Valår och den kommunala politiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valår och den kommunala politiken"

Transkript

1 Valår och den kommunala politiken Matz Dahlberg Eva Mörk RAPPORT 2008:4

2 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadseffekter av åtgärder inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. IFAU ska även sprida sina resultat så att de blir tillgängliga för olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar även ut forskningsbidrag till projekt som rör forskning inom dess verksamhetsområden. Forskningsbidragen delas ut en gång per år och sista dag för ansökan är den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till övervägande del är nationalekonomer, ser vi gärna att forskare från andra discipliner ansöker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektör. Vid institutet finns ett vetenskapligt råd bestående av en ordförande, institutets chef och fem andra ledamöter. Det vetenskapliga rådet har bl a som uppgift att lämna förslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet är även en referensgrupp knuten där arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berörda departement och myndigheter finns representerade. Postadress: Box 513, Uppsala Besöksadress: Kyrkogårdsgatan 6, Uppsala Telefon: Fax: IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behöver dock inte ha genomgått sedvanlig granskning inför publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien är att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag. ISSN

3 Valår och den kommunala politiken av Matz Dahlberg och Eva Mörk * 21 februari 2008 Sammanfattning Påverkas beteendet hos kommunala beslutsfattare av att det är val ett visst år? Detta är en fråga som undersöks i denna rapport. Mer specifikt studerar vi om det finns en valårseffekt i den kommunala sysselsättningen, den kommunala konsumtionen samt de kommunala skattesatserna i Sverige och Finland Vi finner att under ett valår är den kommunala sysselsättningen och de kommunala konsumtionsutgifterna högre än vad de är ett år då det inte är val, samtidigt som skattesatsen inte är lika hög. IFAU, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och CESifo. IFAU, Box 513, Uppsala, * IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. IFAU, Box 513, Uppsala, Denna rapport bygger på den engelska forskningsrapporten Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects, Working Paper 2008:3, IFAU. Vi är tacksamma för kommentarer från Per Pettersson-Lidbom, Patrik Hesselius, Jon Fiva, Gissur Erlingsson och från seminariedeltagare vid IFAU, IFN, Ratio och vid IIPF konferensen i Paphos. Tack också till Per Pettersson-Lidbom för idén att kombinera svenska och finska data, till Heléne Lundqvist för excellent datajobb och till Antti Moisio för tillhandahållande av finska data och för att ha besvarat alla våra frågor rörande det finska systemet. Vi är tacksamma för kommentarer från Oskar Nordström Skans och Sara Martinson på den svenska rapporten. IFAU Valår och den kommunala politiken 1

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Tidigare studier Jämförelse mellan Sverige och Finland Data Effekten av valår på kommunal politik Slutord Referenser IFAU Valår och den kommunala politiken

5 1 Introduktion Vård, skola och omsorg brukar vara en klassisk paroll i valrörelser och kan därmed antas vara saker som är särskilt viktiga för väljarna. I de nordiska länderna ligger typiskt ansvaret för just vård, skola och omsorg på kommunerna. Det är därför tänkbart att de kommunala politikerna, som är intresserade av att bli omvalda, kan frestas till kortsiktig politik under ett valår för att öka sannolikheten att bli omvalda. I denna rapport undersöker vi om det faktum att det är val ett visst år påverkar den kommunala sysselsättningen, den kommunala konsumtionen och den kommunala skattesatsen i svenska och finska kommuner under perioden Vi finner att ett valår leder till att kommunerna (i) anställer 0,6 fler helårsanställda per capita än ett år då det inte är val (vilket motsvarar en ökning, i genomsnitt, med 1 procent), (ii) konsumerar 630 SEK mer per capita jämfört med ett år då det inte är val (vilket motsvarar 2,3 procent av det genomsnittliga värdet), samt (iii) har en 0,05 procentenheter lägre kommunal skattesatsen jämfört med ett år då det inte är val (vilket motsvarar, i snitt, 0,25 procent lägre skatter under ett valår). Resultatet gör att man kan misstänka att det inte bara är effektivitetsaspekter som styr de kommunala beslutsfattarna. Kommunerna spelar en mycket viktig roll i ekonomin i de nordiska länderna. Som nämndes ovan ansvarar de för tillhandahållandet av så viktiga välfärdstjänster som barnomsorg, skola, äldreomsorg, omsorg om handikappade och mentalt sjuka, social omsorg, mm. Dessutom har de stor frihet i att besluta om den kommunala skattesatsen och att ta lån på såväl inhemska som på internationella marknader. Sammantaget innebär detta att det kommunala beslutsfattandet är betydelsefullt för invånarna. Det är därför viktigt att den kommunala ekonomin är effektiv och att beslutsfattandet sker på ett bra sätt. Det är dock svårt att se hur det skulle kunna vara effektivt att föra en annorlunda politik under ett år enbart p g a av att det är val det året. Våra resultat ger därför en antydan om att beslutsfattandet på den kommunala nivån inte är helt effektivt. Detta är viktigt eftersom det i allmänhet är svårt att mäta effektivitet i den kommunala sektorn och eftersom det är svårt för en väljare att avgöra vad som styr beslutsfattandet i kommunerna. IFAU Valår och den kommunala politiken 3

6 2 Tidigare studier Det existerar en stor och växande litteratur som studerar effekterna av valår på offentlig politik. I detta avsnitt kommer vi att kortfattat diskutera den teoretiska och empiriska litteraturen på detta område. De tidiga teoretiska uppsatserna studerar den centrala regeringens beteende och fokuserar på makroekonomiska variabler som inflation och arbetslöshet. Dessa uppsatser har en ganska naiv syn på väljarna, som beskrivs som kortsiktiga och icke-rationella (se, t ex, Nordhaus, 1975, och Lindbeck, 1976). En regering kan öka sin återvalssannolikhet genom att föra en expansionistisk politik, och därmed minska arbetslösheten, under ett valår på bekostnad av högre inflation nästkommande år. De tidigaste empiriska studierna på valårseffekter använde också aggregerade tidsseriedata för att undersöka om det finns någon valcykel i nationella utfall som arbetslöshet och inflation (se, t ex, McCallum, 1978, Golden & Poterba, 1980, Beck, 1987 och Alesina, 1989). Den allmänna slutsatsen från dessa studier är att det inte finns något empiriskt stöd för en politisk konjunkturcykel i arbetslöshet och inflation. De tidiga uppsatserna har kritiserats på teoretiska grunder. Varför skulle väljarna bry sig om kortsiktiga fluktuationer under ett valår, då de borde förstå att situationen kommer att förändras efter valet då den återvalda regeringen måste städa upp i ekonomin. Är väljarna verkligen så kortsiktiga i sitt tänkande? Som ett svar på denna kritik presenterade Rogoff & Sibert (1988) och Rogoff (1990) modeller där väljarna i stället är rationella, men där det ändå kan uppstå valårseffekter. Dessa modeller antar att politikerna bryr sig om såväl det politiska utfallet som personliga vinningar av att sitta vid makten. Politikerna skiljer sig åt i kompetens, vilket påverkar deras förmåga att tillhandahålla offentliga tjänster till lägre skattesatser. Medan politikerna är direkt medvetna om sin kompetens, så observerar väljarna denna kompetens endast med en tidsförskjutning på ett år. Med en sådan utgångspunkt är det möjligt för kompetenta regeringar väljer att signalera sin kompetens under valår genom att öka utgifterna och minska skattesatserna, och därigenom skjuta upp offentliga investeringar till efter valet. För inkompetenta regeringar kommer kostnaden för denna typ av politik att vara för dyr, vilket innebär att det endast är mödan värt för kompetenta regeringar att producera valcykler i de offentliga utgifterna och skattesatserna. Nyare empiriska studier som undersöker om det finns någon valcykel i offentliga utgifter och skattesatser inkluderar Andrikopoulos m fl, 2004, Akhmedov & Zhuavskaya (2004), Blais & Nadeau (1992), Kneebone & 4 IFAU Valår och den kommunala politiken

7 McKenzie (2001), och Pettersson-Lidbom (2003). Dessa studier har typiskt funnit att det existerar valcykler i totala utgifter och skattesatser. Det kan också vara så att politikerna ökar vissa typer av utgifter under ett valår och minskar andra, snarare än att öka de totala utgifterna. 1 De kan därigenom införa en valcykel i en viss typ av utgifter utan att öka skulderna. Empiriska undersökningar som studerar utgifter på specifika områden, se t ex Andrikopoulos m fl (2004), Akhmedov & Zhuavskaya (2004), Blais & Nadeau (1992) och Kneebone & McKenzie (2001), finner typiskt att det finns en valårseffekt i utgifter som är synliga för väljarna. 3 Jämförelse mellan Sverige och Finland Sverige och Finland är lika på många sätt vilket gör det möjligt att titta på bägge länderna samtidigt. 2 I båda länderna har kommunerna ett starkt, konstitutionellt reglerat, oberoende. Kommunerna är också huvudansvariga för tillhandahållandet av ett flertal viktiga välfärdstjänster, som t ex grundskola och gymnasium, barnomsorg, äldreomsorg, omsorg om de handikappade, de mentalt sjuka samt social omsorg. I Finland är kommunerna dessutom ansvariga för hälso- och sjukvård (vilket landstingen är i Sverige, bortsett från grundläggande hälsovård för de äldre som även de svenska kommunerna ansvarar för) och högre utbildning (som är ett centralt ansvar i Sverige). Eftersom de finska kommunerna typiskt är för små för att tillhandahålla sjukhus, samarbetar grannkommuner i s k samkommuner. Kommunerna i båda länderna har full frihet att bestämma över den kommunala skattesatsen och de möter inga lånerestriktioner. Det finns 290 kommuner i Sverige och 432 i Finland. De finska kommunerna är typiskt något mindre, både till populationsstorlek och till yta. Invånarna är ojämnt fördelade i båda länderna, där Stockholm och Helsingfors är de klart största (med avseende på befolkning) och de mest glesbefolkade kommunerna finns i de norra delarna av länderna. 1 Ett sådant mönster förutsägs av en teoretisk modell av Drazen & Eslava (2005). 2 Genom att använda data från både Sverige och Finland kan vi empiriskt skilja effekter av valår från andra saker som händer ett visst år. Detta är ett metodologiskt problem som många tidigare studier har lidit av. För en närmare diskussion av detta, se Dahlberg & Mörk (2008). IFAU Valår och den kommunala politiken 5

8 Kommunerna leds av kommunstyrelser som väljs vart tredje eller vart fjärde år. Under den period som vi studerar hölls sex kommunala val i Sverige (på den tredje söndagen i september 1985, 1988, 1991, 1994, 1998 och 2002) och fyra i Finland (på den fjärde söndagen i oktober 1988, 1992, 1996, and 2000). 3 Den huvudsakliga inkomstkällan för kommunerna är en lokal inkomstskatt (ca procent av kommunernas intäkter). 4 Statsbidrag från den centrala regeringen utgör ca procent av kommunernas intäkter i båda länderna (denna siffra varierar en hel del mellan kommunerna, där vissa är betydligt mer beroende av statsbidrag än andra), och avgifter utgör ca 5 10 procent var det en stor statsbidragsreform i båda länderna, där statsbidragen gick från att vara huvudsakligen riktade till att vara huvudsakligen generella. Huvudargumentet bakom dessa reformer var att öka den kommunala friheten i båda länderna. 5 Under första halvan av 1990-talet erfor både Sverige och Finland en kraftig ekonomisk nedgång, vilket naturligtvis även påverkade kommunerna. Då arbetslösheten steg ökade kostnaderna för social omsorg. Samtidigt minskade statsbidragen från den centrala nivån eftersom de centrala regeringarna rekonstruerade de offentliga finanserna. Detta innebar att kommunerna fick förlita sig mer på intäkter från egna källor. 4 Data Vi använder data på svenska och finska kommuner över perioden Efter att ha tagit bort kommuner som varit involverade i sammanslagningar eller utbrytningar under denna period har vi kvar 276 svenska kommuner och 411 finska. 6 För att det ska vara värt för politiker att skapa en valårseffekt är det viktigt att väljarna märker detta (eller att politikerna åtminstone tror att väljarna märker detta). De ska dessutom kunna påverka variabeln. Vi har därför valt att 3 En skillnad mellan Sverige och Finland är att i Sverige hålls kommunala och centrala val samma dag, medan Finland har skilda valdagar. 4 I Finland tar kommunerna också in egendomsskatt, vilket de svenska kommunerna inte gör. 5 För en noggrann beskrivning av Finland och den finska statsbidragsreformen, se Moisio (2002). För en beskrivning av den svenska situationen, se t ex Bergström m fl (2004). 6 Vi följer också tidigare studier på finska data och exkluderar 16 finska kommuner på Åland. 6 IFAU Valår och den kommunala politiken

9 studera antalet anställda i kommunal sektor 7, kommunala skattesatser och kommunala konsumtionsutgifter. En tidigare studie undersöker kommunal sysselsättning och det är Coelho m fl (2006) som finner att det finns en valcykel i den kommunala sysselsättningen i Portugal. Skattesatsen undersöks av t ex Andrikopoulos m fl (2004), Kneebone & McKenzie (2001) och Pettersson- Lidbom (2003). Slutligen så undersöker t ex, Andrikopoulos m fl (2004), Blais & Nadeau (1992) och Pettersson-Lidbom (2003) kommunala konsumtionsutgifter. 8 Figur 1 visar hur antal anställda inom kommunal sektor har utvecklats över tiden. Man kan notera att den genomsnittliga sysselsättningen ökade ganska dramatiskt i Sverige såväl mellan 1990 och 1991 som mellan 1991 och Dessa ökningar sammanfaller med decentraliseringen av skolan (1991) och äldreomsorgen (1992) till den kommunala sektorn. I Finland kan en nedgång noteras Denna nedgång berodde på den allmänna ekonomiska nedgången under 1990-talet då ett stort antal kommuner friställde många av sina anställda för att minska lönekostnaderna (se Moisio, 2002). Figur 2 beskriver hur de kommunala konsumtionsutgifterna har utvecklats över tiden. Vi ser att konsumtionen är ungefär lika hög i Sverige som i Finland, och att konsumtionen i Sverige gick ner mellan 1994 och Figur 3 slutligen visar utvecklingen för de kommunala skattesatserna i de två länderna. Vi ser ett hopp i den svenska skattesatsen 1992 då ansvaret för äldreomsorgen fördes över från landstingen till primärkommunerna. Generellt verkar skatterna ha varit mer konstanta i Finland än i Sverige och under senare tid även något lägre. 7 För Finland inkluderar vi även de individer som är anställda inom de s k samkommunerna. Anledningen till detta är att vissa samkommuner också tillhandahåller den grundläggande servicen som utbildning och social omsorg, vilket innebär att vissa kommuner inte särredovisar anställda i de olika servicetyperna. 8 Det skulle också vara intressant att undersöka om det finns någon valårseffekt i budgetunderskott och i olika typer av utgifter. Vi har dock ingen information om dessa variabler för de finska kommunerna. IFAU Valår och den kommunala politiken 7

10 Figur 1 Antal kommunalt anställda per invånare i Sverige och Finland, Sverige Finland Källa: SKL (Sveriges kommuner och landsting) och VATT (Government institute for economic research, Finland) Figur 2 Kommunala konsumtionsutgifter (SEK), Sverige och Finland, Sverige Finland Källa: SKL och VATT 8 IFAU Valår och den kommunala politiken

11 Figur 3 Kommunala skattesatser, Sverige och Finland Sverige Finland Källa: SKL och VATT 5 Effekten av valår på kommunal politik Tabell 1 redovisar resultaten för kommunal sysselsättning, kommunala konsumtionsutgifter samt för den kommunala skattesatsen. 9 För att vara säkra på att vi faktiskt fångar upp effekter av valår och inget annat kontrollerar vi i estimeringarna för en mängd faktorer som kan tänkas påverka utfallsvariablerna. Vi tar t ex hänsyn till kommunspecifika egenskaper som är konstanta över tiden, chocker i ekonomi som påverkar alla kommuner lika, och länderspecifika trender. Dessutom kontrollerar vi för statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas lön, population, andel av befolkningen i åldern 0 15 samt andel av befolkningen äldre än 64 år. Vi har även kontrollerat för de olika reformerna i Sverige som överförde ansvaret för äldreomsorg och skola till den primärkommunala ekonomin. För exakt specifikation av modellen, se Dahlberg & Mörk (2008). 9 Ett problem som kan finnas med våra skattningar är om de skattade residualerna är korrelerade på något sätt. Detta undersöks av Dahlberg & Mörk (2008). De finner att det verkar finnas en korrelation över tid inom kommunerna. Detta tas hänsyn till i skattningarna genom att residualerna klustras på kommunnivå. IFAU Valår och den kommunala politiken 9

12 Från Tabell 1 ser vi att det verkar finnas valårseffekter i samtliga tre utfall. Kommunerna anställer knappt 0,6 fler helårsanställda per capita under ett valår jämfört med ett år då det inte är val, vilket motsvarar en ökning, i genomsnitt, med 1 procent. Om vi tittar på den totala kommunala konsumtionen, så leder ett valår till högre konsumtionsutgifter med 634 SEK per capita jämfört med ett år då det inte är val, vilket motsvarar 2,3 procent av det genomsnittliga värdet (det genomsnittliga värdet är SEK per capita). Valårseffekten på den kommunala skattesatsen är -0,05, vilket innebär att skattesatserna är knappt 0,05 procentenheter lägre under ett valår jämfört med ett år då det inte är val. Detta motsvarar 0,25 procent lägre skatter under ett valår (den genomsnittliga skattesatsen är 18 procent). Alla tre effekter är också statistiskt skilda från noll på enprocentsnivån. Tabell 1 Effekt av valår på kommunal sysselsättning, kommunal konsumtion och kommunal skattesats. Sysselsättning Konsumtion Skattesats Valårseffekt 0,577** (2,24) 633,75*** (70,11) -0,046*** (2,67) Procent av medelvärde 1 2,3 0,25 Antal observationer Antal kommuner R-squared 0,66 0,91 0,92 Notera: Robusta standardfel är klustrade på tvärsnittsenhet (kommun). *** betecknar signifikans på 1-procentsnivån, ** på 5-procentsnivån och * på 10-procentsnivån. Kommunal konsumtion har vi endast tillgängligt för perioden Slutord I denna rapport har vi undersökt om det faktum att det är val ett visst år spelar roll för den förda politiken i kommunen. Vi har använt data från Sverige och Finland åren Vi finner att kommunerna anställer fler under ett valår än andra år, de har högre konsumtionsutgifter och lägre skatt om det är val under året än om det 10 IFAU Valår och den kommunala politiken

13 inte är det. Det verkar alltså som att det finns en valårseffekt i kommunal politik. Vad beror då detta på? Utifrån resultaten i uppsatsen kan vi inte med säkerhet uttala oss om vad det är som orsakar valårseffekten. En tänkbar, och kanske inte helt orimlig gissning, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar. Det skulle också kunna vara så att det är de kommunala tjänstemännen som passar på och pressar politikerna på högre utgifter (och antal anställda) under ett valår, eftersom de tror att politikerna ogärna vill ha negativ uppmärksamhet under detta år. Även i detta fall skulle det i så fall vara politikernas vilja att framstå i god dager inför väljarna som leder till det ändrade beteendet. En mindre cynisk förklaring skulle kunna vara att det är kommunerna som står för de administrativa kostnaderna i samband med själva valet och att de därför måste öka antalet anställda och konsumtionsutgifterna. Det verkar dock tämligen orimligt att detta skulle kunna förklara t ex hela effekten på 1 procents ökning i antal anställda. En annan potentiell förklaring kan vara att de centrala politikerna genom riktade statsbidrag och föreskrifter kan förmå de lokala politikerna att föra en viss politik. Även om vi i den empiriska analysen kontrollerar för statsbidragen som kommunerna erhåller, så är detta något vi inte helt kan utesluta. Slutligen kan det naturligtvis också vara så att något annat råkar hända just dessa år då det är valår som påverkar såväl sysselsättning och konsumtion som skattesatser. Givet att vi studerar en relativt lång tidsperiod, där valen äger rum vid olika tidpunkter i de två länderna och också med olika intervall, och givet att vi har kontrollerat för en mängd andra faktorer, så verkar dock inte denna förklaring särskilt trolig. Om vi tror att anledningen till att vi ser effekter av valår är att politikerna (de lokala eller de centrala) vill sitta kvar vid makten så är nästa fråga i vilken utsträckning detta missgynnar effektiviteten i det kommunala beslutsfattandet. Detta är dock en fråga som vi inte kan besvara i nuläget. Ytterligare en intressant fråga är naturligtvis också om väljarna reagerar på dessa förändringar i den förda politiken och röstar på partier som har höjt sysselsättningen och konsumtionen och sänkt skatterna. Detta är också en intressant fråga för framtida forskning. IFAU Valår och den kommunala politiken 11

14 Referenser Akhmedov, A & E Zhuavskaya ( 2004) Opportunistic Political Cycles: Test in a Young Democracy Setting The Quarterly Journal of Economics, vol 119, pp Alesina, A (1989) Politics and Business Cycles in Industrial Democracies, Economic Policy, April 1989, pp Andrikopoulos, A, I Loizides & K Prodromidis (2004) Fiscal Policy and Political Business Cycles in the EU, European Journal of Political Economy, vol 20, pp Beck, N (1987) Elections and the Fed: Is there a Political Monetary Cycle? American Journal of Political Science, vol 31, pp Bergström, P, M Dahlberg & E Mörk (2004), The Effects of Grants and Wages on Municipal Labour Demand, Labour Economics, vol 11, pp Blais, A & R Nadeau (1992) The Electoral Budget Cycle, Public Choice, vol 74, pp Coelho, C, F J Veiga & L G Veiga (2006) Political Business Cycles in Local Employment: Evidence from Portugal, Economic Letters, vol 93, pp Dahlberg, M & E Mörk (2008), Is there an Election Cycle in Public Employment? Separating Time Effects from Election Year Effects, Working Paper 2008:3, IFAU. Drazen, A & M Eslava (2005) Electoral Manipulation via Expenditure Composition: Theory and Evidence, Working Paper No 11085, NBER Golden, D G & J M Poterba (1980) The Price of Popularity: The Political Business Cycle Reexamined American Journal of Political Science, vol 24, pp Kneebone, R D & K J McKenzie (2001) Electoral and Partisan Cycles in Fiscal Policy: An Examination of Canadian Provinces, International Tax and Public Finance, vol 8, pp IFAU Valår och den kommunala politiken

15 Lindbeck, A (1976) Stabilization Policy in Open Economies with Endogenous Politicians American Economic Review, vol 66, pp Moisio, A (2002) Essays on Finnish Municipal Finance and Intergovernmental Grants, doctoral thesis, VATT, Helsinki. Nordhaus, W D (1975) The Political Business Cycle The Review of Economic Studies, vol 42, pp Pettersson-Lidbom, P (2003) A Test of the Rational Electoral-Cycle Hypothesis Working Paper 2003:16, Stockholm University. Rogoff, K (1990) Equilibrium Political Budget Cycles American Economic Review, vol 80, pp Rogoff, K & A Siber (1988) Elections and Macroeconomic Policy Cycles The Review of Economic Studies, vol 55, pp IFAU Valår och den kommunala politiken 13

16 IFAU:s publikationsserier senast utgivna Rapporter 2008:1 de Luna Xavier, Anders Forslund & Linus Liljeberg Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden :2 Johansson Per & Sophie Langenskiöld Ett alternativt program för äldre långtidsarbetslösa utvärdering av Arbetstorget för erfarna 2008:3 Hallberg Daniel Hur påverkar konjunktursvängningar förtida tjänstepensionering? 2008:4 Dahlberg Matz & Eva Mörk Valår och den kommunala politiken Working papers 2008:1 Albrecht James, Gerard van den Berg & Susan Vroman The aggregate labor market effects of the Swedish knowledge lift programme 2008:2 Hallberg Daniel Economic fluctuations and retirement of older employees 2008:3 Dahlberg Matz & Eva Mörk Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects Dissertation series 2007:1 Lundin Martin The conditions for multi-level governance: implementation, politics, and cooperation in Swedish active labor market policy 2007:2 Edmark Karin Interactions among Swedish local governments 2008:1 Andersson Christian Teachers and student outcomes: evidence using Swedish data

Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet?

Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet? Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbetslöshet? Peter Fredriksson Martin Söderström RAPPORT 2008:12 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning?

Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning? Påverkades arbetslöshetstiden av sänkningen av de arbetslösas sjukpenning? Caroline Hall RAPPORT 2008:15 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete?

Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? Ulrika Vikman RAPPORT 2010:6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning?

Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning? Kan täta födelseintervaller mellan syskon försämra deras chanser till utbildning? Per Pettersson-Lidbom Peter Skogman Thoursie RAPPORT 2009:5 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Att utvärdera offentlig politik med registerdata Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering

Läs mer

Hälsan hos nybeviljade förtidspensionärer över tid

Hälsan hos nybeviljade förtidspensionärer över tid Hälsan hos nybeviljade förtidspensionärer över tid Per Johansson Lisa Laun Tobias Laun RAPPORT 2013:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Social interaktion och arbetslöshet

Social interaktion och arbetslöshet Social interaktion och arbetslöshet Peter Hedström Ann-Sofie Kolm Yvonne Åberg RAPPORT 2003:11 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen

Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen Laura Larsson RAPPORT 2004:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte i Uppsala.

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se Curriculum Vitae 1. Personlig information Namn: Arbetsadress: Hemadress: Per Mikael Bosson Stenkula IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA Telefon (arbete): 08 665 45 30

Läs mer

Arbetspraktik en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning

Arbetspraktik en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning Anders Forslund Linus Liljeberg Leah von Trott zu Solz RAPPORT 2013:4 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Överströmning mellan tillfällig föräldrapenning och sjukskrivning effekter av utökad kontroll av den tillfälliga föräldrapenningen

Överströmning mellan tillfällig föräldrapenning och sjukskrivning effekter av utökad kontroll av den tillfälliga föräldrapenningen Överströmning mellan tillfällig föräldrapenning och sjukskrivning effekter av utökad kontroll av den tillfälliga föräldrapenningen Malin Persson RAPPORT 2011:23 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010

Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010 Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010 Name: Olof Åslund Title: Director General, Professor Year of birth: 1972 Adress: IFAU, Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden Tel: +46 18 471 70 89 Fax: +46 18 471

Läs mer

Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster

Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster Caroline Hall RAPPORT 2009:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

June, 2012. Curriculum Vitae

June, 2012. Curriculum Vitae June, 2012 Curriculum Vitae Name: Eva Maria Mörk (born Johansson) Date of birth: April 2, 1971 Marrital status: Married Address: Department of Economics, Uppsala University P.O. Box 513, SE-751 20 Uppsala

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete?

Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete? Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete? Lisa Laun och Peter Skogman Thoursie Lisa Laun är fil dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU. Hon intresserar sig främst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Lönar det sig att vara kommunpolitiker?

Lönar det sig att vara kommunpolitiker? Lönar det sig att vara kommunpolitiker? nr 5 2013 årgång 41 Våra kommunpolitiker ansvarar för tunga välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg. Det kan därför tyckas motiverat med en hög kompensation

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande?

Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande? Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande? nr 5 2007 årgång 35 I denna artikel beskrivs resultaten av en studie där vi undersökt om en arbetslös jobbsökande har en lägre sannolikhet att bli kontaktad

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 3 1.1 IFAU:s uppgifter... 3 1.2 Successivt utökat

Innehållsförteckning 1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 3 1.1 IFAU:s uppgifter... 3 1.2 Successivt utökat Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 3 1.1 IFAU:s uppgifter... 3 1.2 Successivt utökat regeringsanslag på utbildningsområdet...

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner

Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner Helge Bennmarker Lars Calmfors Anna Larsson Seim RAPPORT 2013:10 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning

Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning En panelstudie av förvärvsintensitetens inverkan på andelen sökande och nybörjare Fredrik W Andersson och Eva Hagsten Fredrik W Andersson är verksam

Läs mer

Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige

Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige James Albrecht Peter Skogman Thoursie Susan Vroman RAPPORT 2015:1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Scientific and Published Works:

Scientific and Published Works: Dan-Olof Rooth Professor Department of Economics Kalmar University 391 82 Kalmar, Sweden Phone: +46 480497134 Fax: +46 480497110 E-mail: dan-olof.rooth@hik.se Homepage: http://www.bbs.hik.se Curriculum

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Ränteinstrument och makroanalys

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Ränteinstrument och makroanalys EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE Ränteinstrument och makroanalys Ränteinstrument och makroanalys Programmet Ränteinstrument och makroanalys består av två ämnesmoduler. Den ena behandlar ränteinstrument och

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORT 2001:2

FORSKNINGSRAPPORT 2001:2 IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADSPOLITISK UTVÄRDERING En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten Kenneth Carling, Katarina Richardson FORSKNINGSRAPPORT 2001:2 En jämförelse

Läs mer

Informationsmöte en väg till minskad sjukskrivning?

Informationsmöte en väg till minskad sjukskrivning? Informationsmöte en väg till minskad sjukskrivning? Per Johansson Erica Lindahl RAPPORT 2010:20 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

UNGDOMSARBETSLÖSHETEN

UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Februari 2015 SNS ANALYS nr 25 Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort UNGDOMSARBETSLÖSHETEN är hög i Sverige. Effektiva åtgärder för att minska den förutsätter en grundlig analys av såväl problem

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Den lokala konjunkturen och egenföretagande

Den lokala konjunkturen och egenföretagande Den lokala konjunkturen och egenföretagande Helena Svaleryd RAPPORT 2013:15 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Olof Åslund Curriculum Vitae August 2014

Olof Åslund Curriculum Vitae August 2014 Olof Åslund Curriculum Vitae August 2014 Name: Olof Åslund Title: Director-General, Professor Year of birth: 1972 Adress: IFAU, Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden Tel: +46 18 471 70 89 Fax: +46 18 471

Läs mer

Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten?

Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? en forskningsöversikt Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige

Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige Martin Karlsson, Therese Nilsson och Stefan Pichler Martin Karlsson är professor i nationalekonomi vid University of Duisburg-Essen. Hans forskning

Läs mer

Budspridning och transaktionskostnader

Budspridning och transaktionskostnader Budspridning och transaktionskostnader inom offentlig upphandling Mats Bergman och Johan Stake Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskar främst om konkurrens- och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning 1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 3 1.1 IFAU:s uppgifter... 3 1.2 Successivt utökat regeringsanslag på utbildningsområdet...

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Friårets arbetsmarknadseffekter

Friårets arbetsmarknadseffekter Friårets arbetsmarknadseffekter Linus Lindqvist Laura Larsson Oskar Nordström Skans RAPPORT 2005:10 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten I denna studie jämförs åtta arbetsmarknadsprograms förmåga att korta arbetslöshetstiden.

Läs mer

Jobbskatteavdraget. Karin Edmark Che-Yuan Liang Eva Mörk Håkan Selin RAPPORT 2012:2

Jobbskatteavdraget. Karin Edmark Che-Yuan Liang Eva Mörk Håkan Selin RAPPORT 2012:2 Jobbskatteavdraget Karin Edmark Che-Yuan Liang Eva Mörk Håkan Selin RAPPORT 2012:2 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Evert Vedung Prof emeritus i statsvetenskap ssk bostadspolitik 2005- Uppsala universitet Institutet f bostads-

Läs mer

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Petra Nilsson 20 maj 2011 Working Paper 2011:1 Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? CAROLINE HALL är doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, samt verksam vid Institutet

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?

Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? Patrik Lind Alexander Westerberg RAPPORT 2015:12 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Incitamentseffekter och Försäkringskassans kostnader av kollektivavtalade sjukförsäkringar

Incitamentseffekter och Försäkringskassans kostnader av kollektivavtalade sjukförsäkringar Incitamentseffekter och Försäkringskassans kostnader av kollektivavtalade sjukförsäkringar Patrik Hesselius Malin Persson RAPPORT 2007:16 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

LIBERALISERINGEN AV HÄLSOVÅRDSMARKNADEN Att tillämpa valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård i Sverige

LIBERALISERINGEN AV HÄLSOVÅRDSMARKNADEN Att tillämpa valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård i Sverige LIBERALISERINGEN AV HÄLSOVÅRDSMARKNADEN Att tillämpa valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård i Sverige Finlands ambassad 14 april 2010 Invest in Sweden Agency Carl Morath, Life Sciences Klas Ericson,

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer