KOMMUNFULLMÄKTIGE ANTAGEN I VA-PLAN 2014 KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE VA-PLAN 2014 KARLSTADS KOMMUN

2 2

3 INNEHÅLL 3 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Antagande och uppdatering av VA-planen Planprocessen VA-planens uppbyggnad Den översiktiga planeringen i Karlstad förhållningssätt och kopplingar Landsbygdsprogram för Värmlands län Vision Livskvalitet Karlstad ÖP2012 Samband och konsekvenser Mellankommunala frågor Miljökonsekvensbeskrivning Riksintressen Riksintressen Diskussion kring VA-planens påverkan på riksintressen Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA Behov av förändrad VA-struktur i områden med samlad bebyggelse Modell för bedömning av behov VA-utbyggnadsområden Utredningsområden Bevakningsområden Samlad bebyggelse i väntan på förändrad VA-struktur Inventering av enskilda avloppsanläggningar Åtgärder enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA Driftsäkerhet Åtgärder driftsäkerhet Reservvatten och nödvatten Åtgärder reservvatten och nödvatten Dagvatten och dräneringsvatten Åtgärder dagvatten och dräneringsvatten Organisation och samarbete Åtgärder organisation och samarbete Kommunikation Åtgärder kommunikation Bilagor... 30

4 4 SAMMANFATTNING Hösten 2011 startade Karlstads kommun ett förvaltningsövergripande arbete med strategisk VA-planering för hela kommunen. Målet är att förbättra möjligheten att fatta väl avvägda och långsiktigt strategiska beslut rörande vatten- och avloppsförsörjningen, vilket är nödvändigt för en hållbar utveckling av kommunen. Detta dokument är en vatten- och avloppsplan, VA-plan, för Karlstads kommun. I VA-planen omsätts de ställningstaganden som presenteras i VA-policyn, föregående steg i den strategiska VA-planeringen, i åtgärder inom och utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp. VA-planen anger vilka åtgärder som behövs inom VA-försörjningen, i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt en tidplan för åtgärderna. Bland åtgärderna finns utbyggnad av allmän VA-försörjning. Alla områden som inte tydligt kommer att ha en enskild VA-försörjning även i framtiden har bedömts utifrån områdets behov av en förändrad VA-struktur. Bedömningen har resulterat i att områdena klassats som bevakningsområden, utredningsområden eller utbyggnadsområden. Totalt 13 områden inom kommunen benämns i VA-planen som utbyggnadsområden vilket betyder att allmänt VA planeras att byggas ut före I områden som ska anslutas till allmänt VA är åtgärder i väntan på anslutning viktiga att belysa. Det handlar bland annat om inventering av enskilda avloppsanläggningar och riktlinjer för vad som gäller i väntan på anslutning, t.ex. vid ansökan om bygglov för ombyggnad eller nybyggnation. VA-planen omfattar också åtgärder kopplade till den befintliga allmänna VA anläggningen. Åtgärderna ska säkerställa att rätt resurser finns, att säkerheten i hela VA-försörjningen upprätthålls och att åtgärder utförs i rätt tid. Åtgärder som anges handlar bland annat om beredskap att agera i händelse av driftstörning, skapande av vattenskyddsområden, förnyelseplan för ledningsnätet samt en ändamålsenlig taxeutveckling. Åtgärder avseende dagvatten omfattar bland annat hur dagvattenfrågan hanteras i samband med planläggning och förnyelsearbete på ledningsnätet. Andra viktiga åtgärder i VA-planen handlar om hur kommunen ska ta sig an andra viktiga frågor som rör VA-försörjningen, t.ex. inom organisation och kommunikation. Sådana åtgärder är bland annat samarbete i en förvaltningsövergripande VA-grupp och regelbunden avstämning mot andra berörda samarbetsgrupper inom kommunen. Andra åtgärder handlar om tydlig och tillgänglig kommunikation till invånarna vid VA-utbyggnad och att kommunicera den nytta man som abonnent får av sin VA-avgift. VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. VA-planen har tagits fram med utgångspunkt i de tidigare utformade dokumenten VA-översikt och VA-policy. Innehållet i VA-planen har tagits fram i ett förvaltningsövergripande samarbete och diskussioner i politiskt forum. Aktualiseringsförklaring eller revidering av VA-planen bör ske vart fjärde år. I kommande arbete ska VA-planens åtgärder genomföras och följas upp.

5 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår i kommunens övergripande VA-planering. De två tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige Denna VA-plan bygger på de beskrivningar som finns i VA-översikten och på de ställningstaganden som finns i VA-policyn. Syftet med planen är att skapa en tydlig och långsiktig vatten- och avloppsförsörjning i Karlstads kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. VA-planen anger vilka åtgärder som behövs inom VA-försörjningen, i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt tidplan för åtgärderna. VA-planen omfattar även åtgärder som visar hur kommunen ska ta sig an andra viktiga frågor som rör VA-försörjningen, t.ex. inom organisation och kommunikation. Rapportens huvudsakliga fokus är åtgärder för områden med samlad bebyggelse utanför nuvarande verksamhetsområde. I Karlstads kommun, liksom i många andra kommuner, finns många områden med behov av en förändrad VA-struktur. I den nulägesanalys som gjordes i VA-översikten för Karlstads kommun identifierades områden med samlad bebyggelse utanför nuvarande verksamhetsområde (ca tio eller fler hus som ligger nära varandra). Statusen för vatten och avlopp bedömdes, då det inom dessa områden finns risk för att avloppsanläggningar påverkar dricksvattenbrunnar då anläggningarna ligger nära varandra. Resultatet blev 96 identifierade områden med samlad bebyggelse. Flera av dessa områden kan bli så kallade 6- områden inom vilka det ställs krav på kommunen att ordna vatten- och/eller avloppsförsörjning i ett större sammanhang med stöd i 6 i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), se nedan. 6 LAV Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va anläggning. I rättspraxis infaller skyldigheten från ca hushåll men tolkningen är oklar och även lägre antal hushåll har bedömts utgöra 6-områden VA-planen omfattar även åtgärder inom nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA samt glesbebyggda områden som inte utgör samlad bebyggelse och där enskild VA-försörjning bedöms vara möjlig att lösa på ett tillfredsställande sätt. 1.2 VA-PLANEN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN 2012 Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är ett strategiskt dokument som redovisar framtida mark- och vattenanvändning samt kommunens långsiktiga vision för den fysiska planeringen inom Karlstads kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan olika allmänna intressen och är ett viktigt styrdokument för all fysisk utveckling inom kommunen. Denna VA-plan kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen (ÖP2012). Ett tematiskt tillägg behandlar antingen ett större begränsat område som kräver en fördjupad utredning och samordning, eller en specifik fråga som behöver en utredas ytterligare - t.ex vatten- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö. Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen, genom en öppen, demokratisk process.

6 6 Figur 1. Planprocessen 1.3 PLANPROCESSEN Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900), se figuren ovan. Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår i kommunens övergripande VA-planering. De två tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige Under arbetet med VA-planen togs ett beslut om att den ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Arbetet har till stora delar pågått parallellt med de övriga stegen i kommunens VA-planering, och har resulterat i ett samråd under våren Under samrådet ges Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan, allmänhet, fastighetsägare, organisationer m.fl. möjlighet att yttra sig över förslaget. För att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs att VA-planen kompletteras med viss information samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), varför ett nytt samråd kommer att hållas under sommaren Därefter kommer samtliga synpunkter under samrådstiderna att sammanställas i en samrådsredogörelse, där synpunkter kommenteras och planen revideras i de avseenden där kommunen bedömer att skäl finns. En utställning av planen kommer därefter att ske, med remissorgan likt under samrådet, innan planen kan antas av Kommunfullmäktige. 1.4 VA-PLANENS UPPBYGGNAD Ställningstaganden från VA-policyn tillsammans med de förutsättningar som beskrivs i VA-översikten leder tillsammans fram till de åtgärder som presenteras i VA-planen. Åtgärderna syftar till att uppfylla respektive ställningstagande, givet de förutsättningar som utgör nuläget. Åtgärder i VA-planen anges kopplade till respektive ställningstagande i VA-policyn, fördelat i nedanstående kapitel: Kapitel 4 Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA Kapitel 5 Driftsäkerhet Kapitel 6 Reservvatten och nödvatten Kapitel 7 Dagvatten och dränvatten Kapitel 8 Organisation och samarbete Kapitel 9 Kommunikation Kapitel 4 om Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA är mer omfattande än övriga kapitel eftersom fokus i Karlstads kommuns VA-plan är åtgärder för områden utanför nuvarande verksamhetsområde och framförallt behov av utbyggnad av allmän VA-försörjning. Kapitlet innehåller en förklaring av olika typområden för VA-försörjning samt på vilka grunder uppdelningen har gjorts. I detta kapitel behandlas också prioriteringsordning för inventering av enskilda avloppsanläggningar och hantering i väntan på en förändring av VA-struktur. Kapitel 5-7 hanterar åtgärder som föreslås huvudsakligen inom den befintliga allmänna VA-försörjningen och omfattar både verksamhet under normala förhållanden såsom drift och underhåll men också beredskap att agera i händelse av störning i den normala driften. Kapitel 8 och 9 redogör för åtgärder som ska stärka och tydliggöra kommunens organisation kring frågor som rör VA-försörjning och hur kommunikation kring VA-frågor sker både internt i kommunens organisation och externt till invånare i Karlstads kommun. Kapitel 2 och 3 behandlar den översiktliga planeringen i Karlstad och riksintressen. I bilaga 1 presenteras den prioriteringsmetod som ligger till grund för bedömning av det behov som finns av anslutning till allmänt VA. I bilaga 2 redovisas vilka åtgärder som föreslås genomföras, kopplat till plats och tid.

7 2. DEN ÖVERSIKTLIGA PLANERINGEN I KARLSTAD FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOPPLINGAR LANDSBYGDSPROGRAM FÖR VÄRMLANDS LÄN Staten delar årligen ut regionala medel för att stödja landsbygdens utveckling genom ett Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska stimulera ett framtidsinriktat och lönsamt företagande och ett attraktivt och hållbart liv på landsbygden. Aktiviteterna ska präglas av en helhetssyn och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Landsbygdsprogrammet för presenterades nyligen och har inriktningen Smart och hållbar tillväxt för alla. Programmet har sex fokusområden, där det inom fokusområde 4 Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk finns kopplingar till VA och vattenkvalitet, genom bl a punkterna förbättra vattenförvaltningen samt återställa, förbättra och bevara biologisk mångfald. Landsbygdsprogrammet ska under den närmaste tiden kompletteras med regionala handlingsplaner där bland annat prioriteringar och anvisningar för sökande av stöd ska framgå. Landsbygdsprogrammet kan eventuellt innebära att det kan finnas incitament att bedriva jordbruksverksamhet på ett för vattenkvalitet och miljö än mer hållbart sätt. Det kan också innebära att möjligheterna för en fortsatt levande landsbygd kan förbättras. Detta kan inverka på VA-planen så till vida att belastningen på miljön och recipienten för avvattningsföretag kan minskas. Samtidigt ställs fortsatta höga krav på enskilda avloppsreningsanläggningar på landsbygden. 2.2 VISION LIVSKVALITET KARLSTAD Kommunens vision, strategiska plan och värdegrund och styrmodell har varit utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen samt det tematiska tillägget till översiktsplan avseende VA. Grundtanken i visionen är att kommuninvånarna är grunden för tillväxten Figur 2. Vision Livskvalitet Karlstad

8 8 och välfärden i kommunen. Visionen innebär att Karlstads kommun ska växa till invånare, vilket är en ökning med ca personer från dagens invånarantal. För att Karlstad kommun ska nå visionen Livskvalitet Karlstad har de olika förvaltningarna ett antal åtaganden som ska genomföras under åren ÖP2012 SAMBAND OCH KONSEKVENSER I ÖP2012 anges en utbyggnadsinriktning utifrån olika principer. Det finns delar av de strategiska övervägandena som kan ha inverkan på eller påverkas av VA-situationen. En förteckning av detta finns redovisad i kapitel 4 i VA-översikten från En sammanfattning av detta redovisas nedan, där sambanden med och konsekvenserna för ÖP2012 vs VA-planen diskuteras. Utveckling av staden I översiktsplan 2012 anges en utvecklingsinriktning för staden utifrån fyra stadsbyggnadsprinciper. Utvecklingsområden som pekas ut är bland annat Västkust, Stockfallet, Jakobsberg, Eriksberg, Välsviken m fl. Utvecklingen förväntas ske koncentriskt samtidigt som utbyggnadsinriktningen även pekar mot en expansion av staden utåt. VA-planen fokuserar närmast på området utanför Karlstad stad, även om delar av VA-planen (Skutberget, Dingelsundet, sträckan mellan Alster och Skattkärr, delar av Klarälven mot Skåre samt stråket mot Alstern och Edsgatan) även innefattar det som i ÖP2012 definieras som stad. I de flesta fall pekar VA-planen ut och prioriterar dessa områden nära staden som utbyggnadsområden där anslutning ska ske till den allmänna VA-anläggningen. Utveckling av övriga tätorter och landsbygden samt kopplingar till LIS-planen Tätorterna i kommunen har stor betydelse för Karlstads möjlighet till utveckling och tillväxt. I de större tätorterna finns allmänna avloppsreningsanläggningar och vattentäkter, med varierande kapacitet och standard. Vissa begränsningar utifrån VA-synpunkt finns i vissa av dessa tätorter såsom Ulvsby-Vallargärdet, Vålberg-Edsvalla, Molkom och Skattkärr. Det kan exempelvis handla om trånga flaskhalsar i ledningsnätet eller behov av större ledningsdimensioner i överföringsledningar och pumpstationer för att klara av framtida expansion och utveckling. Det är fortsatt viktigt för kommunen att bland annat utifrån VA-synpunkt, möjliggöra fortsatt utveckling inom befintliga VA-verksamhetsområden och dess omnejd. För utveckling på landsbygden finns riktlinjer i ÖP2012 där behovet av tillfredställande VA-lösningar påtalas. Utvecklingen av landsbygden och de utmaningar utifrån VA-synpunkt som där finns genom framför allt enskilda avlopp är också huvudfokus i VA-planen. Förslag till LIS-plan, som har varit utskickat på remiss för samråd under våren 2014, pekar ut 23 föreslagna LIS-områden och 2 utvecklingsområden där landsbygdsutveckling i strandnära lägen bedöms kunna ske. LIS-områden har pekats ut utifrån de kriterier som formulerats i samma plan. I vissa fall har LIS-områden bedömts lämpliga där även VA-planens prioriterade områden har pekats ut. Att låta VAplanens prioriterade områden vara styrande för LIS-områdenas utpekande låter sig inte göras av flera anledningar. Inom ramen för LIS-planen behöver bland annat hänsyn tas till avgränsningen av Karlstad stad (vilket undantar Dingelsundet, all kust ut mot Skutberget, mot Skattkärr, mot Alstern och mot Skåre). Hänsyn har också behövt tas till restriktivitetsperspektivet vid Vänerkusten. Främjandet av ny bebyggelse invid vägar och tätorter, utifrån ett hållbarhetsperspektiv har också varit viktiga grundförutsättningar för utpekande av LIS. Ett samlat grepp om VA-situationen inom de

9 utbyggnads, utrednings och bevakningsområden kan få som konsekvens att befintlig bebyggelse och dagens miljöpåverkan kan förbättras, samtidigt som möjligheter samtidigt kan finnas att utveckla för ny bebyggelse. Man kan säga att ett helhetsgrepp om VA-frågan inom ett större område på landsbygden i förlängningen kan ge möjlighet att pröva ny bebyggelse. Det omvända gäller dock inte automatiskt, då en översyn av ett större område i syfte att utveckla för ny bebyggelse kan innebära att lämpligheten av ett sådant förslag kan omkullkastas på grund av att den samlade miljöpåverkan från befintlig och ny bebyggelse kan bedömas som för stor. Detta även om en lokalt godtagbar VA-lösning kan skapas för nytillkommande bebyggelse, eftersom man oftast vid utveckling av ny bebyggelse normalt inte kan få med sig befintliga fastighetsägare, i en miljömässigt bättre VA-anläggning som inte är kommunal, på frivillig basis. Om nytillkommande bebyggelse på landsbygden, utanför det allmänna VA-verksamhetsområdet, går att lösa eller ej behöver dock bedömas från fall till fall. Fortsatt prövning Att lösa en långsiktigt hållbar VA-försörjning inom bland- eller omvandlingsområden, som flera av de prioriterade utbyggnadsområdena i VA-planen utgörs av, ger ofta höga kostnader och låga intäkter för VA-kollektivet. Detta kan i vissa fall jämnas ut något, genom att samordna med en utveckling av ny bostadsbebyggelse. I möjligaste mån har sådana områden där både ett behov av en förändrad VAstruktur behövs samt möjliga områden för utveckling av bostäder identifierats, bland annat inom ramen för LIS-planen. Det finns dock flera lokaliseringsgrunder att ta hänsyn till och väga samman, och i vissa fall finns fog för utpekande av LIS-områden där inte samma behov finns av en förändrad VA-struktur, och vice versa. Det har således, enligt ovanstående resonemang, inte varit möjligt att enbart genom LIS-planen främja utveckling inom områden som prioriteras inom VA-planen och korrelera dessa planer fullt ut. Däremot finns det enligt översiktsplanen (ÖP2012) ett önskemål att utveckla staden utåt mot vattennära lägen, en utveckling som delvis pågår (Västkust/ Dingelsundet, Edsgatan, Alstern m m) samt inom de större tätorterna. En fortsatt utveckling och prövning av ny bebyggelse inom de områden som pekas ut i VAplanen bör ske med VA-planen som grund, och i enlighet med vad som anges i kapitel 4.6 samt i ÖP2012. Det finns inom vissa områden i kommunen som helhet möjligheter till kompletterande bebyggelse som prövas genom förhandsbesked/bygglov, inom andra områden detaljplan, medan vissa områden kan komma att kräva en planmässigt mer övergripande studie. Och inom några områden kan VA-situationen innebära att nytillkommande bebyggelse försvåras eller omöjliggörs till dess att en långsiktigt hållbar VA-lösning kommer till stånd. Inom de i VA-planen prioriterade områdena (utbyggnads- utrednings och bevakningsområden) kan också planmässiga studier behöva göras, framför allt om det finns ett högt tryck på ny bebyggelse inom området eller dess närhet. 2.4 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Enligt förslag till VA-plan finns de flesta områden som har identifierats och bedömts, inom kommunens inre delar. Undantagen är Dingelsundet, som gränsar mot Hammarö kommun, samt Brattforsheden, som ligger i närheten av gränsen mot Filipstads kommun. De avrinningsområden som berörs är belägna inom eller har en recipient nedströms kommunen, det vill säga Vänern. Underhandskontakter har tagits med Hammarö kommun, kring bland annat Dingelsundet mellan samråd 1 och 2. 9

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för denna VA-plan har upprättats och innehåller tre delar samt en bilaga. Del I behandlar inledningsvis vad en MKB är, beskrivning av planen, alternativ och avgränsningar. Del II behandlar VA-planens förhållande till och konsekvenser för nationella och regionala mål och del III behandlar de sakfrågor som bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Bilagan innehåller resultatet av MKB:n i tabellform. I MKB ska alternativ redovisas och beskrivas (i jämförelsesyfte). Alternativen är: VA-planalternativet miljöfaktoralternativet nollalternativ (ingen VA-plan - åtgärder för säkerställande av fungerande VA-lösningar, exempelvis enligt 6 LAV, prövas från fall till fall, utan inbördes prioritering) Tabell 1. Resultat av miljökonsekvensbeskrivningen i tabellform. De frågor som har bedömts viktiga att beröra i MKB:n är modell för bedömning av behov av förändrad VA-struktur, konsekvenser för vattenkvaliteten (MKN), konsekvenser för översvämningsrisk, konsekvenser för den allmänna VA-anläggningen samt konsekvenser för utvecklingen inom kommunen. En stor del av miljöhänsynen och förhindrande av allvarliga miljökonsekvenser, tas genom tillämpningen av modellen för bedömning av behov av en förändrad VA-struktur. Denna modell leder också till en optimering av de satsningar som ska göras inom VA-området fram till år Planens syfte och inriktning gör att dess konsekvenser bedöms vara positiva för vattenkvaliteten och hanteringen och utbyggnaden av den allmänna VA-anläggningen. Planen medger också att en fortsatt utveckling inom kommunen främjas, i de stråk med högt bebyggelsetryck, som till stor del är belägna i stadens randzon. Miljöaspekter Planalternativet Miljöfaktoralternativet Del II Konsekvenser för: Nollalternativet Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten Nationella och regionala miljömål: Giftfri miljö Ingen övergödning ++ + Levande sjöar och vattendrag ++ + Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Del III Konsekvenser för: Modell för bedömning ++ + Vattenkvaliteten (MKN) ++ + Översvämningsrisk Allmänna VA-anläggningen Utvecklingen inom kommunen ++ + TOTALT 19 st + 12 st + 1 st +, 6 st 0, 5 st Förklaring: ++ Viktigt för måluppfyllelse/potentiellt mycket positiva konsekvenser + Bidrar till måluppfyllelse/potentiellt positiva konsekvenser 0 Ingen skillnad mot i dag/varken positivt eller negativt Motverkar måluppfyllelse/potentiellt negativa konsekvenser Motverkar måluppfyllelse/ potentiellt mycket negativa konsekvenser

11 3. RIKSINTRESSEN 11 I kommunens översiktsplan ÖP2012 finns i bilaga 1 Riksintressen enligt miljöbalken en förteckning och beskrivning av de riksintressen som finns inom kommunens yta. Under våren 2014 har riksintresse för friluftslivet (Norra Vänerskärgården) aktualiserats och riksintresse för vindproduktion ändrats. Detta bedöms dock inte påverka eller påverkas av VA-planen. Beskrivningarna i övrigt är i all väsentlighet fortfarande aktuella varför ytterligare redogörelse av de värden som där finns representerade anses nödvändigt. 3.1 RIKSINTRESSEN De riksintressen som finns inom kommunen kan indelas i olika kategorier. Följande kategorier finns representerade inom kommunen riksintresse för: Yrkesfiske Naturvård Friluftsliv Kulturmiljö Anläggningar/infrastruktur Totalförsvaret Särskilda hushållningsbestämmelser Natura 2000 Kattfjorden eventuellt riksintresseområde för vattenförsörjningen På Havs- och vattenmyndighetens (HaV) begäran har Länsstyrelsen tagit fram ett regionalt förslag och pekat ut Sörmon/Kattfjorden som ett eventuellt riksintresseområde för vattenförsörjningen. Det finns olika kriterier för sådana utpekanden, där storlekskriteriet väger tyngst, och innebär att den vattenförsörjande anläggningen ska försörja minst människor. Detta innebär att det för Värmlands del endast är anläggningen i Sörmon som uppfyller kravet (förser totalt personer). Dricksvattenförsörjningsanläggningen, som tar sitt vatten från grundvattentäkten i Sörmon samt ytvatten från Kattfjorden som infiltreras i grundvattentäkten, kommer enligt förslaget att påverka stora mark- och vattenområden. Själva riksintresseområdet föreslås inrymma marken omkring anläggningen och infiltrationsområdet vid Sörmon samt en framtida expansionsmöjlighet vid Östra Sörmon. Utöver detta föreslås riksintresset åtföljas av två influensområden ett mindre för Sörmon och ett större för Kattfjorden, som inrymmer större delarna av Segerstadhalvön och marken norrut mot E18, stora delar av västra Karlstad och västra delen av Hammarön inklusive delar av Skoghall och Skoghallsverken. Denna avgränsning sammanfaller med vattenskyddsområdets avgränsning. 3.2 DISKUSSION KRING VA-PLANENS PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN De flesta riksintressena bedöms inte påverkas av VA-planen i vare sig positivt eller negativt avseende. Riksintresse för kulturmiljö, anläggningar/ infrastruktur, totalförsvaret och i största mån även yrkesfisket bedöms inte påverkas nämnvärt av VA-planen. Riksintresse för naturvård samt Natura 2000 kan i vissa områden tänkas påverkas positivt av VA-planen. Klarälvsdeltat, Klarälvens nedre lopp och Kaplansholmen bedöms kunna påverkas positivt av VA-planen då flera av de naturvärden som finns inom dessa riksintresseområden gynnas av minskade utsläpp från enskilda avlopp. Det omvända kan dock i vissa fall också inträffa, men i mindre omfattning och betydelse, för arter som gynnas av näringsrika vatten. Exempelvis igenväxning av vass kan på sina ställen komma att minska. Brattforsheden, Panken och Värmlandsskärgården (Arnöskärgården och Segerstads skärgård) bedöms också kunna påverkas

12 12 positivt, men i mer begränsad omfattning. Riksintresse för friluftslivet (Vänerskärgården) samt geografiska hushållningsbestämmelser (Vänern med öar och strandområden) bedöms kunna påverkas positivt av VA-planens genomförande då ett mer näringsfattigt vatten kan leda till minskad igenväxning av vass i vikar och vid vattendragsutlopp, vilket kan gynna det rörliga friluftslivet. Det föreslagna riksintresseområdet för vattenförsörjningen vid Sörmon bedöms kunna tillgodoses genom VA-planen. Höga krav ställs redan idag på befintlig och nytillkommande bebyggelse genom de restriktiv som finns i form av riksintresse och vattenskyddsområde. Av de utredda områdena i VA-planen som har utsläppspunkt som berör det föreslagna influensområdet (Kattfjorden) är Dingelsundet (norra) med som utbyggnadsområde. I övrigt är Dingelsundet (södra), Bomstad, Randviken och Klenstad listade som utredningsområden, och övriga som bevakningsområden. Bomstad fick enligt prioriteringsmodellen en hög prioritet, främst på grund av den höga andelen totala hushåll, men har flyttats ned på grund av den mycket låga andelen permanent boende inom området idag. Bomstad har i övrigt liknande förutsättningar som Randviken och Klenstad. Att områdena runt Kattviken inte är utpekade som utbyggnadsområden beror på utvärderingen enligt prioriteringsmodellen samt ett efterföljande resonemang kring faktiska förutsättningar. Att huvuddelen av områdena vid Kattfjorden ligger som utrednings- och bevakningsområden innebär fortfarande att utvecklingen vid dessa områden nogsamt följs, och skulle behov uppstå av en annan ordning (exempelvis efter fortsatta utredningar) kan prioriteringarna ändras. Även den prioriteringsmodell som används för fortsatta inventeringar av enskilda avlopp gynnar det föreslagna riksintresseområdet genom att skyddsområde för grund- och ytvattentäkter hamnar högt upp i den ordningen.

13 4. ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR OCH ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA 13 INLEDNING I kapitlet redovisas hur Karlstads kommun ska hantera VA-frågor inom samlad bebyggelse. Även inventering i spridd bebyggelse, hantering av bygglov och förhandsbesked samt åtgärder kopplade till ställningstagande från VA-policyn kring enskilda anläggningar och anslutning till kommunalt (allmänt) VA redovisas. 4.1 BEHOV AV FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR I OMRÅDEN MED SAM- LAD BEBYGGELSE I VA-översikten anges 96 områden i kommunen som utgörs av samlad bebyggelse och som idag har enskild VA-försörjning. Två av dessa områden har vid arbetet med VA-planen delats upp i delområden 1 vilket leder till 98 istället för 96 områden. De 98 områden som utgör samlad bebyggelse har bedömts utifrån behov av förändrad VA-struktur. Bedömningen grundas på miljö- och/eller hälsomässiga förutsättningar att uppnå en tillfredsställande VA-försörjning. 55 av de 98 områdena bedöms även fortsättningsvis kunna uppnå en tillfredsställande VA-försörjning med enskilda VA-anläggningar. Detta så länge förutsättningarna inte ändras till följd av t.ex. exploatering. I VA-planen benämns dessa områden Område med tillfredställande VA-struktur. Motiven till att ett område inte bedöms vara i behov av en förändrad VA-struktur är en sammanvägning där ett eller flera av följande kriterier uppfylls: Området har en sådan karaktär att omhändertagande av avlopp kan lösas enskilt även i framtiden till följd av exempelvis få fastigheter, gynnsamma geologiska förhållanden, stora tomter eller stora avstånd mellan tomterna. Området har gemensamt omhändertagande av avlopp. Området har anslutning till allmän vattenförsörjning eller en gemensam lokal anläggning för vattenförsörjning. Åtgärder för områden med tillfredställande VA-struktur samt områden med enskild VA-försörjning utanför samlad bebyggelse beskrivs i kapitel 4.7 och 4.8. Av de 98 områdena bedöms 43 områden ha sådan karaktär att ovanstående kriterier inte är uppfyllda. Dessa områden kan ha behov av en förändrad VA-struktur i hela eller delar av området. I figur 3 på nästa sida redovisas alla områden med samlad bebyggelse. De områden som utgörs av samlad bebyggelse med enskild VA-försörjning idag och bedöms uppnå en tillfredsställande VA-försörjning med befintlig VA-struktur är grönmarkerade. 4.2 MODELL FÖR BEDÖMNING AV BEHOV De 43 områden som bedöms ha behov av en förändrad VA-struktur har analyserats med hänsyn till aspekter kopplade till samhälle, miljö och hälsa. Detta för att kommunen ska kunna se i vilka områden en förändrad VA-struktur är mest angeläget och få en grund för prioritering av anslutning till allmän VA-försörjningen. Analysen har gjorts med hjälp av en prioriteringsmodell framtagen för detta ändamål. Modellen beskrivs i sin helhet i bilaga 1. Utifrån det resultat modellen ger delas de 43 områdena in i typområden; VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden och Bevakningsområden. VA-utbyggnadsområden kommer inom en viss tidsperiod att inkluderas i verksamhetsområdet för allmänt VA. Områden som benämns Utredningsområde och Bevakningsområde kan betraktas som tillfälliga tillstånd även om ett område kan tillhöra denna typ i många år medan de åtgärder som är förknippade med områdestypen genomförs. Åtgärder som genomförs framöver, såsom VA-utredningar, inventeringar etc. visar om dessa områden ska klassas som VA-utbyggnadsområde eller som ett Område med tillfredställande VA-struktur. I tabell 1 och figur 4 på följande sidor redovisas resultatet från behovsanalysen. 1. Område 18 är uppdelat i 18 A, 18 B och område 35 är uppdelat i 35 A samt 35 B.

14 14 Områden med samlad bebyggelse! (! ( Områden med tillfredsställande VA-struktur 1, Lillerud lantbruksgymnasium 27, Sanna 59, Älvsbacka by 80, Böj 2, Lövudden 28, Botorp 60, Tidafors 81, Fågelviks bäck 3, Segerstadsbyn 29, Lindtjärnen 61, Acksjön 82, Östra Fågelvik 4, Frubacka 31, Rudskogen 62, Jonsbyn 85, Rörsvik-Stavnäs 5, Götviksudden 32, Grava-Rud 63, Nyeds hulteby 86, Inre Sållaren 6, Bryggudden 34, Steffensminne/Norra Kronoparken 64, Borserud 7, Åsundasundet 40, Alsters-Lindrågen 65, Fageråshöjd 88, Grän 17, Bergviks villaområde 44, Alsters-Ås 67, Slängserudstorp 90, Jäverön 19, Stora Bårum 46, Alsters-Kyrkby 68, Nyeds-Hedås 91, Herrön 20, Bryngelserud 47, Döle 69, Gaperud 96, Mjölnartorpets Ekoby 21, Smedstad 48, Finnsnäs 70, Arviken 87, Strandvik H H AA G G FF O OR R SS KK O OM MM MU UN N 22, Skåne-Bergsbråten 49, Snårstad/Uddevik 71, Flatvik 23, Bofasterud KK O OM MM MU UN N 54, Getebol Udden 73, Viberg 24, Bråne 56, Norra Norum 76, Väse Kyrkby 26, Kätterud 57, Österängarna 77, Arnön-Långerud M MU UN N KK FF O OR R SS Gräsmången Områden i behov av förändrad VA-struktur 8, Bråte 9, Hasselnäset 45, Åstorp (tidigare Alstrum) 50, Svedenäs södra och östra 10, Göviken/liljenäs SS U UN NN N EE KK O OM MM MU UN N 51, 11, Randviken Norra Svedenäs 12, Klenstad 52, Hasselbol 13, Bomstad 53, Getebol 14, Skutberget/Fintatorp 55, Getebol Ängslycktan 15, Axelins väg 58, Nordby Örtenäs Mjönäs V Örten 66, Sutterhöjden 72, Jonsbol/Flatvik Acksjön Norra Rådom 18B, Dingelsundet norra, mellan 74, Glumserud 75, Ve 30, Söder om Farsjön 78, Arnön-Mjöviksudd 33, Järpetan 79, Örnäs 35A, Långenäs 83, Spånga utanför verksamhetsområde 35B, Ringåker 84, Boberg 36, Steffensminne 89, Fågelviks-Rud Blombacka Molkom Österängarna Molkomssjön Brattforsheden Lindfors Borssjön Fageråsen Sutterhöjden Hult Bäckelid Hedås Norum Bäckelid Getebol Björknästorp 93, Busterud Gapern Forshaga 39, Alsters Gräsås 94, Lungvik 41, Gräsåsholmen 95, Alster-Busterud 42, Mosstorp Ulvsby Mången FF O OR R SS H H AA G G AA KK O OM MM MU UN N 25, Önnerud-Önnerudstorp 38, Höja/Björby Stora Böckeln Acksjön Tidafors 18A, Dingelsundet södra 92, KK II LL SS KK O OM MM MU UN N Torsked Ö Örten 16, Fintatorpsvägen/Kattviken 37, Edsgatan FF II LL II PP SS TTAA D D SS KK O OM MM MU UN N Östanås 43, Strömhall Gaperud Tågås Göranstorp Svedenäs Snårstad Kil SS TT O OR R FF O OR R SS KK O OM MM MU UN N Mosserud Flatvik Gapern Heden S Hyn Rudsta Hynboholm en Karlstads flygplats Edsvalla GRUMS KOMMUN Ulvsbyn Rud Väg 62 Skåre Gräsås Alstern Väg 63 Långenäs Härtsöga Lillerud Kätterud Önnerud Maxstad Öckna Karlstad KK AA R R LL SS TTAA D D SS KK O OM MM MU UN N Byn Böj Skattkärr Spånga Herrön Rud Kärne Ekholmen Hultsberg Faxstad Mjöviksudd Vänern Abborrtan Arnön H H AA M MM M AA R RÖ Ö KK O OM MM MU UN N Åsfjorden Hovlanda Strandvik Bottenviken Hultön Sandnäs Lunnerviken Sättersholmsfjärden Skoghall Solberg Väse Arnöfjorden Jäverön Skutberget Bomstad KK R R II SS TT II N N EE H H AA M MN N SS KK O OM MM MU UN N Silkesta E18 E18 Edsberg Hedetången Ve Göstahult Alster Vålberg Älvenäs Backa Söre Hult Mellerudstorp Trossnäs E45 Hulteby Lövhöjden Hult Åstorp Kl a lv rä Bryngelsrud Linjen Vallargärdet Botorp Km Värmlandsskärgårdens Åsundatorp naturreservat Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Rudsviken Hammarön Åsundaön Figur 3. Områden med samlad bebyggelse. Områden med tillfredställande VA-struktur är markerade med gröna prickar och områden med behov av förändrad VA-struktur är markerade med vita prickar.

15 Tabell 2. Behovsprioritering av områden med behov av förändrad VA-struktur. Prioriteringsmodell 15 Grundinformation Basfaktorer Påverkansfaktorer Behovsprioritering Område Samlad bebyggelse Ingår i analysen Antal hushåll Samhälle (s) Miljö (m) Hälsa (h) Andel permanentboende Prioriteringspoäng (q) (0-10) Rangordning 1 G 37. Edsgatan Ja 46 0, ,0 1 1 G 36. Steffensminne Ja 33 0, ,7 2 1 C 18 A. Dingelsundet (södra) Ja 54 0, ,2 3 1 K 95. Alsters-Busterud Ja 54 0, ,0 4 1 G 38. Höja/Björby Ja 35 0, ,9 5 1 B 13. Bomstad Ja 186 0, ,7 6 1 K 94. Lungvik Ja 65 0, ,5 7 1 G 43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp) Ja 28 0, ,3 8 1 G 39. Alsters Gräsås Ja 35 0, ,3 9 1 G 42. Mosstorp Ulvsby Ja 43 0, , F 25. Önnerud- Önnnerudstorp Ja 32 1, , G 35 A. Långenäs Ja 20 0, , F 33. Järpetan Ja 35 0, , G 45. Åstorp (tidigare Alstrum) Ja 26 0, , K 89. Fågelviks-Rud Ja 75 0, , K 93. Busterud Ja 38 0, , I 66. Sutterhöjden Ja 25 0, , A 11. Randviken Ja 38 0, , K 84. Boberg Ja 14 0, , C 18 B. Dingelsundet (norra och mellersta) Ja 54 0, , J 75. Ve Ja 21 0, , K 92. Björknästorp Ja 15 0, , G 52. Hasselbol Ja 29 0, , G 41. Gräsåsholmen Ja 13 0, , G 50. Svedenäs södra och östra Ja 56 0, , K 83. Spånga utanför VO Ja 52 0, , J 74. Glumserud Ja 15 0, , B 16. Fintatorpvägen/ Kattviken Ja 14 0, , A 12. Klenstad Ja 21 0, , G 51. Norra Svedenäs Ja 26 0, , G 35 B. Ringsåker Ja 18 0, , I 53. Getebol Ja 14 0, , J 78. Arnön-Mjöviksudd Ja 81 0, , K 79. Örnäs Ja 12 0, , A 10. Göviken/Liljenäs Ja 20 0, , B 15. Axelins väg Ja 16 0, , F 30. Söder om Farsjön Ja 11 0, , A 08. Bråte Ja 15 0, , A 09. Hasselnäset Ja 22 0, , J 72. Jonsbol/Flatvik Jonsbyn/Flatvik Ja 19 0, , I 58. Nordby Ja 14 0, , B 14. Fintatorp Ja 20 0, , I 55. Getebol Ängslycktan Ja 14 0, ,2 43

16 16 Brattforsheden F O R S H A G A K O M M U N K A R L S T A D S K O M M U N Jäverön Hultön K I L S K O M M U N Stora Böckeln V Örten Acksjön Tidafors Arnön Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Forshaga S T O R F O R S K O M M U N Ve Kil 58 Acksjön K R I S T I N E H A M N S K O M M U N Rud H A M M A R Ö K O M M U N Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Rud Ulvsbyn Öckna Maxstad Backa Söre Hult Böj Byn Mellerudstorp Vallargärdet Hult Lövhöjden Hulteby Åstorp Skutberget Bomstad 13 Mången Norra Rådom Blombacka Lindfors Molkom Hult Österängarna Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol 55 Tågås Heden Gräsås Spånga Herrön Kärne S Hyn 30 Botorp 25 Kätterud Önnerud Borssjön Fageråsen 66 Sutterhöjden 53 Gaperud Svedenäs Mosserud Flatvik Snårstad Långenäs Silkesta Faxstad Sandnäs Härtsöga Gapern Ekholmen Strandvik Hovlanda Hynboholm 52 Rudsviken Göranstorp Gapern Hedetången Alstern Göstahult Väse Hultsberg Mjöviksudd Vänern Bottenviken Arnöfjorden Molkomssjön Lunnerviken Sättersholmsfjärden Klarälven Karlstads flygplats Väg 61 Väg 62 Skåre Väg Alster 95 Skoghall Karlstad Skattkärr 84 E18 92 E Km 18 Behovsprioritering Karlstads kommun Reningsverk pe Reningsverk >2000 pe "S "S D Vattenverk Överföringsledning, avlopp Verksamhetsområde, avlopp Samlad bebyggelse med behov av förändrad VA-struktur Låg?? Hög Rudsta Bryngelsrud Linjen Edsvalla Trossnäs E45 G R U M S K O M M U N Lillerud Vålberg Edsberg Älvenäs 10 9 Abborrtan 8 Solberg Åsfjorden Åsundatorp Figur 4. Behovsprioritering enligt tabell 1 beskriven i karta.

17 Resultatet från prioriteringsmodellen visar var i kommunen behovet av en förändrad VA-struktur, i enskilda områden eller i grupper av områden, är som störst. Kommunen drar slutsatsen att områden med hög prioriteringspoäng bör åtgärdas först. Åtgärder kan bestå i anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till allmänt VA eller fortsatt men förbättrad enskilda VA-anläggningar. 4.3 VA-UTBYGGNADSOMRÅDEN VA-utbyggnadsområden är områden där kommunen kommer att bygga ut allmänt VA och ansluta området till verksamhetsområdet innan år VA-utbyggnad pågår i områdena Järpetan, Edsgatan och Steffensminne. För att skapa en prioriteringsordning mellan de områden som utgör VA-utbyggnadsområden bedöms för dessa områden även möjlighet för anslutning till allmänt VA. Urvalet för VAutbyggnadsområden har gjorts enligt följande kriterier där alla ska vara uppfyllda: hög rangordning i behovsprioriteringen antalet hushåll är 25 eller fler hög andel permanentboende, 50 procent eller fler goda möjligheter till anslutning till befintliga reningsverk via ledning i utbyggnadsstråk inte aktuellt med lokala lösningar. För respektive VA-utbyggnadsområde anges när i tid VA-utbyggnad är aktuell och en uppskattning av kostnaden för att ansluta området, se tabell 2 nedan. Kommunen kan även ha ansvar att säkerställa förbättrad VA-struktur genom anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, i andra områden (se utredningsområden och bevakningsområden) vilket kommer att visas genom de åtgärder som vidtas till följd av denna VA-plan. Se figur Tabell 3. Prioriteringsordning för VA-utbyggnadsområden inklusive tidplan och kostnadsbedömning för VA-utbyggnad. Tid anger ungefärlig byggstart, detaljprojektering sker före. Prio VA-utbyggnadsområde (nr hänvisar till numrering av områden samlad bebyggelse) Tidplan Kostnadsbedömning, kommentar Edsgatan pågående Investeringspengar beviljade, Steffensminne pågående ca 45 Mkr inkl. överföringsledning Järpetan pågående Investeringspengar beviljade A. Dingelsundet södra 2016 Ca 18,4 Mkr inkl. 5,5 Mkr för överföringsledning och pumpstation Alsters Busterud Ca 18,3 Mkr inkl. 1,8 Mkr för överföringsledning Lungvik Ca 30,1 Mkr inkl.15,6 Mkr för överföringsledning från Välsviken och pumpstationer Busterud Ca 10,3 Mkr. Överföringsledningen fortsätter till Skattkärr för att avlasta befintligt VA-nät i samhället Höja/Björby Ca 13,7 Mkr Mosstorp Ulvsby Ca 13,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation Strömhall/Alsters Åstorp Ca 9,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation Åstorp/Alstrum Ca 8,3 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation. Överföringsledningen fortsätter till Vallargärdet där befintligt reningsverk och vattenverk avvecklas Alsters Gräsås Ca 10,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation

18 Figur 5. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp E45 Lillerud Edsberg Trossnäs Bryngelsrud Solberg Abborrtan Rudsta E18 Härtsöga Botorp Kätterud Väg 62 Skutberget Bomstad Önnerud Mellerudstorp Väg 61 Hynboholm Karlstads flygplats Bevakningsområde - Inte aktuellt, miljöförvaltningens tillsynsansvar. Utredningsområde - Inte på kort sikt, krävs mer utredningar Ü Ü VA-utbyggnadsområde -Utbyggnad fram till 2026 Ü Karlstads kommun Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Rud Väg 63 Gräsås Åstorp Långenäs Ulvsbyn E18 Göstahult Byn Svedenäs Getebol Norum Hult 0 Strandvik Söre Hultsberg Ve Hovlanda Ekholmen Silkesta Hult 2,5 5 Göranstorp Bäckelid Sutterhöjden Hedetången Backa Lövhöjden Mosserud Bäckelid Fageråsen Lindfors Hulteby 10 km Sandnäs Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun Faxstad Kärne Böj Maxstad Hult Tågås Hedås Heden Flatvik Acksjön Mjöviksudd Rud Spånga Öckna Snårstad Gaperud Österängarna Herrön Norra Rådom Tidafors 18

19 4.4 UTREDNINGSOMRÅDEN Utredningsområden har ett identifierat behov av förändrad VA-struktur i hela eller delar av området. Innan ett utredningsområde kan klassas som VA-utbyggnadsområde eller område med tillfredsställande VA-struktur behöver ytterligare utredningar genomföras. Utredningar kan avse områdets geografiska avgränsning eller teknisk möjlighet att ordna en förändrad VA-struktur inom eller till/från området. Ofta krävs också en utredning för att påvisa om de miljö- och/eller hälsomässiga förhållandena är sådana att det finns ett kommunalt ansvar 2 att ordna en förändrad VA-struktur genom anslutning i verksamhetsområde för allmänt VA. Utredningar som genomförs kan visa att tillfredsställande VA-försörjning i ett område helt eller delvis går att uppnå med enskilda eller gemensamma VA-anläggningar som inte ansluts till den allmänna VA-anläggningen. 19 Tabell 4. Områden för utredning. Utredningsområde Dingelsundet norra och mellersta (18 B) Björknästorp (92), Gräsåsholmen (41), Långenäs (35 A) Bomstad (13), Randviken (11), Klenstad (12) Önnerudstorp (25) Fågelviks-Rud (89) Norra Svedenäs (51), Hasselbol (52), Svedenäs södra och östra (50) Spånga utanför VO (83) Kommentar Delar av området har anslutning till allmän vattenförsörjning via gemensamhetsanläggning. Högt bebyggelsetryck, fördjupad översiktsplan antogs av kommunfullmäktige Kommunalt ansvar för området enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 behöver utredas. Utredning prioriterad med tanke på VA-utbyggnad till Dingelsundet södra. Områden med 20 hushåll eller färre men ligger nära VA-utbyggnadsområden. Kommunalt ansvar enligt 6 för områdena behöver utredas. Utredning sker före utbyggnad i närliggande VA-utbyggnadsområden. Vänernära omvandlingsområden inom vattenskyddsområde. Bomstad har hög prioriteringspoäng i behovsmodellen framförallt pga högt antal hushåll annars likande förutsättningar som de närliggande områdena Randviken och Klenstad. Kommunalt ansvar för områdena enligt 6 och möjliga VA-lösningar behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Område med hög andel permanentboende på landsbygden, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Vänernära omvandlingsområde på landsbygden, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Omvandlingsområden vid känslig recipient Gapern samt längs väg riksväg 63, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Området ligger i närheten av allmänt verksamhetsområde (VO). Kommunalt ansvar enligt 6 för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. 2. Enligt Lag (2006:412)om allmänna vattentjänster, 6.

20 BEVAKNINGSOMRÅDEN Bevakningsområden har mindre behov av en förändrad VA-försörjning än utredningsområden. I dessa områden bedöms en tillfredsställande VA-försörjning vara möjlig att uppnå utan anslutning till allmän VA-försörjning, dock kan en förändrad VA-struktur, t.ex. genom fler gemensamhetsanläggningar vara nödvändig. Områdena behöver bevakas eftersom förutsättningar för VA-försörjningen kan förändras vid t.ex exploatering, omvandling till permanentboende eller ökad VA-standard hos hushållen. Sker betydande förändringar behöver nya bedömningar och avvägningar göras för att bedöma om enskild VA-försörjning kan ske fortsatt eller om det uppkommit behov av anslutning till allmänt VA. Åtgärder som föreslås i bevakningsområden är förstudier och inventeringar av enskilda VA-anläggningar. Den prioriteringsordning som anges nedan redovisas närmare i kapitel Syftet är att åtgärda bebyggelse belägen vid övergödningspåverkade vattenförekomster eller inom vattenskyddsområden först. Tabell 5. Lista över bevakningsområden sorterad efter inventeringsordning. Bevakningsområde 1. Ve (75) 2. Glumserud (74) 3. Sutterhöjden (66) 4. Ringsåker (35 B) 5. Getebol (53) 6. Örnäs (79) 7. Jonsbol/Flatvik (72) 8. Göviken/Liljenäs (10) 9. Fintatorp (14) 10 Bråte (8) 11. Getebol Ängslyckan (55) 12. Hasselnäset (9) 13. Boberg (84) 14. Fintatorpsvägen/Kattviken (16) 15. Arnön- Mjöviksudd (78) 16. Axelins väg (15) 17. Söder om farsjön (30) 18. Nordby (58) 4.6 SAMLAD BEBYGGELSE I VÄNTAN PÅ FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR Allmänna förhållningssätt Vid förfrågningar om avlopp och bygglov/ förhandsbesked inom identifierade områden ska fastighetsägaren så fort som möjligt meddelas de planer som finns för vatten och avlopp inom området. Inom VA-utbyggnadsområden och utredningsområden kommer inventering av befintliga avloppsanläggningar inte att prioriteras innan VA är utbyggt eller en VA-utredning finns som visar på ett behov av inventering. Nybyggnation av bostadshus Förhandsbesked/bygglov för nybyggnation inom samlad bebyggelse måste hänsyn tas till följande: Tillfredställande dricksvattenförsörjning, med avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar, kan anordnas. Omhändertagande av avloppsvatten kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter 3. Avledning av dagvatten/eget omhändertagande kan anordnas utan att orsaka olägenheter för omkringliggande fastigheter. Den nya bebyggelsen inte försämrar områdets möjligheter till en hållbar VA-försörjning. Inom VA-utbyggnadsområden kan en tillfällig VAanläggning få anordnas om förutsättningarna ovan inte visar på ökad påverkan inom området. Om den nya bebyggelsen ligger inom ett område som har en gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avlopp finns följande alternativ: Möjlighet ska finnas att ansluta den nya bebyggelsen till gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avlopp. Möjlighet ska finnas att ordna enskild VA-försörjning enligt punkterna ovan om det saknas möjlighet att ansluta till befintlig gemensamhetsanläggning. 3. På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet är avstyckade för bostadsändamål.

21 Tillbyggnad av bostadshus Tillbyggnad av bostadshus kan ge ett ökat brukande vilket kan innebära ökat upptag av dricksvatten och ökat utsläpp av avloppsvatten. Om huset har en bristfällig avloppsanläggning ökar risken för påverkan på närbelägna dricksvattentäkter (egen och grannarnas). Saknar bostadshuset vattenbrunn och/ eller avloppsanläggning höjs ofta VA-standarden vid ombyggnad. Det är viktigt att kommuninvånarna vid tillbyggnad inom samlad bebyggelse direkt får information om vad som gäller avseende vatten och avlopp för den fastighet de planerar att bygga ut. Bygglov som stadsbyggnadsförvaltningen bedömer kan ge ökade avloppsutsläpp ska skickas på remiss till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen kontrollerar om: Tillfredställande dricksvattenförsörjning med avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar finns eller kan anordnas. Omhändertagande av avloppsvatten görs eller kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter 4. Om tillbyggnaden ger en ökad mängd dagvatten till exempel på grund av ökad takyta ska stadsbyggnadsförvaltningen pröva om det finns en möjlig lösning för dagvattenhantering utan att påverka omkringliggande fastigheter genom till exempel försumpning. Tillstånd för ny avloppsanläggning Vid tillstånd för ny avloppsanläggning inom samlad bebyggelse ska tillstånd endast ges under förutsättning att: Omhändertagande av avloppsvatten kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter 4. Avloppsanläggningen inte försämra hela områdets möjligheter till en hållbar VA-lösning. Vid tillstånd för nytt avlopp inom VA-utbyggnadsområden kan lägre krav ställas på skyddsnivå för miljöskydd. Motivet är att avloppsanläggningen snart kommer att bytas ut och att den extra kostnad som tillförs fastighetsägaren för extra fosforrening inte är skälig p.g.a. den korta tidsperiod anläggningen ska nyttjas. Tillräckliga krav med avseende på hälsoskydd (smittskydd) ska alltid ställas. Om lägre krav ställs på fosforrening ska tillståndet tidsbegränsas till två år efter planerad utbyggnad. Behov av remisser För att få ett bättre underlag för beslut i de ärenden rörande förhandsbesked/bygglov/tillstånd enskilda avlopp som hanteras hos stadsbyggnadsförvaltningen eller miljöförvaltningen behöver underlag inhämtas från berörda instanser såväl inom som utom kommunens organisation. Nedan framgår i vilka ärenden som olika remissinstanser bör ges möjlighet att yttra sig innan beslut fattas. VA-enheten, Teknik- och fastighetsförvaltningen Bygglov som kan ge ökade avloppsutsläpp inom VA-utbyggnadsområden. Förhandsbesked inom VA-utbyggnadsområden. Tillståndsansökningar för avloppsanläggning inom VA-utbyggnadsområden. Tillståndsansökningar om gemensamhetsanläggningar för avlopp inom samlad bebyggelse. Bygglov/förhandsbesked inom områden med gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp som leds till allmänt VA-system. Miljöförvaltningen Bygglov inom samlad bebyggelse som stadsbyggnadsförvaltningen bedömer kan ge ökade avloppsutsläpp. Förhandsbesked eller bygglov 5 för nybyggnation av hus som behöver vatten och avloppsförsörjning och som ligger utanför verksamhetsområde för allmänt VA. 21 Styrelsen för gemensamhetsanläggningen Bygglov/förhandsbesked inom områden som har gemensamhetsanläggningar för vatten och/ eller avloppsförsörjning. 4. På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet är avstyckade för bostadsändamål.