God bebyggd miljö. Vad kan jag göra?

Transkript

1 Miljömål Örebro län Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. God bebyggd miljö Regionala delmål 1. Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för nya planer och program i länets samhällsplanering. Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning till: a) hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras b) hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas. c) hur estetiska värden ska tas tillvara och utvecklas. d) hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas. e) hur stora naturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i miljön så lång möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. f) hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. g) hur säkerhetsrisker minimeras i samhället. h) hur en trygg och säker bebyggelse kan skapas för olika grupper i samhället som även ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor. 2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen med tillhörande park och trädgårdsmiljöer ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad 3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år bryts inte naturgrus för att användas i tillverknings- eller anläggningsarbeten där alternativa ballastmaterial kan utgöra en fullgod ersättning. De öppna naturgrustäkterna i länet har 2010 en materialsammansättning och ett uttag som motsvarar behovet av material som inte kan ersättas med alternativ som bergkross och återanvändbart material. Örebro län har ett skiftande landskap och varierad bebyggelse-, natur- och kulturmiljö. Den kommunala planeringen är viktig i arbetet med att bevara och utveckla dessa värden för att nå en långsiktigt hållbar utveckling. För att den fysiska planeringen ska kunna fungera bra krävs dock bra, tillgängliga och aktuella planeringsunderlag på regional och lokal nivå. Resurserna för planeringsarbetet på regional och särskilt lokal nivå behöver förstärkas väsentligt. Utmaningarna inom God bebyggd miljö är många och viktiga. Vi behöver planera samhället så att energianvändningen effektiviseras och helst minskar. I länet finns en vilja att vara ledande inom logistik och transporter i Sverige. Det är viktigt att uttrycken för denna vilja får en ekologiskt hållbar inriktning. Den ökande trafiken medför exempelvis att mer resurser behöver läggas på att minska bullerstörningarna i samhället. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är mycket framträdande i länets fysiska kulturarv. Förändringstakten i länet ökar och allt fler kulturbyggnader och miljöer förvanskas. Behovet av översyn av bebyggelseinventeringar, kulturmiljöprogram med mera är stort. Parker, grön- och vattenområden i eller i direkt anslutning till tätorterna är en viktig tillgång för såväl invånarna som den biologiska mångfalden. En genomtänkt grönstrukturplanering medför att luftföroreningarna och behoven av fritidsresor i tätorten minskar och den biologiska mångfalden ökar. Dessutom kan välplanerade grönområden öka invånarnas intresse för miljö- och naturvårdsfrågor. Vi behöver intensifiera arbetet för en god boende- och livsmiljö såväl inomhus som utomhus. Vad kan jag göra? Prioritera miljö- och folkhälsomålen i samhällsplaneringen enligt delmål 1 Sortera avfall och lämna farligt avfall till producenter och miljöstationer Fortsätt arbetet för att minska antalet bullerstörda invånare Kontrollera och åtgärda ventilationen i småhus och fastigheter Minska bilåkandet och välj miljöbilar som är bränslesnåla eller drivs med förnybara bränslen Planera och förvalta bebyggelsen med hänsyn till des kulturhistoriska värden 60 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

2 1. Resurser saknas för strategisk planering Det kommer att bli mycket svårt att nå delmålet. Mer än hälften av länets kommuner har inte tagit upp något av de miljö- och folkhälsoområden som omfattas av delmålet i översiktsplaneringen. Bara tre kommuner har tagit upp flera av miljö- och folkhälsoområdena. I många fall saknas även planeringsunderlag inom områdena. En orsak till bristerna i planeringsdokumenten är troligtvis tillgång till kompetens inom kommunerna. Endast tre kommuner har tillgång till antikvarisk kompetens. Flera kommuner saknar också eller har mycket liten tillgång, till arkitektkompetens. Det är mycket viktigt att kommunernas resurser för arbetet med dessa frågor förstärks om miljömålet God bebyggd miljö ska kunna uppnås. Den fysiska planeringen är viktig för att kunna uppnå en god bebyggd miljö. I miljömålsarbetet har miljö- och folkhälsomålen lyfts fram som stöd för vilka områden som bör prioriteras i planeringsarbetet. Den kommunala översiktplanen är ett viktigt instrument för att styra utvecklingen av den fysiska miljön. I den ska huvuddragen för en långsiktig hållbar planering anges liksom kommunens syn på hur både den oexploaterade och den byggda miljön ska bevaras och utvecklas. 1a. Öka planeringen för miljöanpassade transporter Endast två kommuner har kommunomfattande planeringsdokument med syfte att stimulera minskad bilanvändning och främja miljöanpassade transporter. Fyra kommuner arbetar med att ta fram planeringsdokument. Under 2005 har Länsstyrelsen, Regionförbundet och Länstrafiken tagit fram en förstudie för att föreslå organisation och genomförande av ett länsövergripande arbete för hållbara transporter i Örebro län. Ett stort antal aktörer till exempel kommunerna i länet och Vägverket har deltagit i förstudiearbetet och under 2006 kommer åtgärder och handlingsprogram att preciseras. Om samhället planeras med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsanläggningar och kultur för att minimera transportbehovet kan stora miljövinster göras. Den ökande trafiken leder trots stora framgångar i avgasreningstekniken till höga föroreningshalter i tätorterna. Det är positivt att nyregistreringen av miljöbilar ökade kraftigt mellan 2004 och 2005, tabell 1. Regionala delmål, forts ska minst 15 procent av den totala ballastanvändningen utgöras av återanvändbart material. 6. Den totala mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. 7. Utsorteringen av farligt avfall från hushållen ska förbättras mellan åren Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från länets hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. 9. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från länets livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. 10. Industrin bör fram till år 2010 effektivisera den totala energianvändningen, relaterat till produktionen, med 15 procent jämfört med år Bostads och servicelokalers energianvändning per kvadratmeter bör fram till år 2010 effektiveras med 10 procent jämfört med år Byggnader och deras egenskaper ska inte påverka hälsan negativt. Delmålet ska vara uppnått till år För att uppnå målet ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/kubikmeter luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/kubikmeter luft. Tabell 1. Antal nyregistreringar av miljöbilar i Örebro län under 2004 och Källa: Vägverket År Antal nyregistreringar , ,7 Andel nyregistreringar (%) Den ökande bilanvändningen är ett hot mot flera andra miljömål, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ingen övergödning. Det är därför viktigt att planeringen stimulerar till ökat användande av cykel och kollektivtrafik. God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 61

3 1b. Kulturmiljön missas i planeringsarbetet Endast några få av länets kommuner har idag i översiktplan eller i kommunomfattande kulturmiljöprogram tagit ställning till hur kulturhistoriska värden skall tas tillvara och utvecklas. Endast fyra av länets kommuner har ett kommunomfattande dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram, figur 1 a. I tre kommuner finns program eller motsvarande för en del av kommunen. Att så få kommuner har planeringsunderlag med fokus på kulturmiljöfrågor beror troligtvis på bristande planeringsresurser samt brist på antikvarisk kompetens i kommunerna. Åtta av länets kommuner saknar tillgång till antikvarisk kompetens. Idag förstörs stora delar av det byggda kulturarvet successivt genom rivning eller okänsliga ombyggnader. Även tätortsutbyggnad och förändringar inom bland annat infrastruktur, jordbruk och industri utsätter byggnader och kulturlandskapet för ett stort förändringstryck. Det är därför mycket angeläget att kulturmiljöfrågorna får en grundlig behandling i kommunernas översiktsplaner. Figur 1a. Förekomst av kulturmiljöprogram i kommunerna i Örebro län våren Källa: Länsstyrelsen i Örebro län 1c. Börja planera för estetiska värden Endast en kommun i länet har en kommunomfattande plan för de estetiska värdena. Några kommuner har dokument för gestaltning av främst skyltning men även allmänna platsers möblering. Att bedöma bebyggelsens estetik utifrån upplevelsefaktorer kan vara svårt. Ett sätt är att dela upp analysen i olika värderingar av en god estetiskt miljö baserat på attraktivitetsfaktorer hos invånarna. Attraktivitetsfaktorerna kan vara arkitektoniskt uttryck, material, ljussättning, färgsättning, tillgång till grönska, tillgång till mötesplaster och vila samt graden av integration av verksamheter, åldrar, etnisk bakgrund etc. Värderingarna appliceras sedan på byggnaders och allmänna platsers rumsgestaltning. Detta är ett värdefullt och styrande underlag för utformning av gestaltningsprogram för delar av staden vid kommande förändringar. 1d. Utveckla grönstrukturerna En fjärdedel av kommunerna har någon form av program för hur grön- och vattenområden ska bevaras och utvecklas. Men bara en kommun har ett kommunomfattande program. Kunskap om hur grönstrukturer och andelen hårdgjord yta utvecklas saknas ännu. Flera kommuner saknar naturvårdskompetens vilket kan vara en orsak till att program ofta saknas. Den pågående urbaniseringen av tätorter kan medföra att grönområden i ökad grad ianspråktas för exploatering. Tätortsnära grönområden är värdefulla för hälsan och den biologiska mångfalden. Det är viktigt att dessa värden identifie- 62 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

4 ras och vägs in i planeringsprocessen så att dessa områdens värden bibehålls. Det är även viktigt att planlägga nya grön- och vattenområden för att utveckla grönområdenas natur, kultur och sociala värden. 1e. Värna stora opåverkade områden Endast två kommuner har och en kommun planerar att ta fram planeringsdokument för att främja opåverkade områden. Trots att det i Miljöbalken påtalas att dessa områden ska skyddas är verkligheten en annan. Ett motiv kan vara att definitionen av dessa områden inte är preciserad. Stora opåverkade naturområden erbjuder exempelvis visuell och ljudmässig ostördhet och är värdefulla för biologisk mångfald och friluftsliv. Men områdena är även värdefulla för bevarande av kulturarvet, jord- och skogsbruket och landskapsbilden i stort. Nya anläggningar, som vindkraft, elförsörjning, vägar med mera bör i första hand lokaliseras till områden och stråk där anläggningar redan finns, såvida samlokalisering av andra skäl inte är olämplig. Länsstyrelsen har gjort en första bedömning av hur stor effekt infrastrukturen har på mängden stora opåverkade områden, figur 1 b. I GIS filtrerades olika infrastruktur bort. Buffertradien sattes till 1 km för tätorter och skjutfält och 250 m för allmänna vägar. För flygplatsområden användes befintliga bullerzoner. Sjöar större än 0.5 km 2 exkluderades. Figur 1b. Förekomst av mycket värdefulla stora opåverkade områden och mycket stora opåverkade områden i Örebro län Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Enligt den här analysen finns det 19 områden i länet med en yta större än tio km 2 som är mycket värdefulla. I dessa områden finns inga allmänna vägar. Det finns 29 större opåverkade områden med en yta större än 50 km 2. I de större opåverkade områdena finns utöver de mycket värdefulla områdena påverkan från mindre allmänna vägar. I analysen har ingen hänsyn till påverkan från jord- och skogsbruk tagits. I flera fall sammanfaller ändå de mycket värdefulla områdena med höga och tidigare kända naturvärden. 1f. Stimulera energieffektivisering i planeringen Mindre än hälften av kommunerna har hittills dokument som fyller funktion av en energiplan där energieffektivitet och förnybara energiresurser behandlas, figur 1 c. Delmålet ska vara uppfyllt till 2010 varför det bör vara rimligt att kommunerna till dess har nödvändiga dokument för området. Det är dock tveksamt om kommunerna hinner inarbeta dokumenten i översiktsplaneringen. Kommunerna ska ta ställning till program och strategier som främjar hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Dessa frågor har en koppling till säkerhetsoch sårbarhetsstrategier, som också ska tas fram. Fokus har under senaste åren Figur 1c. Förekomst av aktuella energiplaner eller motsvarande dokument i kommunerna i Örebro län våren Källa: Länsstyrelsen i Örebro län God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 63

5 lagts på vind- och andra förnyelsebara energikällor från regeringen. Nationella strategier finns tillgängliga för dessa energislag. Samhällsplaneringens byggstenar i form av infrastruktur, bebyggelseområden, krav på transporter etc. får långvariga och ofta bestående konsekvenser för energiparametrarna. Om samhällsplaneringen utgår från att energin utnyttjas så effektivt som möjligt kan mycket vinnas. 1g. Säkerhetsbristerna i samhället minskas Länsstyrelsen har under de senaste två åren informerat och haft samråd kring risk och säkerhetsfrågor med länets kommuner. Fokuseringen har lett till att mer än hälften av kommunerna aktivt arbetat med frågan och har planeringsunderlag för området. I resterande kommuner pågår ett arbete som troligtvis kommer att slutföras enligt målets tidsbegränsning. Hotbilder för försvar och terrorism samt sårbarhet för energiförsörjning och översvämningar är några av de riskfaktorer som kräver att frågorna behandlas på ett samlat sätt i kommunernas planeringsarbete. Olika riskfaktorer ställer krav på utformning och planering av den fysiska miljön och en beredskap för organisation och kunskap kring frågorna i kommunen. Under senare år har speciellt översvämningsfrågorna aktualiserats och kommer med all säkerhet fortsätta vara i fokus tillsammans med andra faktorer som påverkas av klimatförändringarna. 1h. Sex kommuner planerar för tryggare boendemiljö Trots att frågan om en trygg boende- och stadsmiljö är aktuell har inte kommunerna i tillräcklig omfattning hunnit hantera frågan nöjaktigt. Enbart en kommun har studerat boendemiljön utifrån ett könsperspektiv. Frågan kommer troligtvis att prioriteras framgent. Tillgång till arkitektkompetens i kommunerna är viktigt för samhällsplaneringen. Två kommuner saknar tillgång till sådan kompetens, figur 1d. I en alltmer sektoriserad stads- och boendemiljö tenderar vissa miljöer att avfolkas under olika tider på dygnet, vilket kan skapa en otrygghet. Detta i kombination med att fastighetsägare och markförvaltare inte i tillräcklig grad rustar upp och renoverar miljöer gör att flera miljöer upplevs som otrygga. Ytterligare en faktor för denna otrygghet kan vara en ökad brottslighet. Figur 1d. Tillgång till arkitektkompetens i Örebro läns kommuner våren Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Trygga boendemiljöer betyder olika för olika kategorier av mänskor. Den grupp som av olika skäl är hänvisade till kollektiva färdmedel eller gång- och cykeltransporter genom otrygga miljöer är oftast de som känner sig mest otrygga i de flesta miljöer. I en trygg boendemiljö innefattas inte bara själva bostadsområdet utan även park- och grönområden, torg och gator, verksamhetsområden och kollektiva transportmedel. 64 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

6 God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 65

7 2. Mycket få byggnader är långsiktigt skyddade Kunskapsunderlaget som behövs för att identifiera den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är bristfällig i länet. Endast en liten del av länets byggnadsbestånd är långsiktigt skyddad. Förutsättningarna för att nå delmålet är därför mycket små. Det behövs mer kunskap, resurser och verktyg för att ta tillvara, utveckla och skydda kulturhistoriska värden i länet. Behovet av översyn, komplettering och utveckling av bebyggelseinventeringar, kulturmiljöprogram med mera är därför stort. I länet finns totalt 91 inventeringar som syftar till att identifiera kulturhistoriska värden i bebyggelsemiljöer. Dessa inventeringar tappar snabbt i aktualitet. Endast 15 procent av inventeringarna är yngre än tio år. Endast 0,1 procent av länets yta omfattas av totalinventeringar. Den typen av inventeringar är nödvändiga om en identifiering av den värdefulla bebyggelsen i delmålets mening ska kunna genomföras. Figur 2a. Förekomst av rivningsförbud som skydd för byggnader i kommunerna i Örebro län våren Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Heltäckande statistik över hur stor del av länets bebyggelse som är långsiktigt skyddad saknas. Fem av länets kommuner hade 2006 inte skyddat någon byggnad med rivningsförbud, fi gur 2 a. Totalt är ca 450 byggnader i länet skyddade med rivningsförbud. Det utgör endast ca 0,5 procent av det totala antalet byggnader i länet. En förutsättning för att kunna arbeta i riktning mot målet är att det i kommunerna finns tillgång till antikvarisk kompetens. Åtta av länets kommuner uppger att de idag helt saknar tillgång till denna kompetens, fi gur 2 b. Länets kulturarv berikar vår livsmiljö och är viktig för lokal förankring. Förändringstakten i länet är hög och allt fler kulturmiljöer förvanskas. Det är därför viktigt att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ges ett långsiktigt skydd och en hållbar förvaltning. 3. Åtgärderna mot buller är otillräckliga Det är mycket svårt att nå delmålet. För att lyckas krävs att ytterligare resurser till kommuner och statliga myndigheter för arbetet med kartläggning och bulleråtgärder tillförs. På grund av ökande trafik minskar inte trafikbullret trots att mycket görs för att minska bullret från trafiken. Figur 2b. Tillgång till antikvarisk kompetens i Örebro läns kommuner våren Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Det saknas uppgifter för länet på hur många som utsätts för trafikbullerstörningar över riksdagens riktvärden. Avsaknaden av data över antalet bullerstörda i länet försvårar arbetet med delmålet. Kommunerna har i en enkät bedömt hur antalet bullerutsatta i respektive kommun ändrats mellan 1998 och Endast fyra av tolv kommuner bedömer att antalet bullerstörda har minskat under de 66 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

8 sju åren, fi gur 3. De flesta kommuner saknar också aktuella handlingsprogram för att strategiskt arbeta med att minska bullerproblemen. Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem och är den störning som berör flest antal människor i Sverige. Enligt beräkningar utsätts ca 1,5 miljoner människor för trafikbuller som överstiger det riktvärde som riksdagen fastställt. Samhällsbuller kan ge upphov till ett flertal hälsoeffekter varav sömningstörning är en av de allvarligaste. 4. Naturgrusuttaget har halverats sedan 1995 Länsstyrelsen i Örebro län har en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Det kommer ändå att finnas ett antal grustäkter efter 2010 där materialet hade kunnat ersättas med andra alternativ. För att nå delmålet måste det bli ännu mer fördelaktigt att använda bergkrossmaterial i stället för naturgrus. Detta kan ske exempelvis genom att skatten på naturgrus höjs. Vi bedömer också att uttaget av naturgrus för husbehov inte är försumbart och det är viktigt att även det uttaget minskar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat under en följd av år och halverats sedan Vi bedömer att minskningen kommer att forsätta. Under år 1995 var uttaget i Örebro län ca ton vilket motsvarar 39 procent av den totala produktionen av grus, berg och morän. År 2004 var uttaget av naturgrus ca ton, motsvarande 21 procent av den totala produktionen, se fi gur 4. Naturgrus är en ändlig resurs och har som grundvattenmagasin stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Åsar och andra geologiska formationer används som vattentäkter och för behandling av råvatten. De har också ofta stora naturoch kulturvärden och är viktiga för friluftslivet. Därför bör uttag av naturgrus minimeras och ersättas av i första hand återanvänt material och i andra hand krossberg eller morän. Den största användningen av naturgrus är som s.k. ballastmaterial i bygg- och anläggningssektorn. Den totala användningen av ballastmaterial och därmed också av naturgrus kan variera relativt mycket mellan åren beroende på förekomsten av stora byggprojekt. Figur 3. Bedömd förändring av antalet bullerstörda i kommunerna i Örebro län mellan 1998 och Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Uttag av naturgrus, krossberg och morän (1000 ton) Naturgrus Krossberg Morän Figur 4. Totalt uttag av naturgrus, krossberg och morän från tillståndsgivna täkter i Örebro län åren Källa: Miljömålsportalen God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 67

9 5. Kunskap om ballastanvändningen saknas Vi saknar idag kunskap om hur stor andel av den totala ballastanvändningen i länet som utgörs av återanvänt material och vi gör därför ingen bedömning av möjligheterna att nå delmålet. Motsvarande nationella delmål har tagits bort och vi föreslår i den revidering av miljömålen som nu är ute på remiss att miljömålet ska tas bort som regionalt mål även i Örebro län. Begreppet återanvändbart material är inte klart definierat i miljömålspropositionen. För att kunna följa upp målet måste aktörerna på marknaden bli tvungna att rapportera in mängden återvunnet material. Det bör finnas ett centralt system för inrapporteringen. I Örebro län finns endast en tillståndsprövad återvinningsanläggning som lämnar årlig miljörapport. För övrigt finns flera anmälningspliktiga återvinningsanläggningar där vi inte har någon kännedom om volymer etc. Deponerat hushållsavfall (ton) Miljömål Figur 5. Mängd hushållsavfall som deponerats I Örebro län 1994 och Källa: Renhållningsverksföreningen (RVF) 6. Mängden deponerat avfall minskar Sedan början på 90-talet har en rad styrmedel införts i samhället och i lagstiftningen skärpts vilket har lett till att mängden deponerat avfall (avfall på soptipp) har minskat i Sverige och i Örebro län. Vi bedömer att halveringsmålet för deponerat avfall har uppfyllts i länet och att deponeringen av avfall även fortsättningsvis kommer att minska. Uppgifter om mängd deponerat hushållsavfall finns för Örebro län men det saknas statistik för övrigt avfall som deponerats. I länet har mängden deponerat hushållsavfall minskat med 93 procent mellan 1994 och 2004, fi gur 5. Den kraftiga minskningen 2003 beror troligtvis på att Sydkraft SAKAB under våren 2003 började bränna hushållsavfall. Då det saknas uppgifter om total mängd deponerat avfall i länet finns en viss osäkerhet i uppföljningen av delmålet. Samhället bör sträva efter att minska avfallsmängderna. Det avfall som uppstår bör så långt som möjligt återanvändas eller återvinnas för att hushålla med ändliga resurser. Sämsta alternativet är att lägga avfall på deponier. Förutom att resurserna i avfallet inte tas till vara innebär deponering utsläpp av miljöstörande ämnen. 7. Insamlingen av farligt avfall förbättras Förbättrade insamlingssystem och ökad information till allmänheten om farligt avfall kommer enligt vår bedömning att innebära att utsorteringen av farligt avfall från hushållen förbättras framöver. Detta innebär att delmålet uppnås. 68 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

10 Det är viktigt att det farliga avfallet sorteras ut från övrigt avfall så att det kan tas omhand på lämpligt sätt. För att utsorteringen ska fungera bra måste det vara enkelt för hushållen att göra utsorteringen och lämna ifrån sig avfallet. Efter 2005 ska varje kommun enligt lag se till att det finns väl fungerande insamlingssystem för hushållens farliga avfall. Tio av tolv kommuner i länet anser att systemen för insamlingen av det farliga avfallet fungerar bra i kommunen. De flesta kommuner har eller kommer dessutom att genomföra någon form av förbättringsåtgärd av insamlingssystemet under Många kommuner planerar även informationskampanjer till allmänheten om vikten av att sortera ut farligt avfall. Tillsammans innebär detta att utsortering av farligt avfall bör förbättras framöver. Felaktig hantering av farligt avfall som exempelvis elektronikprodukter och lösningsmedel kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Avfallet ska därför lämnas till professionella avfallsmottagare. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 69

11 Andel biologiskt behandlat matavfall (%) Miljömål år Återvinningen av hushållens matavfall ökar Hårdare lagkrav och införsel av deponiskatt har inneburit att mängden matavfall i länet som återvinns genom biologisk behandling har ökat. Vi bedömer dock att ökningstakten är otillräcklig och ytterliggare insatser krävs för att delmålet ska nås till Figur 6. Andel biologiskt behandlat matavfall av total mängd matavfall i Örebro län Källa: Atleverket, Örebro kommun År 2004 behandlades ungefär 20 procent av länets matavfall biologiskt (exklusive hemkompostering), fi gur 6. Vi saknar information om hur stor andel matavfall som behandlas biologiskt via hemkompostering. Den biologiska behandlingen av matavfall i länet har ökat vilket bland annat beror på att Örebro och Lindesbergs kommuner startat system för utsortering av matavfall. Efter att Örebro kommun införde sitt insamlingssystem uppnås 35-procentmålet där. För att öka återvinningen av matavfall ytterliggare i länet måste flera åtgärder vidtas. Exempelvis behöver fler förmås att sortera ut matavfall. Systemen för utsortering och behandling måste förbättras och avsättningen för det behandlade materialet öka. Vid biologisk behandling bryts matavfall och annat organiskt avfall ned av mikroorganismer genom kompostering eller rötning. Komposten och rötresten kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel och på så sätt kan växtnäring och humus återföras till odlingsmarken. 9. Mer industriellt matavfall måste återvinnas Förbud mot deponering av matavfall och införande av deponiskatt bör innebära att mängden matavfall som återvinns genom biologisk behandling ökar framöver. Vi bedömer dock att ökningstakten inte är tillräcklig utan att ytterliggare insatser krävs för att nå delmålet om att allt matavfall från livsmedelsindustrin ska återvinnas senast år Framförallt är det viktigt att förbättra systemen för återvinning genom biologisk behandling samt öka avsättningen för det behandlade materialet. I Örebro läns finns en rad olika livsmedelsindustrier i varierande storlek från mindre bagerier till stora livsmedelsproducenter som Atria Lithells AB. Kunskapen om hur många av livsmedelsindustrierna som producerar ett sådant avfall som lämpar sig för biologisk behandling är bristfällig. Vi vet att tre av länets större livsmedelsindustrier återvinner matavfall. Vid biologisk behandling bryts matavfall och annat organiskt avfall ned av mikroorganismer genom kompostering eller rötning. Genom rötning kan man tillverka miljövänligt biobränsle för fordonstrafik. Komposten och rötresten kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel och på så sätt kan växtnäring och humus återförs till odlingsmarken. 70 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

12 God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 71

13 Energianvändning inom industrin (GWh/år) Energianvändning 2002 Energianvändning per förädlingsvärde inom industrin (kwh/förädlingskrona) kwh/förädlingskrona 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0, Industrin behöver energieffektivisera Möjligheterna att effektivisera energianvändningen inom industrisektorn är stora. Det är fullt möjligt att nå delmålet men fler insatser krävs för att få industrin att prioritera effektiviseringsarbetet. Hittills har arbetet gått trögt. Intresset bör öka med stigande energipriser och ökad kunskap om vinsterna med energieffektivisering. Påtryckningar i form av ökad tillsyn enligt miljölagstiftningen och höjda skatter kan påskynda arbetet. Miljömål (kwh/förädlingskrona) 2010 Figur 7. Normalårskorrigerad energianvändning och energiåtgång per förädlingsvärde inom industrin (SNI-kod 10-37) i Örebro län 1998 och Beräknat förädlingsvärde är rensat från inflation och förädlingsvärdet är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB och Länsstyrelsens beräkningar Energianvändningen inom industrin i Örebro län har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå, fi gur 7. Detsamma gäller energiåtgången per förädlingsvärde* som är vårt uppföljningsmått för delmålet. Ändå sker en del effektiviseringsåtgärder inom industrin men än så länge slår inte dessa aktiviteter igenom i statistiken. Istället speglas struktur och processförändringar i uppföljningsmåttet. Insatser bedrivs från många håll för att visa på energibesparingspotentialen inom industrin. Bland annat genomför det regionala energikontoret ÖNET ett projekt under 2006 för att visa på industrins möjligheter. Orsakerna till att arbetet med energieffektivisering inte bedrivs intensivare är att industrin i många fall har brist på tid till arbetet och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns. Energirelaterade investeringar prioriteras också lägre än andra investeringar. Brist på kapital och krav på korta avkastningstider för investeringar gör också att arbetet inte prioriteras. *Förädlingsvärde är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) 11. Bostadssektorns energianvändning effektiviseras Priset på energi stiger och bedöms fortsätta att stiga. Intresset för att effektivisera energianvändningen inom bostadssektorn har ökat. Insatserna stimuleras bland annat av statliga bidrag. Ett EG-direktiv om energideklarering av byggnader träder i kraft 2006 vilket kan innebära att betydande energieffektiviserande åtgärder genomförs under de kommande åren. Sammantaget är förutsättningarna goda för att energieffektiviseringen inom bostäder och servicelokaler tar fart under kommande år. Delmålet bör därför kunna nås. kwh/m 2 inom flerbostadshus kwh/m 2 inom småhus kwh/m 2 inom lokaler kwh/m 2 sammanvägt bostäder och lokaler och småhus Figur 8. Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter inom småhus, flerbostadshus och lokaler samt sammanvägt för bostäder och lokaler mellan åren i Örebro län. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB Bostadssektorn stod år 2000 för drygt 30 procent av den totala energianvändningen i Örebro län och vi bedömer att potentialen för energieffektivisering inom sektorn är ca 25 procent under en 20-årsperiod. Det finns en svag tendens till minskad energianvändning för uppvärmning per bostadsyta under perioden , fi gur 8. Samtidigt har användningen av el för annat än uppvärmning 72 Uppföljning av de regionala miljömålen God bebyggd miljö

14 ökat under de senaste 20 åren. Detta har medfört att den totala energianvändningen per kvadratmeter har varit relativt oförändrad. Flera fastighetsägare, offentliga såväl som privata, har utfört eller kommer att utföra större investeringar för att göra energibesparingar under de kommande åren. Bland annat har Örebro kommun beslutat att genomföra en stor investering under 2006 för att spara ca 20 procent av energikostnaderna i sina fastigheter. 12. Många ohälsosamma inomhusmiljöer Det finns stora problem med inomhusmiljön i Sverige. Drygt en miljon människor bedöms lida av ohälsosymptom relaterade till brister i inomhusmiljön. En väl fungerande ventilation är en viktig förutsättning för en bra inomhusmiljö men det finns i dagsläget inga praktiskt användbara metoder för att kontrollera ventilationen i hela bostadsbeståndet. Därmed saknas förutsättningar för att nå delmålet om fungerande ventilation. Det saknas också uppgifter om hur många bostäder i länet som har ohälsosamt höga radonhalter. Åtgärdstakten bedöms på nationell nivå vara alldeles för långsam för att miljömålet ska nås och det finns ingen anledning att göra någon annan bedömning för vårt län. Det finns ett samband mellan dålig ventilation och ohälsa. Ett problem i inomhusmiljön som förvärras av dålig ventilation är förekomsten av radon. Radon avges bland annat från stenbaserade byggnadsmaterial, främst blå lättbetong som användes 1929 till Radon finns också naturligt i bergrunden och kan tränga upp och ge förhöjda radonhalter inomhus. I vårt län finns stora områden med hög risk för radon från marken. Socialstyrelsen beräknar att ca 500 lungcancerfall per år i Sverige orsakas av radon och risken ökar kraftigt i samband med tobaksrökning. Åtgärder mot radon bygger oftast på ökad ventilation med hjälp av fläktar. Det är viktigt att ventilationen i åtgärdade byggnader underhålls så att inte de förhöjda radonhalterna återkommer på grund av trasiga fläktar eller igensatta ventilationskanaler. Ett tecken på dålig ventilation i bostaden är bildning av imma på fönster. God bebyggd miljö Uppföljning av de regionala miljömålen 73