Planering Befolkningsprognos för Umeå kommun

Transkript

1 Planering Befolkningsprognos för Umeå kommun (16) Utredningar och rapporter från Planering, nr 3, april 213

2 INNEHÅLL sida Inledning 3 Osäkerhet 3 Metod 3 Prognos för hela kommunen 4 Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna 7 Umeå exklusive kommundelarna 7 Holmsund/Obbola 9 Hörnefors 1 Sävar 11 Prognosantaganden 11 Inrikes flyttningar 11 Utrikes flyttningar 11 Flyttning totalt 11 Barnafödandet 12 Dödsriskernas utveckling 13 Födda och döda 13 Bostadsbyggande 14 Sammanfattning av de demografiska komponenterna 14 Jämförelse med tidigare års prognos 15 Besök också vår hemsida: Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Daniel Levisson, utvecklingsavdelningen, tel , daniel.levisson@umea.se Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel , annalena.lofgren@umea.se 2 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

3 Inledning Den aktuella befolkningsprognosen "Prognos 13" utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 212 och sträcker sig fram till prognosens slutår 222. Folkmängden avser den 31 december respektive år och åldern är den som är uppnådd vid årets slut. Den genomsnittliga befolkningsökningen är omkring 86 personer årligen med en högre ökningstakt i början av prognosperioden. Enligt prognosen kommer Umeå kommun att passera 12 invånare under år 215. Befolkningsutvecklingen ligger i stort sett i linje med föregående års prognos. Prognosen är skapad i samverkan med SWECO. Osäkerhet I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att bedöma hur stor befolkningsökningen blir och i vilka områden den sker. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Därför är osäkerheten störst för 2 44-åringar då omflyttningen är stor i dessa åldrar. En prognosavvikelse i dessa åldrar får även genomslag på barnafödandet. Metod Årets prognos följer samma metod som de fyra tidigare årens prognoser. En övergripande befolkningsprognos genomförs för Umeå kommun som helhet utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker och migration. När detta steg är genomfört tas prognoser fram för kommundelarna Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Umeå exklusive kommundelarna. Dessa prognoser stäms sedan av mot den övergripande kommunprognosen. Det tredje steget behandlar delområden med separata prognoser för över 2 områden i kommunen. Dessa delområdesprognoser justeras sedan mot den kommundelsprognos som respektive delområde tillhör. Delområdesprognosen delas upp i två delar, en del som endast tar hänsyn till befolkning i befintligt bostadsbestånd och en som bara tar hänsyn till befolkningsförändring i nybyggnationen. Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

4 Prognos för hela kommunen Totalt sett prognostiseras befolkningen i Umeå kommun att växa med drygt 8 6 personer under perioden , från till nästan 126 invånare. Diagram 1 visar dels den årliga procentuella befolkningsförändringen sedan mitten av 197-talet i kommunen och i riket, dels den faktiska folkmängdens utveckling i Umeå kommun. Diagrammet visar att Umeå är en kommun som haft positiv befolkningstillväxt under hela den studerade perioden och även att utvecklingen till stor del hänger samman med utvecklingen i riket. Undantaget är början av 2-talet som är en period då antalet platser vid Umeå universitet utökades kraftigt, vilket gjorde att kommunens befolkning ökade snabbare tack vare ökat antal studenter. I diagrammet framgår också att den största ökningen prognostiseras ske de första fem prognosåren då den årliga folkökningen beräknas ligga på mellan 9 och 94 personer. Ökningstakten avtar något under efterkommande år till drygt 8 personer per år. Den största inflyttningen till Umeå kommun sker av unga i åldrarna år. Gruppen utgör nära 45 procent av den totala inflyttningen till kommunen. När den här gruppen minskar, minskar även underlaget för inflyttning till kommunen. Personer i åldern år minskar i hela riket, vilket ligger bakom den avtagande befolkningstillväxten i årets befolkningsprognos. Diagram 1. Umeå folkmängd samt årlig procentuell folkökning i Umeå och riket samt prognos för , 14 Umeå ökning Riket ökning Folkmängd Prognos 2, , 8 1,5 6 1, 4,5 2, (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

5 Diagram 2. Befolkningsstrukturen 212 och 222 samt förändringen i olika åldrar år Förändring Diagram 2 visar befolkningsstrukturen 212 och 222 samt förändringen i olika åldrar. Stapelsegmentet i diagrammet beskriver ökningar och minskningar i respektive ålder under prognosperioden. Diagrammet visar att de största folkökningarna väntas dels i grundskoleåldrarna till följd av 2-talets ökande antal födda barn dels i de yngre pensionsåldrarna. Till skillnad från övriga åldrar väntas åringar tillsammans med 6 69-åringar att minska. Tabell 1. Umeå kommuns befolkningsutveckling i olika åldersklasser år ,9 % -,5%,3 % ,9% -,3% 1,6 % ,8 % 2,5 % 12,6 % , % 11,1 % 27,7 % ,6 % 17,6 % 25,4 % ,% 17,6 % -1,2% ,5% -6,6% -11,7% ,8 % -1,9%,9 % ,7 % 4,5 % 9,5 % ,2 % 4,2 % 4,4 % ,8 % 1,3 % 26,6 % ,5 % 24,4 % 36,1 % ,5 % 17,5 % 3,9 % Totalt ,1 % 4,1 % 7,3 % I Tabell 1 redovisas befolkningens utveckling i olika åldersklasser. Tabellen är indelad i fyra delar. Den första delen beskriver befolkningen idag, nästkommande del beskriver kommande budgetperiod till år 216 och därefter den mera osäkra perioden fram till 222. Den fjärde delen av tabellen beskriver förändringen i procent i de olika åldersklasserna för första och andra perioden, samt för prognosen i dess helhet. I tabellen ser man tydligt att det under de kommande fyra åren, fram till år 216, framför allt är gruppen äldre (+65 år) samt barn i grundskoleåldrar som ökar kraftigt. I tabellen ser man även den minskningen av gruppen gymnasieelever när de stora barnkullarna från byts ut mot de betydligt mindre barnkullarna från Den här minskningen återhämtas dock under senare delen av prognosen. Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

6 Även om befolkningsutvecklingen i Umeå kommun som helhet inte antas hänga direkt ihop med antal färdigställda bostäder får antagandet om nybyggnation konsekvenser för hur tätheten antas utvecklas i de bostäder som finns idag och framförallt för hur befolkningsförändringarna antas ske i olika delar av kommunden. I diagrammet nedan visas beräknad befolkningsutveckling i befintliga bostäder respektive planerade nya bostäder i kommunen. I de omkring 5 3 planerade bostäderna prognostiseras drygt 1 personer att bo vid prognosperiodens slut. Om byg- gandet sker enligt planerna och volymerna på in- och utflyttning sker enligt den utveckling som prognostiseras så kan man vänta sig en viss utglesning i befintliga bostäder. Detta till följd av att nyproducerade bostäder antas dra till sig barnfamiljer eller par som är på väg att bilda familj. En övervägande andel av de planerade bostäderna är lägenheter i flerbostadshus i Umeå tätort. Endast ett litet antal bostäder, cirka 2, planeras i kommundelarna. Diagram 3. Befolkningsutveckling i befintliga bostäder och i tillkommande perioden Befolkning i nyproduktion Befolkning i befintlig bebyggelse (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

7 Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna Umeå kommun har tre kommundelar, Sävar 1, Holmsund/Obbola, och Hörnefors. Umeå exklusive kommun delarna är resterande delar av kommunen när befolkningen i kommundelarna utelämnats. Umeå exklusive kommundelarna Den största tillväxten i befolkning både i tal och i procent ser vi i Umeå exklusive kommundelarna. Det förklaras av att nybyggnationen till största del är koncentrerad till just de centrala delarna av Umeå tätort. Detta ligger även i linje med nationella observationer om att personer väljer att flytta till stadscentra samt att universitetet attraherar unga att flytta till Umeå stad. Totalt ökar befolkningen med nära 7 8 invånare (8, procent) under den progno s ticerade perioden fram till år 222. Umeå exklusive kommundelarna förväntas passera 1 invånare under 216. Diagram 4. Umeå exklusive kommundelarna, befolkningen 212 och förändringar till och med Förändring till 216 Ny graf in här 1 5 år Diagram 4 visar förändringarna i reella tal mellan den sista december 212 och 216 i de olika planeringsåldrarna. De två mest betydelsefulla förändringarna under prognosperioden finner vi för ungdomar (16 18 år) samt för gruppen unga pensionärer (65 79 år). Ungdomarnas minskning förklaras av att barnkullarna födda mellan 1989 och 1994 var betydligt större än de efterföljande barnkullarna födda mellan 1995 och I slutet av 216 har hela den stora 4-talistgruppen kommit in i årsgruppen, vilket förklarar den relativt kraftiga ökningen (över 15 procent) i denna åldersklass. Tabell 2. Umeå exklusive kommundelarna år ,7 % -,4% -1,1% , % -,8% 2,2 % ,6 % 3,4 % 13,3 % ,9 % 12,8 % 29,6 % ,8 % 17,4 % 24,2 % ,6% 17, % -,1% ,9% -6,6% -12,2% ,7 % -2,2%,5 % ,5 % 6,2 % 12, % ,4 % 5,1 % 6,6 % ,4 % 13,2 % 3,6 % , % 23,1 % 34,2 % ,1 % 18,8 % 33,2 % Totalt ,4 % 4,5 % 8, % Tabell 2 redovisar den procentuella folkökningen för olika åldersgrupper. Folkökningen väntas bli stor i gruppen 8-år eller äldre, som är en viktig grupp ur ett resursperspektiv. I stort sett hela befolkningen över 8 år får någon form av stöd från kommunens verksamhet. Den här gruppen ökar. enligt prognosen med över tio procent under åren och nära 34 procent för hela tioårsperioden. Ur ett annat verksamhetsperspektiv ser man att befolkningen i grundskoleålder (6 15 år) ökar med drygt 9 barn fram till och med år 216, vilket motsvarar 1 procent. Av skolbarnen är det antalet mellanstadieelever som antas öka mest, nära 15 procents ökning. Under senare delen av prognosperioden är det elever i högstadiet och gymnasiet som förväntas öka mest, båda med en ökning kring 17 procent. 1) I Sävar kommundel ingår även Holmöns befolkning. Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

8 Holmsund/Obbola Diagram 5. Holmsund/Obbola, befolkningen 212 och förändringar till och med Förändring till år Under prognosperioden ökar kommundelen sin befolkning med drygt 3 personer. Detta motsvarar nära fyra procent. et -åringar antas öka i början av prognosperioden, en ökning som största del kan förklaras av att barnafödandet i Holmsund/Obbola var ovanligt lågt under basåret 212. Därför ger det till synes ökade antalet -åringar ingen större effekt i åldersgruppen 1 5 år. Kommundelen förväntas få en stor ökning i gruppen äldre. Fram till och med år 216 är ökningen av personer som är 8 år eller äldre drygt fem procent, men totalt under hela prognosperioden beräknas gruppen öka med 24 procent. Ser man till grundskoleåldrarna 6 15 år förväntas barnen i dessa att öka under prognosperioden. Fram till år 216 ökar gruppen med drygt 14 barn vilket motsvarar 13 procent. Under hela prognosperioden ökar andelen barn i åldrarna 6 15 år med drygt 24 barn motsvarande 23 procent. Gruppen gymnasiebarn (16 18 år) väntas minska på kort sikt men öka kraftigt under senare delen av prognosen. Tabell 3. Holmsund/Obbola år ,7 % -1,8% 14,6 % ,% 1,6 % -,5% ,4 %,9 % 14,5 % ,3 % 5,7 % 33,4 % ,7% 26,8 % 25,9 % ,% 29,2 % -5,6% ,5 % -9,% -5,9% ,4 %, % 4,4 % ,6% -1,8% -2,4% ,% -,1% -5,1% ,1 % -1,1% 11,9 % , % 26, % 53,7 % ,9% 8,5 %,9 % Totalt ,9 % 1,6 % 3,6 % 8 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

9 Hörnefors Diagram 6. Hörnefors, befolkningen 212 och förändringar till och med Förändring till år Fram till år 222 förväntas befolkningen i Hörnefors kommundel att öka med nära 16 personer motsvarande 3,5 procent. Av diagram 6 framgår det att Hörnefors har relativt små förändringar att vänta i förskoleåldrar och grundskoleåldrar. Men i tabell 4 framgår det att antalet elever i låg- och mellanstadiet antas ha en svag utveckling i början av prognosperioden för att därefter öka mot slutet, medan antalet elever i högstadiet väntas öka i början av prognosperioden för att därefter minska. Den största förändringen i Hörnefors kommun del finner vi i gruppen yngre pensionärer (65 79 år). Under den kommande budgetperioden bedöms gruppen öka med 122 personer vilket motsvarar 16 procent. Gruppen äldre (8-w år) ökar med 26 personer under samma period för att därefter öka med ytterligare 44 personer under andra delen av prognosperioden. Tabell 4. Hörnefors år ,8 %, % 6,8 % , % 2,7 % 6,8 % ,9% 6, % 2,9 % ,8% 13,8 % 8,3 % ,3 % -12,4% -2,5% ,5% -3,2% -24,% ,2% -5,3% -8,3% ,2 % 3,8 % 13,3 % ,7 % -2,5% -1,8% ,6% -,2% -4,8% ,1 % 3,2 % 19,8 % ,4% 3, % 26,8 % ,6 % 5,4 % 31,4 % Totalt , % 1,4 % 3,5 % Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

10 Sävar Diagram 7. Sävar, befolkningen 212 och förändringar till och med Förändring till år I Sävar förväntas en relativt stor ökning i gruppen unga. Ser man till grundskoleåldrarna (6 15 år) prognosticeras en ökning på nära 22 barn, motsvarande 22 procent för hela prognosperioden. Ökningen är som starkast i den första delen av prognosen. Ser man till budgetperioden redovisas en folkökning på nära 16 barn i åldern 6 15 år. Gruppen över 8 år ökar med 121 personer motsvarande 55 procent under hela prognosperioden, där den stora ökningen sker i den andra delen av prognosperioden. För budgetperioden är motsvarande ökning 41 personer motsvarande nära tolv procent. Tabell 5. Sävar år ,2 % -1,1% 1,1 % ,6% 2, % -3,7% , % -4,8% 8,5 % ,4 % 1,2 % 16,7 % ,8 % 29,4 % 57,6 % ,7% 25,8 % 8,6 % ,7%, % -7,7% ,3 % -,3%, % ,3 % -3,9% 1,2 % ,8% 1,8 % -2,1% ,7 % -1,5% 7,1 % ,4 % 37,5 % 54,5 % , % 23,8 % 56, % Totalt ,5 % 2,7 % 5,3 % 1 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

11 Prognosantaganden Befolkningsprognosen bygger på en rad antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. För flyttningar och barna födande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respektive barnafödandet kommer att ske. Inrikes flyttningar I början av 2-talet hade Umeå kommun ett positivt nettotal för inrikes flyttningar. De senaste åren har kommunen haft svagt positiva tal eller relativt stora förluster mot övriga landet. Umeå är en universitetsstad och detta återspeglar sig i åldersfördelningen bland inflyttarna till kommunen. Nära hälften av inflyttarna till kommunen är unga vuxna i åldern år. Denna åldersgrupp kommer att vara fortsatt hög i hela Sverige några år ytter ligare till följd av de stora barnkullarna som föddes Denna ökning antas ge en något högre inflyttning de första prognosåren. Mot slutet av prognosperioden minskar antalet unga vuxna i norrlandslänen och övriga riket, vilket förväntas ge en minskad inflyttning till Umeå kommun. Samtidigt antas utflyttningen vara relativt hög då de stora barnkullarna från slutet av 198-talet och början av 199- talet avslutar sina studier. Detta ger åter ett nettotal nära noll för inrikes flyttningar. Utrikes flyttningar I flyttningsutbytet med utlandet har Umeå kommun under en lång tid haft ett relativt stort positivt nettotal, men detta netto har minskat det senaste året. Det beror till stor del på att de utländska studenter som kom i allt större skaror fram till ändringen av studielagen nu utvandrar efter avslutade studier. Även om inte alla utländska studenter lämnar landet är benägenheten att utvandra många gånger högre bland studenter än för asyl- eller anhöriginvandrare 2. De närmaste åren antas utvandringen fortsätta på en hög nivå som avtar i takt med att de utländska studenterna lämnar universitetet. Flyttning totalt Diagram 9 visar hur den totala inflyttning och utflyttningen sett ut under perioden samt prognos Diagram 8. Inrikes och utrikes flyttningar och antaganden Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare Prognos ) Återutvandring efter tid i Sverige, Statistiska centralbyrån, Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 211:1 Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

12 över utvecklingen Under den observerade perioden har inflyttningen varit större än utflyttningen för samtliga år utom tre. Framöver antas flyttnettot ha en relativt jämn utveckling totalt sett, där första perioden med stor inrikes inflyttning dämpas av en stor utvandring. I slutet av prognosperioden sker det omvända där ett minskande inrikes netto vägs upp av ett svagt ökande netto mot utlandet. Barnafödandet Inom demografiska prognoser använder man termen fruktsamhetstal som en beskrivning av sannolikheten för kvinnor i en viss ålder att föda ett barn. Dessa åldersspecifika fruktsamhetstall utgör tillsammans den summerade fruktsamheten, som skattar antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. et barn blir sedan beroende av ett områdes fruktsamhetstal tillsammans med antalet kvinnor i fertil ålder. I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten i Umeå och i Riket, både historiskt och antaganden till grund för föreliggande prognos. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 3. Under 212 var den summerade fruktsamheten 1,68 barn per kvinna i Umeå kommun och 1,91 i riket som helhet. I Diagram 1 framgår det att Umeå har genomgått ett skifte från att före år 1992 haft en fruktsamhet som legat väldigt nära riksgenomsnittet, har man därefter haft en lägre fruktsamhet. Detta skifte kan förklaras av utökat antal platser vid Umeå universitet då personer oftast väljer att inte skaffa barn under pågående studier. Det ökade antalet studenter har alltså lett till en selektiv inflyttning och samma mönster återfinns även i andra orter där högskolan har växt kraftigt. Kommunens genomsnittliga avstånd till rikets summerade fruktsamhet ökade under år 212. Under prognosperioden 3) Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 212:2 Diagram 9. In- och utflyttning och antaganden Inflyttade Utflyttade Prognos Diagram 1. Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren ,5 2, Umeå Riket Glidande medelvärde Prognos 1,5 1,,5, (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

13 antas fruktsamheten i kommunen fortsätta sjunka något i jämförelse med SCB:s antaganden för riket, för att sedan följa rikets utveckling, men på en något lägre nivå. Dödsriskernas utveckling Dödsriskerna som används är de som observerats för riket per 1-årsklass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir stora när beräkningarna baseras på observerad dödlighet i kommunen. I stort ligger medellivslängden för Umeå väldigt nära den för riket. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 11. Födda och döda et födda förväntas öka i Umeås kommun. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199- talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Antagandet om en ökad inflyttning till kommunen bidrar också till viss del till det ökade barnafödandet. et döda förväntas öka trots att prognosen följer SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas Diagram 11. SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män döda per 1/inv Ålder döda per 1/inv Ålder ,1, ,1,1,1,1,1, Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd ) Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige 21 21, Demografiska rapporter 211: , 25, Diagram 12. födda och döda, observerat åren och prognos för åren Födda Döda Prognos Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

14 öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Bostadsbyggande De antaganden som görs om byggnation påverkar både var i kommunen den inflyttade befolkning förväntas bosätta sig och hur de inomkommunala flyttningarna utvecklas. Generellt kan man säga att befolkningen ökar i områden där det byggs bostäder, medan folkmängden står stilla eller minskar i områden där det inte tillkommer nya bostäder. Det finns vissa undantag från detta, till exempel kan äldre småhusområden uppleva en stor befolkningsökning när det sker föryngring i området. Det är då resultatet av ett generationsskifte som sker i småhusområden där en äldre befolkning med utflugna barn flyttar och ersätts av inflyttning av en yngre befolkning i familjebildande ålder. Det finns flera sådana exempel i Umeå kommun. Årets prognos har ett något högre bostadsbyggande än förra årets prognos. Under hela prognosperioden förväntas det byggas cirka 5 5 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Vilka som väljer att flytta in i nybyggda bostäder är betydligt svårare att beräkna än befolkningen hur befolkningen utvecklas i de bostäder som finns idag. Vidare är det svårt att förutse exakt när ett område blir klart för inflyttning eller om de nya bostäderna blir försenade eller av någon anledning inte kommer till stånd. Liksom för befolkning i befintliga bostäder ökar osäkerheten i prognosen ju längre prognoshorisonten är. Samtidigt är andelen nybyggda lägenheter en relativt liten andel av det totala antalet lägenheter i kommunen och bostadsbyggandet har en liten påverkan på kommunens befolkningsförändring totalt sett. Däremot kan stora differenser mellan prognos och utfall uppstå för små områden med stor nyproduktion av lägenheter. Därför finns det en nybyggnationsprognos samtidigt som det finns en prognos för befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet. Tillsammans skapar dessa två prognoser totalprognosen för Umeå kommun. Sammanfattning av de demografiska komponenterna I tabell 6 framgår det att det främst är födelseöverskottet, det vill säga födda minus döda, som ligger bakom Umeå kommuns folkökning. I början av prognosperioden antas vinsten i flyttningsutbytet med övriga riket bidra ungefär lika mycket som vinsten i flyttningsutbytet med utlandet. Mot slutet av prognosperioden antas minskat antal personer i åldern 2 24 bidra till att nettot mot övriga riket avtar medan en sjunkande utvandring antas bidra till ett ökat netto mot övriga riket. Diagram 13. Antagande om bostadsbyggande perioden Flerbostadshus Småhus Specialbostäder (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213

15 Jämförelse med tidigare års prognos För åren antas en årlig genomsnittlig folkökning på cirka 87 personer jämfört med förra årets prognos som hade en genomsnittlig åldrig ökning på kring 8 personer. År 221 beräknas folkmängden i Umeå kommun uppgå till invånare enligt årets prognos jämfört med personer i förra prognosen. I tabell 7 visas skillnader mellan föregående års prognos och årets prognos. För år 212 jämförs utfallet med prognostiserat värde. Totalt var utfallet 26 personer färre än vad som skattades i förra prognosen. I förra årets prognos hänger detta prognosfel med under efterföljande år. I tabellen går det att utläsa att antalet -åringar väntas bli fler i årets prognos än i förra årets, vilket med tiden medför att även åldersgruppen 1 5-åringar antas bli större. Förra årets prognos överskattade inflyttningen totalt sett för år 212, vilket gav störst effekt i åldersgruppen år där inflyttningen är stor. I årets prognos har antagandena om inflyttningen justerats ner för de första prognosåren vilket förklarar den svagare utvecklingen i samma åldersgrupp. Nytt för årets prognos är att separata utvandringsrisker används för den inrikes utflyttningen respektive utvand- Tabell 6. År Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttning Inrikes inflyttning Invandring Utflyttning Inrikes utflyttning Utvandring Flyttnetto Inrikes netto Utrikes netto Tabell 7. Ålder w Totalt åringar ringen. Detta gör att nettot i prognosperiodens slut i flyttningsutbytet mot övriga riket är litet samtidigt som nettot mot utlandet är stort. Nettotillskottet blir mer utspritt över åldrarna och inte lika koncentrerat till de unga vuxna. Det förklarar till stor del varför åldersgruppen åringar har en något svagare utveckling i årets prognos samtidigt som ökningen är större i gruppen år. Det ökade antalet äldre förklaras av att SCB i sin senaste befolkningsprognos för riket antar att de åldersspecifika dödsriskerna minskar något snabbare än vad som antogs i den SCB-prognos som låg till grund för förra årets prognos. Utredningar och rapporter nr 3, april (16)

16 Umeå kommun, Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon E-post umea.kommun@umea.se