CARNEGIE INVESTMENT BANK AB (publ)

Transkript

1 CARNEGIE INVESTMENT BANK AB (publ) Årsredovisning 2008

2 Carnegie 2008 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 femårsöversikt för koncernen 5 FINANSKRISEN 2008 och utvecklingen i carnegie risk- och kapitalhantering 7 resultaträkning 10 balansräkning 11 förändring av eget kapital koncernen 12 förändring av eget kapital MODERBOLAGET 13 kassaflödesanalyser 14 Redovisningsprinciper 15 Noter Not 1 Segmentsrapportering 21 Not 2 Provisionsnetto 22 Not 3 Räntenetto 22 Not 4 Övriga utdelningsintäkter 22 Not 5 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 23 Not 6 Personalkostnader 24 Not 7 Övriga administrationskostnader 27 Not 8 Avskrivningar på tillgångar 27 Not 9 Kreditreserveringar, netto och avsättning osäkra fordringar 27 Not 10 Skatter 28 Not 11 Resultat per aktie och antal aktier 29 Not 12 Löptidsinformation 29 Not 13 Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel värderingsmetod och löptidsinformation 30 6 Not 14 Övrig information finansiella tillgångar 31 Not 15 Aktier och andelar i koncernföretag 31 Not 16 Immateriella tillgångar 32 Not 17 Materiella tillgångar 32 Not 18 Uppskjuten skattefordran/skuld 32 Not 19 Fondlikvid- och kundfordringar 34 Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 Efterställda tillgångar 34 Not 22 Fondlikvid- och leverantörsskulder 34 Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 Not 24 Övriga avsättningar 34 Not 25 Not 26 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 35 Ställda säkerheter och eventual förpliktelser 39 Not 27 Operationell leasing 39 Not 28 Transaktioner med närstående 39 Not 29 Väsentliga händelser efter den 31 december Not 30 Risk- och kapitalhantering 40 Not 31 Övriga tillgångar och avsättningar till pensioner 42 INTYGANDE 43 Revisionsberättelse 44 styrelse 46 ledning 47 Definitioner och ordförklaringar 48 II

3 Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse för CARNEGIE INVESTMENT BANK AB organisationsnummer , styrelsens säte Stockholm Styrelsen och verkställande direktören för Carnegie Investment Bank AB (publ) ( Carnegie ) får härmed avge årsredovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för räkenskapsåret Carnegie Investment Bank AB är moderbolaget i Carnegiekoncernen, ägt av Riksgälden. Den 11 februari 2009 träffade Altor Fund III och Bure Equity ett avtal om att förvärva samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB. Carnegie Investment Bank AB är en oberoende nordisk investmentbank med verksamhet inom affärsområdena Securities, Investment Banking, Asset Management och Private Banking i enlighet med erforderliga tillstånd från finansiella övervakningsorgan på de marknader Carnegie verkar. Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien och USA. Verksamheten bedrivs såväl i dotterbolag som filialer till Carnegie Investment Bank AB. Fram till den 10 november 2008 var Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB dotterbolag till D. Carnegie & Co AB. I samband med att Riksgälden övertog ägandet av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen upphörde kopplingen till D. Carnegie & Co AB. Denna årsredovisning avser endast Carnegie Investment Bank-koncernen. En utförlig beskrivning av händelseförloppet som ledde fram till att Carnegie Investment Bank AB övertogs av Riksgälden finns på sidan 6. Intäkter Intäkterna under helåret 2008 uppgick till MSEK (3 924), en minskning med 30 procent jämfört med Samtliga affärsområden uppvisar minskade intäkter jämfört med Inom Securities uppgick intäkterna till MSEK (1 533). Nedgången förklaras främst av lägre courtageintäkter då såväl omsättningen som värdet på de nordiska börserna minskade kraftigt. Affärsområdet Investment Banking uppvisar intäkter om 380 MSEK (683). Aktiviteten inom företagsförvärv och kapitalanskaffningar minskade som en konsekvens av den globala finanskrisen. Asset Management redovisade intäkter om 794 MSEK (1 126). De fasta förvaltningsrelaterade intäkterna från Carnegies fonder och diskretionära förvaltning har varit relativt stabila medan de resultatbaserade intäkterna minskade kraftigt. Lägre transaktionsdriven aktivitet bland privatkunder påverkade affärsområdet Private Banking negativt. Intäkterna uppgick till 448 MSEK (581). Kostnader Kostnaderna före vinstdelning uppgick för helåret 2008 till MSEK (1 943). Jämförelsestörande kostnader om totalt MSEK (177) ingår i resultatet för 2008: kreditreserveringar för osäkra fordringar MSEK, reservering av fordran på D. Carnegie & Co AB om 363 MSEK och 153 MSEK i omstrukturerings- och personalkostnader av engångskaraktär. Justerat för ovan nämnda jämförelsestörande poster uppgick kostnaderna 2008 till MSEK (1 766). Kreditreserveringarna härrör främst till ett stort kreditengagemang i Sverige samt ett flertal mindre och medelstora kunder inom affärsområdet Securities, främst inom området Equity Finance, vars verksamhet är inriktad på lån med aktier som säkerhet. Flera av engagemangen innehåller säkerheter där de aktuella värdena inte till fullo kan bedömas. Avsättning till vinstdelningssystem Carnegie har sedan börsintroduktionen 2001 en ersättningsmodell som årsstämman årligen fastställer, där den rörliga ersättningen baseras på 50 procent av koncernens rörelseresultat före vinstdelning och efter avdrag för kapitalkostnader. Vinstdelning på koncernnivå kan endast ske under förutsättning att helårsresultatet efter avdrag för avkastning på eget kapital är positivt. Då rörelseresultatet före vinstdelning under 2008 för koncernen är negativt har styrelsen beslutat att ingen vinstdelning ska ske. Ett antal legala enheter har dock reserverat vinstdelning i sina lokalt reviderade bokslut, därför innehåller koncernens resultaträkning för 2008 en avsättning för vinstdelning uppgående till 239 MSEK. Styrelsen genomför en fördjupad prövning av lokalt uppbokad vinstdelning och kommer därefter slutgiltigt att avgöra om vinstutbetalning ska ske. Resultat Resultatet före skatt för helåret 2008 uppgick till MSEK (821). I resultatet för 2008 ingår jämförelsestörande poster på totalt MSEK som beskrivits ovan. För 2007 ingår jämförelsestörande poster på totalt 632 MSEK. Justerat för dessa poster uppgick resultatet före skatt 2008 till 554 MSEK (1 453). Nettovinsten för 2008 uppgick till MSEK (570). utdelningsförslag Styrelsen föreslår årsstämman 2009 att ingen utdelning ska ske. 1

4 Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 Vinstdisposition Till årsstämmans förfogande, SEK Balanserade vinstmedel Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Utdelning till aktieägare I ny räkning överförs Summa För en detaljerad specifikation av förändring av eget kapital i moderbolaget, se sidan 13. kraftigt reducerad balansräkning under 2008 Under andra halvåret 2008 ägde en medveten riskreducering rum i hela verksamheten. Balansräkningen har med anledning av detta reducerats kraftigt. I relation till utgången av 2007 har den totala balansomslutningen minskat från 43,8 miljarder SEK till 14,5 miljarder SEK per utgången av De främsta förklaringsvariablerna är en kraftig minskning av kreditgivningen inom området Equity Finance samt minskad tradingverksamhet. Likviditet, Finansiering och investeringar Carnegies likviditetsbehov genereras främst i den dagliga verksamheten och dessa tillgodoses främst genom kortfristig säkerställd upplåning. Marknadens funktionssätt var under 2008 kraftigt påverkad, t ex så har likviditeten på interbankmarknaden varit mycket begränsad. På grund av bland annat en kraftigt ökad volatilitet i aktiemarknaderna världen över har såväl clearinginstitut som motparter i marknaden ställt ökade säkerhetskrav för belåningsbara tillgångar. Den 26 oktober 2008 fick Carnegie behov av stödlån från Sveriges Riksbank, för mer information se sidan 3 under Likviditetsstöd från Sveriges Riksbank. Under inledningen av 2009 finns tecken på att marknaden går mot en normalisering. Carnegie har emitterat ett obligationslån under den statliga garantin, för mer information se sidan 4 under Garantiprogrammet. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick, under året, till MSEK (665), bestående av resultat före skatt om MSEK (821), betald skatt om 208 MSEK ( 446) och justeringar för resultatposter som inte påverkar kassaflödet om 742 MSEK (290). Av dessa justeringsposter avser MSEK (148) orealiserade värdeförändringar av finansiella instrument och MSEK (95) justering för kreditreserveringar. Eftersom merparten av Carnegies rörelsekapital består av marknads noterade värdepapper (långa och korta positioner), ut- och inlåning till/från allmänheten samt lån till/från kreditinstitut, fluktuerar Carnegies rörelsekapital avsevärt mellan olika rapporteringstidpunkter. Förändringen i rörelsekapitalet hade under perioden en negativ påverkan på kassaflödet med MSEK (positiv: 3 400). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 41 MSEK ( 60). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick under året till MSEK ( 600) av vilket 527 MSEK ( 600) består av utbetald utdelning och, för 2008, erhållet kapitaltillskott om MSEK. Efter korrigering för kursdifferens i likvida medel, 450 MSEK (265), blir effekten att likvida medel minskat med MSEK (ökat med 3 414). Koncernens inlåning har under året minskat med MSEK (1 824) och under motsvarande period har koncernens utlåning minskat med MSEK (ökat med 3 669). Marknadsutveckling Carnegies intäkter är starkt kopplade till utvecklingen på världens börser kom att domineras av den globala finanskrisen som resulterade i kraftigt sjunkande aktiekurser världen över. För helåret 2008 minskade Nordenindex med 48 procent, att jämföra med världsmarknadsindex som minskade med 41 procent. Av de nordiska börserna utvecklades Oslobörsen svagast under året med en nedgång på 53 procent, medan den relativa utvecklingen var minst svag på Stockholmsbörsen som minskade med 42 procent. Börsindex i Helsingfors minskade med 51 procent och nedgången i Köpenhamn uppgick till 48 procent. Carnegie har en mycket stark ställning inom den institutionella kunddrivna handeln på de nordiska börserna. Undersökningsföretaget Prospera uppskattade vid slutet av 2008 att Carnegie var den största aktören på Stockholmsbörsen inom courtagehandel till de största institutionerna med en marknadsandel på 16 procent. Totalt sett var Carnegie den femte största aktören 2008 med en andel av den sammanlagda handeln i Norden på 4,6 procent (5,3). Som en konsekvens av kreditkontraktionen under finanskrisen har marknaden för företagsaffärer (M&A) i Europa och Norden försvagats under I relation till 2007 har värdet av genomförda transaktioner i Norden minskat med 20 procent till 91 miljarder USD. Antalet genomförda transaktioner har minskat från cirka 660 transaktioner under 2007 till 490 transaktioner under Marknaden för aktiemarknadsrelaterade transaktioner (ECM) i Norden har mer än halverats under Totalt uppgick transaktionsvolymen till 9,5 miljarder USD under 2008, att jämföra med 19,2 miljarder USD under Antalet transaktioner i Norden uppgick till 61 (139). allmänt om risker och osäkerhetsfaktorer Carnegies affärsverksamhet medför att koncernen exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker samt operativa risker. Mark 2

5 Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse nadsrisker definieras som förlustrisker till följd av påverkan från bland annat förändrade aktiekurser, räntenivåer eller valutakurser. Kreditrisk definieras som risken för förlust på grund av att motparten inte kan uppfylla sina åtaganden. Kreditrisken uppkommer främst till följd av utlåning till kunder med aktier som underliggande säkerhet. Likviditetsrisker är kopplade till den dagliga verksamhetens behov av likviditet. Operativa risker avser förlustrisker på grund av brister och/eller fel i processer, system, fel på grund av den mänskliga faktorn eller av externa händelser. För mer information om risker och riskhantering se Finanskrisen 2008 och utvecklingen i Carnegie sidan 6, Risk- och kapitalhantering sidorna 7 9 samt Not 30 sidorna Medarbetare Carnegie hade vid utgången av anställda i åtta länder. Mer data om antal anställda, löner och övriga ersättningar för koncernen och moderbolaget framgår av Not 6 sidorna Carnegies ständiga utmaning är att rekrytera och behålla de bästa medarbetarna genom fortsatt arbete med ett aktivt ledarskap, tydliga mål och konkurrenskraftiga incitament för att skapa en arbetsmiljö som ger de allra bästa möjligheterna till personlig och professionell utveckling. Miljöarbete Carnegies målsättning är att verka för en uthållig miljö som i sin tur kan skapa förutsättningar för ett bättre samhälle för kommande generationer. Miljöarbetet drivs genom kontinuerlig anpassning av verksamheten, förbättrade rutiner och ständig uppdatering av kunskaps- och informationshantering kring miljöfrågorna. Carnegies kärnverksamhet inverkar inte direkt på miljön, däremot ger verksamheten upphov till vissa aktiviteter som har effekt på miljön. Personalens behov av kontorslokaler, IT-utrustning, förbrukningsmaterial, resor och energiförbrukning är exempel på den direkta miljöpåverkan som Carnegies verksamhet medför. Viktiga händelser under året Ägarförändringar Carnegie Investment Bank AB var fram till den 10 november 2008 ett helägt dotterbolag till D. Carnegie & Co AB. Denna dag klockan meddelade Finansinspektionen sitt beslut om att återkalla samtliga Carnegie Investment Bank ABs tillstånd att bedriva bank- och värdepappersrörelse. Några minuter senare övertog Riksgälden genom självinträde enligt pantavtal samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB. Efter övertagandet omprövade Finansinspektionen sitt beslut, varvid Carnegie Investment Bank AB återfick alla tillstånd och meddelades istället en varning utan sanktionsavgift. En utförlig beskrivning av händelseförloppet som ledde fram till att Carnegie Investment Bank AB övertogs av Riksgälden finns beskriven på sidan 6. Förändringar i styrelsen Från den 1 januari fram till årsstämman den 7 april 2008 bestod styrelsen i Carnegie Investment Bank AB av följande medlemmar: Anders Fällman (ordförande), Jan Kvarnström (vice ordförande), Björn C. Andersson, Mai-Lill Ibsen, Catharina Lagerstam och Patrik Tigerschiöld. Vid årsstämman invaldes John Shakeshaft som ny medlem medan Patrik Tigerschiöld inte ställde upp för omval. Övriga medlemmar omvaldes. Den 14 november utsåg Riksgälden vid en extra bolagsstämma en ny styrelse i Carnegie Investment Bank AB. Peter Norman utsågs till styrelseordförande och till styrelseledamöter valdes Henrik Dagel, Adine Grate Axén, Lars Linder-Aronson och Håkan Erixon. En presentation av nuvarande styrelse finns på sidan 46. Förändringar i ledningsgruppen Under perioden 1 januari 26 april 2008 var Anders Onarheim tf VD och koncernchef. Den 27 april 2008 tillträdde Mikael Ericson som ny VD och koncernchef. Ledningsgruppen har genomgått ett antal förändringar under året, se Not 6 sidan 25 för mer information. Vid utgången av året bestod ledningsgruppen av följande personer: Peter Baekgaard, ansvarig för affärsområdet Securities, Peter Bäärnhielm, ansvarig för affärsområdet Investment Banking, Steinar Lundstrøm, ansvarig för affärsområdet Asset Management och Claes Johan Geijer, ansvarig för affärsområdet Private Banking, Anders Karlsson, CRO (fram till den 21 januari 2009), och Kristina Schauman, CFO. Dag Ernholdt tillträdde som tf CRO den 21 januari En presentation av nuvarande ledningsgrupp finns på sidan 47. Ny enhet för specialengagemang Under 2008 har ett omfattande arbete initierats för att återvinna medel i de kreditengagemang som relaterar till nedskrivningarna under året. Den nybildade enheten Valot Invest har ansvar för återvinningsarbetet. Återvinningen i det stora kreditengagemanget i Sverige har påbörjats i och med pantrealisationen av koncernen Skrindan som genomfördes den 16 mars För mer information om Skrindan-koncernen se sidan 4. Likviditetsstöd från Sveriges Riksbank Under den turbulens som rådde på finansmarknaderna under 2008 blev tillgången på likviditet på den svenska marknaden mycket ansträngd. 3

6 Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 Detta fick stora konsekvenser för Carnegies likviditet och den 25 oktober ansökte Carnegie hos Riksbanken om likviditetsstöd. Den 26 oktober ingick Carnegie ett kreditavtal med Riksbanken, enligt vilket Riksbanken beviljade en ramkredit om 1 miljard SEK. Efter en ny ansökan av Carnegie beslöt Riksbanken den 28 oktober att utöka likviditetsstödet till totalt 5 miljarder SEK. Som pant för lånen ställdes samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Fordran på D. Carnegie & Co AB D. Carnegie & Co AB har lämnat ett kapitaltillskott till Carnegie Investment Bank AB i syfte att stärka kapitalbasen och den 31 oktober uppgick det till 474 MSEK. Kapitaltillskottet utbetalades dock aldrig, därmed kvarstår en fordran på D. Carnegie & Co AB. Nettofordran vid årsskiftet uppgick till 363 MSEK. Med anledning av den osäkra finansiella situationen i D. Carnegie & Co AB har Carnegie Investment Bank AB reserverat hela netto beloppet i årsbokslutet. Kapitaltillskott Totalt erhöll Carnegie Investment Bank AB kapitaltillskott under året om MSEK, varav MSEK är värdet på panterna som D.Carnegie & Co AB ställt som säkerhet för stödlånet hos Riksgälden och med vilket belopp lånet har amorterats ned samt 474 MSEK från D.Carnegie & Co AB (se ovan). Avveckling av Carnegie Fond AB Den 20 november 2008 överlät Carnegie de svenska publika fonderna Carnegie Sverige och Carnegie Småbolag till Swedbank Robur Fonder AB, vilket hänger samman med beslutet att inte längre erbjuda Sverigeregistrerade investeringsfonder. Kort där efter påbörjades avvecklingen av Carnegie Fond AB som bland annat administrerade dessa fonder. Carnegie kritiserades i Finansinspektionens rapport den 10 november 2008 avseende hanteringen av Carnegie Fond AB. Överlåtelse av fastighetsverksamheten Som ett led i det pågående arbetet att fokusera på kärnverksamheten inom ramen för de fyra affärsområdena har Carnegie Investment Bank AB överlåtit ansvaret för fastighetsverksamheten Carnegie Properties AB till ett nytt företag, som ägs av tidigare anställda i Carnegie Properties AB. Kostnadsbesparingsprogram Carnegie beslutade i samband med halvårsrapporten 2008 att initiera ett kostnadsbesparingsprogram. Den första delen av programmet genomfördes i september 2008 och programmets andra del genomfördes under första kvartalet Kostnaderna för programmet har belastat tredje och fjärde kvartalet 2008 och ingår som en del av posten på 153 MSEK omstrukturerings- och personalkostnader av engångskaraktär som specificeras på sidan 1. Målsättningen är att sänka kostnaderna till den nivå som förelåg vid utgången av 2006, motsvarande en kostnadsreduktion om cirka 10 procent. Besparingarna är främst relaterade till lägre personalkostnader. Kostnadssänkningarna sker successivt och får full effekt under andra kvartalet Viktiga händelser efter den 31 dec 2008 Altor och Bure nya ägare till Carnegie Den 11 februari 2009 träffade Riksgälden ett avtal om att sälja aktierna i Carnegie Investment Bank AB till Altor Fund III och Bure Equity AB. Köpet av Carnegie förutsätter att vissa villkor uppfylls, inklusive godkännande av Finansinspektionen och berörda myndigheter i flera länder. Ny tillförordnad VD i Carnegie I samband med att Riksgälden annonserade försäljningen av Carnegie den 11 februari 2009 ställde VD Mikael Ericson sin plats till förfogande. Styrelsen utsåg därför Niklas Johansson, chef för Carnegie Asset Management Sverige, till ny tillförordnad VD från och med den 17 februari Niklas Johansson fick samtidigt ansvaret för Carnegies svenska verksamhet. Övertagande av Skrindan-koncernen Carnegies helägda dotterbolag Valot Invest och Maths O. Sundqvist har den 16 mars 2009 träffat en överenskommelse som innebär att Valot Invest övertar ägandet av Skrindan-koncernen. Arbete pågår med att klargöra de redovisningsmässiga implikationerna av övertagandet av Skrindan-koncernen. Tvist med Midroc Real Estate Carnegie har ett hyresavtal med företaget Midroc avseende lokalerna på Västra Trädgårdsgatan 15 i Stockholm. Hyresavtalet sades upp den 23 september 2008, i god tid innan avtalets utgång. Midroc hävdar att uppsägningen inte har skett på ett korrekt sätt och har därför inlett en rättslig process mot Carnegie. Carnegie har bestridit yrkandet och Carnegies inställning stöds av utlåtanden från två sakkunniga. Garantiansökan Carnegie har anslutits till det statliga garantiprogrammet och i anslutning till det emitterat ett obligationslån på nominellt 935 MSEK. 4

7 Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse FEMÅRSÖVERSIKT FÖR KONCERNEN Resultaträkning 1) MSEK ) ) ) 2008 Securities Investment Banking Asset Management Private Banking Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kreditreserveringar, netto Total kostnad före vinstdelning Rörelseresultat före resultat från intresseföretag, väsentliga innehav och vinstdelning Resultat från intressebolag och övriga väsentliga innehav 14 0 Resultat före vinstdelning Avsättning till vinstandelssystem ) Totala kostnader Resultat före skatt Skatt Periodens resultat ) Finansiell information för 2006 har omräknats i samband med övergång till IFRS. 2) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för ) Tvistigt belopp, se sid 1. FINANSIELLA NYCKELTAL ) ) ) 2008 K/I Tal, % Intäkter per anställd, genomsnitt, MSEK 3,4 4,6 5,5 4,9 3,4 Vinstmarginal, % Avkastning på eget kapital, % Totala tillgångar, MSEK Utlåning till allmänheten, MSEK In- och upplåning från allmänheten, MSEK Primärkapital Eget kapital, MSEK Goodwill, MSEK Immateriella tillgångar, MSEK Uppskjuten skattefordran, MSEK Anteciperad utdelning Primärkapital, MSEK Kapitalkrav, MSEK Riskvägda tillgångar Kreditrisker, MSEK ) 4) Marknadsrisker, MSEK ) 4) Operativa risker, SEK 4) 4) Primärkapitalrelation, % 5) 17,1 12,1 12,6 4) 4) Kapitaltäckningsgrad, % 5) 17,1 12,1 12,6 4) 4) Kapitaltäckningskvot 6) 1,55 3,05 Genomsnittligt antal årsanställda Antal anställda vid årets slut ) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för ) From 2007 beräknas riskvägda tillgångar, marknadsrisker och operativa risker enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel 2). Åren har beräknats enligt gamla regler (Basel 1). 5) Ny definition av regulativt kapital från och med ) Kapitaltäckningskvot beräknas som kvoten mellan kapitalbas och kapitalkrav. Enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel II).. 5

8 Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 FINANSKRISEN 2008 och utvecklingen i carnegie Nedan följer en historisk bakgrund till utvecklingen som föregick Riksgäldens övertagande av Carnegie Investment Bank AB och en kronologisk beskrivning av händelseförloppet under hösten Bakgrund I början av 2000-talet påbörjades en expansion i kapitalintensiva verksamheter utanför Carnegies kärnverksamhet. Framförallt ökade handeln för egen räkning och kreditgivningen mycket kraftigt. Detta medförde att balansräkningen växte, samtidigt som det egna kapitalet inte förstärktes, varför soliditeten minskade. Mellan 2001 och 2007 ökade balansräkningen från 22 till 45 miljarder SEK. En alltför liten kapitalbas ledde till att motståndskraften inte var tillräckligt stor när marknaden kraftigt försämrades under Underliggande marknadsnoterade instrument som upptagits som säkerheter föll kraftigt i värde och ledde till stora nedskrivningar. Händelseförlopp Den 24 oktober 2008 publicerade D. Carnegie & Co AB kvartalsrapporten för det tredje kvartalet Rapporten innehöll en nedskrivning om 1 miljard SEK som härrörde från ett enskilt kreditengagemang inom Equity Finance, del av affärsområdet Securities. Osäkerhet om Carnegies finansiella situation, i kombination med den allmänna oron på kreditmarknaderna, begränsade Carnegies tillgång till likviditet via interbankmarknaden. Därför tvingades Carnegie att ansöka om en kredit från Sveriges Riksbank om 1 miljard SEK vilket beviljades den 26 oktober. Kort därefter utökades kreditramen till 5 miljarder SEK. Dotterbolagen till det noterade bolaget D. Carnegie & Co, det vill säga Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB, pantsattes hos Sveriges Riksbank. Carnegie ingick sedan i ett nytt kreditavtal, och därtill kopplat pantavtal, med Riksgälden som löste krediten från Riksbanken. Mot bakgrund av det stora kreditengagemanget och den påföljande nedskrivningen beslutade Finansinspektionen att inleda en granskning av Carnegie. Parallellt med detta inledde styrelsen i D. Carnegie & Co en process för att undersöka framtida strategiska möjligheter för bolaget. Måndagen den 10 november 2008 presenterade styrelsen en strategisk lösning som innebar en nyemission på 1,2 miljarder SEK samt nya huvudägare. Klockan samma dag, meddelade Finansinspektionen dock sitt beslut om att återkalla Carnegies tillstånd att bedriva bank- och värdepappersrörelse. Några minuter efter beskedet från Finansinspektionen meddelade Riksgälden att de tog över panterna och därmed ägandet av Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Efter övertagandet omprövade Finansinspektionen sitt beslut, varvid Carnegie Investment Bank AB återfick alla tillstånd och meddelades istället en varning. Riksgäldens motiv för övertagandet var att värna stabiliteten i det finansiella systemet och att rädda värdet på statens pant för krediten. Den 14 november 2008 utsågs en ny styrelse i Carnegie Investment Bank AB och Riksgälden inledde omedelbart en försäljningsprocess av bolaget. Den 11 februari 2009 träffade Riksgälden ett avtal om försäljning av Carnegie till riskkapitalbolaget Altor och investeringsbolaget Bure Equity. Det nya ägandet innebär en finansiell stabilitet samt skapar förutsättningar att bevara kompetens och utveckla Carnegie som ledande, oberoende aktör på den nordiska finansmarknaden. ÅtgärdspLAN Sedan 2007 har riskerna i verksamheten reducerats kraftigt. Marknadsrisken i tradingverksamheten reducerades både under 2007 och 2008 som en del i åtgärdsplanen efter händelserna på tradingavdelningen. Efter att likviditetsbehovet blev ansträngt under hösten 2008 reducerades tradingverksamheten ytterligare för att frigöra likviditet, samtidigt som styrelsen beslutade att reducera tradinglimiterna kraftigt. Equity Finance-verksamheten ändrade helt inriktning under 2008 och en avvecklingsprocess inleddes. Sedan händelserna på tradingavdelningen 2007 har kontrollfunktionen för marknadsrisk förstärkts avsevärt med ny kompetens och nya rutiner. För närvarande genomförs även en omfattande genomgång av hela kontrollmiljön i samråd med berörda myndigheter. För mer information om åtgärder se Risk- och kapitalhantering på sidan 7. Ansvarsutredning Advokatbyrån Setterwalls fick i uppdrag av styrelsen i Carnegie att utreda ansvaret för händelserna 2008 som orsakade Riksgäldens övertagande. Setterwalls konstaterade att VD alltid har det yttersta ansvaret för kontrollverksamheten, men att dåvarande VD Mikael Ericson hade haft små möjligheter att genomföra förbättringar givet hans korta tjänstgöringstid och givet situationen på Carnegie. Setterwalls identifierade ett antal personer som brustit i sitt ansvar, men konstaterade vidare att det idag finns nya personer inom alla de funktioner som tidigare haft brister. En av slutsatserna i rapporten är att Carnegie inte medvetet försökte dölja något för myndigheterna, men att hanteringen och rutinerna brast när det gäller rapporteringen av kapitaltäckningen och hanteringen av den stora exponeringen under

9 Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse Risk- och kapitalhantering Den verksamhet som bedrivs inom Carnegie innebär att koncernen exponeras för ett antal olika typer av risker. Hanteringen av dessa risker utgör en grundpelare i verksamheten och är både en legal och en affärsmässig förutsättning. CARNEGIES KONTROLLORGAN Första led = Riskhantering Affärsverksamheten VD Carnegie exponeras för marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och operativ risk. Under de senaste två verksamhetsåren har allvarliga incidenter inträffat inom Carnegie som resulterat i kritik i två rapporter från Finansinspektionen. Våren 2007 uppdagades en signifikant övervärdering av Carnegies tradingresultat och under hösten 2008 reserverades stora belopp för befarade kreditförluster. Dessa incidenter har identifierat svagheter i Carnegies kontrollmiljö och interna riskbedömning. Ledningen har vidtagit en rad åtgärder under i syfte att stärka den interna kontrollen och minska företagets riskexponering. I detta kapitel ges först en inledning till kontrollorganen för att senare beskriva respektive riskkategori och de åtgärder som genomförts. Syftet med de lagar och regler som finansiella institut har att efterleva är att skapa förutsättningar för att det finansiella systemet ska fungera effektivt och stabilt, men de utgör också i grunden ett konsumentskydd i finanssektorn. Ur ett affärsperspektiv ska riskhanteringen dessutom verka för att verksamheten fattar affärsbeslut där riskerna man tar är medvetna, samt kan mätas och kontrolleras. En grundläggande princip avseende riskhantering är att ansvaret för risk vilar på den delen av verksamheten där den uppstår. Detta innebär att den affärsdrivande verksamheten är ytterst ansvarig för samtliga risker, såväl finansiella som operativa, som verksamheten exponeras för. De risker som affärsverksamheten tar ska vara i linje med den risknivå som styrelsen har fastställt. Utöver den affärsdrivande verksamheten har Carnegie tre oberoende kontrollfunktioner; Compliance, Riskkontroll och Internrevision, vilka har till uppgift att säkerställa att den affärsdrivande verksamheten sköter riskhanteringen på ett kompetent och tillfredsstäl Andra led = Kontroll compliance Riskkontroll Tredje led = utvärdering av riskhantering och kontroll INTERNREVISION AFFÄRSOMRÅDEN EXTERN REVISION Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande räntenetto till följd av förändringar av räntor, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Kreditrisk är risken för ett försämrat ekonomiskt läge för Carnegie i sin relation till en kredittagare (motpart) på grund av att motparten inte fullgör sina förpliktelser mot Carnegie. Risken uppstår till följd av exponering (bland annat genom derivatinstrument) i samband med finansiering, placeringar, värdepappershandel, garantier och ställda säkerheter. Likviditetsrisk är risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att säkerställa att koncernens betalningsåtaganden sker i tid. Operativa risker är risker för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser samt säkerhetsrisker. 7

10 Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 lande sätt. Kontrollfunktionerna rapporterar till VD och koncernstyrelsen och består av Compliance med ansvar för kontroll av regelefterlevnad och Riskkontroll. Riskkontrollfunktionen ansvarar i sin tur för marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och operativ risk. Koncernen har även en internrevisionsfunktion som har till uppgift att utvärdera och verifiera att riskhanteringen och den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. Detta ansvar innefattar även att kontrollera att de oberoende kontrollfunktionerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från affärsverksamheten och rapporterar direkt till styrelsen. Den interna kontrollen inom Carnegie är uppbyggd i enlighet med dessa principer, vilket överensstämmer med det regelverk och den vägledning som ges av tillsynsmyndigheten. Marknadsrisker Avseende den så kallade tradingincidenten 2007 kan man fastställa att Carnegie framförallt brustit i hanteringen av operativa risker. Carnegie hade vid denna tidpunkt en relativt stor exponering för marknadsrisk. Sedan dess har ett antal åtgärder vidtagits: Limithantering Carnegie har gjort kraftiga inskränkningar på företagets tradinglimiter, vilket i praktiken innebär en väsentligt lägre marknadsrisk. Limiterna minskade under året med i storleksordningen 80 procent. Oberoende limitkontroll och värdering För att säkerställa att exponeringen för marknadsrisker inte överstiger de riktlinjer som fastställts av styrelsen görs regelbundet en oberoende värdering av innehav och en oberoende kontroll av tradinglimiterna. Detta görs av ett middle office som byggdes upp under andra halvan av extern värdering av portföljen Ett systemstöd för att helt oberoende kunna följa marknadsriskexponeringen i realtid är under implementering. Därutöver har Carnegies tradingportfölj under 2008 validerats kvartalsvis av en extern part som har utfört oberoende värderingar. Sammantaget innebär detta att Carnegie idag väsentligt förstärkt kontrollen av företagets marknadsriskexponering jämfört med när tradingincidenten uppdagades i maj Kreditrisker Som framgår av tidigare avsnitt har Carnegie under 2008 drabbats av en större kreditförlust som fått stora konsekvenser för verksamheten. Carnegies grundläggande inställning till kreditrisker har alltid varit att dessa ska vara begränsade och ska ses som ett komplement till den kunddrivna handeln, d v s att depåbelåning är en naturlig del av mäkleriverksamheten. Utlåning ska företrädesvis ske mot säkerhet i likvida värdepapper. De värdepapper som låg som säkerhet för det stora kreditengagemanget föll under kort tid kraftigt i värde och visade sig inte ha tillräcklig likviditet för att Carnegie skulle kunna säkra sin fordran när behovet uppstod. Efter den aktuella händelsen har Carnegie arbetat aktivt för att reducera kreditrisken i hela koncernen. Vid årets inledning hade Carnegie en kreditportfölj med ett bokfört värde om 7,7 miljarder SEK, vid årets slut var denna reducerad till 2,8 miljarder SEK. Carnegie har även anställt en ny kreditchef. Ett arbete pågår dessutom för att implementera en för verksamheten gemensam och anpassad kreditprocess i hela koncernen. Detta arbete förväntas färdigställas under första halvåret Under 2009 har ett omfattande arbete initierats för att återvinna medel i kreditengagemangen och den nybildade enheten Valot Invest har ansvaret för återvinningsarbetet. Återvinningen i det stora kreditengagemanget i Sverige har påbörjats i och med pantrealisationen av koncernen Skrindan som genomfördes den 16 mars Likviditetsrisker De senaste 18 månaderna har de finansiella marknaderna globalt drabbats av en allvarlig kris. Denna hade sitt ursprung i den del av den amerikanska bolånemarknaden som allmänt benämns subprime marknaden, d v s utlåning till hushåll med begränsad återbetalningsförmåga. Den otillräckliga transparensen i marknaden gjorde att det inte var möjligt att förstå vilka finansiella institut som hade stor exponering mot denna marknad när fastighetspriserna i USA började falla och antalet konkurser ökade. Detta ledde till en kraftig likviditetsåtstramning, d v s många finansiella institut fick svårigheter att finansiera sin verksamhet på grund av rädslan för att drabbas av kreditförluster. Detta drabbade även Carnegie. När Carnegie rapporterade den kraftiga kreditförlusten som tidigare omnämnts blev likviditetssituationen akut, en situation som tillfälligt löstes genom kreditramen från Sveriges Riksbank. Under hösten har Carnegie aktivt arbetat med att minska balansräkningen, genom lägre tradinglimiter och minskade krediter. Detta har i sin tur bidragit till att förbättra likviditetssituationen i företaget. Carnegie arbetar kontinuerligt med att minska likvidi 8

11 Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse tetsrisken genom att till exempel matcha löptider på in- och utlåning samt att aktivt hantera och begränsa motpartslimiter för placeringar vid finansiell oro. Operativa risker Operativ risk är inte kvantifierbar på samma sätt som exempelvis marknadsrisk eller kreditrisk, men finns inom alla affärsområden. Carnegies ambition är att ha väl definierade rutiner i alla affärsområden i syfte att driva verksamheten med så låg operativ risk som möjligt. Inom verksamheter med höga operativa risker, såsom tradingverksamheten, har flera viktiga åtgärder gjorts för att minska de operativa riskerna. Som exempel kan nämnas den regelbundna värdering av tradingportföljen som görs av en extern part. Samtidigt finns behov av åtgärder för att mer systematiskt förbättra hanteringen av operativa risker, flera av dessa är under implementering. Ett viktigt exempel är att införa en rutin där personalen regelbundet analyserar vilka operativa risker som finns i den verksamhet de arbetar i, det som ofta benämns självutvärdering. Detta är en viktig komponent för att identifiera och hantera områden med särskilt väsentliga operativa risker. Självutvärderingar har gjorts tidigare, men Carnegie bedömer att koncernen är betjänt av ett mer systematiskt angreppssätt i denna viktiga fråga. Detta kommer att implementeras under Kapitaltäckning Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler, de så kallade Basel II reglerna. Regelverket innebär att det finns ett minimikapital som banken måste ha, beroende på bankens risknivå. Kapitaltäckningen är dock inte bara en regelverksfråga. Att ha en tillfredsställande kapitaltäckning är också en förutsättning för att motparter i marknaden, d v s andra banker och finansiella institut, ska vara villiga att göra affärer och exponera sig för kreditrisk. Carnegie har under 2008 kraftigt minskat risken i verksamheten vilket har inneburit att kapitalkraven för marknadsrisker och kreditrisker har mer än halverats jämfört med december Lånet från Riksgälden till Carnegie Investment Bank AB har skrivits ner med det värde som motsvarande värderingen som gjorts av panterna som D.Carnegie & Co AB ställt som säkerhet för lånet. Panternas värde är bokfört som ett primärkapitaltillskott av D.Carnegie & Co AB om MSEK. Dessa två faktorer innebär att Carnegie är mycket väl kapitaliserat i förhållande till riskerna i verksamheten och har en kapitaltäckningskvot om 3,0 (1,5), långt över det legala kravet om en kapitaltäckningskvot på 1,0 och Carnegies interna mål på 1,5. Grafen bredvid visar kapitalkvoten kvartalsvis under Kapitaltäckningsgraden enligt Basel 1 uppgick vid årets slut till 24 procent (12 procent). Under 2008 har Carnegie arbetat vidare med den interna kapitalutvärdering (IKU) som påbörjades 2007, det som inom Basel-regelverket kallas för Pelare 2. Sedan 2007 offentliggör Carnegie information enligt den sista delen av Basel 2, d v s Pelare 3 som handlar om utökad information om riskexponering, riskhantering samt kapitalsituationen. För mer information om risk- och kapitalhantering se Not 30 på sidorna KAPITALTÄCKNINGskvot 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Legalt krav Carnegies kapitaltäckningskvot kvartalsvis under

12 resultaträkning Carnegie 2008 Resultaträkning koncernen moderbolaget TSEK not Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Övriga utdelningsintäkter Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa rörelseintäkter Personalkostnader ) Övriga administrationskostnader Avskrivningar på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Resultat före kreditreserveringar Kreditreserveringar, netto Rörelseresultat Nedskrivning aktier i dotterföretag Anteciperad utdelning Resultat före skatt Skatter Årets resultat Resultat per aktie, kronor ) Av detta avser 239 MSEK vinstdelning som är ett tvistigt belopp, se sidan 1. Notera att avrundningar kan ha gjort så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras. 10

13 Carnegie 2008 Balansräkning Balansräkning koncernen moderbolaget TSEK not Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13, Aktier och andelar 13, Aktier och andelar i koncernföretag Derivatinstrument Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar Fondlikvid- och kundfordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Efterställda tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Korta positioner, finansiella instrument Derivatinstrument Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder Fondlikvid- och leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Summa skulder Eget kapital Aktiekapital ( aktier) Övrigt tillskjutet kapital/reservfond Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se Not 26 sidan

14 förändring av eget kapital koncernen Carnegie 2008 Förändring av eget kapital koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare Övrigt till- Omräknings- Balanserade TSEK aktiekapital skjutet kapital reserv vinstmedel Summa Eget kapital vid årets ingång Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för perioden Utdelning Lämnade koncernbidrag, brutto Skatteeffekt avseende koncernbidrag Eget kapital vid årets utgång Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för perioden Utdelning Erhållet kapitaltillskott Eget kapital vid årets utgång

15 Carnegie 2008 förändring av eget kapital MODERBOLAGET FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL MODERBOLAGET hänförligt till moderbolagets aktieägare Balanserade TSEK aktiekapital Reservfond vinstmedel Summa Eget kapital vid årets ingång Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för perioden Utdelning Lämnade koncernbidrag, brutto Skatteeffekt avseende koncernbidrag Eget kapital vid årets utgång Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för perioden Utdelning Erhållna koncernbidrag, brutto Skatteeffekt avseende koncernbidrag Erhållet kapitaltillskott Eget kapital vid årets utgång

16 KASSAFLÖDESANALYSER Carnegie 2008 KASSAFLÖDESANALYSER koncernen moderbolaget TSEK Den löpande verksamheten Resultat före skatt 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2) Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av dotterföretag 4) Förvärv av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Erhållet kapitaltillskott Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferenser i likvida medel Likvida medel vid årets slut 3) ) Betald ränta Inbetald ränta ) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Anteciperad utdelning från dotterfötetag Av- och nedskrivning av tillgångar Kreditreserveringar, netto Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Förändring balanspost avsättningar Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Summa justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet ) Likvida medel: Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till kreditinstitut, ej betalbara på anfordran Likvida medel vid årets slut Avyttring av dotterbolag Avyttrade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 532 Rörelsefordringar Likvida medel Summa tillgångar Rörelseskulder Summa skulder ) Försäljning av dotterföretag: Försäljningspris och erhållen köpeskilling Avgår likvida medel i den avyttrade verksmaheten Påverkan i kassaflödet

17 Carnegie 2008 redovisningsprinciper Redovisningsprinciper ALLMÄN INFORMATION Carnegie Investment Bank AB med organisationsnummer med dotterbolag (Carnegie eller koncernen) är en oberoende nordisk investmentbank, med verksamhet inom Securities, Investment Banking, Asset Management och Private Banking. Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien och USA. Carnegie har sitt säte i Stockholm, med adress Västra Trädgårdsgatan 15, Sverige. Carnegie Investment Bank AB var, fram till den 10 november 2008, ett helägt dotterbolag till D. Carnegie & Co AB (publ) som då var noterat vid OMX Nordiska Börs (avnoterades den 22 december 2008). Den 10 november övertogs Carnegie Investment Bank AB av staten via Riksgälden. GRUND FÖR UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sådana de antagits av EU. Vidare har Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL 1995:1559), Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Ingen verksamhetsgren har avvecklats under året varför alla resultat som presenteras avser kvarvarande verksamheter. De finansiella rapporterna för koncernen och moderbolaget presenteras i tusentals svenska kronor (TSEK). Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK). Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper om koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSSTANDARDER OCH TOLKNINGAR Under hösten 2008 genomförde International Accounting Standards Board (IASB) förändringar i IAS 39 och IFRS 7, vilka också godkänts av EU. Ändringarna möjliggör bland annat att finansiella tillgångar, under specifika omständigheter, kan omklassificeras från innehav för handel, om företaget har avsikten och möjligheten att inneha den finansiella tillgången under en överskådlig framtid. Carnegie har inte utnyttjat denna möjlighet. Tre tolkningar från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har trätt i kraft under året; IFRIC 11 IFRS 2 transaktioner med egna aktier, även koncerninterna och IFRIC 14 Minsta fondering och tillgångstak enligt IAS 19, som båda antagits av EU, samt IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice som ännu inte antagits av EU. Ingen av dessa tolkningar har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE TRÄTT I KRAFT Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2009 och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Om inget annat anges är EUs godkännande klart. Ändring av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar: Vesting Conditions and Cancellations (gäller från januari 2009), förväntas i dagsläget inte få någon effekt på koncernens finansiella rapporter då det för närvarande inte föreligger några aktierelaterade incitamentsprogram i koncernen. Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU) medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. Förändringarna påverkar endast framtida transaktioner och förvärv. IFRS 8 Rörelsesegment (gäller från januari 2009) ersätter IAS 14. Företag vars aktier inte är föremål för allmän handel behöver inte tillämpa IFRS 8. Carnegie har beslutat att inte följa IFRS 8. Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (gäller från januari 2009) är hänförliga främst till uppställningsformerna och benämningarna i de finansiella rapporterna. Koncernens utformning av de finansiella rapporterna kommer således att påverkas genom införandet av denna ändring, däremot påverkas inte fastställandet av de belopp som rapporteras. Ändring av IAS 23 Lånekostnader (gäller från januari 2009) innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning måste aktiveras. Tidigare möjlighet att kostnadsföra sådana lånekostnader har tagits bort. Ändringen kommer inte att ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Ändringar i IAS 27 Cost of an Investment in a subsidiary, jointly-controlled entity or associate (gäller från januari 2009) medför bland annat ändringar i redovisning av erhållna utdelningar från dotterföretag, intresseföretag och joint venture. Carnegie har ännu inte bedömt effekten av denna ändring. Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (gäller från januari 2009) medför att vissa specifika finansiella instrument som har karaktären av egetkapitalinstrument men som tidigare redovisats som skuld istället ska redovisas som eget kapital. Ändringen förväntas inte få någon effekt på Carnegies finansiella rapporter. Ändringar i IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och värdering: Eligible Hedged Items (gäller från juli 2009) innebär klargörande om tillämpning av IAS 39 på två fall av säkringstransaktioner. Ändringen förväntas inte få någon effekt på Carnegies finansiella rapporter. International Financial Reporting Comittee (IFRIC) har utgivit följande tolkningar; IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram (gäller från juli 2008 dvs. i praktiken från januari 2009 för Carnegies vidkommande), IFRIC 15 Agreements for the Construction of Real Estate (gäller från januari 2009 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation (gäller från ok 15

18 redovisningsprinciper Carnegie 2008 tober 2008 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 17 Distribution of Non-cash Assets to owners (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 18 Transfer of Assets from Customers (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU). Enligt Carnegies bedömning kommer dessa tolkningar inte att få någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapportering. KONCERNREDOVISNING KONSOLIDERINGSPRINCIPER Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga de företag över vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande menas att koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Bestämmande inflytande antas föreligga när ägarandelen uppgår till minst 50 procent av rösterna i dotterföretaget, men kan även uppnås om ett bestämmande inflytande kan utövas på annat sätt än genom aktieägande. Moderbolaget äger i samtliga fall, direkt eller indirekt aktier/andelar i de företag som omfattas av koncernredovisningen. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. Alla interna transaktioner mellan dotterföretag samt koncernmellanhavanden elimineras i koncernredovisningen. Där det är nödvändigt har dotterföretagens redovisningsprinciper ändrats i syfte att uppnå överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper. Eget kapitalandelen av obeskattade reserver redovisas i eget kapital som balanserade vinstmedel. Skatteandelen av obeskattade reserver redovisas som uppskjuten skatteskuld baserat på aktuell skattesats i respektive land. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkligt värde på de förvärvade identifierbara nettotillgångarna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Anskaffningsvärde för ett dotterföretag utgörs av summan av verkligt värde för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet i dotterföretaget plus direkt hänförliga kostnader till förvärvet. Minoritetsägarnas intresse i det förvärvade företaget beräknas initialt som minoritetens andel av det verkliga värdet (netto) av de redovisade tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna. EGETKAPITALINSTRUMENT Egetkapitalinstrument som utfärdats av koncernen tas upp till det värde som erhållits med avdrag för direkta utgifter för utfärdandet. UTLÄNDSKA VALUTOR Dotterföretagens redovisning sker i dessas funktionella valuta, vilket för Carnegies vidkommande sammanfaller med lokal valuta, d.v.s. den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där dotterbolaget är verksamt. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till genomsnittskurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta (exempelvis kundfordringar och leverantörsskulder) omräknas till balansdagens kurs och de valutakursdifferenser som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner till verkligt värde. Vid upprättande av koncernredovisningen omräknas utländska dotterföretags balansräkningar till svenska kronor per balansdagens valutakurs medan resultaträkningar omräknas baserat på periodens genomsnittskurs. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas direkt mot omräkningsreserven i eget kapital. INTÄKTSREDOVISNING Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförts. Prestationsbaserade arvoden och provisioner redovisas när intäkten säkert kan beräknas och resultatförs i samband med kapitalisering. Detta sker normalt kvartalsvis, men kan även ske endast på årsbasis. Bland provisionsintäkterna från bankverksamheten ingår courtage, förvaltningsintäkter från diskretionär förvaltning av kapital och förvaltning av fonder samt rådgivningsintäkter. I koncernen redovisas arvoden avseende rådgivning som provisionsintäkter. Arvodesintäkter avser intäkter för rådgivning inom Private Banking och Investment Banking. Dessa tjänster redovisas i resultaträkningen när tjänsterna har utförts och det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden enligt effektivräntemetoden. Nettoresultat från finansiella poster utgörs av realiserat resultat och orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument baserat på verkligt värde av aktier, andelar, obligationer, derivat och övriga värdepapper. Nettoposten inkluderar även räntor, aktieutdelningar och valutakursförändringar. Principer avseende intäktsredovisning för finansiella instrument framgår också av avsnittet Finansiella tillgångar och skulder nedan. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen fastställts. KOSTNADSREDOVISNING Rörelse- och administrationskostnader, ersättningar till anställda, övriga personalkostnader samt lånekostnader kostnadsförs löpande för den period de avser. ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro, andra kortfristiga ersättningar och liknande samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Eventuella andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras och redovisas på motsvarande sätt som för pensionsåtaganden. Aktierelaterade ersättningar Incitamentsprogram Carnegie Investment Bank AB har inte lämnat några aktierelaterade ersättningar till anställda. Vinstdelning Koncernen redovisar en kostnad för vinstdelning, vilken skuldförs som upplupen kostnad. Kostnaden redovisas i takt med intjänan 16

19 Carnegie 2008 redovisningsprinciper det, d.v.s. när den är knuten till ett avtal eller när det finns en etablerad praxis som skapat en informell förpliktelse. Beträffande Carnegie ASA fanns det tidigare ett särskilt avtal, se Not 6 på sidan 24. Avgångsvederlag Avgångsvederlag utbetalas när en anställning ofrivilligt avslutas innan uppnådd pensionsålder, eller när en anställd slutar frivilligt i utbyte mot ett avgångsvederlag. Koncernen redovisar en kostnad för ett avgångsvederlag när företaget bevisligen är förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan fastställas. Förmåner som förfaller till betalning mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde, om de är väsentliga. Pensionsåtaganden En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken ett företag betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Företaget har därefter inga rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter relaterat till den anställdes intjänade pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som garanterar den anställde ett visst belopp i pension vid pensionering, vanligen baserat på ett flertal olika faktorer så som exempelvis slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen innehar endast avgiftsbestämda pensionsåtaganden. Kostnaderna för avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas i resultaträkningen i takt med att förmånerna intjänas, vilket normalt sammanfaller med tidpunkterna då pensionspremierna erläggs. Kostnaden för särskild löneskatt periodiseras i takt med att pensionskostnaderna uppstår. LEASING Finansiella leasingavtal är avtal enligt vilka de ekonomiska fördelar och risker som är förknippade med ägandet av det leasade objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella. För närvarande har koncernen endast ingått operationella leasingavtal. Leasingavgifter som erläggs för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Variabla avgifter redovisas som kostnader för de perioder i vilka de uppkommer. I de fall koncernen erhåller förmåner (exempelvis hyresrabatter) vid ingången av ett operationellt leasingkontrakt, redovisas dessa förmåner initialt som en skuld och därefter som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingperioden såvida inte något annat systematiskt sätt bättre återspeglar koncernens nytta över tiden. INKOMSTSKATT Periodens skattekostnad/intäkt utgörs av summan av aktuell och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig åt jämfört med det redovisade resultatet före skatt, vilket förklaras av att det skattepliktiga resultatet har justerats för ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter, och andra korrigeringar t.ex. dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade (aviserade) per balansdagen i respektive land. För redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader baserat på skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende skattemässiga underskottsavdrag och avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga i framtiden för att kunna utnyttjas mot skattemässiga underskottsavdrag och/ eller avdragsgilla temporära skillnader. Uppskjuten skatt redovisas baserat på de skattesatser som förväntas gälla för den period då skulden regleras eller tillgången återvinns. Skattefordringar och skatteskulder redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att antingen erhålla eller betala ett nettobelopp eller erhålla betalning för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulderna återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder, derivatinstrument samt även korta positioner i olika former av avistainstrument. Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar redovisas i balansräkningen när faktura har utfärdats. En skuld redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. För derivatinstrument samt köp och försäljning av penning och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden tillämpas affärsdagsredovisning. Finansiella tillgångar och finansiella skulder i tradingportföljen värderas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Om marknadspriser finns på en etablerad handelsplats används dessa för värderingen. När ingen aktiv marknad finns, eller noterade priser saknas tillfälligtvis, fastställer Carnegie det verkliga värdet med olika värderingstekniker. Dessa tekniker inkluderar Black-Scholes baserade modeller. Ett antal parametrar ingår i dessa värderingsmodeller, såsom till exempel volatilitets-, ränte- och utdelningsantaganden. Ett förändrat antagande avseende dessa parametrar i värderingsmodellen kan påverka det rapporterade värdet på det finansiella instrumentet. De antaganden som används, i avsaknad av observerbara parametrar i marknaden, är i enlighet med instruktioner som definieras av Credit and Risk Committee (CRC). Värderingsmetoderna används primärt till att värdera derivatinstrument. Alla värderingsmodeller och antaganden 17

20 redovisningsprinciper Carnegie 2008 valideras löpande av intern riskkontroll, månadsvis av CRC och kvartalsvis av extern oberoende part. Ovanstående modeller tillämpas konsekvent från en period till en annan för att säkerställa jämförbarhet och kontinuitet värderingarna över tiden. Varje ny värderingsmodell godkänns av koncernens Risk Manager-grupp och samtliga modeller granskas regelbundet. För de finansiella instrument där verkligt värde avviker från bokfört värde, lämnas upplysning om det verkliga värdet i not. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder beror på avsikten med förvärvet av den finansiella posten. Kategorierna inom IAS 39 som tillämpas av Carnegie är följande: Innehav för handel Verkligt värde optionen Lånefordringar och kundfordringar Övriga finansiella skulder Likvida medel Likvida medel utgörs av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, utlåning till kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar, med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker kategoriseras som låne- och kundfordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till kreditinstitut består av lånefordringar, betalbara vid anfordran och som inte noteras på en aktiv marknad. Dessa kategoriseras som kund- och lånefordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Reservering för sannolika kreditförluster sker efter individuell prövning. Reserveringar avseende sannolika kreditförluster sker där pant, åtaganden eller övriga garantier inte beräknas täcka fordringsbeloppet. Principen för vad som rubriceras som konstaterade kreditförluster är sådana förluster som fastställts genom konkursförfarande eller genom ackordsuppgörelse. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till Kreditreserveringar, netto. Utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten består av lånefordringar, betalbara vid anfordran och som inte noterats på en aktiv marknad. Dessa kategoriseras som låne- och kundfordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Reservering för sannolika kreditförluster sker efter individuell prövning. Reservering avseende sannolika kreditförluster sker där pant, åtaganden eller övrig garantier inte beräknas täcka upp fordringsbeloppet. Principen för vad som rubriceras som konstaterade kundförluster är sådana förluster som fastställts genom konkursförfarande eller genom ackordsuppgörelse. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till Kreditreserveringar, netto. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper utgörs av belåningsbara statspapper, bostadsobligationer och andra räntebärande instrument. Dessa kategoriseras som Innehav för handel och värderas till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktier och andelar Aktier och andelar består i huvudsak av aktieinnehav avsedda för handel vilka kategoriseras som innehav för handel och värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som inte är innehav för handel kategoriseras som finansiella instrument, som vid första redovisningstillfället identifierats som en post värderad till verkligt värde via resultaträkningen, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att använda verkligt värde optionen görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av olika värderingsprinciper under IAS 39. Förändringar i verkligt värde för aktier och andelar redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Derivatinstrument Samtliga derivatinstrument kategoriseras som innehav för handel. Derivatinstrument värderas till verkligt värde, med förändringar i verkligt värde redovisade som Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. I de fall det verkliga värdet är positivt redovisas det som en tillgång. I de fall det verkliga värdet är negativt redovisas derivatinstrumentet som en skuld. Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut utgörs främst av kortfristig upplåning. De kategoriseras som Övriga finansiella skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde. In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten består i huvudsak av kortfristig upplåning från allmänheten. Dessa skulder kategoriseras som Övriga finansiella skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdepapperslån och korta positioner aktier Värdepapper som Carnegie lånar ut kvarstår i balansräkningen. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång i balansräkningen. I de fall ett inlånat värdepapper avyttras, s.k. blankning, redovisas en skuld motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde. Erhållna säkerheter i form av kontanter redovisas som Skuld till kreditinstitut alternativt In- och upplåning från allmänheten beroende på motpart. Lämnade säkerheter i form av kontanter redovisas i balansräkningen som Utlåning till kreditinstitut eller som Utlåning till allmänheten beroende på motpart. Återköpstransaktioner Med återköpstransaktioner, även kallade repotransaktioner, avses försäljning av värdepapper samtidigt som parterna har kommit överens om att värdepappret ska återköpas till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som Carnegie säljer i en återköpstransaktion kvarstår i balansräkningen och värdepapper som Carnegie köper i en omvänd återköpstransaktion redovisas inte i balansräkningen. Den likvid som Carnegie ska erlägga i en återköpstransaktion redovisas som fondlikvidskuld. Den likvid som Carnegie ska erhålla i en omvänd återköpstransaktion redovisas som fondlikvidfordran. Belopp mot samma motpart nettoredovisas. 18