PRESSMEDDELA DE. 3248:e mötet i rådet. Ekonomiska och finansiella frågor. (fortsättning) Bryssel den juni 2013

Transkript

1 EUROPEISKA U IO E S RÅD PRESSMEDDELA DE 3248:e mötet i rådet 11646/13 (OR. en) PRESSE 300 PR CO 38 Ekonomiska och finansiella frågor (fortsättning) Bryssel den juni 2013 Ordförande Michael oonan Irlands finansminister P R E S S Rue de la Loi 175 BE 1048 BRYSSEL Tfn: / Fax: press.office@consilium.europa.eu /13 1

2 De viktigaste resultaten från rådets möte Rådet fastställde sin ståndpunkt om ett utkast till ram för återhämtning och rekonstruktion av banker inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Direktiv ger de nationella myndigheterna befogenheter att vidta förebyggande åtgärder mot bankkriser och under ordnade former rekonstruera finansinstitut i händelse av konkurs samtidigt som man upprätthåller grundläggande bankverksamhet och minimerar skattebetalarnas exponering för förluster. Direktivet inrättar en rad instrument för att i tre olika faser möta potentiella bankkriser: förberedande och förebyggande, tidigt ingripande samt rekonstruktion. Målet är att direktivet antas före årets slut. Rådet godkände även utkastet till ändringsbudget nr 1 för 2013 som ger EU:s budget för 2013 nödvändiga resurser för Kroatiens anslutning till EU den 1 juli /13 2

3 I EHÅLL 1 inga PU KTER SOM DISKUTERADES ÅTERHÄMTNING OCH REKONSTRUKTION AV BANKER... 4 ÖVRIGA FÅGOR... 8 Finansiella tjänster... 8 A DRA, GODKÄ DA PU KTER BUDGETE Kroatiens anslutning... 9 SAMMA HÅLL I GSPOLITIKE Lägesrapport om lagstiftningspaketet om sammanhållningspolitiken BESLUT SOM FATTATS VID E MELLA STATLIG KO FERE S Utnämning av domare vid domstolen och tribunalen När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten /13 3

4 DISKUTERADES ÅTERHÄMT I G OCH REKO STRUKTIO AV BA KER Rådet enades rådet om en allmän riktlinje om ett utkast till direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag (11148/1/13 REV 1). Rådet uppmanade ordförandeskapet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet i syfte att anta direktivet vid första behandlingen före årets slut. Förslaget till direktiv syftar till att ge de nationella myndigheterna gemensamma befogenheter och instrument för att vidta förebyggande åtgärder mot bankkriser och under ordnade former rekonstruera finansinstitut i händelse av konkurs samtidigt som man upprätthåller grundläggande bankverksamhet och minimerar skattebetalarnas exponering för förluster. Direktivet inrättar en rad instrument för att i tre olika faser möta potentiella bankkriser: förberedande och förebyggande, tidigt ingripande samt rekonstruktion. Instituten ska vara skyldiga att utarbeta återhämtningsplaner, uppdatera dem årligen och fastställa åtgärder som de ska vidta för att återställa sin finansiell ställning i händelse av en betydande försämring. Rekonstruktionsmyndigheter ska vara skyldiga att utarbeta rekonstruktionsplaner för varje institut och fastställa åtgärder som de kan vidta om ett institut uppfyller villkoren för rekonstruktion. Myndigheterna ska även ha befogenhet att utse särskilda förvaltare för ett institut om dess finansiella situation försämras kraftigt eller om allvarliga överträdelser av lagstiftningen förekommit. De viktigaste rekonstruktionsverktygen ska bland annat vara följande: Försäljning av (delar av) affärsverksamheten. Inrättande av ett broinstitut (tillfällig överföring av goda banktillgångar till en av den offentliga sektorn kontrollerad enhet)., Avskiljande av tillgångar (överföring av osäkra tillgångar till en särskild tillgångsförvaltning). Skuldnedskrivning (nedskrivning i prioriteringsordning av aktieägares och oprioriterade borgenärers fordringar) /13 4

5 Skuldnedskrivning Skuldnedskrivningsverktyget ska göra det möjligt för rekonstruktionsmyndigheter att skriva ned fordringar från aktieägare och borgenärer i institut som håller på att gå i konkurs eller sannolikt kommer att göra det eller konvertera dem till aktiekapital. Enligt den allmänna riktlinje som rådet enats om ska ersättningsberättigade insättningar från fysiska personer och mikroföretag och små och medelstora företag samt skulder till Europeiska investeringsbanken prioriteras framför fordringar från vanliga oprioriterade borgenärer och insättare från stora företag. Insättningsgarantisystemet som alltid ska träda in för garanterade insättningar (dvs. insättningar under euro) prioriteras högre än ersättningsberättigade insättningar. Undantag från tillämpningsområdet Vissa typer av skulder undantas permanent från skuldnedskrivning: Garanterade insättningar. Skulder med säkerhet, däribland täckta obligationer. Skulder gentemot anställda i institut på obestånd, såsom fast lön och pensionsförmåner. Affärsmässiga fordringar avseende varor och tjänster som är vitala för institutets löpande drift. Skulder som hänför sig till deltagande i betalningssystem som har en återstående löptid på mindre än sju dagar. Skulder mellan banker med en ursprunglig löptid på mindre än sju dagar /13 5

6 De nationella rekonstruktionsmyndigheterna ska även ha befogenhet att efter eget gottfinnande helt eller delvis undanta skulder av följande skäl: 1. Om de inte kan skrivas ned inom rimlig tid. 2. För att säkerställa kontinuitet i vital verksamhet. 3. För att undvika spridning av negativa effekter. 4. För att undvika en sådan värdeförstörelse att förlusterna för andra borgenärer skulle bli högre. Rekonstruktionsmyndigheterna skulle kunna kompensera undantag efter egen bedömning av vissa skulder genom att överföra dessa förluster på andra borgenärer, förutsatt att ingen borgenär drabbas av sämre villkor än under normala insolvensförfaranden, eller genom ett bidrag från rekonstruktionsfonden (se nedan). Rekonstruktionsfonden Genom direktivet kommer det att krävas av medlemsstaterna att de som en allmän regel inrättar fonder för rekonstruktion i förväg (ex ante) för att se till att rekonstruktionsverktygen kan tillämpas effektivt. Dessa nationella fonder bör inom tio år ha uppnått en målnivå på minst 0,8 % av de garanterade insättningarna i samtliga auktoriserade kreditinstitut i det berörda landet. För att nå målnivån bör institut ge årliga bidrag på grundval av sina skulder, exklusive eget kapital och justerade för risk. Genom ett undantag till denna regel skulle medlemsstaterna få fastställa sina nationella finansieringsarrangemang genom obligatoriska bidrag utan att upprätta en separat fond. Medlemsstaterna skulle dock vara tvungna att anskaffa minst samma finansieringsbelopp och ställa det till sin rekonstruktionsmyndighets förfogande omedelbart efter en begäran från denna myndighet. Medlemsstaterna skulle fritt få välja om de vill slå samman sina rekonstruktionsfonder och insättningsgarantisystem eller hålla dem åtskilda. I båda fallen skulle den samlade målnivån vara densamma. I rådets allmänna riktlinje om ett förslag till direktiv om insättningsgarantisystem, som man enades om i juni 2011 (11359/11), fastställs målnivån till 0,5 % av de garanterade insättningarna. Utlåning mellan nationella rekonstruktionsfonder skulle vara möjligt på frivillig basis /13 6

7 Rekonstruktionsfonderna ska kunna att ge tillfälligt stöd till institut under rekonstruktion genom lån, garantier, köp av tillgångar, eller kapital för brobanker. De ska också kunna utnyttjas för att kompensera aktieägare eller borgenärer om och i den mån som deras förluster vid skuldnedskrivning överskrider de förluster som de skulle ha burit enligt normala insolvensförvaranden, i enlighet med principen om "inte sämre villkor för borgenär". Rådets kompromissförslag ger, på stränga villkor och bara i undantagsfall, nationella rekonstruktionsmyndigheter flexibilitet att undanta skulder och att använda rekonstruktionsfonden till att täcka förluster eller rekapitalisera ett institut. En sådan flexibilitet ska dock endast vara möjlig efter det att en minimiförlustnivå motsvarande 8 % av de totala skulderna inklusive kapitalbasen har ålagts ett instituts aktieägare och borgenärer, eller 20 % av ett instituts riskvägda tillgångar om finansieringsarrangemanget för rekonstruktion till sitt förfogande har ex ante-bidrag som uppgår till minst 3 % av de garanterade insättningarna. Rekonstruktionsfondens bidrag begränsas till 5 % av ett instituts totala skulder. Under exceptionella omständigheter, när denna gräns har nåtts och alla andra icke-prioriterade skulder utan säkerhet än ersättningsberättigade insättningar har skrivits ned, får rekonstruktionsmyndigheten söka finansiering från alternativa finansieringskällor. Minimikrav på förlusttäckningskapacitet För att säkerställa att institut alltid har en tillräcklig förlusttäckningskapacitet, föreskrivs i rådets allmänna riktlinje att nationella rekonstruktionsmyndigheter ska fastställa minimikrav för kapitalbas och kvalificerande skulder för varje enskilt institut på grundval av dess storlek, riskprofil och affärsmodell. En översyn 2016 ska ge kommissionen möjlighet att med stöd av rekommendationer från Europeiska bankmyndigheten införa harmoniserade minimikrav som är tillämpliga på alla banker. Förslaget till direktiv går ut på att till EU-lagstiftning omsätta de åtaganden som gjordes vid toppmötet mellan G20-länderna i Washington i november 2008, då ledarna efterlyste en översyn av rekonstruktionssystem och konkurslagstiftning "för att säkerställa ordnad avveckling av stora, komplexa gränsöverskridande institut". Eftersom direktivet grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt krävs det för antagande kvalificerad majoritet i rådet och godkännande från Europaparlamentet /13 7

8 ÖVRIGA FÅGOR Finansiella tjänster Rådet informerades av ordförandeskapet om läget i ett antal lagstiftningsärenden, nämligen följande: Ett utkast till direktiv om insättningsgarantisystem, som är en av de juridiska texter som ligger till grund för den planerade bankunionen. Ett utkast till förordning som fastställer regler för öppenhet och insyn för paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare. Se pressmeddelande 11634/13. Ett utkast till förordning och utkast till direktiv om marknader för finansiella instrument. Se pressmeddelande (MiFIR/MiFID) 11067/13. Ett utkast till förordning i syfte att komma åt insiderhandel och manipulering av värdepappersmarknaden. Se pressmeddelande 11635/ /13 8

9 A DRA, GODKÄ DA PU KTER BUDGETE Kroatiens anslutning Rådet godkände utkastet till ändringsbudget nr 1 för 2013 som ger EU:s budget för 2013 nödvändiga resurser för Kroatiens anslutning till Europeiska unionen den 1 juli. Rådet enades om att utöka budgeten för 2013 med sammanlagt 655,1 miljoner euro i åtaganden och 374 miljoner euro i betalningar för att täcka de utfästelser som gjordes vid anslutningskonferensen den 30 juni Rådet enades även om en översyn av den nuvarande fleråriga budgetramen som omfattar perioden , i enlighet med det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 11647/13. SAMMA HÅLL I GSPOLITIKE Lägesrapport om lagstiftningspaketet om sammanhållningspolitiken Rådet godkände en lägesrapport från ordförandeskapet om lagstiftningspaketet om sammanhållningspolitiken för perioden (11003/13). Fram till den 17 juni hade det irländska ordförandeskapet haft 85 informella trepartsdiskussioner med representanter för Europaparlamentet och kommissionen om lagstiftningspaketet om sammanhållningspolitiken. En preliminär överenskommelse med parlamentet nåddes i ett antal tematiska block: territoriell utveckling, information och kommunikation, berättigande, och kontroll och utvärdering. Övriga block (t.ex. makroekonomiska villkor och resultatreserv) kommer att behöva hanteras av det kommande litauiska ordförandeskapet /13 9

10 BESLUT SOM FATTATS VID E MELLA STATLIG KO FERE S Utnämning av domare vid domstolen och tribunalen Den 26 juni utnämnde företrädarna för medlemsstaternas regeringar följande personer till domare vid domstolen för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 6 oktober 2015: Küllike JÜRIMÄE (Estland) François BILTGEN (Luxemburg). Företrädarna för medlemsstaternas regeringar utnämnde följande personer till domare vid tribunalen (före detta förstainstansrätten) för en mandatperiod på sex år från och med den 1 september 2013: Stéphane GERVASON (Frankrike) Anthony COLLINS (Irland) Ignacio ULLOA RUBIO (Spanien). Företrädarna för medlemsstaternas regeringar utnämnde följande personer till domare vid tribunalen för en ny mandatperiod på sex år från och med den 1 september 2013: Guido BERARDIS (Italien) Eugène BUTTIGIEG (Malta) Carl WETTER (Sverige). Företrädarna för medlemsstaternas regeringar utnämnde också Viktor KREUSCHITZ (Österrike) till domare vid tribunalen för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 31 augusti /13 10

11 Domstolen består av 27 domare som utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. Domarna utses för en period på sex år med möjlighet till förlängning. Domarna utser bland sig domstolens ordförande för en period på tre år som kan förnyas. Tribunalen ska ha minst en domare per medlemsstat. Domarna utses för en mandatperiod på sex år med möjlighet till förlängning. Domarna ska bland sig utse sin ordförande för en period av tre år /13 11