skevheten. Som hjälpmedel vid bestämning används en rätlinjal enligt 3.5.1, metod 1. Figur 9 visar samma yta med samma hörnbeteckningar som figur 7. Rätlinjalen placeras med sina dubbar i de olika hörnpunkterna i den ordning (1-6) som anges i figur 9. Härvid gäller: Dubb i A och C skall ha längden (höjden) a-(c-d) / 2

12 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 Dubb i B och D skall ha längden (höjden) a + (c-d) / 2 a = dubblängd och c resp d = uppmätta värden enligt Utefter var och en av de sex sträckorna ( AB, BC, CD, DA, AC och BD) bestäms det största och det minsta avståndet från linjalen till ytan. Figur 9: Bestämning av buktighet, metod 1. Mätriktningar Differensen av a och nämnda avstånd är värden på ytans buktighet k. k blir positivt om ytan är övervägande konvex och tvärtom. Största positiva och största negativa buktigheten (k pos och k neg) anges. Figur 10: Bestämning av buktighet, metod 1, utefter en av ytans kanter.

13 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga 1 Metod 2 Vid bestämning av ytas buktighet enligt denna metod mäts i stället ytans krokighet utefter sex räta linjer utan hänsyn till skevheten. Buktigheten (krokigheten) bestäms med hjälp av en rätlinjal med två lika långa dubbar, varav den ena är skjutbar, samt en skjutbar märklocka eller bladmått. Rätlinjalen placeras med sina dubbar i de olika hörnpunkterna enligt figur 11. Utefter var och en av de sex sträckorna bestäms det största och det minsta avståndet från linjalen till ytan. Differensen av dubblängden och nämnda avstånd är värden på ytans buktighet (krokighet). Buktigheten blir positiv om ytan är konvex och tvärtom. Största och minsta krokigheten för respektive sträcka rapporteras, vilket ger 12 mätresultat, och betraktas enligt denna metod som mått på ytans buktighet. Figur 11: Bestämning av buktighet (krokighet), metod 2. Mätriktningar 3.6 Parallellitet hos springor Största och minsta bredd hos en springa mellan lådor eller runt luckor mäts med skjutmått, bladmått eller dylikt. Differensen av de två mätvärdena anges som avvikelse från parallellitet hos varje springa.

14 Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser Bilaga Springbredd Bredden hos springor av samma slag mäts på två ställen 25 mm från varje springas ändar. Medelvärdena av de två mätvärdena för varje springa noteras. Differensen av det största och det minsta medelvärdet anges som breddskillnad mellan springorna. 3.8 Lådor och luckors linjering Linjering i kant: Samtliga lådor i ett skåp skjuts över mot en sida enligt figur 12. En linjal placeras vertikalt vid lådförstyckenas eller luckornas kanter på andra sidan. Det största avståndet mellan linjalen och någon låda eller lucka mäts med bladmått eller likvärdigt mätdon och anges som avvikelse från linjering i sidkant. Linjering i lådors och luckors över- och underkanter mäts på motsvarande sätt. Linjering i liv: Linjalen placeras vertikalt framför de helt inskjutna lådorna eller luckorna enligt figur 13. Avståndet mellan yttersta och innersta lådan eller luckan mäts med bladmått eller likvärdigt mätdon och anges som avvikelse från linjering i liv. Figur 12: Figur 13: Bestämning av avvikelse från Linjering i sidkant hos Bestämning av avvikelse från linjering i liv lådor. hos lådor.

15 Bilaga 2 Framträdande delar: delar som är väl synliga vid normal användning av produkten. Skymda delar: delar som är synliga men ej framträdande vid normal användning av produkten. Dolda delar: delar som ej syns vid normal användning av produkten.

16 Bilaga 2

17 Bilaga 2

18 Bilaga 2

19 Bilaga 2