Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2012 Karlstads kommun, Värmlands Län. dnr KS Dpl 80

Transkript

1 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2012 Karlstads kommun, Värmlands Län dnr KS Dpl 80

2 Har du synpunkter på planen? Skicka in dina synpunkter skriftligt senast den 17 juni 2015 till: eller via post till Kommunledningskontoret, Box Karlstad. Har du frågor kan du kontakta: Ann Catrin Kärnä, tel eller Daniel Nordholm, tel Styrgrupp Tillväxtutskottet Projektledning Ann-Catrin Kärnä, översiktsplanerare, KLK Daniel Nordholm, SBK Värmland, konsult KLK Arbetsgrupp Ulf Johansson Elin Hedenqvist Gunnar Hellerström Nina Höjdefors Ulrika Fahlstad Bengt Jonsson Catharina Knutsson Kristina Hedberg Karolina Norlin Ingrid Billing Godin Göran Edvinsson näringslivsdirektör, KLK samhällsplanerare, KLK landsbygdsutvecklare, KLK turismchef, Kultur- och fritidsförvaltningen strateg, Kultur- och fritidsförvaltningen miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljöförvaltningen biolog, Teknik- och fastighetsförvaltningen VA-ingenjör, Teknik- och fastighetsförvaltningen stadsbyggnadsark., Stadsbyggnadsförvaltningen landskapssark., Stadsbyggnadsförvaltningen stadsbyggnadsing., Stadsbyggnadsförvaltningen Kartor är framtagna av Kart- och GISgruppen, Stadsbyggnadsförvaltningen genom: Åsa Edlund GIS-utvecklare, Stadsbyggnadsförvaltningen Kerstin Johnson GIS-utvecklare, Stadsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling 16 april 2015, Granskning enligt PBL och MB pågår 22 april - 17 juni GRANSKNINGSHANDLING

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS DEFINITION AV LANDSBYGD ANALYSER...14 Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt...14 Hållbarhet...16 Hänsyn och begränsningar...22 Levande landsbygd URVAL AV LIS-OMRÅDEN...39 LIS ger möjlighet till landsbygdsutveckling...40 Sammanfattade slutsatser utifrån analysen...41 Principiella ställningstaganden...44 Sammanställning förslag till urval av LIS-områden...46 Allmänna riktlinjer...48 Genomförandefrågor BESKRIVNING UTVALDA LIS-OMRÅDEN...53 Gräsmången...54 Mången...57 Molkomsjön...61 Borssjön...66 Gapern...70 Vänern...79 ÖVRIGA HANDLINGAR: Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 3

4 1. SAMMANFATTNING Vad är LIS? LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LIS-planen utgör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, och utgör en förutsättning för att utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska få prövas vidare i detaljplan, och att strandskyddet ska kunna upphävas inom vissa områden. Inom dessa strandskyddade områden är det möjligt för markägare och andra intressenter att pröva vidare utveckling av verksamheter, bostadsbebyggelse mm. Syftet med en LIS-plan är att bidra till en hållbar och långsiktig landsbygdsutveckling. En levande landsbygd är avhängig många faktorer och LIS utgör enbart en liten del, som dock i många fall kan vara väldigt avgörande för ett samhälles identitet och möjligheter. Planprocessen Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). I den första fasen - samrådet - inkom synpunkter från Länsstyrelsen, kommuner, regionplaneorgan, allmänhet, fastighetsägare m.fl. Inkomna synpunkter har sammanställs i en samrådsredogörelse som legat till grund för vissa bearbetningar av förslaget. Nu ställs planen ut för granskning i två månader, då det återigen finns möjlighet att lämna synpunkter. Efter eventuella mindre förändringar beslutar kommunfullmäktige om ett antagande. Efter översiktsplaneprocessen följer detaljplaneoch bygglovskedet då en slutgiltig prövning av områdets lämplighet för ett visst ändamål sker. Strandskydd och LIS Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att vidta vissa åtgärder som exempelvis anlägga, gräva eller bygga något. Det generella skyddet är 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet, och kan utökas vid behov. Strandskyddet ska långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till vatten för friluftsliv samt säkerställa goda livsvillkor för växtoch djurliv. Fri passage i strandzonen ska alltid finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Den fria passagen kan variera i bredd men ska anpassas till landskapet, friluftslivet samt växt- och djurlivet. Skälen för att kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i Miljöbalken i sju särskilda skäl. Det sjunde skälet utgör LIS-områden som kommunen kan peka ut för att främja utvecklingen av landsbygden. LIS-områden redovisas i en översiktlig utbredning, som måste utredas vidare genom detaljplan och bygglov. Kommunen kan genom planbestämmelse i detaljplan upphäva strandskyddet om särskilda skäl finns. Om prövning sker genom bygglov görs även en dispensprövning för avsteg från strandskyddet. Analyser För att få en bra grund för urval av LIS-områden har fokus legat på tre analyser - hållbarhet, hänsyn och begränsningar samt en levande landsbygd. Sammantaget syftar dessa till att skapa en samlad bild av förutsättningarna för LIS samt ge ett underlag för en hållbar avvägning mellan olika särintressen. Hållbarhet Bensinstationer, dagligvarubutiker och övriga serviceställen på landsbygden har i dagsläget en ansträngd situation. För att stärka förutsättningarna för att behålla serviceutbudet på landsbygden behöver befolkningsunderlaget stärkas. Orter med järnvägsstation har en stor potential för utveckling, och en av dessa orter utgör Väse. Serviceunderlaget är lågt samtidigt som här finns en helt ny skola (F-6). En förtätning av boende skulle gynna samhället i stort. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har även delar av sjöar, som ligger inom två kilometer från kollektivtrafik, bedömts som lämpliga för LIS, då de kan bidra till att främja utveckling och stärka underlaget för kollektivtrafik och service. Hänsyn och begränsningar Vid överlagring av natur-, kultur- och friluftslivsvärden identifieras ett flertal vattenområden där två eller tre tunga bevarandevärden är representerade, t.ex Panken/Arnöfjorden, Klarälven/Södra Hyn, Alstern, Örtensjöarna m fl. Utöver det sätter flygplatsen, militära skjutfält samt rasrisker begränsningar för utveckling. Vissa områden föreslås helt undantas från LIS, medan andra, utifrån riktlinjer kring hänsyn och utformning, ändå bedöms vara intressant för LIS. Störningar som buller, föroreningar mm behöver utredas vidare i senare planering när utformningen kan påverka lösningen. Norra Vänerskärgården är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Stora delar av skärgården är också skyddad som naturreservat och ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefulla naturområden. Vänern utgör ändå ett viktigt utvecklingsområde som kommunen önskar att utveckla både för boende och turism. Genom lokaliseringar som stödjs av bland annat kollektivtrafik och genom att samla och koncentrera etableringarna görs bedömningen att utveckling bör vara genomförbar även vid Vänern. Levande landsbygd Visionen om en levande landsbygd och hur de strandnära områdena ska nyttjas, bygger på analyser av dagsläget och vilka förutsättningar som finns för utveckling. Genom att värna och utgå från landsbygdens särdrag och attraktivitetsvärden och ta vara på unika företeelser och lägen, kulturmiljö, befintligt näringsliv, turism mm kan det öppnas möjligheter till potentiella utvecklingsbranscher och inflyttning. Det finns en stor potential för turism kopplat till de starka natur-, kultur- och friluftsvärden som finns inom kommunen. Besöksnäringen är underutvecklad med tanke på de möjligheter som finns. I första hand viktigt att satsa på åretruntboende i samhällena. 4 GRANSKNINGSHANDLING

5 LIS- och utredningsområden Karlstads kommun Utvalda LIS-områden Utredningsområden S U N N E Gräsmången F I L I P S T A D S Mången F O R S H A G A Molkom Blombacka Borssjön Molkomssjön K I L S Forshaga Gapern Kil Vallargärdet Edsvalla Skåre K A R L S T A D S U M S M M U N Skattkärr Vålberg Karlstad Alster K R I I S T T I NI N E EH AH M A N S K U N O M M U N Älvenäs Väse Vänern Skoghall H A M M A R Ö Vänern Planförslaget För Karlstads kommun är det mycket viktigt att tillskapa möjligheter till nya bostäder i attraktiva lägen som stärker service- och kollektivtrafikunderlaget, samt ge plats för näringar som kan bidra till såväl ökad turism som fler arbetstillfällen. Planförslaget föreslår totalt 23 LIS-områden samt 2 utredningsområden, som medger LIS för olika typer av bostäder, samt för befintligt och potentiellt näringsliv. Urvalet har skett med hänsyn till de tre perspektiven - hållbarhet, restriktivitet/hänsyn samt landsbygdsutveckling. Inför urvalet har 10 principiella ställningstaganden gjorts som styr urvalet av områden och innehållet i dessa. Totalt innebär förslaget möjlighet till mellan nya bostäder i strandskyddade områden ute på landsbygden. Många områden kräver ytterligare utredning för att lösa VA, infrastruktur, gestaltning, samordning med annan bebyggelse, plan- och genomförandefrågor etc. Principiella ställningstaganden 1. Satsa på både inlandet och Vänern! 2. Samla hellre än att sprida! 3. Bygg åretruntboende nära samhällena! 4. Möjliggör olika typer av vattennära boende! 5. Utveckla de strandnära lägena i samhällena! 6. Främja både sommar- och vinternäringar! 7. Gynna alla typer av besöksboende! 8. Näringar ska ha nytta av läget! 9. Möjliggör natur- och skärgårdsturism! 10. Möjliggör för framtida idéer och etableringar! GRANSKNINGSHANDLING 5

6 2. BAKGRUND Trycket på strandnära områden öka och många vill bygga nytt, förtäta eller omvandla fritidshuset till ett permanentboende. Det finns också en ökad efterfrågan på att bedriva verksamheter i strandnära lägen, inom bland annat besöks-, natur- och upplevelsenäring. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LISplanen utgör en förutsättning för att utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska kunna prövas vidare, och för att avsteg från strandskyddet ska kunna ske inom dessa områden. När LIS-planen är antagen utgör den underlag för att hantera strandskyddet i planprocesser som bygglovprövning. Fastighetsägare inom LIS-områden har ingen genomförandeskyldighet - utan endast en möjlighet att utveckla fastigheten och potentiellt öka dess värde. LIS-områdena kan bara omfatta en begränsad del av kommunens stränder. Uppdrag och avgränsning Tillväxtutskottet beslutade ( 6) om att ge kommunledningskontoret i uppdrag att upprätta en LIS-plan. Uppdraget innehåller två delar - framtagande av LIS-plan samt översyn av det utökade strandskyddet. Översynen av det utökade strandskyddet hanteras separat, och kommer därför inte att hanteras inom ramen för detta planuppdrag. Syfte Syftet med en LIS-plan är att möjliggöra långsiktigt hållbara etableringsmöjligheter i lämpliga strandnära lägen. Ett LIS-område ska bidra till landsbygdsutveckling, till exempel genom positiva sysselsättningseffekter och ökat serviceunderlag för bland annat skola, förskola, livsmedelshandel och kollektivtrafik. LIS kan exempelvis möjliggöra bostäder eller etablering av turism- och fritidsanläggningar i strandnära lägen. Det område som utpekas som ett LIS- område ska vara av sådant slag och ha en sådan omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. LIS - tillägg till Översiktsplan 2013 Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är ett strategiskt dokument som redovisar framtida mark- och vattenanvändning samt kommunens långsiktiga vision för den fysiska planeringen inom Karlstads kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan olika allmänna intressen och är ett viktigt styrdokument för all fysisk utveckling inom kommunen. Denna LIS-plan kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen (ÖP2012). Ett tematiskt tillägg behandlar antingen ett större begränsat område som kräver en fördjupad utredning och samordning, eller en specifik fråga som behöver en utredas ytterligare - t.ex vatten- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö. Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen, genom en öppen, demokratisk process. Planprocessen Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). I den första fasen - samrådet - inkom synpunkter från Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan, allmänhet, fastighetsägare, organisationer m.fl. Inkomna synpunkter har sammanställs i en samrådsredogörelse som legat till grund för vissa bearbetningar av förslaget. Nu ställs planen ut för granskning/utställning i två månader och då finns återigen möjlighet att ge synpunkter på planen. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande och därefter kan mindre förändringar göras innan planen går vidare för antagande i Kommunfullmäktige. Arbetsmetod Arbetet och diskussionen inom kommunen har skett genom arbetsmöten med representanter från kommunala förvaltningar som bevakar bland annat landsbygdsutveckling, naturvård, VA-planer, miljöskydd, stadsbyggnad/planering, bygglov, översiktsplanering, näringsliv, turism samt kulturoch fritidsfrågor. I Boverkets och Naturvårdsverkets allmänna råd 2009:4, (Strandskydd en vägledning för planering och prövning, utgåva 2, 2012) ges en vägledning för kommunernas LISarbete. Bland annat anges att kommunerna i sin planering ska ha en helhetssyn på stränder och landsbygd. Utifrån detta har en arbetsmetod utvecklats avseende LIS i Karlstad. Metoden är indelad i fyra steg som säkerställer att inga för platsen viktiga aspekter glöms bort. Urvalet grundas på tre perspektiv, som säkerställer att planen främjar en utveckling mot hållbara, ändamålsenliga strukturer, att utvecklingsdimensionen blir tydlig samt att hänsyn och avvägningar görs gentemot andra allmänna intressen, i synnerhet naturoch kulturmiljö, friluftsliv och rekreation. De tre perspektiven genomsyrar i olika grad de fyra stegen och hur LIS-områdena pekas ut. Utöver det har möjligheten att minska negativ påverkan på strandskyddets syften varit vägledande. Miljöaspekterna har därmed integrerats i framtagandet av planen, och dokumenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Översiktsplaneprocessen enligt PBL. 6 GRANSKNINGSHANDLING

7 Fyra steg för urval av LIS-områden Tre perspektiv som grund för urval Steg 1 - Förhållningssätt landsbygd En genomgång av övergripande kommunala och regionala förhållningssätt till landsbygdsutveckling. Steg 2 - Avgränsning och val av sjöar Definition av vad som är att betrakta som landsbygd tas fram och följs av analyser av planeringsförutsättningar samt formulering av principiella ställningstaganden som är vägledande för framtagande av LIS-områdena. Steg 3 - Utpekande av LIS Ett antal vattenområden väljs ut och studeras utifrån kunskapsunderlag, analyser och kartor. Lämpliga respektive olämpliga LIS-områden väljs ut utifrån de tre perspektiven. Varje vattenområde redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, analys och ett urval av LIS-områden. För varje LIS-områden anges riktlinjer för fortsatt prövning samt konsekvenser. Steg 4 - MKB Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i steg 4 är i praktiken ett steg som genomsyrar alla övriga steg i LIS-processen. I MKB redovisas planens konsekvenser, alternativ samt vad som bedöms kunna innebära betydande miljöpåverkan. Metoden innebär att miljöaspekterna beaktas tidigt i processen, med ett medvetet fokus på hållbarhet, utveckling och restriktivitet. Hållbarhetsperspektivet innebär att bostadsbebyggelse föreslås nära sammanhållen bebyggelse, infrastruktur, kollektivtrafik och service. Detta innebär bättre förutsättningar för hållbara transporter, butiker och arbetstillfällen. Hållbarhetsperspektivet ska vara vägledande vid utpekande av LIS-områden runt varje vald sjö. Utvecklingsperspektivet syftar till att nå en balans mellan strandskyddets förbudssyften och möjligheten till landsbygdsutveckling. Det är viktigt att företagande på landsbygden kan stimuleras och utvecklas, och att bostadsbebyggelse kan tillkomma i attraktiva lägen där efterfrågan finns. Utvecklingsperspektivet är grunden för LIS. Restriktivitetsperspektivet innebär att såväl vattenområden som delområden kan väljas bort för LIS om det är motiverat utifrån något tungt vägande allmänt intresse (till exempel råvattentäkt). Vissa andra intressen inom till exempel natur-, kultur- och teknikområden kräver hänsyn och då anges dessa som riktlinjer för fortsatt prövning inom LIS-områden. GRANSKNINGSHANDLING 7

8 3. REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS Lagstiftning Strandskyddet i Sverige regleras i Miljöbalken samt i Planoch bygglagen. Lagstiftningen kring strandskydd skapades 1975 för att skydda allmänhetens tillgång till natur och friluftsliv, och utökades 1994 till att även omfatta ett skydd för växt- och djurlivet i vatten- och strandzonerna. Strandskyddet är generellt och gäller likartat i hela landet, oavsett om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns gott eller ont om sjöar och vattendrag, samt oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla, utan alla kuster, sjöar och i princip alla vattendrag omfattas. Från och med juli 2009 ändrades lagstiftningen och det differentierade strandskyddet infördes. Syftet var att öka det regionala och lokala inflytandet över stränderna, samt öka möjligheterna till landsbygdsutveckling i attraktiva strandlägen. Kommunerna gavs möjlighet att peka ut LIS-områden i översiktsplanen för både bostäder och verksamheter. mm, och vara tillräckligt stort för att det ska upplevas tillåtet att passera förbi. I ett öppet och platt landskap kan en smal passage upplevas som trång och inte passerbar. I skogsmark där landskapet är mer slutet kan den fria passagen ofta vara smalare. Vid tät bebyggelse ska den fria passagen markeras i terrängen, och markering kan villkoras i dispensbeslut. Den fria passagen kan i många fall utformas som ett natureller parkstråk längs med vattnet och kopplas samman med övriga gång- och cykelstråk. Utöver fri passage längs med stranden, är det också viktigt att ge möjlighet till släpp - eller passager ned till stranden från ovanliggande terräng. Ett fåtal undantag finns, t.ex. områden som privatiserades innan strandskyddsbestämmelserna trädde i kraft Strandskyddets syfte och gränser Strandskyddet ska långsiktigt trygga medborgarnas tillgång till stränder för rekreation och friluftsliv, samt säkerställa livsbetingelserna för växt- och djurlivet inom strandzonen. För att tillgodose syftena är det förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att uppföra nya byggnader, murar, stängsel, bryggor mm. Det generella skyddet är 100 meter från strandkant, både på land och i vattenområdet, och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Länsstyrelsen i Värmland beslutade i december 2014 om avgränsning för nya utökade strandskydd inom Värmlands län (se mer sid 11 och i områdesbeskrivningarna i kap.7). Fri passage Fri passage i strandzonen ska alltid finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Området som avsätts för en fri passage ska ta hänsyn till den aktuella strandens betydelse för friluftsliv och rekreation samt livsvillkor för växt- och djurliv. Utbredningen kan variera men ska minst utgöras av några tiotals meter. Bredden ska anpassas till landskapet, topografin, bebyggelsetraditionen Det skyddade området inom strandskyddszonen. Källa: Standskydd - En vägledning för planering och prövning. Fri passage ska anpassas till landskapet, topografin och till växt- och djurlivet på platsen. Det ska finnas en markerad gräns mellan privat och allmänt. Källa: Strandskydd - En vägledning för planering och prövning. 8 GRANSKNINGSHANDLING

9 LIS - det sjunde skälet för avsteg Skälen för att kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i sju särskilda skäl. (redovisas intill) Det sjunde skälet utgör LIS, som kommunen kan peka ut för att främja utveckling av landsbygden. Åtgärder som kan komma ifråga för upphävande av eller dispens från strandskyddet enligt LIS, ska ge långsiktiga och positiva sysselsättningseffekter, eller bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Den föreslagna åtgärden får inte inverka negativt på strandskyddets syften, utan det långsiktiga skyddet för stränderna ska bevaras med god tillgång till stranden för allmänheten och goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Dispensprocessen för LIS-områden LIS-områden redovisar en översiktlig utbredning, men innebär inte automatiskt att dispens kan beviljas överallt inom LIS-området. Efter att ett LIS-område pekats ut i översiktsplanen ska förslag till utbyggnad eller ändring även prövas i detalj i detaljplan eller bygglov. Avsteg från strandskyddet medges antingen genom en strandskyddsdispens eller genom att strandskyddet upphävs. I samband med detaljplanering kan strandskyddet upphävas, om planförslaget inte innebär negativa konsekvenser för strandskyddets kärnvärden. Under detaljplanearbetet kan kunskapsunderlaget kompletteras och fördjupas med natur- och kulturinventeringar, miljöstudier mm. Detaljplanen hanterar också bestämmelser kring hur de föreslagna LIS- områdena ska utformas, exempelvis placering och utformning av bebyggelse, bredd på fri passage, miljöaspekter, väganslutning, va mm. När detaljplanen vunnit laga kraft och strandskyddet är upphävt kan bygglovprövning påbörjas. När en detaljplan upphävs (slutar att gälla) eller ändras återinträder strandskyddet automatiskt. Prövning med strandskyddsdispens görs i samband med bygglov och kan endast gälla enstaka utbyggnader eller kompletteringar. Vid bygglovprövning ska platsens allmänna lämplighet att bebyggas bedömas. Hänsyn ska tas till bl.a natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, möjligheten att ordna trafik, va-frågor och annan samhällsservice. Vid dispensprövning kopplad till LIS av ett en-eller tvåbostadshus finns ett lagkrav på att huset ska ligga i anslutning till annan befintlig bebyggelse. Bedömningsansvar Huvudansvaret för beslut om strandskyddsdispenser samt upphävande av strandskydd i detaljplaner har kommunerna. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen och kan vid behov pröva och upphäva kommunens beslut om de åberopade särskilda skälen inte anses giltiga. Länsstyrelsen ska pröva dispenser om det gäller försvarsanläggningar och byggande av allmän väg eller järnväg, samt om dispensen gäller ett område som skyddas av 7 kap miljöbalken, som t.ex. nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, Natura 2000-områden och landskapsbildsskyddsområden. Sju särskilda skäl för dispens (7 kap 18c Miljöbalken): 1. Om ytan redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Dispens för ytterligare byggnaderkan enbart ges iom en hemfridszon eller bestämd tomtplats. 3. Om ytan behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Kan t.ex vara brygga, småbåtshamn, färjeläge mm, men ej t.ex bastu, lusthus eller förråd. 2. Om ytan genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. 4. Om platsen behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför det strandskyddade område. 5. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. T ex tätortsutveckling bla infrastruktur, tillgänglighetsanpassning. Ej enskilda bostadshus. 6. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Mycket ovanligt - t.ex. stängsel kring Haga slott. 7. LIS. Om en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden. Förutsätter ett utpekande av så kallade LIS-områden i översiktsplanen. GRANSKNINGSHANDLING 9

10 Nationella restriktioner för LIS De statliga kraven anger att kommunerna får peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära område - dvs LISområden - i hela Sverige, med restriktioner enligt illustrationen nedan. I område 2 (streckad linje) samt i och i närheten av tätorter ska kommunen vara restriktiv med att peka ut LIS-områden för utveckling. Inom Karlstads kommun gäller denna restriktion för Vänerområdet, i de delar där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Karlstads vattenområden Vattenområden Karlstads kommun är i hög grad präglat av vatten. Beläget vid Europas tredje största sjö och med Karlstads tätort uppbyggd på Klarälvens delta täcks totalt ungefär 20% av kommunens yta av vatten, varav Vänern står för ungefär tre fjärdedelar. I kommunen finns ca 28 sjöar större än 10 ha, vilka är belägna helt eller delvis inom kommunens gränser. Sjöarna fördelar sig arealmässigt på följande sätt: 6 st < 20 ha 6 st ha 4 st ha 4 st ha 8 st > 200 ha Det finns också en stor andel småsjöar och mindre vattendrag. Vissa delar av kommunen har dock små vattenytor - tex Norsälvens, Glummans och Ölmans avrinningsområden som har mindre än 2 % öppet vatten. De östra delarna av kommunen, har dock förhållandevis gott om mossor. 10 GRANSKNINGSHANDLING

11 Utvidgat strandskydd Utvidgat strandskydd Karlstads kommun Karlstads kommun M U N K F O R S H A G F O R S Gräsmången Utvidgat strandskydd meter Generellt strandskydd mindre vattendrag Östanås F I L I P S T A D S S U N N E Örtenäs Mjönäs Torsked Ö Örten V Örten Tidafors Acksjön Stora Böckeln Acksjön Norra Rådom Mången F O R S H A G A Molkom Blombacka Lindfors Brattforsheden Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol K I L S Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby U N E45 Linjen Hynboholm Bryngelsrud Karlstads flygplats Klarälven Väg 62 Skåre Edsvalla Trossnäs Lillerud Vålberg Mellerudstorp Härtsöga Kätterud Önnerud Rud Gräsås Väg 63 Ulvsbyn Alstern Långenäs Karlstad E18 Öckna K A R L S T A D S Byn Göstahult Skattkärr Alster Herrön Spånga Rud Maxstad Hult Böj Silkesta Kärne Ekholmen Ve Söre Backa Hedetången K R I S T I N E H A M N Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Hultön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken H A M M A R Ö Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön ,5 km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Lantmäteriet /2667 Karta över av Länsstyrelsen beslutade zoner för utvidgat strandskydd inom Karlstads kommun. Vid kommunens sjöar och vattendrag gäller i övrigt ett generellt strandskydd på 100 meter, som dock ej redovisas på kartan. Vattendrag under en viss dimension omfattas normalt ej av generellt strandskydd, undantaget de som redovisas i turkost på denna karta. Källa:Länsstyrelsen GRANSKNINGSHANDLING 11

12 4. DEFINITION AV LANDSBYGD OCH LANDSBYGDSUTVECKLING Karlstads definition av landsbygd Vid utpekande av LIS- områden ska kommunen definiera landsbygdsområdet. I glesbygdsverkets definition av landsbygd utgår man från orter med färre än 3000 invånare. Denna LIS-plan använder samma definition för stad respektive landsbygd som Översiktsplan Det innebär att tätorter som Molkom, Vålberg, Edsvalla, Väse och Vallargärdet, inryms i landsbygd, medan Skåre och Skattkärr däremot ligger i gränszonen inom stadsområdet för Karlstad. För invånare i Skåre och Skattkärr är självbilden en stadsdel i Karlstad är viktig. Samtidigt påverkar och stöttar dessa stadsdelar i allra högsta grad kringliggande landsbygdsområden, och de fungerar som mindre fristående tätorter. De ligger relativt perifert från centrala Karlstad, vilket gör att service, kollektivtrafik, sociala funktioner mm bidrar till att stärka landsbygden runtomkring. Områdena kan jämföras med Vallargärdet, som ligger ungefär lika långt från centrum, men utanför stadsgränsen, och som är en viktig servicepunkt och nod för landsbygdsområdet. I denna LIS-plan hanteras samhällena Skåre och Skattkärr som en del av staden, men ses samtidigt som enklaver som samverkar och interagerar med omgivande landsbygdsområden. Det medför att landsbygdsområden kring Skåre och Skattkärr ses som möjliga för LIS, pga att en förtätning av bostäder och verksamheter, inom dessa områden, kommer att stärka service, kollektivtrafik mm, som försörjer landsbygden. Syftet med LIS är att ge möjligheter till landsbygdsutveckling, vilket bedöms ligga inom ramen för vad förtätning i omlandet kring Skåre och Skattkärr kan bidra med. Gränsen mellan stad-land överensstämmer inte med andra avgränsningar för landsbygd. Det finns därför en anledning att i framtida planering fundera över en samordning kring gränsdragningar. Detta bör dock ske i en separat process. Snårstad Kil Utredningsområden stadsnära landsbygd Gapern S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Gräns mellan stad och landsbygd Hult Hynboholm Rud Ulvsbyn Öckna Karlstads flygplats Skåre Gräsås Alstern Byn B Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Karlstad Långenäs Göstahult Skattkärr Alster Herrön Spånga Rud Kärne Skutberget Bomstad Jäverön F Vänern Mjöviksudd Km 12 GRANSKNINGSHANDLING

13 M U N K F O R S Gräsmången Vatten inom Karlstads kommun med gräns stad/landsbygd Karlstads kommun Östanås F I L I P S T A D S Större vägar Vatten S U N N E Gräns stad och landsbygd Mjönäs Torsked Ö Örten Örtenäs V Örten Tidafors Acksjön Stora Böckeln Acksjön Norra Rådom Mången F O R S H A G A Molkom Blombacka Lindfors Brattforsheden Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol K I L S Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby S U N E45 Linjen Hynboholm Bryngelsrud Karlstads flygplats Edsvalla Tross- Mellerudsnäs torp Härtsöga Lillerud Önnerud Vålberg Klarälven Väg 62 Skåre Kätterud Rud Gräsås Väg 63 Karlstad Ulvsbyn Öckna K A R L S T A D S Alstern Byn Göstahult Långenäs Skattkärr Spånga E18 Alster Herrön Rud Maxstad Hult Böj Silkesta Kärne Ekholmen Ve Söre Backa Hedetången K R I S T I N E H A M N Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Hultön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken H A M M A R Ö Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön ,5 km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Lantmäteriet /2667 Karta över avgränsningen mellan stad och landsbygd. Gränsen utgör även gräns för landsbygdsområdet enligt Översiktsplan GRANSKNINGSHANDLING 13

14 5. ANALYSER Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt Förutsättningar för tillväxt Karlstad ligger ca 30 mil från Stockholm, 25 mil från Göteborg respektive Oslo. Det innebär att tre storstäder, varav två huvudstäder, nås inom tre timmars tågresa från Karlstad. Närmaste nästa regioncentum är Örebro, 11 mil österut. Genom det centrala läget har Karlstad goda förutsättningar att utvecklas både som en attraktiv bostadsort och som arbetsregion. Som regionkärna är Karlstad en tillväxtmotor för hela Värmlandsregionen. Värmland och Karlstad utgör ett populärt turismmål för utländska turister, varav holländska, kinesiska, tyska, danska och norska besökare utgör en viktig del. Inom Sverige är Karlstad en ort med goda förutsättningar att utvecklas vad gäller turism. Här finns ett starkt kultur-, konst- och nöjesliv, unik natur med såväl Vänerskärgården och Klarälvsdalen, vildmark och kulturbygder. En av kvaliteterna i Karlstads kommun är närheten till både insjöar, älvar och innanhav. Dessa utgör en möjlighet för såväl tillväxt som livskvalitet. Samtidigt som Karlstad erbjuder vattennära ströv- och rekreationsområden som en tillgång, behövs också bra lägen för såväl bostäder som näringsverksamheter. Att tillåta en viss andel bostäder och näringar i strandnära lägen ökar Karlstads konkurrenskraft och bidrar också till att marknadsföra Värmland på ett positivt sätt. De motstående intressena mellan bevarande och tillväxt ställer stora krav på en medveten fysisk planering, som tillåter dessa miljöer att utvecklas för turism, boende, besöks- och tillväxtnäring, men också styr upp utvecklingen så att viktiga värden för natur, kultur och friluftsliv kan utvecklas och bevaras för framtiden. Regionala mål Värmlandsstrategin Värmland antog under 2013 en ny regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin, som omfattar tiden Förslaget utgår från åsikterna från över värmlänningar som deltagit i referensgrupper mm, analys av omvärldsfaktorer, regionens möjligheter och utmaningar, kommunernas och landstingets strategier och handlingsplaner samt EU:s utvecklingsstrategi Europa Värmland erbjuder lockande miljöer och unika tillgångar, som kan utvecklas så de kan berika våra liv, men också bidra till fler besökare, ökad turism och en bättre grund för småskaligt näringsliv. Målen är att Värmland ska ha en nettoinflyttning på 5000 invånare under åren , minskad arbetslöshet, höjd utbildningsnivå och snabbare kommunikationer till exempelvis Oslo och Stockholm. Visionen Ett skönare liv innebär bla att barnens framtid ska stå i fokus och att alla ska ha samma möjligheter. Hela Värmland ska utvecklas, genom en driftig landsbygd, och genom att Karlstadregionen bidrar till utvecklingen även i resten av länet. Värmlandsstretegin lyfter fram fyra viktiga utvecklingsområden; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. Inom varje område finns förslag på åtgärder som ska utveckla Värmland så man når mätbara mål. Inom livskvalitet lyfts behovet av attraktiva livsmiljöer, mångfald av boendealternativ, god kommunal service i hela regionen och en bredd av upplevelser och föreningsliv. Inom utvecklingsområdet fler och starkare företag lyfts mer forskning och innovation fram parallellt med mål om ett resurseffektivare samhälle och stärkt entreprenörskap/företagsutveckling. Inom bättre kommunikationer är en viktig del att säkra Vänersjöfarten. Landsbygdsprogram för Värmlands län Staten delar årligen ut regionala medel för att stödja landsbygdens utveckling genom ett Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska stimulera ett framtidsinriktat och lönsamt företagande och ett attraktivt liv på landsbygden. Aktiviteterna ska präglas av en helhetssyn och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det landsbygdsprogram som finns har gällt mellan och nu håller ett nytt stödprogram på att formas för Under tiden som gått har fokus i genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet i Värmland legat på tre delar - stöd för jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, stöd för markförvaltning som förbättrar miljön och landskapet, samt stöd för att höja livskvaliteten på landsbygden och uppmuntra diversifiering av näringsverksamheten. Satsningar har gjorts bland annat på att restaurera våtmarker samt värna och utveckla betade strandängar, landskapselement och småbiotoper som alléer, stenmurar, spridningskorridorer mm. Regional samverkan Inom tre mil från Karlstad ligger Hammarö, Forshaga, Kil och Grums kommuner som tillsammans med Karlstad utgör Karlstad Business Region (KBR) och i stort sett har en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Sedan lång tid tillbaka finns olika samarbeten inom Karlstadsregionen, bland annat vad gäller kommunikations- och infrastrukturplanering och medverkan i olika EU- projekt. Hammarö och Karlstad arbetar gemensamt med bland annat den fysiska planeringen för naturreservatet Klarälvsdeltat. Mellan Vänerkommunerna finns flera typer av samverkan för att utveckla Vänern till ett besöksmål. Vänern bedöms vara kraftigt underutvecklat för turism och Vänern existerar 14 GRANSKNINGSHANDLING

15 heller inte som destinationsvarumärke. Därutöver medverkar Karlstad i flera olika samarbeten kring Vänern, bland annat gällande översvämning, skärgårdsutveckling, laxfond, näringslivsfrågor etc. Motsvarande eller kompletterande LISutveckling inom övriga kommuner kring sjöarna antas kunna ge möjlighet till synergieffekter och samverkan inom turism och friluftsverksamhet kring Vänern. Mellankommunala frågor Karlstads kommuns bedömning är att denna LIS-plan inte påverkar intilliggande kommuner negativt. Formell mellankommunal samordning har skett under samrådet och kommer fortsatt att ske under planens granskningsskede, då berörda kommuner kommer att få LIS-planen på remiss. Kommunala mål Den strategiska planen och strategierna Den strategiska planen fungerar som en inriktningsplan för vad kommunen vill arbeta med långsiktigt och planen följs upp med direkta åtaganden som genomförs årsvis. Den strategiska planen är knuten till kommunens budget och tas fram politiskt. Under den strategiska planen finns tre mer detaljerade och genomförandeinriktade strategier för folkhälsa, miljö och klimat samt tillväxt. I de strategiska dokument som Karlstad kommun fastställt framgår att kommunen ska vara föregångare avseende hållbar utveckling. Visionen i tillväxtstrategin anger att Karlstad ska nå visionen Livskvalitet invånare till år 2035 genom en befolkningsökning om ca 700 personer per år. För att nå målet måste Karlstad vara en öppen stad där människorna har möjlighet att utvecklas och förverkliga sina drömmar. Kommunen måste även satsa på attraktiva boende- och livsmiljöer för att förverkliga visionen. Översiktsplan 2012 Parallellt med den strategiska planen och strategierna gäller kommunens översiktsplan, som ligger till grund för all fysisk planering inom kommunen. Den ger fysiska riktlinjer för stadsbyggande och planering samt redovisar hur marken ska användas inom kommunen. Översiktsplanen tas fram utifrån Plan- och bygglagens och Miljöbalkens direktiv och antas av Kommunfullmäktige. Översiktsplanen anger bland annat riktlinjer om byggande på landsbygden. Huvudprinciperna redovisas i rutan intill. Bland annat ska bostadsutbyggnad ske inom 2 km från kollektivtrafik. Bebyggelsetrycket har konstaterats vara relativt hårt på landsbygdsområdet i stadens närhet, där det är möjligt att bo på landet, men ändå ha närhet till skolor, arbetsplatser och service i staden eller de mindre tätorterna. LIS-planen kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen. Riktlinjerna i ÖP2012 för byggande på landsbygden kommer att kvarstå, och LISplanen kommer att utgöra en komplettering i de delar som berör utvecklingsmöjligheter i strandskyddade lägen.i övrigt är planen samordnad med övriga tematiska tillägg. I riktlinjerna för byggande på landsbygden i Översiktsplan 2012 anges för ett hållbart boende att: Avstånd till möjlig hållplats för kollektivtrafik inte bör överstiga 2 km vid lokalisering av boende. Detta gynnar bland annat barns möjligheter till egna fritidsaktiviteter. Närhet till skola och skolskjuts där befintlig service i någon av de mindre tätorterna kan förstärkas. Bebyggelse ska endast tillåtas om vatten, avlopp och väganslutningar kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Stora barriärer mellan nyetablering och skola, fritidsaktiviteter och service bör undvikas. Trygga vägar för barn att ta sig mellan bostaden och olika aktiviteter bör prioriteras. Lokalvägar ska tåla en ökad trafikbelastning utan stora olägenheter för omgivande hushåll. Lokalisering ska anpassas till omgivande verksamheter (avseende t.ex. djurhållning, jord- och skogsbruk) Lokalisering på platser där ny och befintlig bebyggelse tillsammans utgör mer än fem hus ska föregås av en planutredning för att klargöra kommunens samlade ambitioner i området. Platsens lämplighet för ytterligare bebyggelse ska studeras utifrån planmässiga kriterier och samråd med grannar ska ske innan förhandsbesked ges eller krav på detaljplan ställs. Lokalisering nära Karlstad ska ställas i relation till stadens framtida utveckling. Ny bebyggelse som kan försvåra en framtida planläggning, eller som kan leda till oönskat eller oplanerat byggande i tätortsnära lägen bör inte tillåtas. Restriktivitet bör tillämpas vid bedömningar av lokaliseringar på öppen åkermark utan stöd i omgivande landskap. Särskild hänsyn bör tas i fråga om utformning, materialval och färgsättning vid etablering i anslutning till kyrkomiljöer, kulturhistoriskt intressanta miljöer och annan äldre bebyggelse. Utöver ovanstående finns även direktiv om anpassning till landskap och bebyggelsetradition, takgestaltning, tomtstorlek och energiåtgång. GRANSKNINGSHANDLING 15

16 Hållbarhet En analys har gjorts av kommunikations- och serviceutbudet på landsbygden samt vatten- och avloppsfrågor. Syftet är att se hur LIS-områden kan bidra till att främja en hållbar bebyggelseutveckling och ge underlag till de servicefunktioner och den infrastruktur som redan finns idag. I de nationella råden kring strandskydd och LIS lyfts främjande av en bebyggelseutveckling med hållbara, ändamålsenliga strukturer fram som mycket viktigt vid utpekande av LIS-områden. Kollektivtrafik God kollektivtrafik förenklar vardagslivet betydligt samt ger tillgång till service, fritidsaktiviteter och en större arbetsmarknad. Det bidrar till att bilberoendet minskar på sikt, vilket är en viktig del i ett hållbart samhällsbyggande. Hög tillgänglighet är även en förutsättning för ökad turism och besöksnäring. Busstrafik För att främja ett hållbart resande och öka rörligheten på landsbygden, bland annat för ungdomar, är busstrafiken, en viktig lokaliseringsfaktor för bostäder. Översiktsplan 2012 anger att ny bebyggelse på landsbygden ska lokaliseras inom 2 km från allmän kollektivtrafik, vilket bedömts vara ett rimligt avstånd för att gå eller cykla från hemmet till en busshållplats. Utifrån detta har en tillgänglighetszon om 2 km ritats ut på alla vägar med allmän kollektivtrafik. Inom denna zon bedöms LIS- områden för såväl boende som näring vara intressant ur ett hållbarhetsperspektiv. Det pågår utveckling av närtrafik inom länet vilket skulle underlätta för möjligheterna att resa kollektivt om man bor på landsbygden. I dagsläget är dock effekterna svåra att överblicka. Kollektivtrafiken kan också komma att kompletteras med linjer mellan Väse och Molkom, vilket öppnar upp för kompletteringsbebyggelse i andra lägen. Tåg Från befintliga och planerade järnvägsstationer har 5 km använts som en rimlig tillgänglighetszon. Det bedöms vara ett möjligt upptagningsområde för bland annat tågpendlare som ansluter med bil. Inom detta avstånd bedöms ny bebyggelse främja tågburen kollektivtrafik. Välsvikens hållplats bedöms inte utgöra utpendlingsstation för landsbygden, utan ökar tillgängligheten till universitetet. Grums station innebär med sitt influensområde utvecklingsmöjligheter för Älvenäs och Vålberg, liksom Kils station som ligger inom influensområdet för Södra Hyn. Väse har ett tågstopp idag som har stor potential för resande. Inom projektet TågiTid planeras ett utökat mötesspår samt nya perronger, i syfte att öka kapaciteten och turtätheten på Värmlandsbanan. Väse ligger på ett rimligt pendlingsavstånd från såväl Karlstad som andra huvudorter i grannkommunerna. Väse bedöms därför i hög grad kunna ge förutsättningar för bostadsbyggnation som kan gynna ett kollektivt resande. Ett framtida stationsläge i Skattkärr bedöms - trots att det ligger inom avgränsningen för stad - ge stora möjligheter till utveckling, bland annat på Rudshalvön. Planerad hållplats i Skåre påverkar strandområden som redan är planlagda eller utgör översvämningsområden. Cykelnät Cykelvägnätet finns utbyggt från Karlstad till Vallargärdet, Skåre, Skoghall samt utmed Klarälvsbanan mot Forshaga. Det finns en kommunal vilja att utveckla möjligheterna att cykla till och från centrala Karlstad och i kommunens översiktsplan redovisas potentiella framtida cykelstråk till och från de större tätorterna i kommunen. En bra cykelstruktur bedöms vara en viktig tillväxtfråga. Lokal service Huvuddelen av den kommersiella servicen som finns på landsbygden och i de mindre tätorterna lever idag med en stark konkurrens från Karlstad. Köp- och konsumtionsbeteendet är tydligt - lojaliteten är låg mot den lokala servicen och dagligvaruhandeln och inköpen tenderar domineras av kompletteringsköp, vilket leder till minskad lönsamhet. Höga krav ställs därför på verksamhetsutövarna att ge sina kunder ett attraktivt erbjudande samtidigt som det krävs en betydligt större befolkningsmängd som kundunderlag. I samtal med Konsum Värmland och ICA Sverige har framkommit att det krävs en årsomsättning på mellan Mkr för en butik på landsbygden. Detta kräver att mellan personer gör samtliga sina dagligvaruinköp i den lokala butiken. Molkom och Vålberg som inklusive omland har över 3500 invånare bedöms ha goda förutsättningar för ett bra serviceutbud. Övriga orter, som bland annat Väse som med omland har ett underlag på omkring 1400 invånare, bedöms ha svårare att upprätthålla en god servicenivå, och skulle gynnas av ett utökat antal invånare. Väse stationshus. Bild: Väse hembygdsförening. 16 GRANSKNINGSHANDLING

17 Hållbarhetsanalys Karlstads kommun Gräns stad och landsbygd Tätorter med service Järnvägsstation med buffertzon 2 och 5km Framtida eventuell Järnvägsstation med buffertzon 2 och 5 km Prioriterade cykelstråk till omgivande tätorter Befintliga cykelstråk M U N K F O R S H A G F O R S Gräsmången Kollektivtrafikstråk med buffertzon 2km Vålberg Vårdcentral Apotek Bensinmack Dagligvarubutik Skola Brandstation Sporthall Badhus Edsvalla Dagligvarubutik Ö&B Molkom Vårdcentral Apotek Bensinmack S U N N E Dagligvarubutik Skola Folkhögskola Brandstation Sporthall Bibliotek Servicehus Väse Värmlands Rasta (drivmedel och dagligvaror) Servicehus Brandstation Ulvsby/Vallargärdet Dagligvarubutik F O R S H A G A Mjönäs Torsked Ö Örten V Örten Norra Rådom Örtenäs Östanås Tidafors Molkom Acksjön Acksjön Borssjön Blombacka Stora Böckeln Hult Lindfors Mången Fageråsen F I L I P S T A D S Brattforsheden Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol K I L S Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby G R U M S E45 Linjen Bryngelsrud Hynboholm Rud Karlstads flygplats E18 Klarälven Väg 62 Skåre Kätterud Älvenäs Edsberg Skutberget Bomstad Vänern Abborrtan Skoghall Solberg Åsfjorden Åsundatorp Rudsviken Åsundaön Gräsås Väg 63 Karlstad H A M M A R Ö Hammarön Ulvsbyn Alstern Långenäs Byn Jäverön K A R L S T A D S Göstahult Skattkärr E18 Alster Herrön Öckna Spånga Rud Sättersholmsfjärden Mjöviksudd Kärne Böj naturreservat Maxstad Faxstad Arnön Värmlandsskärgårdens Silkesta Hult Ekholmen Hovlanda Bottenviken Arnöfjorden Ve Hultsberg Hultön Lunnerviken Sandnäs Söre Väse Strandvik Backa Edsvalla Tross- Mellerudsnäs torp Härtsöga Lillerud Önnerud Vålberg Molkomssjön Österängarna Hedetången K R IIS T IIN E H A M Bärön ,5 km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Lantmäteriet /2667 Utveckling bör främjas längs hållbara stråk med kollektivtrafik och omkring orter med service. Sjöar och vattendrag markerade med mörkblått är intressanta för fortsatt utredning, utifrån ett hållbarhetsperspektiv. GRANSKNINGSHANDLING 17

18 Väse skola Allt detta gör även att betydelsen av till exempel sommarstugeägare, pendlare mfl, är stor för serviceunderlaget på landsbygden. En ökning av den permanent boende befolkningen i kombination med pendlare, firtidsboende och besöksnäring är viktig för landsbygdsservicens överlevnad. Skolor och förskolor Skolan är ofta en viktig del för mindre samhällens identitet. Den egna skola har stor betydelse socialt, och utgör ofta en viktig mötesplats. I Vålberg och Molkom finns nya grundskolor från förskoleklass upp till årskurs 9. Väse har ny grundskola från förskoleklass upp till årskurs 6. Förskolor finns mer utspritt över kommunen, och finns förutom i de tre mindre samhällena, även i Edsvalla, Skåre, Skattkärr och i Vallargärdet. Ett ökat befolkningsunderlag på landsbygden ger förbättrade förutsättningar att bedriva levande skolor och förskolor även i framtiden. Hållbar vatten- och avloppsförsörjning Vattenkvaliteten inom kommunens gränser är ansträngd i vissa delar. Många enskilda avlopp med ohållbara VAlösningar belastar i dagsläget sjöar och vattendrag och bidrar till övergödning. En hållbar vatten- och avloppsstruktur är därför grundläggande för utveckling av all ny bebyggelse. Avlopp, övergödning och gifter Inom Karlstads kommun finns ett antal sjöar och vattendrag som är påverkade av bland annat övergödning och miljögifter, vilket påverkar möjligheten att nyttja sjöarna samt växtoch djurlivet kring sjöar och vattendrag mycket negativt. Det är främst den ekologiska statusen, och inte den kemiska statusen, som gör att miljökvalitetsnormerna för vatten i vissa fall ligger i riskzonen att överskridas. Jordbruksmark och enskilda avlopp är de största påverkanskällorna för övergödning, medan pågående eller tidigare markanvändningar (sågar, bruk eller annat) samt nedfall från nederbörd kan ha påverkat sjöar/vattendrag med gifter. Stora delar av kommunens östra delar har en hög skyddsnivå, med hänsyn till påverkan från jordbruket. Ny VA-plan En ny vatten- och avloppsplan (VA-plan) ska antas under våren I förslag till VA-plan framgår att det sammanfattningsvis finns tre nivåer av områden som prioriteras för kommunal VA-utbyggnad, alternativt där det är särskilt viktigt att beakta VA-frågorna vid fortsatt bebyggelseutveckling. Det är inte ekonomiskt försvarbart att bygga ut kommunalt VA-verksamhetsområde till all sammanhållen bebyggelse inom kommunen, även om det ur miljösynpunkt vore att föredra. I VA-planen fastställs var kommunal VA-utbyggnad kommer att prioriteras. Den prioriteringsmodell som använts i VA-planen anser kommunen utgöra ett verktyg för att kunna göra nödvändiga avvägningar mellan miljöfaktor- hälso- och samhällsutvecklingsfaktorer. Som en konsekvens av detta pekar VA-planen ut VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden respektive bevakningsområden för VA. Ett antal utbyggnadsområden har pekats ut i utkanten av Karlstad stad utmed Alstern samt vid Dingelsundet och Alster. Vidare pekas ett antal utrednings- och bevakningsområden ut längs stråket Vänern/E18 samt längs väg 63 mot Molkom (Gapern, Molkomsjön). Inom VA-utbyggnadsområden föreslås kommunalt VA att byggas ut till Inom utredningsområdena finns ett behov av förändrad VA-struktur inom hela området. Dessa områden behöver därför studeras i ett övergripande perspektiv, där olika möjliga lösningar på hanteringen kan prövas. Inom bevakningsområden finns ett mindre behov av en förändrad VA-försörjning än inom utredningsområdena. Det kan dock finnas anledning att bevaka VA-frågan vid en mer omfattande bebyggelseutveckling eller förändring av användningen inom befintliga områden. Utifrån förslaget i VA-planen innebär detta att eventuella förtätningsprojekt vid Gapern och Rudshalvön som i dagsläget är speciellt beroende av att hållbara gemensamma lösningar som ej är kommunala genomförs. Rudshalvön är möjligt att utveckla kommunalt avlopp till på sikt men är ej prioriterat i kommunens förslag till VA-plan. Detta gäller även Gapern som ligger alltför långt från Molkom och Karlstad för att få del i ett kommunalt avlopp. På Rudshalvön finns däremot kapacitet för planerad utbyggnad år 2020, då överföringsledning för spillvatten mellan Sjöstad och Skattkärr har byggts. Vattentäkter Karlstad har flera kommunala vattentäkter. Den största och mest betydande vattentäkten finns i Sörmon, som servar stora delar av Karlstads befolkning med dricksvatten. I Karlstads kommun finns sex vattenskyddsområden - Sörmon, Hynboholm, Kattfjorden, Molkom (Sandtorp), Mellerudstorp och Törne. Där är vissa åtgärder helt förbjudna medan andra kräver tillstånd eller anmälan. Det kan till exempel handla om hantering och förvaring av kemikalier, gräv- och schaktarbeten, skogsavverkning, spridning av bekämpningsmedel, borrning med mera. Geografiskt påverkar vattenskyddsområdet för Kattfjorden ett stort område, och stor restriktivitet ska iakttas inom området. Påverkas Kattfjorden/Sörmon negativt riskeras vattenförsörjningen i större delen av Karlstad. 18 GRANSKNINGSHANDLING

19 Acksjön Tidafors Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Karlstads kommun Norra Rådom Lindfors VA-utbyggnadsområde -Utbyggnad fram till 2026 Utredningsområde - Inte på kort sikt, krävs mer utredningar Bevakningsområde - Inte aktuellt, miljöförvaltningens tillsynsansvar. Österängarna Norum Hedås Hult Fageråsen Bäckelid Sutterhöjden Bäckelid Getebol Svedenäs Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Heden Rudsta Botorp Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby Bryngelsrud Hynboholm Rud Ulvsbyn Öckna Maxstad Hult Söre Backa Karlstads flygplats Väg 61 Väg 62 Gräsås Byn Böj Hedetången E45 Lillerud Trossnäs Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Väg 63 Långenäs Göstahult E18 Spånga Silkesta Ve Herrön Rud Kärne Ekholmen E18 Edsberg Bomstad Skutberget Hultsberg Faxstad Hovlanda Strandvik Abborrtan Mjöviksudd ,5 km Sandnäs Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Solberg Ett nytt förslag till VA-plan ska antas under våren Förslaget redovisar bland annat förslag till utbyggnadsområden för kommunalt vattenoch avlopp till 2026 samt utrednings- och bevakningsområden enligt kartan. LIS och vattenkvalitet LIS-områden för ny bebyggelse kan vara förenligt med sjöar med hög skyddsnivå och där miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas, men det ställer höga krav på hanteringen av avloppsreningen. Ny sammanhållen bebyggelse kan innebära att det skapas förutsättningar för befintlig bebyggelse att ansluta sig till en gemensam avloppsreningsanläggning. För LIS-områden bör VA-frågan hanteras med omsorg, så att nytillkommande bebyggelse inte gör att vattenkvaliteten riskerar att försämras i några av de sjöar och vattendrag som berörs. Oavsett bostadsform är hållbara avloppslösningar som inte belastar vattensystemen ytterligare ett krav. I första hand bör anslutning till kommunalt VA eftersträvas, i andra hand bör enskilda gemensamma anläggningar eftersträvas och i tredje hand enskilda lösningar. kommunalt ansvar för att inrätta VA-verksamhetsområden. Denna risk finns emellertid alltid vid planering av ny bebyggelse utanför planlagt område och utanför VA-verksamhetsområden. En avvägning har gjorts i planen att peka ut LIS-områden, som huvudsakligen ligger belägna vid utvecklingsstråk, i nära anslutning till befintlig bebyggelsestruktur samt korrelerat detta med utvecklingen och utbyggnaden i VA-planen. Ett alternativ vore att inte använda LIS och planering för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Detta skulle minska, men inte eliminera risken för 6-ärenden, då situationen inom vissa befintliga områden kan leda till ett sådant ställningstagande. Fördelen med att peka ut LIS-områden är att det vid ett sådant läge kan gå att fördela kostnaderna förutbyggnad av allmänna vattentjänster på fler framtida abonnenter. 6-områden enligt vattentjänstlagen Enligt 6 i vattentjänstlagen framgår när kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster inträder. Genomförande av bebyggelseutveckling inom LIS-områden kan bidra till att öka risken för 6-ärenden och ett framtida GRANSKNINGSHANDLING 19

20 Vattenkvalitetsanalys Karlstads kommun M U N K F O R S H A G F O R S Gräsmången Kommunalt vattenverk Vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer, eller där uttaget är större än 10 m3/dag Reningsverk och avlopp S U N N E Reningsverk pe Reningsverk pe Reningsverk >2000 pe Verksamheter med egen avloppsrening för processvatten Skyddsnivå miljöskydd Hög skyddsnivå Vänervikar med hög skyddsnivå Vattenskyddsområde Inre skyddsområde Yttre skyddsområde Vattentäktzon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Jordbruksmark Klass 1 Klass 2 F O R S H A G A Mjönäs Älvsbacka F I L I P S T A D S Östanås Örtenäs Torsked Ö Örten Stora V Örten Acksjön Böckeln Tidafors Acksjön Norra Rådom Mången Blombacka Brattforsheden Lindfors Molkom Sandtorp Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol K I L S Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Rudsta S Hyn Botorp Hynboholm Vallargärdet Åstorp Ulvsby Hult Heden Lövhöjden Hulteby S U N Mellerudstorp Linjen Edsvalla Hynboholm Bryngelsrud Klarälven Väg 62 Karlstads flygplats Skåre Härtsöga Tross- Melleruds- E45 näs torp Härtsöga Törne Kätterud Lillerud Önnerud Vålberg Rud Gräsås Väg 63 Karlstad Ulvsbyn Öckna K A R L S T A D S Alstern Byn Göstahult Långenäs Skattkärr Spånga E18 Alster Herrön Rud Maxstad Hult Böj Silkesta Kärne Ekholmen Ve Söre Backa Hedetången K R I S T I N E H A M Älvenäs Abborrtan Edsberg E18 Skutberget Bomstad Sörmon Vänern Jäverön Mjöviksudd Hovlanda Bottenviken Arnöfjorden Faxstad Arnön Hultsberg Hultön Lunnerviken Sandnäs Väse Strandvik Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken H A M M A R Ö Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön ,5 km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Lantmäteriet /2667 Avloppsreningsverk,vattentäkter, vattenskyddsområden och områden med hög skyddsnivå. 20 GRANSKNINGSHANDLING