Styrelsemöte för Vattenråd Motala Ström Sydvästra

Transkript

1 Styrelsemöte för Vattenråd Motala Ström Sydvästra Sammanträdesprotokoll Plats och tid Tranås Energi kl Deltagande Anders Davidsson, LRF Per-Arne Larson, Boxholms kommun 1-8 Sven-Inge Karlsson, Ydre kommun Anders Rockler, Svartåns FVO Hans Carlander, Sommens FVO Erik Carpholm, Boxhols skogar Anders Paulsson, Stiftelsen Sommen Utses att justera Hans Carlander Underskrifter Ordförande Paragrafer 1-12 Anders Davidsson Justerande Sekreterare Hans Carlander Anders Paulsson

2 Sammanträdesprotokoll Val av ordförande Styrelsen beslutar att undertecknad blir vald som ordförande. 2 Anmälan av sekreterare Anders Paulsson är utsedd sekreterare sedan tidigare. 3 Val av justeringsperson Till att justera dagens protokoll utsågs Hans Carlander. 4 Föregående protokoll Inledningsvis granskades dagens dagordning och styrelsen godkände den. Efter en snabb genomgång av föregående protokoll beslutades att fortsätta diskussionen om det ekonomiska läget under punkten framtida finansiering av vattenrådet. I övrigt var det inga frågor angående föregående protokoll. 5 Fria vandringsvägar Ett utskrivet mail från Ola Palmquist (Tekniska verken) delades ut till alla närvarande eftersom han inte kunde närvara. I detta mail framgår Tekniska verkens åsikter om ansökan för ett utvecklingsprojekt för Motala ström. Detta mail bifogas som en bilaga till detta protokoll. Det är representanter från Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd samt Övre Motala ströms vattenråd som dragit igång utvecklingsprojektet/ansökan och är drivande i frågan (ansökan bifogas som en bilaga till detta protokoll). Projektet avsåg från början Motala ströms huvudfåra från Motala till Norrköping. Därefter har projektet utvidgats och vårat vattenråd har hakat på projektet, vilket nu har utvidgats och avser nu även biflöden som Svartån. Tre möten mellan representanter från de tre berörda vattenråden har resulterat i det förslag som ligger ute på nätet. Syftet är att styrelsen till vattenrådet ska ta ställning till ansökan och komma med synpunkter. Anders Rockler är drivande i frågan och presenterar att Hushållningssällskapet kan agera huvudman för projektet, samt att tanken är att söka projektpengar från Leader. Förstudien beräknas kosta runt 3 Mkr varav tusen är ideellt arbete. Det rådet oenighet i gruppen huruvida projektet är genomförbart eller inte. Projektet anses vara en aning ambitiöst, för stort i omfattning och att det förmodligen är svårt att genomföra projektet om inte någon verksamhet styr. Det framkom synpunkter på att vattenrådet i första hand bör agera och verka inom sitt område för att hålla diskussioner och projekt på en mer lokal nivå. Vi bör kanske avvakta med att dra igång stora och ingående projekt med tanke på att påtryckningar och krav på åtgärder inom snar framtid kan komma från annat håll. Man vill inte stänga dörren till ett sådant projekt, men man föreslår att man bör undersöka projektets utformning, eventuellt bilda en arbetsgrupp som arbetar med frågan och att man istället för att göra en ingående undersökning istället gör en grov översikt. Översikten bör se till vilka åtgärder som bör vidtas, kostnad samt en summarisk prioriteringslista. Utifrån denna söks sedan pengar för varje enskilt fall. Sign:

3 Styrelsen beslutar: Att avvakta i frågan och att Anders R som är drivande i frågan kontinuerligt uppdaterar styrelsen om utvecklingen. Att gå vidare med en översiktlig utredning för varje område 6 naturum Sommen 2013 Anders P informerade kortfattat om årets verksamhet och beskriver den dystra framtiden för naturum Sommen. Per-Arne ger en kort redogörelse för Stiftelsens Sommens beslut om att avsäga sig huvudmannaskapet för naturum Sommen. 7 Genomgång för respektive grupp a) Uppströms Visskvarn Arbetsgruppen har fortsatt med ett LEADER-projekt som innebär att utforma och skapa naturleder på lägernsjöarna. I detta ingår även att kartlägga sjöarnas botten och djup för att utforma en djupkarta/sjökort för sjöarna. Arbetsgruppen visar fortsatt stort intresse i att driva frågan om fria vandringsvägar och åtgärdande av vandringshinder. b) Uppströms Sommen Det har bildats en mindre arbetsgrupp som fortsatt diskussionen om översvämningsproblematiken i området längs Svartån. En plan för fyra temamöten har utformats. Det första mötet hålls den 16 oktober och mötets tema är hälsa. Efter dessa fyra möten ska man ta beslut om hur man bör gå vidare, vilan åtgärder som ska vidtas. c) Sommen Projekten i Laxberg och Lillån går sakta men säkert framåt. Nya domslut om rensning i Lillån har nyligen anlänt, men det är ej finansierat än. Omlöpet i Lillån står klart. d) Boxholm-Roxen, vattendragsvandring i Mjölby Arbetsgruppen har under ledning av Anders R genomfört andra årets vattenvandring längs Svartån i Mjölby. Det var totalt 18 aktörer som medverkade. Det var en trevlig dag med bra väder och omkring 200 gick rundan. Efter rundan bjöds deltagarna på potatissoppa. Ett stort antal priser delades ut i efterhand, detta var priser som aktörerna sponsrade med. Landshövdingen höll ett inledande anförande innan vandringen drog igång. 8 Framtida finansiering av vattenrådet Det är i dagsläget fyra kommuner (Boxholm, Mjölby, Tranås och Ydre) som via stiftelsen Sommen som står som huvudman för vattenrådet. I själva verket är det ytterligare fem kommuner till som ingår och som är berörda av Vattenrådet Motala Ström Sydvästra. De övriga fem kommunerna (Kinda, Linköping, Aneby, Nässjö och Motala) bör även de ta ansvar och stötta vattenrådets verksamhet. De fyra kommunerna som redan stödjer vattenrådets verksamhet ska inte belastas mer, utan de övriga fem ska tillfrågas om de kan bidra ekonomiskt till verksamheten. Stiftelsen Sommen behöver en anan adrimistratör. Per-Arne avvek från mötet. Sign:

4 Styrelsen beslutar: Att Anders D kontaktar Per-Arne för vidare kontakt med de fem kommunerna som inte bidrar. Att ta reda på kostnaderna för samordnandet av vattenrådet. 9 Val av ledamot till au Styrelsen beslutar: Att Anders P börjar med att frågar Ingemar Nordström om intresse finns att ingå i au. 10 Information a) Norrakärr Anders R sitter med i Vätterns vattenråd också. Där föreläste en person om brytningen i Norrakärr. Det framgick då att slagget kanske kommer att fraktas inom detta vattenråds avrinningsområde och att transport av syra till brytningen kommer att ske. Det fanns en vilja hos bolaget att komma och informera även detta vattenråd om brytningen. Styrelsen beslutar: Att tillfråga honom om en föreläsning till nästa möte. b) Statusklassning Den 15/10 håller Länsstyrelsen i Östergötland en informationsdag i Linköping om den nya statusklassningen. Arbetet har dragit ut på tiden och statusklassningen beräknas vara klar till november. 11 Övriga frågor Vattenrådets verksamhet kom på diskussion, upplägg och organisatoriskt. Finns det någon stadga för vattenrådet? Vilka företräder verksamheten? Man vill ha fastare ramar så att det inte rinner ut i sanden. Styrelsen beslutar: Att Anders P lägger ut listan med vattenrådets styrelsemedlemmar på hemsidan, samt skickar ut listan till medlemmarna. 12 Nästa möte Nästa möte bestämdes till den 5/3 2014, men det bestämdes inte var. Sign:

5 Bilaga 1 Olas mejl Hej Anders, Jag kommer tyvärr inte hinna åka till Tranås ikväll. Då punkten 5 på dagordningen fria vandringsvägar i stor grad berör den verksamhet jag företräder hoppas jag dock att du kan ta med dig våra åsikter till mötet och få dem protokollförda. Vi ställer oss bakom ansökan om medel för att göra utredningen men anser att perspektivet behöver breddas en aning. Då vattenrådets vision är fria vandringsvägar (från Östersjön till Svartåns källor där det är samhällsekonomiskt och miljömässigt motiverat) anser vi att den samhällsekonomiska aspekten är lika viktig att utreda och belysa. Utredningen bör därför även innehålla uppgifter om påverkan på elproduktionen p.g.a. föreslagna åtgärder, både direkt påverkan i berörda anläggningar men också systempåverkan, d.v.s. vilken annan elproduktion skall ersätta det produktionsbortfall som blir följden av fiskvägarna och vilken påverkan på miljön får man då? I ansökan nämns också kopplingen till miljömålen. Även här är det då viktigt att man belyser konsekvenserna för alla berörda miljömål etc. En annan viktig aspekt är dammsäkerheten och personsäkerheten kopplad till denna. Flera av anläggningarna i framförallt Motala Ström är konsekvensklass 1-anläggningar där en dammskada kan få stora konsekvenser. Ingen av dessa aspekter är berörda i den utredning som gjorts om gamla strömfåran i Ljungsbro och som föreslås ingå som en del i det projekt ansökan avser. Mvh Ola Palmquist Driftchef, vattenkraft Tel Tekniska verken i Linköping AB Box Linköping Växel:

6 Bilaga 2 Ansökan om utveklingsprojekt Länsstyrelsen Östergötland Naturvårsenheten Att: Per-Erik Larson, Länsfiskekonsulent Östgötagatan Linköping Ansökan utvecklingsprojekt Motala Ström". Vattenråden Övre Motala ström, Nedre Motala ström och Bråviken samt Motala ström sydvästra söker här utvecklingsmedel om SEK för studie kring fria vandringsvägar för vissa fiskar i Motala ströms huvudfåra (Bråviken -Vättern) inom vattenrådens ansvarsområden. Ansökan kommer att läggas samman med ytterligare ansökningar enligt nedan. Från vattendomar i Svartån finns det pengar avsatta till fiskebefrämjande åtgärder vid respektive krftverk. Pengarna bör användas för utredning i Svartån. Länstyrelsen Östergötlan, Landsbygdsstöd, SEK Länstyrelsen i Jönköpings län SEK Länsstyrelsen Västra Götaland SEK Länsstyrelsen Örebro Län SEK Abu Fiskevårdsfond / Göte Borgströms stiftelse, SEK Vätternvårdsförbundet SEK Alfastiftelsen SEK Jordbruksverket? ( SEK Linköpings kommun, SEK Norrköpings kommun, SEK Motala kommun, SEK Mjölby kommun, SEK Tranås kommun, SEK BIXIA miljöfond, SEK John O Nilssons Stiftelse SEK Svenska Kyrkan SEK Lokala bidrag Boxholms Skogar ( SEK?) Boxholms Kommun SEK Ydre Kommun SEK Aneby Kommun SEK Fiskevårdsföreningarna Boren, Roxen, Glan och Sommen SEK/var Fiskevårdsföreningar i Svartåsystemet och Bulsöån: Bulsjöåns, Östra- Västra Lägern Öarsjöarnas SEK/ var Boxholm-Öringe, Öringe-Mjölby, Sya-Knutsbro, Öjebro-Vågforsen, Västerlösa Älvestad, Linkelösa-Odensfors, Nedre Svartån SEK/var (Sammanlagt sökt bidrag ca plus röda tilläget på kommunerna Linköping och Norrköping SEK) Naturskyddsföreningen SEK Hushållningssällskapet SEK ( SEK)

7 Med utgångspunkt från den kartläggning som länsstyrelsen gjort angående olika vattendrag i Östergötland (Plan för restaurering av värdefulla sötvattenmiljöer i Östergötland, nr 2012:14) vill ovanstående vattenråd ansöka om medel för en utredning kring fria fiskvandringsvägar i Motala ströms huvudfåra från Vättern till Bråviken och senare även Svartån. Utredningen skall leverera en rapport som: Beskriver vilka åtgärder som bör göras utefter hela sträckan från Bråviken i öster till Motala och Vättern i väster. Hela denna sträcka omfattar en höjdskillnad av 86 m. Där höjdskillnaden utnyttjas för att skapa elkraft på flera ställen utefter sträckan. Det har därmed skapats hinder för fisken att vandra i Motala ström. Beskriva åtgärder att kunna knyta ihop intressanta rester av arter överlevande i svartån och Motala Ström och Vättern.(Claes formulerar det bättre). Betona biologiska mångfalden. Beskriver alla återstående hinder som på ovan nämnda sträcka för att Öring och Harr och hur dessa åtgärdas för att fisken skall fritt kunna vandra utefter sträckan. Man bör också beskriva andra fiskar som Nors, Asp och Ål och deras vandring och vilka krav vi då får på fria fiskvandringsvägar. Fiskvägar som föreslås skall om möjligt anpassas så att all förekommande fisk i vattendraget skall kunna utnyttja dem (se ovan). Beskriver alternativa lösningar med deras för och nackdelar och uppskattade kostnader för respektive åtgärd. Beskriva juridiska aspekter som kan beröras av förslagen t ex vattendommar, markägare samt vilka möjligheter som finns för att förbättra fiskvandring utan att ändra vattendomarna. Om ändringar är tvugna genomföras skall lämplig ändring föreslås så att denna har möjlighet att accepteras av alla berörda parter (så lång som möjligt). I Ljungsbro har en utrednng redan gjorts på sträckan Ljungsjön i väster och ned till Roxen i öster. Denna sträcka omfattar en höjdskillnad av 33 m och två kraftverk. Utredningen är komplett och denna sträcka behöver därför inte göras utan kan ingå i den nya rapporten. Vi beräknar att en sådan rapport kommer kosta cirka SEK varför vi önskar flera sponsorer. Vi har fått en uppskattad prisindikering från Jönköping Fiskeribiologi AB som utförde förstudien för Gamla strömfåran i Ljungsbro. Vi söker därför ett bidrag från Länsstyrelsen och ovan uppräknade eventuella bidragsgivare. Den totala studien avser att beskriva hela Motala ström (med Svartån) men rymms inte på de medel vi ansöker från Er i denna ansökan utan kommer att slås samman med övriga ansökningar. Eventuella förslag på ändringar av vattendommar kan öka kostnaden för rapporten. Vi bedömmer att omådet från Bråviken upp till Roxen bör utredas sammanhållande för att förbättra förutsättningarna för ål och vandrande lax. Vad gäller Öring, Harr, Nors och Asp kan vi få lokala stammar utan att alla vattenhinder åtgärdats. För att skapa lekplatser och stationära bestånd av t ex Öring och Harr är sträckan från Roxen till Vättern av stort intresse, ( även Svartån) Gamla strömfåran vid Ljungsbro är speciellt intressant som lekmiljö och har tidigare studerats. Denna rapport nämns ovan.

8 Allmän information Norrköping har med egna och ansökta medel redan påbörjat fiskvandringsvägar för lax och liknande arter (arter som klarar större strömhastighet). 18 MSEK har initialt investerats för att klara 4m fallhöjd från Bråviken och upp i Motala ström vilket är en mycket bra början. På sträckan som Holmens kraftverk (18m fallhöjd) i Norrköping utnyttjar finns 4 st dammar varav den nedersta nu är passerbar genom den nya fiskvägen i Strömparken. Här behövs tre olika fiskvägar projekteras. Dessa tre dammar ligger i stadskärnan med allt vad detta innbär av ledningar och kulturmiljö. Flera av dammarna är riskklass 1 eller 2 enligt RIDAS, vilket ökar kraven på åtgärder (läs fiskvägar) som berör fiskdammarna. Motala ström är också vattentäckt för ca invånare i Linköping och Norrköping vilket också är ett tungst skäl till att vara rädd om denna resurs. Linköpings kommun, genom sitt helägda dotterbolag Tekniska Verken AB, äger fallrättigheterna i Motala Ström, (samt tillsammans med Mjölby Svartådalen Energibolag äger fallrätterna till 8 st i Svartån, Tranås Energi äger två i Bulsjöån, de har gjort redan vattenvägar. Därmed har man totala ansvaret inför hela avrinningsområdets kommuner och vattenråd till Vättern, Jönköping och norra Småland. Linköpings kommun och Tekniska verken har via Östnytt och pressmeddelande sagt att man har för avsikt att skapa fria fiskväger på hela den nämnda sträckan. Man anser att det finns stora naturvärden i Motala ström. Att skapa fria vandringsleder för fisk på hela sträckan Motala ström, Svartån kommer att skapa ekosystemtjänster som våra barnbarn kan utnyttja. Dessa tjänster kommer att vara av varierande slag från ekonomisk tillväxt till hållbar miljö som ingår i regeringens Miljömålsberedning (M2010:04). Vi har alla ett gemensamt krav att inte efterlämna skadlig miljöpåverken till våra barnbarn. Denna ansökan skall leda till förslag på hur vi skall återställa vissa delar av den miljöpåverkan som varit de senaste 100 åren i detta område. Målet med utredningen är också hur vi skall kunna utnyttja vattensystemet även för enerigiförsörjning. Vi önskar en optimal användning av vår gemensamma naturresurs för biologisk mångfald och långsiktigt hållbar miljövänlig kraftproduktion. Detta utvecklingsprojekt skall ge svar på hur man kan skapa vandringsvägar för fiskar på ett kostnadseffektivt sätt med minimal påverkan på elproduktionen och samtidigt skapa andra ekonomiska värden i området. Projektet kommer att ge ökad livskvalite en positiv landsbygsutveckling i området. Detta ger möjlighet till ökad turism och därmed arbetstillfällen. Projektet kan också leda till olika forskningsprojekt kopplat till vårt universitet och högskola. Anm: Följande kraftverk finns från Vätten till Norrköping: 1. Motala ( 14MW) fallhöjd 15m och vattenflöde 42 m3 /s. 2. Borensberg (5,2 MW) fallhöjd 7,2 m och vattenflöde 40 m3/s. 3. Malfors (21 MW) fallhöjd 28 m och vattenflöde 40 m3/s. 4. Nykvarn (1,2 MW) fallhöjd 4 m och vattenflöde 40 m3/s. 5. Älvås (1,5 MW) fallhöjd 2,3 m och vattenflöde 79 m3/s. 6. Skärblacka (10,5 MW) fallhöjd 9 m och vattenflöde 76 m3/s. 7. Fiskeby (2,25 MW) fallhöjd 2,5 m och vattenflöde 93 m3/s. 8. Holmens Enerigi i Norrköping (29 MW) fallhöjd 18m 93m3/s Ovanstående kraftverk utnyttjar totalt en fallhöjd om 86m

9 Eftersom Vättern ligger 88,5 m över Östersjön måste ytterligare 2,5m höjdskillnad fördelas över sträckan. Detta visar att man utnyttjat den totala fallhöjden på ett optimalt sätt för elproduktion och samtidigt skapat optimala hinder för fiskarnas möjlighet att vandra uppströms eller nedströms. Svartåns system har dessa krafverk: 1 Svartåfors TVAB 5,32 MW fallhöjd 12,5 m 2 Odensfors TV AB 2,2 MW 12,5m 3 Vågforsen MSE 1,55MW 4 Öjebro MSE 4,2 MW 5 Knutsbro MSE 6 Mjölby MSE 2,24 MW 7 Flemminge MSE/TVAB? 1,256MW (7 och 8 har lösts genom dom om vatten i Lillån) 8 Bruksfallet TVAB 5,2 MW 8Sommen 147 meter över havet) 9-10 Bulsjöån ett har redan utretts och ett har åtgärdas 11 Bulsjöån privatägd Från Sommen har det blivit övernskommelse om Vatten till Lillån och en fisktrappa för nedströms lekande öring. Övrigt: Eventuella frågor kring denna ansökan kan ställas till Claes Wadsten tfn alt och Åke Wester som är ledamöter i vattenrådet Övre Motala Ström. Med vänlig hälsning från Henrik Sandberg Ordf Vattenrådet Övre Motala Ström Magnus Gullstrand Ordf Vattenrådet Nedre Motala Ström och Bråviken Anders Davidsson Ordf Vattenrådet Motala ström Sydväst