Valår och den kommunala politiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valår och den kommunala politiken"

Transkript

1 Valår och den kommunala politiken Matz Dahlberg Eva Mörk RAPPORT 2008:4

2 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadseffekter av åtgärder inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. IFAU ska även sprida sina resultat så att de blir tillgängliga för olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar även ut forskningsbidrag till projekt som rör forskning inom dess verksamhetsområden. Forskningsbidragen delas ut en gång per år och sista dag för ansökan är den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till övervägande del är nationalekonomer, ser vi gärna att forskare från andra discipliner ansöker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektör. Vid institutet finns ett vetenskapligt råd bestående av en ordförande, institutets chef och fem andra ledamöter. Det vetenskapliga rådet har bl a som uppgift att lämna förslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet är även en referensgrupp knuten där arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berörda departement och myndigheter finns representerade. Postadress: Box 513, Uppsala Besöksadress: Kyrkogårdsgatan 6, Uppsala Telefon: Fax: IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behöver dock inte ha genomgått sedvanlig granskning inför publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien är att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag. ISSN

3 Valår och den kommunala politiken av Matz Dahlberg och Eva Mörk * 21 februari 2008 Sammanfattning Påverkas beteendet hos kommunala beslutsfattare av att det är val ett visst år? Detta är en fråga som undersöks i denna rapport. Mer specifikt studerar vi om det finns en valårseffekt i den kommunala sysselsättningen, den kommunala konsumtionen samt de kommunala skattesatserna i Sverige och Finland Vi finner att under ett valår är den kommunala sysselsättningen och de kommunala konsumtionsutgifterna högre än vad de är ett år då det inte är val, samtidigt som skattesatsen inte är lika hög. IFAU, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och CESifo. IFAU, Box 513, Uppsala, * IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. IFAU, Box 513, Uppsala, Denna rapport bygger på den engelska forskningsrapporten Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects, Working Paper 2008:3, IFAU. Vi är tacksamma för kommentarer från Per Pettersson-Lidbom, Patrik Hesselius, Jon Fiva, Gissur Erlingsson och från seminariedeltagare vid IFAU, IFN, Ratio och vid IIPF konferensen i Paphos. Tack också till Per Pettersson-Lidbom för idén att kombinera svenska och finska data, till Heléne Lundqvist för excellent datajobb och till Antti Moisio för tillhandahållande av finska data och för att ha besvarat alla våra frågor rörande det finska systemet. Vi är tacksamma för kommentarer från Oskar Nordström Skans och Sara Martinson på den svenska rapporten. IFAU Valår och den kommunala politiken 1

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Tidigare studier Jämförelse mellan Sverige och Finland Data Effekten av valår på kommunal politik Slutord Referenser IFAU Valår och den kommunala politiken

5 1 Introduktion Vård, skola och omsorg brukar vara en klassisk paroll i valrörelser och kan därmed antas vara saker som är särskilt viktiga för väljarna. I de nordiska länderna ligger typiskt ansvaret för just vård, skola och omsorg på kommunerna. Det är därför tänkbart att de kommunala politikerna, som är intresserade av att bli omvalda, kan frestas till kortsiktig politik under ett valår för att öka sannolikheten att bli omvalda. I denna rapport undersöker vi om det faktum att det är val ett visst år påverkar den kommunala sysselsättningen, den kommunala konsumtionen och den kommunala skattesatsen i svenska och finska kommuner under perioden Vi finner att ett valår leder till att kommunerna (i) anställer 0,6 fler helårsanställda per capita än ett år då det inte är val (vilket motsvarar en ökning, i genomsnitt, med 1 procent), (ii) konsumerar 630 SEK mer per capita jämfört med ett år då det inte är val (vilket motsvarar 2,3 procent av det genomsnittliga värdet), samt (iii) har en 0,05 procentenheter lägre kommunal skattesatsen jämfört med ett år då det inte är val (vilket motsvarar, i snitt, 0,25 procent lägre skatter under ett valår). Resultatet gör att man kan misstänka att det inte bara är effektivitetsaspekter som styr de kommunala beslutsfattarna. Kommunerna spelar en mycket viktig roll i ekonomin i de nordiska länderna. Som nämndes ovan ansvarar de för tillhandahållandet av så viktiga välfärdstjänster som barnomsorg, skola, äldreomsorg, omsorg om handikappade och mentalt sjuka, social omsorg, mm. Dessutom har de stor frihet i att besluta om den kommunala skattesatsen och att ta lån på såväl inhemska som på internationella marknader. Sammantaget innebär detta att det kommunala beslutsfattandet är betydelsefullt för invånarna. Det är därför viktigt att den kommunala ekonomin är effektiv och att beslutsfattandet sker på ett bra sätt. Det är dock svårt att se hur det skulle kunna vara effektivt att föra en annorlunda politik under ett år enbart p g a av att det är val det året. Våra resultat ger därför en antydan om att beslutsfattandet på den kommunala nivån inte är helt effektivt. Detta är viktigt eftersom det i allmänhet är svårt att mäta effektivitet i den kommunala sektorn och eftersom det är svårt för en väljare att avgöra vad som styr beslutsfattandet i kommunerna. IFAU Valår och den kommunala politiken 3

6 2 Tidigare studier Det existerar en stor och växande litteratur som studerar effekterna av valår på offentlig politik. I detta avsnitt kommer vi att kortfattat diskutera den teoretiska och empiriska litteraturen på detta område. De tidiga teoretiska uppsatserna studerar den centrala regeringens beteende och fokuserar på makroekonomiska variabler som inflation och arbetslöshet. Dessa uppsatser har en ganska naiv syn på väljarna, som beskrivs som kortsiktiga och icke-rationella (se, t ex, Nordhaus, 1975, och Lindbeck, 1976). En regering kan öka sin återvalssannolikhet genom att föra en expansionistisk politik, och därmed minska arbetslösheten, under ett valår på bekostnad av högre inflation nästkommande år. De tidigaste empiriska studierna på valårseffekter använde också aggregerade tidsseriedata för att undersöka om det finns någon valcykel i nationella utfall som arbetslöshet och inflation (se, t ex, McCallum, 1978, Golden & Poterba, 1980, Beck, 1987 och Alesina, 1989). Den allmänna slutsatsen från dessa studier är att det inte finns något empiriskt stöd för en politisk konjunkturcykel i arbetslöshet och inflation. De tidiga uppsatserna har kritiserats på teoretiska grunder. Varför skulle väljarna bry sig om kortsiktiga fluktuationer under ett valår, då de borde förstå att situationen kommer att förändras efter valet då den återvalda regeringen måste städa upp i ekonomin. Är väljarna verkligen så kortsiktiga i sitt tänkande? Som ett svar på denna kritik presenterade Rogoff & Sibert (1988) och Rogoff (1990) modeller där väljarna i stället är rationella, men där det ändå kan uppstå valårseffekter. Dessa modeller antar att politikerna bryr sig om såväl det politiska utfallet som personliga vinningar av att sitta vid makten. Politikerna skiljer sig åt i kompetens, vilket påverkar deras förmåga att tillhandahålla offentliga tjänster till lägre skattesatser. Medan politikerna är direkt medvetna om sin kompetens, så observerar väljarna denna kompetens endast med en tidsförskjutning på ett år. Med en sådan utgångspunkt är det möjligt för kompetenta regeringar väljer att signalera sin kompetens under valår genom att öka utgifterna och minska skattesatserna, och därigenom skjuta upp offentliga investeringar till efter valet. För inkompetenta regeringar kommer kostnaden för denna typ av politik att vara för dyr, vilket innebär att det endast är mödan värt för kompetenta regeringar att producera valcykler i de offentliga utgifterna och skattesatserna. Nyare empiriska studier som undersöker om det finns någon valcykel i offentliga utgifter och skattesatser inkluderar Andrikopoulos m fl, 2004, Akhmedov & Zhuavskaya (2004), Blais & Nadeau (1992), Kneebone & 4 IFAU Valår och den kommunala politiken

7 McKenzie (2001), och Pettersson-Lidbom (2003). Dessa studier har typiskt funnit att det existerar valcykler i totala utgifter och skattesatser. Det kan också vara så att politikerna ökar vissa typer av utgifter under ett valår och minskar andra, snarare än att öka de totala utgifterna. 1 De kan därigenom införa en valcykel i en viss typ av utgifter utan att öka skulderna. Empiriska undersökningar som studerar utgifter på specifika områden, se t ex Andrikopoulos m fl (2004), Akhmedov & Zhuavskaya (2004), Blais & Nadeau (1992) och Kneebone & McKenzie (2001), finner typiskt att det finns en valårseffekt i utgifter som är synliga för väljarna. 3 Jämförelse mellan Sverige och Finland Sverige och Finland är lika på många sätt vilket gör det möjligt att titta på bägge länderna samtidigt. 2 I båda länderna har kommunerna ett starkt, konstitutionellt reglerat, oberoende. Kommunerna är också huvudansvariga för tillhandahållandet av ett flertal viktiga välfärdstjänster, som t ex grundskola och gymnasium, barnomsorg, äldreomsorg, omsorg om de handikappade, de mentalt sjuka samt social omsorg. I Finland är kommunerna dessutom ansvariga för hälso- och sjukvård (vilket landstingen är i Sverige, bortsett från grundläggande hälsovård för de äldre som även de svenska kommunerna ansvarar för) och högre utbildning (som är ett centralt ansvar i Sverige). Eftersom de finska kommunerna typiskt är för små för att tillhandahålla sjukhus, samarbetar grannkommuner i s k samkommuner. Kommunerna i båda länderna har full frihet att bestämma över den kommunala skattesatsen och de möter inga lånerestriktioner. Det finns 290 kommuner i Sverige och 432 i Finland. De finska kommunerna är typiskt något mindre, både till populationsstorlek och till yta. Invånarna är ojämnt fördelade i båda länderna, där Stockholm och Helsingfors är de klart största (med avseende på befolkning) och de mest glesbefolkade kommunerna finns i de norra delarna av länderna. 1 Ett sådant mönster förutsägs av en teoretisk modell av Drazen & Eslava (2005). 2 Genom att använda data från både Sverige och Finland kan vi empiriskt skilja effekter av valår från andra saker som händer ett visst år. Detta är ett metodologiskt problem som många tidigare studier har lidit av. För en närmare diskussion av detta, se Dahlberg & Mörk (2008). IFAU Valår och den kommunala politiken 5

8 Kommunerna leds av kommunstyrelser som väljs vart tredje eller vart fjärde år. Under den period som vi studerar hölls sex kommunala val i Sverige (på den tredje söndagen i september 1985, 1988, 1991, 1994, 1998 och 2002) och fyra i Finland (på den fjärde söndagen i oktober 1988, 1992, 1996, and 2000). 3 Den huvudsakliga inkomstkällan för kommunerna är en lokal inkomstskatt (ca procent av kommunernas intäkter). 4 Statsbidrag från den centrala regeringen utgör ca procent av kommunernas intäkter i båda länderna (denna siffra varierar en hel del mellan kommunerna, där vissa är betydligt mer beroende av statsbidrag än andra), och avgifter utgör ca 5 10 procent var det en stor statsbidragsreform i båda länderna, där statsbidragen gick från att vara huvudsakligen riktade till att vara huvudsakligen generella. Huvudargumentet bakom dessa reformer var att öka den kommunala friheten i båda länderna. 5 Under första halvan av 1990-talet erfor både Sverige och Finland en kraftig ekonomisk nedgång, vilket naturligtvis även påverkade kommunerna. Då arbetslösheten steg ökade kostnaderna för social omsorg. Samtidigt minskade statsbidragen från den centrala nivån eftersom de centrala regeringarna rekonstruerade de offentliga finanserna. Detta innebar att kommunerna fick förlita sig mer på intäkter från egna källor. 4 Data Vi använder data på svenska och finska kommuner över perioden Efter att ha tagit bort kommuner som varit involverade i sammanslagningar eller utbrytningar under denna period har vi kvar 276 svenska kommuner och 411 finska. 6 För att det ska vara värt för politiker att skapa en valårseffekt är det viktigt att väljarna märker detta (eller att politikerna åtminstone tror att väljarna märker detta). De ska dessutom kunna påverka variabeln. Vi har därför valt att 3 En skillnad mellan Sverige och Finland är att i Sverige hålls kommunala och centrala val samma dag, medan Finland har skilda valdagar. 4 I Finland tar kommunerna också in egendomsskatt, vilket de svenska kommunerna inte gör. 5 För en noggrann beskrivning av Finland och den finska statsbidragsreformen, se Moisio (2002). För en beskrivning av den svenska situationen, se t ex Bergström m fl (2004). 6 Vi följer också tidigare studier på finska data och exkluderar 16 finska kommuner på Åland. 6 IFAU Valår och den kommunala politiken

9 studera antalet anställda i kommunal sektor 7, kommunala skattesatser och kommunala konsumtionsutgifter. En tidigare studie undersöker kommunal sysselsättning och det är Coelho m fl (2006) som finner att det finns en valcykel i den kommunala sysselsättningen i Portugal. Skattesatsen undersöks av t ex Andrikopoulos m fl (2004), Kneebone & McKenzie (2001) och Pettersson- Lidbom (2003). Slutligen så undersöker t ex, Andrikopoulos m fl (2004), Blais & Nadeau (1992) och Pettersson-Lidbom (2003) kommunala konsumtionsutgifter. 8 Figur 1 visar hur antal anställda inom kommunal sektor har utvecklats över tiden. Man kan notera att den genomsnittliga sysselsättningen ökade ganska dramatiskt i Sverige såväl mellan 1990 och 1991 som mellan 1991 och Dessa ökningar sammanfaller med decentraliseringen av skolan (1991) och äldreomsorgen (1992) till den kommunala sektorn. I Finland kan en nedgång noteras Denna nedgång berodde på den allmänna ekonomiska nedgången under 1990-talet då ett stort antal kommuner friställde många av sina anställda för att minska lönekostnaderna (se Moisio, 2002). Figur 2 beskriver hur de kommunala konsumtionsutgifterna har utvecklats över tiden. Vi ser att konsumtionen är ungefär lika hög i Sverige som i Finland, och att konsumtionen i Sverige gick ner mellan 1994 och Figur 3 slutligen visar utvecklingen för de kommunala skattesatserna i de två länderna. Vi ser ett hopp i den svenska skattesatsen 1992 då ansvaret för äldreomsorgen fördes över från landstingen till primärkommunerna. Generellt verkar skatterna ha varit mer konstanta i Finland än i Sverige och under senare tid även något lägre. 7 För Finland inkluderar vi även de individer som är anställda inom de s k samkommunerna. Anledningen till detta är att vissa samkommuner också tillhandahåller den grundläggande servicen som utbildning och social omsorg, vilket innebär att vissa kommuner inte särredovisar anställda i de olika servicetyperna. 8 Det skulle också vara intressant att undersöka om det finns någon valårseffekt i budgetunderskott och i olika typer av utgifter. Vi har dock ingen information om dessa variabler för de finska kommunerna. IFAU Valår och den kommunala politiken 7

10 Figur 1 Antal kommunalt anställda per invånare i Sverige och Finland, Sverige Finland Källa: SKL (Sveriges kommuner och landsting) och VATT (Government institute for economic research, Finland) Figur 2 Kommunala konsumtionsutgifter (SEK), Sverige och Finland, Sverige Finland Källa: SKL och VATT 8 IFAU Valår och den kommunala politiken

11 Figur 3 Kommunala skattesatser, Sverige och Finland Sverige Finland Källa: SKL och VATT 5 Effekten av valår på kommunal politik Tabell 1 redovisar resultaten för kommunal sysselsättning, kommunala konsumtionsutgifter samt för den kommunala skattesatsen. 9 För att vara säkra på att vi faktiskt fångar upp effekter av valår och inget annat kontrollerar vi i estimeringarna för en mängd faktorer som kan tänkas påverka utfallsvariablerna. Vi tar t ex hänsyn till kommunspecifika egenskaper som är konstanta över tiden, chocker i ekonomi som påverkar alla kommuner lika, och länderspecifika trender. Dessutom kontrollerar vi för statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas lön, population, andel av befolkningen i åldern 0 15 samt andel av befolkningen äldre än 64 år. Vi har även kontrollerat för de olika reformerna i Sverige som överförde ansvaret för äldreomsorg och skola till den primärkommunala ekonomin. För exakt specifikation av modellen, se Dahlberg & Mörk (2008). 9 Ett problem som kan finnas med våra skattningar är om de skattade residualerna är korrelerade på något sätt. Detta undersöks av Dahlberg & Mörk (2008). De finner att det verkar finnas en korrelation över tid inom kommunerna. Detta tas hänsyn till i skattningarna genom att residualerna klustras på kommunnivå. IFAU Valår och den kommunala politiken 9

12 Från Tabell 1 ser vi att det verkar finnas valårseffekter i samtliga tre utfall. Kommunerna anställer knappt 0,6 fler helårsanställda per capita under ett valår jämfört med ett år då det inte är val, vilket motsvarar en ökning, i genomsnitt, med 1 procent. Om vi tittar på den totala kommunala konsumtionen, så leder ett valår till högre konsumtionsutgifter med 634 SEK per capita jämfört med ett år då det inte är val, vilket motsvarar 2,3 procent av det genomsnittliga värdet (det genomsnittliga värdet är SEK per capita). Valårseffekten på den kommunala skattesatsen är -0,05, vilket innebär att skattesatserna är knappt 0,05 procentenheter lägre under ett valår jämfört med ett år då det inte är val. Detta motsvarar 0,25 procent lägre skatter under ett valår (den genomsnittliga skattesatsen är 18 procent). Alla tre effekter är också statistiskt skilda från noll på enprocentsnivån. Tabell 1 Effekt av valår på kommunal sysselsättning, kommunal konsumtion och kommunal skattesats. Sysselsättning Konsumtion Skattesats Valårseffekt 0,577** (2,24) 633,75*** (70,11) -0,046*** (2,67) Procent av medelvärde 1 2,3 0,25 Antal observationer Antal kommuner R-squared 0,66 0,91 0,92 Notera: Robusta standardfel är klustrade på tvärsnittsenhet (kommun). *** betecknar signifikans på 1-procentsnivån, ** på 5-procentsnivån och * på 10-procentsnivån. Kommunal konsumtion har vi endast tillgängligt för perioden Slutord I denna rapport har vi undersökt om det faktum att det är val ett visst år spelar roll för den förda politiken i kommunen. Vi har använt data från Sverige och Finland åren Vi finner att kommunerna anställer fler under ett valår än andra år, de har högre konsumtionsutgifter och lägre skatt om det är val under året än om det 10 IFAU Valår och den kommunala politiken

13 inte är det. Det verkar alltså som att det finns en valårseffekt i kommunal politik. Vad beror då detta på? Utifrån resultaten i uppsatsen kan vi inte med säkerhet uttala oss om vad det är som orsakar valårseffekten. En tänkbar, och kanske inte helt orimlig gissning, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar. Det skulle också kunna vara så att det är de kommunala tjänstemännen som passar på och pressar politikerna på högre utgifter (och antal anställda) under ett valår, eftersom de tror att politikerna ogärna vill ha negativ uppmärksamhet under detta år. Även i detta fall skulle det i så fall vara politikernas vilja att framstå i god dager inför väljarna som leder till det ändrade beteendet. En mindre cynisk förklaring skulle kunna vara att det är kommunerna som står för de administrativa kostnaderna i samband med själva valet och att de därför måste öka antalet anställda och konsumtionsutgifterna. Det verkar dock tämligen orimligt att detta skulle kunna förklara t ex hela effekten på 1 procents ökning i antal anställda. En annan potentiell förklaring kan vara att de centrala politikerna genom riktade statsbidrag och föreskrifter kan förmå de lokala politikerna att föra en viss politik. Även om vi i den empiriska analysen kontrollerar för statsbidragen som kommunerna erhåller, så är detta något vi inte helt kan utesluta. Slutligen kan det naturligtvis också vara så att något annat råkar hända just dessa år då det är valår som påverkar såväl sysselsättning och konsumtion som skattesatser. Givet att vi studerar en relativt lång tidsperiod, där valen äger rum vid olika tidpunkter i de två länderna och också med olika intervall, och givet att vi har kontrollerat för en mängd andra faktorer, så verkar dock inte denna förklaring särskilt trolig. Om vi tror att anledningen till att vi ser effekter av valår är att politikerna (de lokala eller de centrala) vill sitta kvar vid makten så är nästa fråga i vilken utsträckning detta missgynnar effektiviteten i det kommunala beslutsfattandet. Detta är dock en fråga som vi inte kan besvara i nuläget. Ytterligare en intressant fråga är naturligtvis också om väljarna reagerar på dessa förändringar i den förda politiken och röstar på partier som har höjt sysselsättningen och konsumtionen och sänkt skatterna. Detta är också en intressant fråga för framtida forskning. IFAU Valår och den kommunala politiken 11

14 Referenser Akhmedov, A & E Zhuavskaya ( 2004) Opportunistic Political Cycles: Test in a Young Democracy Setting The Quarterly Journal of Economics, vol 119, pp Alesina, A (1989) Politics and Business Cycles in Industrial Democracies, Economic Policy, April 1989, pp Andrikopoulos, A, I Loizides & K Prodromidis (2004) Fiscal Policy and Political Business Cycles in the EU, European Journal of Political Economy, vol 20, pp Beck, N (1987) Elections and the Fed: Is there a Political Monetary Cycle? American Journal of Political Science, vol 31, pp Bergström, P, M Dahlberg & E Mörk (2004), The Effects of Grants and Wages on Municipal Labour Demand, Labour Economics, vol 11, pp Blais, A & R Nadeau (1992) The Electoral Budget Cycle, Public Choice, vol 74, pp Coelho, C, F J Veiga & L G Veiga (2006) Political Business Cycles in Local Employment: Evidence from Portugal, Economic Letters, vol 93, pp Dahlberg, M & E Mörk (2008), Is there an Election Cycle in Public Employment? Separating Time Effects from Election Year Effects, Working Paper 2008:3, IFAU. Drazen, A & M Eslava (2005) Electoral Manipulation via Expenditure Composition: Theory and Evidence, Working Paper No 11085, NBER Golden, D G & J M Poterba (1980) The Price of Popularity: The Political Business Cycle Reexamined American Journal of Political Science, vol 24, pp Kneebone, R D & K J McKenzie (2001) Electoral and Partisan Cycles in Fiscal Policy: An Examination of Canadian Provinces, International Tax and Public Finance, vol 8, pp IFAU Valår och den kommunala politiken

15 Lindbeck, A (1976) Stabilization Policy in Open Economies with Endogenous Politicians American Economic Review, vol 66, pp Moisio, A (2002) Essays on Finnish Municipal Finance and Intergovernmental Grants, doctoral thesis, VATT, Helsinki. Nordhaus, W D (1975) The Political Business Cycle The Review of Economic Studies, vol 42, pp Pettersson-Lidbom, P (2003) A Test of the Rational Electoral-Cycle Hypothesis Working Paper 2003:16, Stockholm University. Rogoff, K (1990) Equilibrium Political Budget Cycles American Economic Review, vol 80, pp Rogoff, K & A Siber (1988) Elections and Macroeconomic Policy Cycles The Review of Economic Studies, vol 55, pp IFAU Valår och den kommunala politiken 13

16 IFAU:s publikationsserier senast utgivna Rapporter 2008:1 de Luna Xavier, Anders Forslund & Linus Liljeberg Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden :2 Johansson Per & Sophie Langenskiöld Ett alternativt program för äldre långtidsarbetslösa utvärdering av Arbetstorget för erfarna 2008:3 Hallberg Daniel Hur påverkar konjunktursvängningar förtida tjänstepensionering? 2008:4 Dahlberg Matz & Eva Mörk Valår och den kommunala politiken Working papers 2008:1 Albrecht James, Gerard van den Berg & Susan Vroman The aggregate labor market effects of the Swedish knowledge lift programme 2008:2 Hallberg Daniel Economic fluctuations and retirement of older employees 2008:3 Dahlberg Matz & Eva Mörk Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects Dissertation series 2007:1 Lundin Martin The conditions for multi-level governance: implementation, politics, and cooperation in Swedish active labor market policy 2007:2 Edmark Karin Interactions among Swedish local governments 2008:1 Andersson Christian Teachers and student outcomes: evidence using Swedish data

Valår och den kommunala politiken

Valår och den kommunala politiken Valår och den kommunala politiken MATZ DAHLBERG OCH EVA MÖRK Matz Dahlberg är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och affilierad forskare vid IFAU. Matz. Dahlberg@nek.uu.se Eva Mörk är

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Hur fördelas ökade generella statsbidrag mellan personal i olika kommunala sektorer?

Hur fördelas ökade generella statsbidrag mellan personal i olika kommunala sektorer? Hur fördelas ökade generella statsbidrag mellan personal i olika kommunala sektorer? Matz Dahlberg Heléne Lundqvist Eva Mörk RAPPORT 2008:14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?

Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? Helge Bennmarker Erik Mellander Björn Öckert RAPPORT 2008:16 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet?

Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet? Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet? Peter Fredriksson Martin Söderström RAPPORT 2008:12 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Leder nystartsjobben till högre sysselsättning?

Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Linus Liljeberg Anna Sjögren Johan Vikström RAPPORT 2012:6 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Kommunanställda byråkraters dubbla roll

Kommunanställda byråkraters dubbla roll Kommunanställda byråkraters dubbla roll Kommunens efterfrågan på byråkrater var under perioden 1990 2002 okänslig för löneökningar, medan efterfrågan på annan typ av arbetskraft (inom barnomsorg, äldreomsorg

Läs mer

Penningpolitiken och den svenska arbetslösheten

Penningpolitiken och den svenska arbetslösheten Penningpolitiken och den svenska arbetslösheten Annika Alexius Bertil Holmlund RAPPORT 2008:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Att utvärdera offentlig politik med registerdata Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering

Läs mer

Kommunanställda byråkraters dubbla roll

Kommunanställda byråkraters dubbla roll Kommunanställda byråkraters dubbla roll Matz Dahlberg Eva Mörk RAPPORT 2004:10 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte i Uppsala.

Läs mer

Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning?

Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning? Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning? Caroline Hall RAPPORT 2008:15 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

År 2006 reformerades de omdiskuterade

År 2006 reformerades de omdiskuterade Nyhetsbrev 2 2012 Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? av Karin Edmark År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna,

Läs mer

Arbetslösa en resurs för skolan

Arbetslösa en resurs för skolan Eva Mörk Arbetslösa en resurs för skolan De svenska kommunerna är betydelsefulla arbetsgivare; nästan 20 procent av de sysselsatta i Sverige arbetar i den primärkommunala sektorn. Precis som andra arbetsgivare

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?

Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? nr 1 2009 årgång 37 År 2002 sänktes arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter i Norrlands inland och inre Svealand. Detta påverkade

Läs mer

Hur påverkar förändringar i produktefterfrågan, arbetsutbud och lönekostnader antalet nyanställningar?

Hur påverkar förändringar i produktefterfrågan, arbetsutbud och lönekostnader antalet nyanställningar? Hur påverkar förändringar i produktefterfrågan, arbetsutbud och lönekostnader antalet nyanställningar? Stefan Eriksson Karolina Stadin RAPPORT 2015:10 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av Sjukvårdsmiljarden

Uppföljning och utvärdering av Sjukvårdsmiljarden Uppföljning och utvärdering av Sjukvårdsmiljarden Laura Hartman Per Johansson Staffan Khan Erica Lindahl RAPPORT 2009:1 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat?

Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat? Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat? Elly-Ann Johansson Erica Lindahl RAPPORT 2008:20 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden

Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden Produktion och arbetsmarknad 9 FÖRDJUPNING Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden Finanskrisen har medfört att arbetslösheten stigit från till 9 procent. Erfarenheterna från 199-talskrisen

Läs mer

De arbetsmarknadspolitiska programmens effekt på den kommunala skolan

De arbetsmarknadspolitiska programmens effekt på den kommunala skolan De arbetsmarknadspolitiska programmens effekt på den kommunala skolan Eva Mörk RAPPORT 2003:1 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet

Läs mer

Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete?

Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? Ulrika Vikman RAPPORT 2010:6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata*

Läs mer

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2 Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig

Läs mer

Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?

Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter? Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter? Marie Gartell RAPPORT 2009:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.

Läs mer

Löneskillnader i svenskt näringsliv 1985 2000

Löneskillnader i svenskt näringsliv 1985 2000 Löneskillnader i svenskt näringsliv 1985 2000 Oskar Nordström Skans Per-Anders Edin Bertil Holmlund RAPPORT 2006:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under

Läs mer

Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning?

Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning? Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning? Per Pettersson-Lidbom Peter Skogman Thoursie RAPPORT 2009:5 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning

Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning Bertil Holmlund Qian Liu Oskar Nordström Skans RAPPORT 2006:10 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett

Läs mer

Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter?

Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter? Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter? Oskar Nordström Skans RAPPORT 2004:13 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Själviska och framåtblickande väljare Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?

Själviska och framåtblickande väljare Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen? Själviska och framåtblickande väljare Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen? MIKAEL ELIN- DER, HENRIK JORDAHL OCH PANU POUT- VAARA Mikael Elinder är fil dr i nationalekonomi och verksam som forskare

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE 2013-09-20 CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE UTBILDNING Filosofie doktorsexamen, Uppsala Universitet 971203 Filosofie licentiatexamen, Uppsala Universitet 951010 Civilekonomexamen, Högskolan i Örebro 920612

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Sist in först ut? En utvärdering av undantagsregeln

Sist in först ut? En utvärdering av undantagsregeln Sist in först ut? En utvärdering av undantagsregeln David von Below Peter Skogman Thoursie RAPPORT 2008:26 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Vilken betydelse har arbetsförmedlare för arbetslösas framtida sysselsättning och arbetsinkomst?

Vilken betydelse har arbetsförmedlare för arbetslösas framtida sysselsättning och arbetsinkomst? Vilken betydelse har arbetsförmedlare för arbetslösas framtida sysselsättning och arbetsinkomst? Jonas Lagerström RAPPORT 2011:10 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/ Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Strategisk konkurrens i kommuners utgiftsbeslut för barnomsorg, skola och äldreomsorg

Strategisk konkurrens i kommuners utgiftsbeslut för barnomsorg, skola och äldreomsorg Strategisk konkurrens i kommuners utgiftsbeslut för barnomsorg, skola och äldreomsorg Karin Edmark RAPPORT 2007:21 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under

Läs mer

Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat spelar elevens kön och etniska bakgrund roll?

Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Erica Lindahl RAPPORT 2007:22 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Hur lärares förmågor påverkar elevers studieresultat

Hur lärares förmågor påverkar elevers studieresultat Hur lärares förmågor påverkar elevers studieresultat Erik Grönqvist Jonas Vlachos RAPPORT 2008:25 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag.

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag. Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 1 12. Se följande uppslag. 233 Blekinge Dalarna 1 6 12 1 6 12 Gävleborg Halland 1 6

Läs mer

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment Patrik Hesselius Per Johansson Laura Larsson RAPPORT 2005:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar

Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar Helge Bennmarker Erik Grönqvist Björn Öckert RAPPORT 2009:23 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget

Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget Karin Edmark, Che-Yuan Liang, Eva Mörk och Håkan Selin Karin Edmark är fil dr i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning

Läs mer

Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning

Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning Erika Ekström RAPPORT 2003:13 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte i Uppsala.

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln nr 1 2012 årgång 40 Många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Ett exempel är dagligvaruhandeln som under de

Läs mer

De långsiktiga konsekvenserna av alkoholkonsumtion under graviditeten

De långsiktiga konsekvenserna av alkoholkonsumtion under graviditeten De långsiktiga konsekvenserna av alkoholkonsumtion under graviditeten J Peter Nilsson RAPPORT 2008:6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Lediga jobb, arbetssökande och anställningar den svenska matchningsfunktionen

Lediga jobb, arbetssökande och anställningar den svenska matchningsfunktionen Lediga jobb, arbetssökande och anställningar den svenska matchningsfunktionen Anders Forslund Kerstin Johansson RAPPORT 2007:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer