SIOS STYRELSENS REDOVISNING 2012

Transkript

1 SIOS STYRELSENS REDOVISNING 2012 Några ord från ordföranden Sammanfattning av verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelse detaljerad redovisning Årsredovisningen Revisionsberättelse 0

2 Några ord från ordföranden, Bästa deltagare, Som SIOS ordförande har jag förmånen att å styrelsens vägnar hälsa Er välkomna till SIOS Representantskapsmöte och därmed ett tillfälle att tillsammans summera och reflektera över det gångna året och vår verksamhet, men även föra en dialog och diskussion om framtida utmaningar. Under det gångna året har vi, trots dåliga förutsättningar och många hinder, lyckats genomföra en omfattande verksamhet. Både den interna och externa verksamheten har utvecklats. Med tillfredställelse överlämnar styrelsen sin redovisning med insikten om att vi inte har nått fullt ut inom alla verksamhetsområden. Den utåtriktade verksamheten har varit omfattande såsom: samverkan och representation, medverkan och deltagande, dialog, möten, uppvaktningar och inte minst remisser och skrivelser. Flera lyckade projekt har genomförts med relevant innehåll där antidiskrimineringsverksamheten har varit den främsta. Detta har starkt bidragit till att SIOS idag anses vara dels, en viktig organisation som företräder många olika gruppers gemensamma intresse och dels en erkänd samverkansfrämjande part inom civilsamhället. Aktivt deltagande i olika sammanhang har också gett oss möjlighet att ta upp för oss angelägna frågor och lyfta betydelsen av vårt föreningsliv samt föra fram våra värderingar. SIOS Idéprogram och VP har varit vår gemensamma utgångspunkt under årets aktiviteter men också i förberedelsen/underlaget för planerade möten och uppvaktningar av de politiska partierna, ministrar och myndigheter under Att få gehör för våra idéer om det framtida samhället och åtgärder för våra behov är inte den enda utmaningen. Om vi skall utöka och utveckla verksamheten är det nödvändigt med ännu större insatser för att motverka det minskade engagemanget och försvagningen av RF:s infrastruktur och finansiering. Detta förutsätter anpassade arbetsformer och verksamheter som utgår ifrån medlemmarnas önskemål och behov och de förändrade samhällsförutsättningarna. Det akuta är frågan om förändring, föryngring och ett större deltagande av kvinnor och ungdomar som är avgörande för förbundens och SIOS utveckling och därmed vår framtida existens. Det är bara genom sammanhållning och starka nuvarande och nya medlemmar och ett starkt SIOS som vi kan verka för mångfald som vägen till jämlikhet, att motverka diskriminering genom att hävda rätten till att vara olika, främja språklig och kulturell pluralism som grund för det mångkulturella samhället, vara solidariska med de utsatta samt genom ett aktivt deltagande i viktiga processer bidra och påverka förändringen av vårt samhälle utifrån SIOS idégrund om människors lika värde. Tillåt mig avslutningsvis att tacka alla förtroendevalda, engagerade i vår verksamhet och inom olika projekt, samarbetspartners och alla anställda för Era ovärderliga insatser under år Maria Olsson, ordförande 1

3 Verksamhetsberättelse för 2012 Sammanfattning Som inledning till den efterföljande detaljerade redovisningen sammanfattas verksamhetsberättelsen för 2012 under rubrikerna organisation och verksamhet. Organisation S ios interna arbete har präglats av samförstånd och insatser utifrån beslut på föregående RM samt att säkerställa den demokratiska processen med uppföljning och egenkontroll. Styrelsen har eftersträvat delegering och fördelning av arbetsuppgifter och representation till styrelseledamöterna samt haft kontinuerlig uppföljning så att tagna beslut verkställts inom rimlig tid. SIOS organisatoriska strukturer, alltifrån RM, styrelse, Ordförandemöte och sedan september Ledningsgrupp har fungerat bra på grund av långvarig kontinuitet och framsynt planering. Mötena har varit planerade, förberedda och beslutsmässiga. Engagemang i styrelsens arbete återspeglar också förbundens intresse trots att ett villkor för medlemskap också är aktivt deltagande. Under året och i spåret av det nya Idéprogrammet har översyn och anpassning av alla SIOS styrdokument gjorts. Uppföljning av gällande Jämställdhetsplan inklusive representation i RF:s styrelse har gjorts. En nästan 50% representation i SIOS och RF:s styrelser är glädjande även om det finns stora variationer mellan RF. Under året blev Kinesiska RF och Ukrainska Alliansen medlemmar i SIOS. SIOS ambition att växa och utvecklas innebär också behov av att alla engagerar sig, särskilt när det gäller styrelsemedlemmarnas återkoppling och engagemang i genomförandet av tagna beslut och i den gemensamma verksamheten samt projekten. Omfattande insatser kring: samordning, kommunikation, medlemsregister och gemensamma projekt och avtal med externa samarbetspartners har inte gett önskat resultat eftersom RF inte förmått slutföra det som påbörjats. Exempelvis med medlemsregistret emedan SIOS saknat resurser för att fullt ut stödja utvecklingen. Även samordningen när det gäller arkiv, IT och hemsidor har varit begränsad. Vår kontinuerliga organisatoriska utveckling fick ett avbrott under året då stöd till SIOS och antidiskrimineringsverksamheten minskade och stöd till några planerade verksamheter uteblev. Samtidigt backade externa samarbetspartners från de länge planerade gemensamma insatserna. Resultatet blev besparingsåtgärder samtidigt som vi måste upprätthålla pågående verksamhet och säkerställa resurser för Kvinnokommittén och dess verksamhet utvecklas och flera ansluter sig. Förutsättningar för större anslutning både finns och är nödvändig men också nya organisationsformer som förutom en mer anpassad organisation kan ge egna resurser. Regional-SIOS i Västra Götaland har verksamhetsmässigt fungerat bra trots sviktande engagemang. Under året har SIOS Syd kommit igång och fick möjlighet att synliggöras genom värdskapet för en stor konferens inom ramen för Överenskommelsen inom integrationsområdet. SIOS Mellansverige har kommit igång. Organisationen behöver dock breddas och verksamheten utvecklas. 2

4 Verksamhet S IOS verksamhet och projektverksamhet, både internt och externt, utgår ifrån de prioriterade utvecklingsområdena, Kvinnokommitténs verksamhet sker inom ramen för verksamhetsplanen samt RM:s beslut om prioriteringar. Språk, kultur och identitet - verksamheten har inriktats på att vid olika externa sammanhang påverka strukturer och särskilt frågor kring språk och modersmål samt sfi. Vi har fortsatt att medverka i referensgruppen för utredningen om tidsbegränsad sfi och även synliggjort vår syn när det gäller vuxenutbildning. Betydelsen av modersmålet har även lyfts upp i samband med SIOS olika remisser, forskningssammanhang och deltagande på seminarier och konferenser. Insatserna, om än sporadiska, för att följa upp utvecklingen inom kultursektorn har gjorts bland annat genom deltagande i de pågående regionala dialogerna, både för oss själva och gemensamt med Ideell kulturallians. Samarbetat med RF för FoD i en förstudie. Arbetet med att utveckla och förbättra SIOS arkiv har fortsatt och en ny SIOS hemsida har tagits fram. Jämlikhet och Mångfald verksamhetens tonvikt har legat på ökade insatser mot diskriminering. Antidiskrimineringsbyrån (Adb Stockholm Syd) har utvecklats och verksamheten har varit omfattande både när det gäller enskilda ärenden och informations- och utbildningsinsatser. Detta har varit möjligt, trots minskat stöd från US, genom fortsatt stöd från Botkyrka kommun för en avdelning av Adb i Alby. Deltagande i olika nätverk, samverkan med förbunden och andra inom intresseområdet, såsom DO, engagemanget hos volontärer och praktikanter har fortsatt. Insatser för att få igång verksamheten i Huddinge och Södertälje har fortsatt och trots positiv inställning så finns tröghet. Betydelsen av frågan och SIOS erfarenheter har också integrerats i de flesta av SIOS remisser. Utöver detta har omfattande utåtriktad, oftast i samverkan, och integrationsfrämjande verksamhet som aktivt deltagande i Integrationsöverenskommelsen bedrivits. Verksamheten har för det mesta haft en socialt inriktad prägel och haft ett stort inslag av insatser som varit riktade mot underrepresenterade grupper med stora behov. Vi har samarbetat och därigenom försökt påverka utvecklingen inom området i ett antal frågor. Detta har bland annat gällt: konsumentfrågor, brukarinflytande, den sociala ekonomin med flera. Frågorna har också lyfts upp i samband med remisser och olika projekt. Internt har verksamheten kring äldre- och pensionsfrågor varit mest aktuella och en temadag ordnades. Projektet med syfte att organisera personer med funktionsnedsättning inom SIOS RF är i slutfasen och ett nytt projekt med syfte att införa ett funktionshinderperspektiv på etablering av vuxna nyanlända i Stockholms län med stöd från Arvsfonden har startats. Utveckling av demokrati och fullvärdigt medborgarskap verksamheten har både intern och extern karaktär. Det utåtriktade har utgjorts av vår samverkan och engagemanget som medlem i CIVOS, Ideell kulturallians, Sveriges konsumenter och Folk och Försvar. Genom deltagande i det Partsammansatta forumet för dialog mellan regeringen och det civila samhället har vi synliggjort SIOS som aktör och i stort lyckas föra in i processen frågor som är viktiga (bidragsregler, ökade resurser, etniska organisationers betydelse, likabehandling, med flera) för SIOS och RF. Uppföljning av insatser kring jämställdheten och utveckling inom RF visade en positiv utveckling och därmed goda förutsättningar för fortsatta insatser och JP:s måluppfyllelse. I slutet av året startades projektet Agera tillsammans nu med syfte att förstärka SIOS och RF insatser mot rasism och andra former av intolerans. Även om alla RF inte deltar i SIOS KK har den ökande kvinnoorganiseringen inom förbunden haft positiva effekter. Lyckat genomförande av Projektet Innovativa kunskapsbroar resulterade i en Handlingsplan vilket kommer att förverkligas genom fortsatt projekt som bygger på kvinnornas behov och önskemål samt diskussion om framtida organisationsformer. 3

5 Verksamhetsberättelse - detaljerad redovisning 1. Organisation Under rubriken återges kortfattad information om de väsentliga händelserna gällande: styrelsen, ledningsgruppen, arbetsgrupper, Kvinnokommittén, Regional-SIOS, ordförandemöten och Representantskapsmötet. Allmänt tyrelsens arbete med de etablerade organisations- och arbetsformerna har fokuserat på att Sdels förstärka samarbetet genom olika gemensamma aktiviteter och större anslutning till projekt och extern verksamhet. Övergripande fokus har legat på arbete och processer vid framtagning av SIOS nya Idéprogram och det efterföljande organisatoriska förändringarna både när det gäller ansvar för verksamhetsområdena och ledningen samt RM:s uppdrag till styrelsen gällande Verksamhetsplan för Kontinuerlig uppföljning (egenkontroll) och avrapportering har gjorts. Alla val har följt SIOS Jämställdhetsplan. Trots engagemang och förankring så har några ledamöter (förbund) inte deltagit i styrelsearbetet på ett tillfredställande sätt och ett förbund har varit på gränsen när det gäller att uppfylla kraven för medlemskap. Ett av de stora hindren har varit att de flesta ledamöter inte kunnat ställa upp under dagtid då mycket av den utåtriktade verksamheten och delaktigheten förutsätter detsamma. 1.1 Styrelsen Styrelsen har under året haft sex (6) möten varav ett var konstituerande och ett samordnade med ordförandemöte. Arbetsformerna har utgått ifrån mesta möjliga delegering. Ordförande respektive ansvarig ledamot har tillsammans med kansliet förberett möten, haft många uppdrag och kontinuerligt löpande uppgifter, förberett underlag och verkställt styrelsebeslut samt ansvarat för ekonomiska frågor och personalfrågor. Ledamöternas deltagande i styrelsearbetet har varit tillfredställande (drygt 80 %). Vid de flesta möten har några av RF:s representanter (vid frånvaro av ledamoten/ersättaren) deltagit. Styrelsen konstituerades efter RM genom att ordförande valdes, ansvarfördelning beslutades, firmatecknare utsågs, tider för styrelsemöte och RM 2012 fastställdes och RM utvärderades. 1.2 Ledningsgrupp Efter beslutet i september har en omorganisation skett på så sätt att löpande uppgifter och beslut tas av den nybildade Ledningsgruppen (ordförande, viceordförande, ekonomiansvarig och de ansvariga (3) för fokusområden) medan beredning kommer att göras av de tre (3) arbetsgrupperna. Initiativ till reviderig av Instruktion och ansvarfördelning för SIOS förtroendevalda för att tydligöra ledningsgruppens och övriga styrelseledamöters ansvar. 1.3 Styrelsens och Ledningsgruppens sammansättning samt SIOS representation: Ledamöter: Maria Olsson, Berhane Tesfazghi, Spiros Gogos, Nikola Vojnovic, Bijan Shafiei, Aycan Bozarslan, Lydia Liu, Madjide Akay, Asha Ismail, Lioudmila Siegel och Amadeu Batel. 4

6 Ersättare Heshmat Farahnoosh, Adem Okur, Francisco Rodriguez, Mauro Gonzalez, Valerio Re, Alan Schwartz, Darko Misic, Hammurabi Barasmar, Stina-Maria Sundblom, Linda Can och Tetyana Rep. Adjungerade i styrelsen har varit: Adjungerad Dragan Dobromirovic Giacomo Gotti Tahmoures Yassami Ewa Nordin Representerar Regional-SIOS Västra Götaland Regional-SIOS Mellansverige Regional-SIOS Syd SIOS Kvinnokommitté Representanter i regionala SIOS styrelser har varit: Nikola Vojnovic och Julio Fuentes. Ledningsgruppen Maria Olsson Berhane Tesfazghi Spiros Gogos Aycan Bozarslan, Madjide Akay Amadeu Batel ordförande vice ordförande ekonomiansvarig Språk, kultur och identitet Jämlikhet och mångfald Utveckling av demokrati och fullvärdigt medborgarskap SIOS aktuell representation: Myndighet/Organisation Representant/er Status CIVOS Amadeu Batel/Milinko Mijatovic medlem Sveriges Konsumentråd Maria Olsson/Julio Fuentes medlem Folk och Försvar ingen fast medlem Svenska Spel ingen fast (helst RF som säljer lotter) medlem Ideell kulturallians - IKA Lioudmila Siegel/Maria Olsson medlem Partsammansatt Forum CIVOS/A. Batel och M. Mijatovic råd Delegationen för brukarinflytande Allan Swartz och Jila Moradi förordning Nätverket för socialt utanförskap Julio Fuentes deltar Socialdepartementet (delegationen) Pensionärskommittén Bijan Shafie/Julio Fuentes deltar Nätverket för migrationsfrågor Aycan Bozarslan/Milinko Mijatovic deltar Överenskommelsen inom Aycan Bozarslan, Berhane Tesfazghi deltar Integrationsområdet och Julio Fuentes Jordbruksverkets råd/referensgrupp Maria Olsson rep för konsumentfrågor Landsbygdsnätverket (Jordbruksverket) Asha Ismail rep/medlem Folksam Bijan Shafie/SIOS kansli kontakt Sveriges Begravningsbyråers F Bijan Shafiei/SIOS kansli kontakt Diskrimineringsnämnden Dragan Dobromirovic/Snezana Antic förordning 5

7 1.2 Arbetsgrupper Under året har arbetsgrupper bildats kring de tre utvecklingsområdena och vid framtagning av SIOS Idéprogram. Den ena avslutade sitt uppdrag i maj medan de övriga inte har kommit igång i förväntad omfattning. 1.3 Kvinnokommitté Kvinnokommittén (KK) består av kvinnliga representanter från några av våra medlemsförbund. Kommittén har under året haft fem (5) möten. Avslutningsseminarium för kommitténs projekt hölls i mars. Det årliga mötet hölls i maj där Ewa Nordin från Polska RF återvaldes som ordförande. 1.4 Regional - SIOS Allmänt De tre etablerade regionalorganisationerna verkar utifrån olika förutsättningar och brottas med olika utmaningar. Regional-SIOS i Västra Götaland är väl etablerat, bedriver omfattande verksamhet med ekonomiskt stöd från regionen men har svårt att engagera vissa grupper och få fler förtroendevalda att engagera sig. SIOS Syd har, efter inledande svårigheter, etablerat en organisation och kommit igång med verksamheten. SIOS Mellansverige har långsamt och i begränsad omfattning fått igång samverkan och verksamhet. Ett övergripande hinder har varit att SIOS saknar resurser för att på ett bättre sätt stödja och delta i den regionala verksamheten. Regional SIOS, Västra Götalands län, ( Regional-SIOS i Västra Götalandsregionen har bedrivit en bred verksamhet sedan Under 2012 har verksamhet bedrivits inom följande områden: övergripande integrationsfrågor, utbildningsdagar, informationsmöten och trivselträffar, kontaktskapande och opinionsbildning, kvinno- och ungdomar i verksamheten samt äldrefrågor i samarbete inom Nätverket Att åldras tillsammans, jämställdhetsfrågor, utveckling av föreningsverksamhet, språk och kultur, synliggöra SIOS organisationer inom Social ekonomi området, hjälp till nyanlända att komma in i svenska samhället samt andra frågor som är viktiga för våra medlemsorganisationer och svenskt samhälle. Regional-SIOS får bidrag från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd och får samtidigt i uppdrag att bedriva verksamhet inom vissa områden. Verksamheten har bedrivits dels i medlemsföreningarnas egna lokaler och dels i ABF:s lokaler i Västra Frölunda, för vilken VU och Styrelsen haft ansvar för. Trots den omfattande verksamheten som har bedrivits har Regional-SIOS mött många svårigheter i sitt arbete. Verksamheten har i stort burits av ett fåtal personer. Vi har varit tvungna att anlita administrativ hjälp utifrån för att kunna klara arbetsuppgifterna inom organisationen. Medlemsföreningarna inom Regional-SIOS har liknande svårigheter som vi och trenden fortsätter att det blir färre och färre bland medlemmarna som kan/vill engagera sig och arbeta ideellt. Samtidigt, kräver samhället mer och mer av föreningarna och minskar bidragen. Vi har även haft svårigheter att rekrytera yngre människor och kvinnor till Regional-SIOS verksamhet. Regional SIOS Syd, ( Under året har organisationen stadgats och verksamheten kommit i gång. SIOS Syd har deltagit och samordnat en del kring SIOS olika verksamhets- och projektinsatser. Projektmedel från Socialstyrelsen har möjliggjort att arbete med anhörigstöd kommit igång. Insatser för att etablera och förbättra organisationen och verksamheten samt få finansiering från regionen har gjorts. Under hösten anordnade de den regionala konferensen inom ramen 6

8 för Integrationsöverenskommelsen. Drygt 160 deltagare från föreningslivet, kommuner och myndigheter deltog. Den lyckade konferensen har synliggjort SIOS Syd vilket kommer att vara en stor fördel i för vår framtida organisering och verksamhet. Regional SIOS Mellansverige Årsmötet för SIOS Mälardalen hölls i september 2012 där en verksamhetsberättelse och redovisning för 2011 godkändes. En ny styrelse valdes. SIOS Mellansverige anmälde intresse för att inom ramen för Överenskommelsen inom integrationsområdet anordna en konferens i Köping. SIOS Mellansverige tillsammans med en grupp samarbetsparter genomförde konferensen den 10 december i Köping. Samarbetsparterna Hela Sverige ska leva, Svenska Kyrkan, Bilda, Hyresgästföreningen och Folkets Hus och Parker uttryckte vilja att fortsätta samarbetet inom ramen för Överenskommelsen inom integrationsområdet. 1.5 Ordförandemöte Ordförandemöte ägde rum i början av december i Stockholm. Huvudtema var diskussion och antagande av SIOS Verksamhetsplan för 2013 utifrån RM:s uppdrag. På dagordningen stod även diskussion kring: aktuella projekt, Överenskommelsen inom integrationsområdet och beslut om medlemsregister. Inom ramen för programmet hölls seminarium kring organisering av funktionshindrade inom SIOS RF och traditionell middag som årets avslutning. 1.6 Representantskapsmöte (RM) RM ägde rum i maj i Stockholm. Förutom sedvanliga RM punkter ägnades ett större utrymme för genomgång och antagande av SIOS nya Idéprogram och det efterföljande grupparbetet kring innehållet och prioriteringar för verksamheten under Inom ramen för programmet hölls också SIOS Kvinnokommittés årliga möte, SIOS regionala organisationer och externa samarbetspartners fick stort utrymme. 2. Verksamhet Här nedan följer en sammanfattning av SIOS verksamhet under Sammanfattningen återges under följande rubriker: intern verksamhet; utåtriktad verksamhet, samverkan och representation; medverkan och deltagande på konferenser och seminarier; dialog, möten och uppvaktningar; remisser och skrivelser samt projekt. För övrigt hänvisar vi till utförligare dokument/rapporter som finns på vår hemsida, Intern verksamhet: 2.1 Samordnings- och förankringsinsatser Styrelsen har i möjligaste mån försökt hålla förbunden både informerade och deltagande i SIOS verksamhet och projekt. Vi har försökt samordna genom att erbjuda möjlighet till gemensam infrastruktur när det gäller den gemensamma IT-strukturen, arkiv, ekonomi, revision och nya avtal. Kontinuerlig information till förbunden och möjlighet att få tillgång till intern information via SIOS hemsida. 2.2 Dialog och deltagande på förbundskongresser, m.m. Under året har man haft dialog och möte med Syrianska RF, Ukrainska Alliansen och Roma International samt engagerats i fortsatt stöd till Chilenska RF. Styrelsen har deltagit på några av riksförbundens (Iranska, Turkiska, Eritreanska, Chilenska, Grekiska) årsmöten och på Grekiska riksförbundets 40-års jubileum. 7

9 2.3 Nya medlemmar/dialog med andra förbund Två nya RF blev medlemmar i SIOS, Kinesiska RF och Ukrainska alliansen. Inga förfrågningar om medlemskap i SIOS har framförts och SIOS har inte tagit några uppsökande initiativ heller. 2.4 SIOS KK:s verksamhet Av SIOS medlemsförbund har alla rätt till representation i KK, men alla deltar inte aktivt i kommitténs arbete. Medlemsorganisationernas kvinnorepresentanter deltar i Kvinnokommitténs arbete såsom projekt och liknande. KK vill engagera alla som är intresserade av KK:s prioriterade frågor och verksamhet. Deltagande i olika projekt och samarbeten öppnar möjligheter för alla att engagera sig i åtminstone i någon del. Under flera år har verksamhetens aktivitetsnivå varierat. Kvinnokommittén är självständig men på senare tid har några av riksförbundens kvinnosammanslutningar blivit självständiga. De har därmed fått möjlighet att bli medlemmar i SIOS. Denna utveckling bör utmynna i en omorganisering efter diskussion om våra verksamhetsformer. KK har fungerat med organisatoriskt understöd från kansliet. KK beviljades projektmedel i syfte att finna former och innehåll för att utveckla KK. För mer information, se under avsnittet projekt. 2.5 Insatser mot diskriminering Arbetet mot diskriminering är en kärnverksamhet i SIOS och bedrivs i olika former. SIOS är huvudman för Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd. Dess verksamhet redovisas längre fram, under avsnittet projekt, eftersom den drivs i projektform. Utöver detta har SIOS deltagit i ett antal arrangemang som DO anordnat, bland annat en workshop och en avslutningskonferens om projektet Vägar till rättigheter, samt en serie samrådsmöten om jämlikhet inom vården som genomfördes under året. Vi har även deltagit på ett möte för Adb:s huvudmän vars syfte var att etablera fastare former för samverkan och gemensamt agerande. Som huvudman för Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd har SIOS varit delprojektägare i ansökan för EFS-projekt Kompetens har ingen färg, rekrytera kompetensen som initierades av Landstingets Region- och Tillväxtkontor. Projektet består av fem delprojekt som kompletterar varandra. Syftet är att arbetsgivarna tar vara på den etniska mångfalden så att de anställer flera med etnisk minoritetsbakgrund. SIOS är projektägare i delprojektet Nej till diskriminering i Stockholmsregionen. Projektet fick avslag på formella grunder, men har bedömts vara av strategisk betydelse. Förberedelserna till nästa ansökningsomgång har påbörjats. SIOS har även etablerat kontakt med LO-distriktet i Stockholms län i syfte att etablera ett samarbete för att utbilda skyddsombud i diskrimineringsfrågor. En träff med distriktets integrationskommitté ägde rum i oktober. 2.6 Temadag En temadag kring pensionsfrågorna och det nya Idéprogrammet anordnades. Underlag för diskussioner och förslag har varit en förstudie om Utlandsföddas pension och Folksams rapport Varning för låg pension samt AG:s förslag till revidering av tidigare Handlingsplattform. 2.7 SIOS Samarbete, infrastruktur och ekonomi 8

10 Insatserna utgår ifrån intresseanmälan och omfattar bland annat: samverkan, samordning, utbildning, medlemsregister, kommunikation, hemsidor, arkiv, projekt och bildandet av andra juridiska former för att driva verksamhet. Trots stort engagemang och insatser kring Verksamhetsplattformen där vårt medlemsregister i form av en databas utgör kärnan har utvecklingen inte blivit som vi hoppats. Även om uppfattningen att medlemsregistret utgör en gemensam plattform både som register men också som kommunikationsverktyg på alla nivåer har de involverade RF inte mäktat att genomföra verksamheten fullt ut. Orsakerna är flera men övergripande är det fråga om RF:s olika förutsättningar med olika svagheter och problem. RF:s utryckta intresse motsvarades inte alltid av det praktiska genomförandet. SIOS gemensamma avtal för Medlemsregistret har sagts upp vilket innebär att SIOS och RF tecknar egna avtal. Även andra planerade insatser har haft begränsad framgång. Möjligheterna att hjälpas åt när det gäller till exempel: hemsidor, arkiv, medlemsregister, administration och förvaltning har inte utnyttjats. Underliggande stöd i form av samverkan/avtal med utomstående aktörer har försämrats då Folksam och SBF valde att inte fortsätta trots uttalat mål om långsiktighet. 2.8 SIOS - info, hemsida, kommunikation och arkiv Under året har vi tagit fram SIOS hemsida vars fördel är enkelheten och därmed kontinuerlig uppdatering och fortsatt utveckling av hemsidan som vårt viktigaste informations- och kommunikationsverktyg. Insatser för att förbättra information och kommunikation genom medlemsregistret har tyvärr begränsats till SIOS föreningar/förtroendevalda och några RF som valt att behålla registret. När det gäller den dagliga och administrativa kommunikationen har den förbättrats även om förbundens och de förtroendevaldas gensvar på skrivelser och brev från SIOS styrelse ibland uteblir. SIOS arkiv har utökats. Förteckning över alla dokument och en databas med digitala dokument finns på hemsidan. Tyvärr fick vi tekniska problem med arkivregistret och har påbörjat att förbereda alternativa lösningar i syfte att vidhålla tillgängligheten. Erbjudande om att få stöd och hjälp av SIOS arkivarie för att ordna RF:s arkiv har besvarats av några RF utan att ha kommit i gång på riktigt. 2.9 Verksamhet med SIOS samarbetspartners Folksam ( Samarbetet med Folksam fortsatte i enlighet med avtalet och deras utryckta vilja att fortsätta med att utveckla samverkan med SIOS och RF dels genom konkreta insatser kring pensionsfrågorna och dels att förbereda nya tjänster som samlingsförsäkring för föreningslokaler och anpassade produkter för företagare. Avtalet (400 tkr) avsåg stöd för uppbyggnad av SIOS medlemsregister (avgifter, utbildning, m.m.) och en förstudie kring pensionsfrågor med ambition att utveckla den gemensamma verksamheten (externa åtgärder gentemot myndigheter och politiker) och att utöka insatserna inom SIOS RF. Under våren slutfördes det första året genom att en rapport togs fram kring utlandsföddas pensioner. Samarbete och alla insatser sammanställdes i en rapport, utvärdering gjordes och dialog om fortsättningen startades. Utifrån erfarenhet under flera års samarbete lade SIOS ett skriftligt förslag om innehållet, 9

11 formen och de ekonomiska förutsättningarna för att fortsätta med att utveckla samarbetet i vilket de intresserade RF skulle delta och SIOS samordna. Folksam valde att omprioritera sina insatser genom att inte fortsätta med gemensamma insatser på SIOS nivå utan skulle samarbeta med RF direkt. I slutet av året valde Folksam att inte fortsätta med informationsavtalet (hemsida/info) som från början var grund i det ramavtal till vilken RF anslöt sig. Sverige Begravningsbyråers Förbund (SBF) ( SIOS och Sveriges Begravningsbyråers Förbund har samarbetat i ett projekt vars syfte är att verka för att den begravningsverksamhet som bedrivs och det stöd som ges i Sverige vid dödsfall tar hänsyn till människors kulturella bakgrund och traditioner. Ett värdigt bemötande vid dödsfall ska vara en del av integrationsprocessen med ökad delaktighet och mångfald i samhället i stort. Projektets innehåll var: information på hemsida, tidningar, olika möten, etc.; utbildning av kontaktpersoner och etablering av samarbete mellan byråer och RF/föreningar. Projektet första år avslutades med ett utvärderingsmöte med representanter från de deltagande RF, SBF och flera byråer. Den gemensamma uppfattningen och uttalad vilja från SBF var att samarbetet skulle fortsätta utifrån de vunna erfarenheterna (rapport finns). SIOS som skulle samordna insatserna lämnade ett förslag till SBF när det gäller formen för framtida insatser (16 RF anmälde intresse) och projektets uppläggning och innehåll. SBF meddelade senare att man ändrar uppläggning och kommer att bedriva samarbete och verksamhet i direkt överenskommelse med de intresserade RF. Information i form av annons på SIOS hemsida och info vid lämpligt tillfälle ville man fortsätta att lämna ersättning för. 3. Utåtriktad verksamhet, samverkan och representation 3.1 Partsammansatta Forumet Den tidigare föreslagna delegationen som forum för dialog och påverkan blev Partsammansatta forumet mellan regeringen och det civila samhället. Under året övertogs ansvaret för administrationen av forumet av Ungdomsstyrelsen iom deras uppdrag gällande frågor kring politiken för det civila samhället. Forumet utökades från 10 (fasta) till 20 representanter (rörliga) varav CIVOS fick fyra platser. Möten har fått prägel av: temadiskussion, stor rörlighet, olika och egna intressen och olika kompetens vilket inneburit att den ursprungliga idén om ett högsta forum frångåtts. Sammanfattningsvis diskuterar regeringen och ett antal ideella organisationer på Partsgemensamt forum villkoren för det civila samhället. Under 2012 diskuterades bidragsgivningen, delaktighet, kunskapen om det civila samhället, organisationers roll som utförare, och genomförandet av politiken. 3.2 CIVOS ( CIVOS Civilsamhällets organisationer i samverkan har 18 paraplyorganisationer som medlemmar där i stort sett alla de stora samarbetsorganisationerna ingår förutom Riksidrottsförbundet och HSO. SIOS har en plats i styrelsen (ledamot/personlig ersättare). 10

12 CIVOS är etablerat med fasta arbetsformer. Medlemsmöten, seminarier, deltagande i Almedalen och remissyttrande är några inslag i verksamheten. Förutom insatser för att få nya medlemmar och säkra finansieringen har man följt upp frågan om momsredovisning för ideella föreningar och verkat för att få till stånd en statistik som skulle synliggöra de civila samhällsorganisationernas betydelse för hela samhället. Den viktigaste frågan var ansträngningar att påverka utformningen och genomförandet av den beslutade politiken för civilsamhället. I det arbetet har man av regeringen krävt upprättande av en Handlingsplan (åtgärder, resurser, genomförande). Frågan har även aktualiserats på flera möten med Partsammansatt Forum. 3.3 Ideell kulturallians IKA ( ) Ideell kulturallians samlar mer än 50 organisationer som tillsammans genomför arrangemang med en samlad publik på över 65 miljoner besökare årligen. Ideell kulturallians vill medverka till att utveckla de ideella kulturorganisationernas roll och uppdrag i samhället, vara en drivande part i utveckling av kulturinstitutionerna och annan infrastruktur på området samt arbeta för en minskad offentlig styrning av de ideella organisationernas verksamheter. Ideell kulturallians vill bli en samtalspartner för lokala, regionala och nationella beslutsfattare och därmed medverka till att öka förutsättningarna för allmänhetens deltagande och inflytande inom kulturpolitikens område. IKA har fått ett litet stöd från Kulturrådet för att driva verksamhet och stärka organisationen och denna utgör en av de viktigaste parterna från kultursektorn. IKA har genomfört flera regionala möten (regionalisering av politiken/resurser) och på vissa möten deltog förtroendevalda från våra föreningar. SIOS ingår i IKA:s Representantskap, dock ej i styrelsen. 3.4 Folk och Försvar ( ) Vi har deltagit på Folk och Försvars årsmöte (SIOS medlem) och några seminarier som Folk och Försvar har anordnat. I år deltog vi inte på den årliga konferensen i Sälen. 3.5 Sveriges konsumenter ( SIOS är medlem i Sveriges Konsumenter sedan 2002 för att kunna bevaka våra medlemmars intressen som konsumenter. Sveriges konsumenter äger tidningen Råd och Rön. Vi har deltagit på några av SK:s konferenser och Representantskapsmötet. 3.6 Svenska Folkspel ( Vi har blivit kvar som medlemmar eftersom det gynnar SIOS aktiva föreningar även om det är få som utnyttjar möjligheten att öka sina intäkter med försäljning av Sverigelotten och Bingolotto på SIOS licensnummer. 3.7 Skyddsvärnet ( Skyddsvärnet är en förening med 140 medlemmar och ett 30-tal anställda. Föreningens uppgift är att bistå människor så att de kan ta sig igenom olika svårigheter. Det handlar om verksamhet som bo- och arbetsträning, familjevård, psykologmottagning, öppen vård, utbildning, m.m. Föreningen har också startat ett socialt företag. Under året har vi fört dialog kring olika frågor och stöttat varandra i de externa sammanhang då Skyddsvärnet är med i Överenskommelsen inom integrationsområdet. Dialog kring 11

13 samverkan när det gäller att starta verksamhet i andra juridiska former (kooperativ, sociala företag) har förts. Samverkan utgår ifrån ömsesidigt intresse varvid deras kompetens (företagande/upphandling) skall underlätta etablering av SIOS verksamhet i nya former. 3.8 Delegationen för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor SIOS deltar sedan i slutet av år 2003 i Socialdepartementets delegation för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor. Syftet med delegationen är att lyfta fram och förändra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället genom att de representanter från olika frivilligorganisationer som finns representerade i delegationen, för en direkt dialog med Socialdepartementet. SIOS har haft två representanter under året, den ena från Riksförbundet Roma International och den andra från Iranska riksförbundet. 3.9 Nätverket mot socialt utanförskap SIOS deltar i Nätverket mot socialt utanförskap som är ett brett samarbete mellan organisationer som har verksamhet inom det sociala fältet. Nätverket har inte haft sammanträde under året Nätverket för migrationsfrågor Efter att Flyktingpolitiska nätverket avvecklades blev SIOS inbjudet att ingå i nybildade Nätverket för migrationsfrågor (statsrådet Billström). Två möten har hållits vars huvudtema var globala migrations- och utvecklingsfrågor Överenskommelsen mellan staten och den ideella sektorn inom det sociala området SIOS har tecknat överenskommelsen inom det sociala området, men inte varit aktiva bland annat på grund av resursbrist. SIOS har prioriterat arbetet med Överenskommelsen inom Integrationsområdet Deltagande i Överenskommelsen inom integrationsområdet Regeringen initierade 2009 en dialog på integrationsområdet som liknade den dialog som fördes på det sociala området. Regeringen tog beslut att teckna överenskommelsen under Överenskommelsen syftar till att tydliggöra de idéburna organisationernas roll inom integrationsområdet i arbete med nyanländas etablering och integration samt att möjliggöra för dessa aktörer att vara utförare på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma inom området. I överenskommelsen har organisationerna framhävt vikten av att man undanröjer de strukturella hinder som finns i samhället för att ta emot de nyanlända; att ett effektivt integrationsarbete handlar om att motverka att grupper och individer marginaliseras och diskrimineras; att satsningar på modersmål och svenska som andraspråk är besläktade med varandra; att ett interkulturellt perspektiv behöver utvecklas och att det är viktigt att organisationerna får erkännande för sin roll och tilldelas resurser i nivå med den roll de fyller och den verksamhet de utför. SIOS har varit en aktiv part i formuleringen av dessa ställningsstaganden samt organisationernas syften och utgångspunkter i dialogen. SIOS tecknade Överenskommelsen inom integrationsområdet i oktober Under försommaren 2011 bildades en styrgrupp för uppföljningen av Överenskommelsen inom integrationsområdet bestående av representanter för regeringskansliet, organisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting. SIOS har sedan dess ingått i styrgruppen samt fått i uppdrag att samordna och projektleda regionala konferenser och andra aktiviteter. Under året anordnades regionala konferenser i Köping och Malmö. En sammanfattande rapport från 12

14 dessa konferenser är tillgänglig på SIOS hemsida, Projekten Diversa och Direkta Hösten 2010 fick SIOS inbjudan att delta i referensgruppen för projekten Diversa och Direkta. Dessa projekt har genomförts i partnerskap mellan Arbetsförmedlingen och ett antal kommuner i södra delen av Stockholm och finansierats av ESF. Projektet Diversa handlade om kompetensutveckling av personal på Arbetsförmedlingen och i kommunerna i syfte att minska risken för diskriminering. Detta gjordes genom att öka medvetenheten om eget och andras perspektiv och hur språk- och kulturrelaterade kunskaper kan utveckla verksamheten. Projektet avslutade Projektet Direkta handlade om metodutveckling för att nå och vägleda personer som inte talar eller förstår svenska till arbetsmarknaden. Detta avslutades Landsbygdnätverket (Jordbruksverket) Landsbygdsnätverket bildades 2007 av Jordbruksverket inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet i EU och har samma huvudmål som landsbygdsprogrammet, det vill säga att landsbygden skall utvecklas på ett hållbart sätt; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Landsbygdsnätverket samlar genom informationsarbete, erfarenhetsutbyte och metodutveckling parter som är berörda av genomförandet av landsbygdsprogrammet för att därigenom förbättra genomförandet och förstärka programmets insatser för landsbygdens utveckling. Landsbygdsnätverket har olika arbetsgrupper och över 100 medlemmar bland myndigheter och riksorganisationer. SIOS har anslutit sig till nätverket och deltar genom en representant för Somaliska Riksförbundet ( ) 3.15 SFI-gruppen SFI-gruppen bildades 2010 inom ramen för projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisningen. SFI-gruppen består av representanter för SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, HRF, Hörselskadades Riksförbund, SRF, Synskadades Riksförbund, Dyslexi förbundet FMLS och DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder SFI-gruppen är även öppen för andra förbund. SFI-gruppens uppdrag är att bevaka och ta initiativ i frågor som berör språkinlärning i svenska som andraspråk för människor med funktionsnedsättning. Under 2012 har SFI-gruppen haft ett par sammanträden och medverkat med en föreläsning i Stockholms universitets lärarutbildning för SFI och svenska som andraspråk. 4. Medverkan och deltagande på seminarier och konferenser 4.1. Medverkan vid konferensen Möjligheter till språkutveckling? Konferens om SFI och grundläggande vuxenutbildning i november 2012 Nationellt centrum för svenska som andraspråk, NC, ville med konferensen belysa och föra diskussion kring de förändringar som den grundläggande vuxenutbildningen och SFI genomgår och kommer att genomgå. SIOS medverkade med föreläsningen Gör språket tillgängligt! Om funktionshinder och andraspråksutveckling och i en sammanfattande paneldebatt. 4.2 Medverkan i Riksförbundet för Folkmusik och Dans förstudieprojekt 13

15 SIOS deltog i ett förstudieprojekt vars syfte är att ta etablera samverkan och framtida gemensamma projekt Samverkan för Mångfald både centralt och regionalt. Utifrån en analys av situationen är den långsiktiga visionen byggandet av nya samarbeten mellan aktörer engagerade i musik och dans med rötter i olika delar av världen. Olikheter i språk ska inte vara ett problem utan en tillgång olika musik- och dansspråk ska möta varandra i samspel med andra konstformer. Efter förstudie tog SIOS initiativ och inbjöd RF till ett möte och diskussion om samarbete mellan våra förbund och RF Folkmusik och Dans och dess medlemmar. Kontakterna har fortsatt direkt med de intresserade RF/föreningarna i Stockholmsområdet. 4.3 Medverkande i Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Dir. 2011:92. SIOS blev inbjuden att medverka i referensgruppen till Utredningen om översynen av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Utredningen ska kartlägga i vilken grad utbildningen lever upp till nationellt fastställda mål och syften när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar samt vid behov föreslå åtgärder för att förbättra utbildningen så att målen och syftena uppfylls. Utredningen kommer att avslutas april Medverkande i Dialogen om utformning av Socialfonden SIOS blev inbjuden att medverka i en arbetsgrupp för att diskutera utformningen av Europeiska Socialfonden i Sveriges programperiod Arbetet innebär att bidra till en diskussion om vad Socialfonden ska omfatta i nästa programperiod samt hur genomförandet ska utformas. Arbetsgruppen startade under hösten och kommer att slutföra sitt arbete troligtvis sommaren Seminarium om det frivilliga/ideella engagemanget SIOS deltog på ett seminarium under rubriken Jag är inte osynlig längre vars syfte var att lyfta upp de enorma ideella insatser inom det civila samhället med exempel från Finland där man genomför kontinuerliga befolkningsundersökningar om finlandsvenskarnas rikliga sociokulturella kapital i form av föreningsengagemang. 4.6 Ideell Arena och Vetenskapsrådet SIOS deltog på en konferens som Ideell Arena och Vetenskapsrådet anordnade kring forskning om det civila samhället. 4.7 Nationellt rådslag om främlingsfientlighet och intolerans Vi deltog på rådslaget i Rinkeby som integrationsministern inbjöd till och på vilket insatser mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans diskuterades. Förslagen skulle utgöra underlag för regeringens tredje strategi om arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige. 5. Dialog, möten och uppvaktningar 5.1 Ungdomsstyrelsen ( Under året har dialogen fortsatt genom att vi deltar på olika möten och har direktkontakt med ansvariga tjänstemän. SIOS hade flera projekt med stöd av US. Förslaget om särskild förordning och resurser till paraplyorganisationer och behovet av större anslag till RF aktualiseras kontinuerligt. Ungdomsstyrelsen har förutom ansvar för att fördela bidrag till olika organisationer att även ge stöd till olika verksamheter och projekt. US har även myndighetsansvaret när det gäller politiken för det civila samhället. 5.2 Miljöpartiet 14

16 I augusti träffade SIOS Miljöpartiet i Stockholms stad. Ämnet för samtalet var Stockholms stads arbete mot diskriminering. Miljöpartiet presenterade sedan under hösten en motion till fullmäktige om att staden skulle utveckla sitt arbete mot diskriminering. 5.3 Möte med Organisationssmedjan från Finland SIOS uppvaktades av Organisationssmedjan i vilken ingår flera organisationer som arbetar med Finlands flyktingar. Smedjan med stöd av staten hjälper invandrarföreningar med administrativa uppgifter men även med att informera kommuner om betydelsen av att stödja föreningar. De ville använda sig av SIOS modellen för att bilda en nationell paraplyorganisation. 6. Remisser och skrivelser Här nedan följer i kort sammanfattning av under året lämnade remisser och skrivelser Yttrande med anledning av regeringsuppdraget att genomföra en förstudie om metoder för undersökningar om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden. Regeringen gav DO i uppdrag att i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB), Folkhälsoinstitutet och Datainspektionen genomföra en förstudie om metoder för undersökningar som skulle kunna användas för att samla in uppgifter om levnadsförhållanden bland befolkningen. Det handlar om de personer som anser sig tillhöra de nationella minoriteterna och de grupper som skyddas av de diskrimineringsgrunderna som specificeras i Diskrimineringslagen. Syftet med uppdraget var att förbättra underlaget som används för att utforma och följa upp regeringens politik gällande såväl arbetet för de nationella minoriteterna som arbetet mot diskriminering. Uppdraget slutfördes under SIOS deltog i den referensgrupp som DO tillsatte och utgav dessutom följande yttrande. SIOS anser att regeringsuppdraget är ett bra initiativ eftersom det har saknats tillförlitligt underlag i Sverige för att följa upp utvecklingen av de mänskliga rättigheterna och arbetet mot diskriminering. SIOS har länge framfört förslaget att statistik om modersmålsanvändning behövs för planering av förskole-, skol- och gymnasieverksamhet gällande modersmålsundervisning. Många människor återgår till sitt modersmål när de blir äldre och har svårt att kommunicera sina behov på svenska. Även här utgör uppgifter om antalet modersmålsanvändare ett viktigt underlag för planering av äldreomsorg och olika vårdsinsatser. Mot denna bakgrund anser SIOS att uppdraget även bör omfatta uppgifter om språk för de etniska minoriteter som inte är erkända som nationella minoriteter. SIOS ansluter sig härmed till de rekommendationer som Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) som utmanar de svenska myndigheterna att vidga de grunder som anges i den nya diskrimineringslagen (2008:567) så att de uttryckligen omfattar diskriminering på grundval av språk. 6.2 Debattartikeln om läsbara förpackningar SIOS skrev under en debatt artikel om läsbara förpackningar som uppmanade tillverkarna, handeln och designbyråerna att tillmötesgå konsumenternas behov av tydlig information om produkterna. Debattartikeln skrevs på initiativ av Sveriges Konsumenter och publicerades på DagensHandel.se i september Yttrande över Departementsskrivelse om Utvidgad målgrupp för etableringslagen 15

17 Arbetsmarknadsdepartementet föreslog att fristen på två år för att anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande ska omfattas av lagen (2020:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare inte ska gälla om den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och flyktingen eller den skyddsbehövande först togs emot i en kommun efter den 31 december Bakgrunden var att Migrationsöverdomstolen i början av 2012 utfärdade en dom som föranledde att Migrationsverket kom ut med ett nytt rättsligt ställningstagande om att kravet på klarlagd identitet i vissa fall kan frångås och att det kan räcka att göra identiteten sannolik. I sitt yttrande tillstyrker SIOS förslaget att fristen inte ska gälla, men att tidpunkten när den flyktingen eller den skyddsbehövande först togs emot i en kommun ska vara efter den 31 december Anledningen är att Migrationsverkets första rättsliga ställningstagande om kravet på klarlagd identitet utfärdades i mars Detta har kunnat påverka de anhöriga och gjort att de avstod att ansöka om uppehållstillstånd. SIOS föreslog att bestämmelsen i etableringslagen om tvåårsregeln ska tillämpas retroaktivt från och med mars Översatt till kalenderår blir den 31 december Ingen remiss På grund av bristande resurser och prioriteringar har SIOS inte yttrat sig över några utredningar som vi blev inbjudna att lämna synpunkter på. 7. Projekt Allmänt Verksamhet i projekt har många fördelar men utgör också en belastning på SIOS svaga infrastruktur samt för de förtroendevalda eftersom allting skall genomgå den demokratiska processen. Verksamheten bedrivs i samklang med SIOS Instruktion och föreskrifter för SIOS projektverksamhet. Information om och förankring av SIOS projekt har skett kontinuerligt. Ledning för projekten utgörs av förtroendevalda, projektledare och i förekommande fall representanter för samarbetspartners. Det tekniska understödet och samordningen ges av SIOS kansli. Verksamhetssekreteraren stödjer förberedelser, igångsättandet, rådgivning och kompetensutveckling medan organisationssekreteraren ansvarar för samordning, ekonomisk hantering och personalfrågor. 7.1 Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd ( Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syds (Adb) verksamhet utgör en viktig del i SIOS antidiskrimineringsverksamhet. Adb Stockholm Syd har beviljats verksamhetsstöd även för Verksamheten är dels proaktiv genom information, föreläsningar, utbildningar, samverkan med våra och andra föreningar/organisationer, och dels reaktiv, det vill säga inriktad för att ge råd och stöd till personer som vänder sig till byrån och vill ha hjälp. Båda delarna utvecklas och ökar i omfattning och Adb får allt större genomslag. Byråns personal har bistått SIOS i olika sammanhang och vid remisser. Samarbete med Södertörns HS fortsätter och fyra praktikanter har under hösten arbetat i Alby, liksom ett flertal volontärer. Adb är engagerad i utvecklingsarbetet i syfte att utöka verksamheten/adb avdelningar till ytterligare kommuner, i första hand Huddinge och Södertälje. Under året har Adb haft dialog med politiker i Huddinge kommun för att söka ändra kommunens inställning kring antidiskrimineringsverksamheten, medan i Södertälje skulle först ett SIOS lokalt nätverk bildas för att bättre förankra och få stöd för framtida verksamhet. Arbetet med att utveckla det lokala nätverket har givit frukt, och i skrivande stund påbörjas en försöksverksamhet med att etablera en begränsad tillgång till rådgivning för invånarna i Södertälje. 16

18 Samarbete med Botkyrka kommun Efter att Ungdomsstyrelsen år 2010 drog in medlen för en av våra byråer har vi, för att behålla samma verksamhetsomfattning (byråfilial i Alby), fått gehör och stöd från Botkyrka kommun även under Kommunen har också antagit ett interkulturellt program och har olika aktiviteter i vilka Adb aktivt deltar som en erkänd del av strategin. Stödet och samverkan med kommunen är viktig som modell för framtida utveckling. Extra satsning SIOS har genom Adb gjort betydande ansträngningar att utvidga det framgångsrika samarbetskonceptet som etablerats med Botkyrka kommun till andra närliggande kommuner. Vissa framgångar har nåtts. Vi har nu frågan uppe för beredning i Huddinge kommun och har fått positiva signaler om att ansöka om samarbete med de övriga efter att vi anordnat en välbesökt konferens för de nämnda kommunerna, på vilken även Ungdomsstyrelsen deltog. Dock har arbetet inte fortskridit i den takt vi önskat. De flesta målkommuner har ingen antidiskrimineringsagenda och det finns ofta ett politiskt motstånd mot frågan. Vi hoppas kraftsamla och få ett genombrott för vår strävan under Dock krävs en bättre lokal etablering för att diskussionerna ska lossna. I slutändan är detta en resursfråga, eftersom någon lokal etablering inte är möjlig med dagens ekonomiska läge. Adb har, i samverkan med Botkyrka kommun, anordnat ett seminarium där vi bjöd in de andra kommunerna i vårt verksamhetsområde till att samtala kring kommunernas eventuella samverkan kring att gemensamt finansiera en utveckling av antidiskrimineringsverksamheten. Även Ungdomsstyrelsen var närvarande och kunde upplysa de inbjudna om regelverket kring den statliga delfinansieringen av antidiskrimineringsbyråerna. Seminariet var välbesökt och många viktiga slutsatser nåddes. Vi har planerat ett uppföljningsmöte under våren 2013, där vi hoppas få till stånd en gemensam strategi. Adb är även en av initiativtagarna till etableringen av nätverket Friends of Equality, som skall verka för en positiv framtid för Botkyrka. Nätverket består av organisationer och individer som har Botkyrkas bästa i åtanke. Vår idé är att vidareutveckla nätverket och etablera det som en grund för en bred aktivism och utbyte av idéer och fungerande strategier för att stödja den interkulturella utvecklingen i kommunen. Friends of Equality har anordnat två seminarier om diskriminering, och medverkat under Hållbarhetsveckan. 7.2 Organisering av personer med funktionsnedsättning inom SIOS Arbetet med projektet Organisering av personer med funktionsnedsättning inom SIOS har fortsatt under året. Projektet finansieras av Ungdomsstyrelsen. Projektets mål är att undersöka hur deltagande av människor med funktionsnedsättning i förbunden och föreningar kan främjas; undersöka vilken typ av organisering som bäst lämpar sig samt undersöka förutsättningar för delaktighet i föreningar och förbund för män och kvinnor med funktionsnedsättning. Projektets målgrupper är kvinnor och män med funktionsnedsättning inom SIOS medlemsförbund, styrelserna i SIOS medlemsförbund samt etniska handikappföreningar både inom och utanför SIOS-organisationen. Projektet pågår fram till februari Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län 17