Handledning Andelar i hel- och delägda företag. Tillämpning av kapitalandelsmetoden ESV 2015:27

Transkript

1 Handledning Andelar i hel- och delägda företag Tillämpning av kapitalandelsmetoden ESV 2015:27

2 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2015 Copyright: ESV Författare: Svante Andersson och Curt Johansson Omslag: Bengt O Nordin/SVT/TT

3 Förord Denna handledning vänder sig i första hand till myndigheter som är ansvariga för att redovisa andelar i hel- och delägda företag. Handledningen beskriver vilka andelar i företag som ni ska värdera enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden används i staten för att beräkna värdet av andelar i heloch delägda företag. Metoden bygger på att värdet av andelarna i ett företag som ett moderbolag eller i staten en myndighet har redovisningsansvaret för, ökar respektive minskar i samma mån som företagets eget kapital ändras. Den som ska tillämpa kapitalandelsmetoden måste även ha vissa grundläggande kunskaper om redovisning i företag. ESV beskriver i denna handledning dels hur olika transaktioner och händelser mellan myndigheter och företag ska redovisas, dels hur ni ska beräkna myndighetens kapitalandel som redovisas i balansräkningen och årets resultatandel i resultaträkningen. I bilaga till handledningen finns en ordlista där vissa centrala termer förklaras som är viktiga för att förstå handledningen. I bokföringsexemplen används konton från ESV:s baskontoplan för statliga myndigheter. Baskontoplanen publiceras på ESV:s webbplats (esv.se) och uppdateras löpande. Kopplingen till de statliga inrapporteringskoderna (S-koderna) finns beskrivna i baskontoplanen. Principiella frågor som gäller handledningen kan ställas till avdelningen Statlig redovisning och finansiering vid ESV (telefon: ) eller e-post: red@esv.se.

4 4 andelar i hel- och delägda företag

5 innehåll Innehåll 1 Grundläggande utgångspunkter för redovisningen Bolagskoncerner använder förvärvsmetoden 8 2 Att äga andelar i hel- och delägda företag När kan myndigheter inneha aktier i företag? Vilka andelar ska värderas enligt kapitalandelsmetoden? Vilka poster i balansräkningen påverkas när företag värderas enligt kapitalandelsmetoden? 10 Exempel 1: Att redovisa ett statligt företag 11 3 Att beräkna resultat- och kapitalandelar i företag Värdera andelarna i företaget med hjälp av tillgänglig information Värdering av företag i delårsrapporten Aktiebolag som äger aktier i det egna bolaget påverkar ägarandelen Moderföretag behöver i vissa fall inte upprätta koncernredovisning Redovisa alltid marknadsvärdet på börsnoterade företag När behöver nytt kapital tillföras till statliga företag och vad händer vid en negativ resultatandel? 15 4 Att använda statliga inrapporteringskoder och baskontoplanen Statliga inrapporteringskoder Baskontoplanen kopplar till S-koder 18 5 Redovisning av kapitaltillskott och resultatandelar Aktiekapital och aktieägartillskott i företag kan tillföras på olika sätt _ Redovisa ursprungliga investeringar till anskaffningsvärde 22 Exempel 2: Att bokföra kapitaltillskott till ett helägt börsnoterat företag Förändringar av företagets egna kapital 22 Exempel 3: Att bokföra årets resultatandel i ett delägt företag (onoterat bolag) 24 Exempel 4: Att göra en omföring efter årsskifte av Kapitalförändring enligt resultaträkningen 25 Exempel 5: Att bokföra vid negativ resultatandel i ett helägt företag (onoterat bolag) 25 Exempel 6: Att göra en omföring av Kapitalförändring enligt resultaträkningen Beräkna och redovisa er resultatandel Företag som tillämpar IASB:s regelverk redovisar ett totalresultat Redovisa alltid er resultatandel beräknad för ett helår Ni behöver inte eliminera transaktioner med hel- och delägda företag Ni behöver inte justera för olika redovisningsprinciper Överföring av verksamhet mellan myndigheter och statliga företag kan ni behöva eliminera 29 andelar i hel- och delägda företag 5

6 6 Att redovisa utdelningar och emissioner Utdelningar ska ni inte ta upp som intäkt i årsredovisningen 31 Exempel 7: Att redovisa utdelningen mot inkomsttitel (onoterat bolag) 31 Exempel 8: Att redovisa utdelningen som myndigheten får disponera (onoterat bolag) Fondemission och nyemission ökar aktiekapitalet i aktiebolag 32 Exempel 9: Att bokföra en nyemission i ett onoterat helägt företag, som betalas ut från icke räntebärande flöde Avyttring av andelar i hel- och delägda företag 33 Exempel 10: Att avyttra andelar i helägt företag reavinst (noterat bolag) 33 Exempel 11: Att avyttra andelar i helägt företag reaförlust (noterat bolag) 34 7 Övriga händelser som påverkar myndighetens redovisning Orealiserade värdeförändringar kan benämnas olika i företagets sammanställning av eget kapital Företagets uppskrivning av anläggningstillgångar påverkar myndighetens resultatandel Använd företagets sammanställning av eget kapital för att stämma av redovisningen 38 Exempel 12: Att stämma av myndighetens redovisning mot företaget AB 38 Exempel 13: Bokföring av justering av kapitalandelar i företaget AB (onoterat bolag) 39 8 Att lämna tilläggsupplysningar om hel- och delägda företag i årsredovisningen 41 Exempel 14: Att skriva not till posten Andelar i hel- och delägda företag 41 Bilaga års översikt över hur kapitalandelsmetoden påverkar balans- och resultatposter _ 43 Ordlista 45 6 andelar i hel- och delägda företag

7 grundläggande utgångspunkter för redovisningen 1 Grundläggande utgångspunkter för redovisningen Staten äger aktier och andelar i företag. Olika statliga myndigheter redovisar och förvaltar bolagen. Majoriteten av andelarna redovisas av Kammarkollegiet men förvaltningsansvaret har Regeringskansliet. Kammarkollegiet ansvarar för förvaring av aktiebrev samt bevakning och redovisning av utdelningar, köp, försäljningar, aktieägartillskott och andra ekonomiska händelser i dessa bolag. I årsredovisningen för staten 2014 redovisades andelar i hel- och delägda företag med 350,1 miljarder kronor. Merparten, 348,3 miljarder, redovisades hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiet redovisade 2014 andelar i 51 bolag och fem internationella finansiella institutioner. De större innehaven var Vattenfall till ett värde av 115,3 miljarder, LKAB 37,8 miljarder och Akademiska Hus AB 33,4 miljarder kronor. Svenska spel AB och SJ AB är andra exempel på bolag som staten äger idag. Resterande andelar, 793 miljoner kronor, redovisas främst hos affärsverk och universitet och högskolor. Flertalet av universiteten och högskolorna har så kalllade holdingbolag. Antalet bolag var 17 stycken och var redovisade till ett sammanlagt bokfört värde av 247 miljoner kronor. Ett holdingbolag är ett bolag som äger aktier i andra bolag. Myndigheter som ska redovisa innehav av aktier och andelar i hel- och delägda företag ska värdera dem enligt kapitalandelsmetoden, vilket framgår av 5 kap. 7 förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Delägda företag är företag som staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i. Andelar i företag där ägarandelen understiger 20 procent ska redovisas i balansräkningen som Andra långfristiga värdepappersinnehav. En statlig myndighet har ingen skyldighet att upprätta en koncernredovisning, med undantag för affärsverk. Inom staten är kapitalandelsmetoden inte en konsolideringsmetod utan den används för att få ett mer rättvisande värde på heloch delägda företag. För en statlig myndighet är det viktigt att årsredovisningen speglar myndighetens andel av företagets resultat och kapital. Kapitalandelsmetoden används för värdering av både dotter- och intresseföretag (hel- och delägda företag). Kapitalandelsmetoden bygger på principen att värdet av de andelar i ett företag som myndigheten redovisar ökar respektive minskar i samma mån som företagets eget kapital ändras. Det betyder alltså att om företaget visar nettovinst under ett år återspeglas detta i myndighetens årsredovisning genom att det redovisade värdet för aktierna och andelarna ökar i takt med myndighetens vinstandel. Myndigheten redovisar ökningen av värdet på andelen som en intäkt i resultaträkningen. andelar i hel- och delägda företag 7

8 grundläggande utgångspunkter för redovisningen Om företaget å andra sidan redovisar en förlust minskar istället myndighetens bokförda värde av aktierna och andelarna med myndighetens andel av förlusten. Minskningen redovisas då som en kostnad. En av fördelarna med kapitalandelsmetoden är att värdet i myndighetens balansräkning följer utvecklingen av det bakomliggande värdet av andelarna i företaget, på ett bättre sätt än vid värdering till anskaffningsvärdet. 1.1 Bolagskoncerner använder förvärvsmetoden Kapitalandelsmetoden används i staten för att värdera andelar i hel- och delägda företag. I en bolagskoncern upprättas en koncernresultaträkning och en koncernbalansräkning. Vid konsolidering av dotterföretag i bolagskoncerner används förvärvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden ska en värdering av dotterföretagets egna kapital vid förvärvstillfället ställas mot anskaffningsvärdet. Den eventuella differensen dem emellan är en så kallad elimineringsdifferens som ska fördelas på respektive balanspost. Ligger det ett övervärde i till exempel maskiner placeras det under den rubriken i koncernens balansräkning. Övervärde som inte kan härledas till någon specifik balanspost klassificeras som goodwill. Balansposten Aktier i dotterföretag i moderbolaget elimineras mot dotterföretagets egna kapital. Efter förvärvet görs en konsolidering rad för rad i koncernredovisningen till skillnad mot vid tillämpning av kapitalandelsmetoden, där en summarisk konsolideringsmetod används. För att konsolidera intresseföretag föreskrivs kapitalandelsmetoden i årsredovisningslagen (1995:1554). IASB 1 har gett ut en rekommendation om kapitalandelsmetoden: IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. 1 International Accounting Standards Board (IASB) är en organisation som ger ut rekommendationer som i första hand börsföretag tillämpar. De är uppdelade på International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS). 8 andelar i hel- och delägda företag

9 att äga andelar i hel- och delägda företag 2 Att äga andelar i hel- och delägda företag I det här kapitlet går vi igenom när en myndighet kan inneha aktier i ett företag och hur myndigheter ska redovisa sina andelar i hel- och delägda företag. Regeringen beslutade 1995 att statliga dotter- och intresseföretag ska värderas enligt kapitalandelsmetoden. Benämningen dotter- och intresseföretag kommer från aktiebolagslagen och utgår från bestämmelserna om när ett moderföretag ska upprätta en koncernredovisning. Eftersom staten inte upprättar en koncernredovisning i formell mening 2 är benämningen dotter- och intresseföretag dock olämplig. I den nya budgetlagen (2011:203) och i FÅB ändrades därför benämningen i balans- och resultaträkningen på företag som staten har en ägarandel på 20 procent eller mer till hel- och delägda företag. Redovisningen av de statliga bolagen påverkades dock inte av den ändrade benämningen enligt den nya budgetlagen, utan ska även fortsättningsvis värderas enligt kapitalandelsmetoden. 2.1 När kan myndigheter inneha aktier i företag? En myndighet måste ha regeringens medgivande för att förvärva aktier eller andelar i ett företag, göra kapitaltillskott eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Förvärv och kapitaltillskott till företag ska finansieras från anslag, om inte regeringen beslutar annat. Det framgår av 2 kap. 7 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Av ESV:s föreskrifter framgår att med företag avses självständiga rättssubjekt som till exempel bolag, stiftelser eller föreningar. En myndighet får inte heller göra utfästelser om framtida kapitaltillskott till något rättssubjekt utan regeringens medgivande. Förutsatt att det är förenligt med myndighetens verksamhet kan dock en myndighet eller en anställd vara medlem i en förening och betala medlemsavgifter eller motsvarande som är förenligt med stadgarna i föreningen. Det förutsätter dock att engagemanget inte är förenat med några ytterligare ekonomiska åtaganden utöver vad som följer av medlemsavgiften. En myndighet kan placera donationer i värdepapper om det är förenligt med bestämmelserna i donationsförordningen (1998:140). En myndighet måste dock ha regeringens medgivande för att ta emot en donation, om den motsvarar hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i ett aktiebolag, en andel i ett handelsbolag eller insats i en ekonomisk förening (enligt 6 ). Detsamma gäller om en donation ska användas för att förvärva sådan egendom. 2 Staten använder etablerade metoder för koncernredovisning i årsredovisningen för staten för bland annat eliminering av transaktioner mellan myndigheter. Eftersom dessa enheter normalt tillhör samma juridiska person och eftersom helägda bolag eller stiftelser inte konsolideras på det fullständiga sätt som sker i en bolagskoncern, är det dock inte fråga om en koncernredovisning i egentlig mening. andelar i hel- och delägda företag 9

10 att äga andelar i hel- och delägda företag 2.2 Vilka andelar ska värderas enligt kapitalandelsmetoden? Samtliga andelar i juridiska personer som staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i ska ni värdera enligt kapitalandelsmetoden. Det gäller förutom aktiebolag även i de fall staten innehar andelar i andra juridiska personer, till exempel internationella investeringsbanker. Syftet med investeringsbankerna är att finansiera privata och offentliga projekt. Svenska staten har skjutit till ett grundkapital i vissa investeringsbanker och i några av dessa har staten även tillskjutit kapital vid andra tillfällen under årens lopp. Myndigheter kan för svenska statens räkning förvalta andelar i internationella investeringsbanker. Det är normalt Kammarkollegiet som är redovisningsansvarig myndighet för statens andelar i investeringsbanker. I de fall som svenska statens andelar i en enskild investeringsbank överstiger 20 procent bör innehavet värderas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i investeringsbanker där statens innehav understiger 20 procent redovisas istället i balansräkningen som Andra långfristiga värdepappersinnhav. Idag är det endast i Nordiska investeringsbanken som svenska statens andel överstiger 20 procent. 2.3 Vilka poster i balansräkningen påverkas när företag värderas enligt kapitalandelsmetoden? Det kan ibland vara svårt att veta vilka poster i balansräkningen som påverkas när ett företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Kapital som staten betalar ut till företag ska finansieras med anslag, om inte regeringen har beslutat annat. Om myndigheten fått tillförda anslagsmedel för investeringar ska ni redovisa dem direkt under posten Statskapital, det betyder att er resultaträkning inte påverkas. Vinster och förluster i ett företag ska ni redovisa i resultaträkningen under raden Resultat från andelar i hel- och delägda företag och det påverkar alltså årets kapitalförändring. I balansräkningen kommer årets resultatandel att påverka posten Kapitalförändring enligt resultaträkningen under Myndighetskapital. Nästföljande år ska ni föra den andel av kapitalförändringen som är hänförbar till hel- och delägda företag till posten Resultatandelar i hel- och delägda företag. Totalt upparbetade vinster och förluster från tidigare år kommer alltså att redovisas under posten Resultatandelar i hel- och delägda företag. Resultat från andelar i hel- och delägda företag redovisas som en egen post efter Verksamhetsutfall och före Uppbördsverksamhet i resultaträkningen, vilket framgår av ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 FÅB. Bakgrunden till placeringen av årets resultatandel är att den i regel inte kan hänföras till myndighetens verksamhet, eftersom myndigheten normalt inte disponerar intäkten. Den bör inte heller betraktas som uppbörd eftersom det inte finns något direkt samband mellan intäktens storlek och vad som kommer att inlevereras till inkomsttiteln. 10 andelar i hel- och delägda företag

11 att äga andelar i hel- och delägda företag Exempel 1: Att redovisa ett statligt företag Här redogör vi för ett exempel över ett helägt företag där dessa transaktioner har uppkommit: 400 i tillfört kapital från tidigare år, som har finansierats från anslag, 60 i upparbetade vinster från tidigare år. En förlust under räkenskapsåret på 15. De transaktionerna ska här redovisas på följande sätt i resultat- och balansräkningen. Resultaträkning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag 15 Uppbördsverksamhet Transfereringar Årets kapitalförändring 15 Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kapital och skulder Myndighetskapital Andelar i hel- och delägda företag 445 Statskapital 400 Resultatandelar i hel- och delägda företag 60 Kapitalförändring enligt RR 15 Företaget kommer att ha ett bokfört värde i myndighetens balansräkning under posten Andelar i hel- och delägda företag uppgående till 445 (som består av 400 i kapital, 60 i upparbetade vinster från tidigare år och 15 i förlust som redovisas i resultaträkningen). När myndigheten nästföljande år för över kapitalförändringen enligt resultaträkningen till posten Resultatandelar i hel- och delägda företag i balansräkningen kommer resultatandelarna att minska till 45. Se även bilaga 1, som visar bokföringen över en treårsperiod av anskaffning, resultatandel och utdelning enligt kapitalandelsmetoden. andelar i hel- och delägda företag 11

12 12 andelar i hel- och delägda företag

13 att beräkna resultat- och kapitalandelar i företag 3 Att beräkna resultatoch kapitalandelar i företag Om er myndighet innehar andelar i hel- eller delägda företag ska ni i årsredovisningen beräkna årets resultatandel. I detta kapitel beskrivs några av de frågor som en myndighet kan behöva ta ställning till när kapitalandelsmetoden tillämpas. 3.1 Värdera andelarna i företaget med hjälp av tillgänglig information När ni ska värdera era andelar i ert årsbokslut kanske inte företagets årsredovisning som överensstämmer med er redovisningsperiod finns tillgänglig ännu. Ni ska då använda den senast tillgängliga redovisningsunderlaget vid värderingen av andelarna. I ESV:s föreskrifter till 5 kap. 7 FÅB står det att: Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden ska den senast tillgängliga redovisningen tillämpas. Rapporteringsperiodernas längd och eventuella skillnader i rapporteringstidpunkter ska hållas oförändrade från en period till en annan. Vid behov ska en justering göras för en påverkan på företagets resultat och kapital av väsentlig betydelse, vilket uppstår under tiden mellan myndighetens och företagets rapporteringstidpunkter. Det finns alltså inget krav på att ni ska värdera era andelar i hel- och delägda företag per den 31 december. Ni bör ni dock eftersträva att ha en värderingstidpunkt som överensstämmer med övriga poster i balansräkningen. För att få jämförbarhet med tidigare år bör värderingstidpunkten ni använder vara oförändrad från en period till en annan. När ett företag inte tagit fram en årsredovisning men lämnat en bokslutskommuniké som är offentlig, kan ni använda den. Om myndigheten inte har ett tillförlitligt underlag för att värdera andelarna per den 31 december kan värderingen utgå från exempelvis en delårsrapport. Om det finns transaktioner eller händelser mellan myndigheten och företaget efter den tidpunkt som värderingen utgår från, ska ni ta hänsyn till dessa transaktioner, till exempel utdelningar och kapitaltillskott. Ni bör även beakta andra händelser som har skett i företaget som har väsentlig betydelse. I fall där de ekonomiska konsekvenserna inte kan förutses, till exempel om ett företag har beslutat att avyttra en väsentlig del av verksamheten eller gjort ett förvärv, bör ni informera om detta i myndighetens årsredovisning. Kammarkollegiet redovisar idag huvuddelen av statens andelar i hel- och delägda företag, men förvaltningsansvaret finns hos Regeringskansliet. Det har funnits svårigheter att få in helårssiffror i tid från flera av de statliga företagen. Det har lett till att Kammarkollegiet inte kunnat beakta uppgifterna i sin årsredovis- andelar i hel- och delägda företag 13

14 att beräkna resultat-och kapitalandelar i företag ning. För närvarande har Kammarkollegiet därför fått ett undantag som innebär att företag får värderas utifrån delårsrapporten för tredje kvartalet i just Kammarkollegiets årsredovisning. Det innebär att årets resultatandel då beräknas från tre kvartal under budgetåret (januari till september) och kvartal fyra året före budgetåret (oktober till december). Kammarkollegiet ska dock lämna ett kompletterande underlag till ESV omkring den 1 mars som ligger till grund för värderingen av hel- och delägda företag i årsredovisningen för staten. I det kompletterande underlaget värderas statliga företag per den 31 december och årets resultatandel beräknas för motsvarande period som övriga resultatposter Värdering av företag i delårsrapporten Myndighetens delårsrapport omfattar normalt den verksamhet som har bedrivits det första halvåret. När det gäller hel- och delägda företag är det dock vanligt att myndigheten inte kan få ett underlag för att värdera företag per den 30 juni, vilket kan få till följd att delårsrapporten inte redovisar ett resultat för motsvarande period. Det är dock viktigt att redovisningsperioden är oförändrad mellan åren för att läsarna av delårsrapporten ska kunna jämföra redovisningen med tidigare perioder. Ni bör ha samma redovisningsperioder för företagens resultat även kommande år i er delårsrapport. På motvarande sätt som i årsredovisningen bör ni på myndigheten beakta eventuella transaktioner och händelser som sker mellan den tidpunkt som värderingen i företaget utgår från och den tidpunkt då delårsrapporten upprättas som är per den 30 juni. 3.2 Aktiebolag som äger aktier i det egna bolaget påverkar ägarandelen Av aktiebolagslagen (2005:551) framgår att aktiebolag kan anskaffa egna aktier. Det förekommer att bolag exempelvis använder likvidöverskott till att anskaffa egna aktier. Till exempel har Telia, som är ett delägt statligt bolag, utnyttjat denna möjlighet. När kapitalandelsmetoden används måste staten i dessa fall även ta hänsyn till indirekt ägande som uppkommer av bolagets innehav av egna aktier. Om staten exempelvis äger 40 procent av ett bolag och bolaget har köpt upp 10 procent av sina egna aktier har staten även ett indirekt ägande på ytterligare 4 procent (40 procent av bolagets egna aktier). Myndighetens totala innehav i bolaget blir då 44 procent. Vid en värdering ska alltså andelen beräknas och redovisas till 44 procent av bolagets egna kapital. 3.3 Moderföretag behöver i vissa fall inte upprätta koncernredovisning Årsredovisningslagen ändrades 2009 så att mindre koncerner inte längre behövde upprätta en koncernredovisning. Därutöver gjordes ett förtydligande i årsredovis- 14 andelar i hel- och delägda företag

15 att beräkna resultat-och kapitalandelar i företag ningslagen 2010, så att en koncernredovisning inte heller behöver upprättas om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. ESV anser att om er myndighet innehar andelar i ett moderföretag som inte behöver upprätta en koncernredovisning så behöver ni normalt inte ta hänsyn till moderföretagets dotterföretag när ni värderar hel- och delägda företag. Om lagstiftaren har bedömt att en koncernredovisning inte behöver upprättas för att få en rättvisande redovisning av moderföretaget så torde det i de flesta fall inte heller vara väsentligt att inkludera sådana dotterföretag i myndighetens redovisning. I dessa fall kommer alltså andelen av ett hel- eller delägt företag endast att utgå från moderföretagets årsredovisning. Det kan dock vara lämpligt att lämna information om att moderföretaget äger dotterföretag i årsredovisningen. Därutöver kan information behöva lämnas om väsentliga händelser i dessa dotterföretag. 3.4 Redovisa alltid marknadsvärdet på börsnoterade företag När ett företag är börsnoterat finns ett marknadsvärde på statens andel av aktierna. Myndigheten har alltid i sådana fall en skyldighet att lämna information om börsvärdet per den 31 december i en not enligt ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 FÅB. Se kapitel 8 Att lämna tilläggsupplysningar om hel- och delägda företag i årsredovisningen. I undantagsfall kan börsvärdet vara lägre än värdet enligt kapitalandelsmetoden, vilket har varit fallet för aktiebolaget SAS. I dessa fall bör myndigheten inte skriva ned värdet på företaget utan företaget redovisas fortfarande till värdet enligt kapitalandelsmetoden. Om börsvärdet understiger det bokförda värdet bör det däremot kommenteras i årsredovisningen. En nedskrivning av värdet på företaget kan dock bli aktuellt om ni fått information om en väsentlig förlust som har realiserats fram till den tidpunkt som ni lämnat årsredovisning eller delårsrapport. 3.5 När behöver nytt kapital tillföras till statliga företag och vad händer vid en negativ resultatandel? Om en myndighet tillför ytterligare kapital till ett hel- eller delägt företag ska det finansieras från anslag, om regeringen inte har beslutat annorlunda. Det tillförda kapitalet kommer att öka det redovisade värdet på posten Aktier och andelar i heloch delägda företag. Det finns olika skäl till att ägarna tillför ytterligare kapital till ett företag. Ett skäl kan vara att verksamheten i företaget behöver kapital för att investera i verksamheten. Ett annat skäl kan vara att verksamheten ska kunna fortsätta som tidigare. Om det upparbetade resultatet i ett företag är negativt kan det innebära att det egna kapitalet är lägre än aktiekapitalet (det kapital som staten har tillfört). Det kan då finnas skäl för ägarna att överväga att tillskjuta mer kapital. Men om andelar i hel- och delägda företag 15

16 att beräkna resultat-och kapitalandelar i företag ett företags egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet efter att en så kallad kontrollbalansräkning har upprättats, måste ägarna tillskjuta mer kapital alternativt att låta bolaget gå i likvidation. En styrelse är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om ett företags egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Upparbetade vinster och förluster från tidigare år finns redovisade under posten Resultatandelar i hel- och delägda företag. Om ett företag förbrukat sitt aktiekapital och det är aktuellt att staten ska tillskjuta kapital, bör ni inte redovisa en negativ resultatandel utan istället minska statskapitalet med den negativa resultatandelen. I avsnitt 5.2 Redovisa ursprungliga investeringar till anskaffningsvärde finns ett exempel som visar hur omföringar av negativ resultatandel bokförs i myndigheten. Tillgångsposten Andelar i ett hel- eller delägt företag kan inte ha ett negativt värde i balansräkningen. Om det finns ett avtal eller motsvarande som innebär att staten har en förpliktelse att tillföra kapital bör myndigheten istället redovisa en skuld eller en avsättning. 16 andelar i hel- och delägda företag

17 att använda statliga inrapporteringskoder och baskontoplanen 4 Att använda statliga inrapporteringskoder och baskontoplanen I de bokföringsexempel som finns i handledningen har vi angett konton enligt den statliga baskontoplanen och S-koderna för att beskriva bokföringen. I följande kapitel beskriver vi de statliga inrapporteringskoderna (S-koder) som är aktuella för redovisning av andelar i hel- och delägda företag. Därefter visar vi baskontoplanens konton och hur de kopplar till S-koderna. 4.1 Statliga inrapporteringskoder Syftet med de statliga inrapporteringskoderna S-koderna, som publiceras på esv.se är att samla in myndigheternas ekonomiska information i en enhetlig struktur i statsredovisningssystemet. Genom S-koderna kan bland annat statens resursförbrukning och ekonomiska ställning inom staten sammanställas och beskrivas. S-koderna är obligatoriska att använda. Det är däremot inte den statliga baskontoplanen, vilket betyder att myndigheterna har möjlighet att anpassa sin kontoplan efter den egna verksamheten. För balansposten Andelar i hel- och delägda företag ska ni rapportera in uppgifterna om onoterade och noterade 3 företag enligt nedanstående s-kodsstruktur: S1310 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag) S1311 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets anskaffningsutgifter S1312 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets utdelningar S1313 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets försäljning S1315 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag) S1316 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets anskaffningsutgifter S1317 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets utdelningar S1318 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets försäljning S-koderna är uppdelade med fyra koder vardera för onoterade och noterade bolag. Koderna ska fånga upp information om myndighetens andelar i företa, såsom den ingående balansen från föregående år, årets anskaffningar, årets utdelningar respektive årets försäljningar. 3 Noterade aktier omfattar sådana aktier vars pris noteras på en erkänd fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad och onoterade aktier omfattar sådana aktier som inte är noterade. andelar i hel- och delägda företag 17

18 att använda statliga inrapporteringskoderoch baskontoplanen Under rubriken Myndighetskapital i balansräkningen finns posten Resultatandelar i hel- och delägda företag som ska inrapporteras på S-kod Kapitaltillskott som har finansierats från anslag som redovisas under statskapital i balansräkningen ska inrapporteras på S-kod 2012 Statskapital utan avkastningskrav. Årets andel av företagets resultat ska ni rapportera på S-kod 1310 Andelar i hel- och delägda företag om det är ett onoterat bolag och S-kod 1315 om det är ett noterat bolag. I resultaträkningen ska årets resultatandel inrapporteras på S-kod 8711 Resultat från andelar i hel- och delägda företag. Däremot bör en justering av kapitalandelen inte påverka årets resultatandel, utan redovisas direkt på S-kod 2040 Resultatandelar i hel- och delägda företag, se kapitel 7 Övriga händelser som påverkar myndighetens redovisning. 4.2 Baskontoplanen kopplar till S-koder I ESV:s baskontoplan för statliga myndigheter har vi föreslagit konton för att redovisa andelar i hel- eller delägda företag. Det kan därutöver vara lämpligt i vissa fall att i bokföringen också skilja på det som i en koncernredovisning skulle ha benämnts dotter- respektive intresseföretag, eftersom det enligt aktiebolagslagen har betydelse för vilket ansvar staten har som ägare. En uppdelning kan ni då göra på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och ett väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Om det finns ett sådant behov kan ni alltså underindela nedanstående konton. I sammanställningen nedan visas konton och kopplingen till S-koderna. För de här kontona och S-koderna finns det en överensstämmelse mellan benämning och nummer för konton och S-koder, förutom för S-kod S8711 som heter Resultatandelar i hel- och delägda företag. I kontoplanen har vi förslagit en särredovisning av resultatet för hel- respektive delägda företag. 18 andelar i hel- och delägda företag

19 att använda statliga inrapporteringskoderoch baskontoplanen Balansräkning Konto S-kod Benämning i kontoplan Finansiella anläggningstillgångar 1310 S1310 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), ackumulerat värde 1311 S1311 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets anskaffningsutgifter 1312 S1312 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets utdelning 1313 S1313 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets försäljning 1314 S1310 Andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), justeringar 1315 S1315 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), ackumulerat värde 1316 S1316 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets anskaffningsutgifter 1317 S1317 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets utdelning 1318 S1318 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets försäljning 1319 S1315 Andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), justeringar Myndighetskapital 2040 S2040 Resultatandelar i hel- och delägda företag Resultaträkning Konto S-kod Benämning i kontoplan 8711 S8711 Resultat från andelar i helägda företag 8721 S8711 Resultat från andelar i delägda företag andelar i hel- och delägda företag 19

20 20 andelar i hel- och delägda företag