Söderhamns kommun Årsredovisning

Transkript

1 Söderhamns kommun Årsredovisning

2 03 Inledning 03 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 04 Viktiga händelser 06 Organisationsschema 07 Uppföljning av kommunens mål 08 Förvaltningsberättelse 08 Ekonomi 09 Omvärlden -Arbetslöshet -Befolkning -Samverkan 14 Vision, mål och varumärke 32 Finansiell analys 40 Framåtblick 41 Personal 44 Räkenskaper 44 Drift- och investeringsredovisning 47 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Noter 55 Kassaflödesanalys 56 Redovisningsprinciper 58 Sammanställd redovisning 60 Nämnder och bolag 60 Kommunfullmäktige 61 Revisionen 62 Kommunstyrelsen 64 Överförmyndarnämnden 65 Valnämnden 66 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 69 Bygg- och miljönämnden 70 Barn- och utbildningsnämnden 72 Nämnden för lärande och arbete 74 Socialnämnden 76 Omvårdnadsnämnden 78 Söderhamns Stadshus AB 78 Söderhamn Elnät AB 79 Söderhamn NÄRA AB 81 Faxeholmen 84 Kommunalförbund 86 Revisionsberättelse

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ett positivt Söderhamn innehåller två delar, dels nyanställning av nya medarbetare vilket påbörjades redan och dels att upphäva 15-timmarsbegränsningen för barn till bland annat arbetslösa. Landskaps- och länssamverkan ökade befolkningen i kommunen med 240 personer. Under många år har Söderhamn minskat sin befolkning med ett genomsnitt av 200 personer per år. Detta gör att skillnaden mellan prognosen och utfallet är hela 440 personer vilket vi noterar med glädje. har innehållit mycket av såväl landskaps- som länssamverkan. Arbetet för att tillsammans med Bollnäs, Nordanstig och Hudiksvall bilda ett utbildningsförbund för vuxen- och gymnasieutbildning har påbörjats. Dessutom pågår ett arbete för att se om vi också ska bilda en gemensam HR-organisation. Värt att notera är också att det under året beslutades om att landstinget ska ombildas till regionkomun med ett direktvalt fullmäktige. Samarbete mellan kommun och näringsliv Social investeringsfond Under har vi fortsatt att utveckla samarbetet mellan kommunen och näringslivet för att stärka företagandet, förbättra företagsklimatet och bidra till fler jobb i vår kommun. Samarbetsprojektet tillsammans med fastighetsägarna, Etablera i Söderhamn, har fortgått och där arbetar vi tillsammans för nya etableringar i kommunen. Vi har också fortsatt att aktivt stödja Nyföretagcentrums verksamhet med stöd till nya företagare. Olika nätverksträffar och utbildningssatsningar har genomförts. Dessutom har Tillväxtrådets satelliter börjat finna sina roller och arbetar på ett mycket bra sätt. Vi har också fortsatt att avsätta medel till vår sociala investeringsfond. Syftet är att nämnder i samverkan ska kunna söka pengar för att göra tidiga insatser för att stärka människors livskvalitet, samtidigt som framtida utanförskap och kostnader ska minimeras. Projekt 100 jobb, centrumutveckling och oljesanering Under året har vi utvecklat projektet 100 jobb, som inneburit att arbetslösa personer som fått sin försörjning via försörjningsstöd, fått jobb inom projektet. Socialnämnden och Lärande- och arbete i samverkan med Arbetsförmedlingen, har anställt 100 arbetslösa. Effekterna är goda, både ekonomiskt och socialt inte minst för barnen till deltagarna som får leva i ekonomiskt och socialt mer stabila familjer. Arbetet med satsningen på Söderhamns centrum fortsatte under. I höstas gjorde vi en rejäl omstart för att på allvar lyfta in fler av medborgarnas synpunkter i arbetet med olika dialoger och möten. Saneringen efter råtalloljeutsläppet har även under fortgått och ett mycket bra arbete har utförts för att minimera verkningarna efter utsläppet. Kunskapslyftet Fortsatt utveckling av varumärket och inriktningsmålen KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Söderhamns kommuns medborgare och företag får bra service av våra medarbetare. Det visar undersökningen Insikt som SKL gjort med dem som varit i kontakt med kommunen. Det är också en viktig del och byggsten i den positiva anda som allt fler säger sig både uppleva och dela i vår kommun. Med den kunskapen är det med stolthet vi lämnar detta bokslut. Arbetet för att fortsätta att utveckla vårt varumärke med flexibelt lärande, entreprenörskap och vår skärgård fortsatte under året och likaså arbetet för att gå mot de av kommunfullmäktige antagna inriktningsmålen. Allt detta är viktiga byggstenar för att fortsätta det positiva utvecklingsarbetet och stärka den nya anda som allt fler av oss upplever. Där spelade också försommarens lyckade Pridefestival en viktig roll. Världsarvsinvigning och kungabesök Vi kunde också glädja oss åt att Erik Anders i Asta tillsammans med sex andra Hälsingegårdar hade sin högtidliga världsarvsinvigning under året. Erik Andersgården fick tidigt i höstas besök av kungaparet, i samband med att kungen genomförde länsbesök med anledning av sitt firande av 40 år på tronen. Från kommunens sida vill vi slutligen hjärtligen tacka alla skickliga och kreativa medarbetare och förtroendevalda för ert arbete under. Tillsammans skapar vi ett ännu bättre och mer positivt Söderhamn! Det kommunala kunskapslyftet där skolan tillförs 6,5 miljoner per år tog också sin början under året. Personal i skolan kommer att få kompetensutveckling inom en rad olika områden, för att kunna arbeta med genomtänkta och tidiga insatser i skolan. I det arbetet så stärks även organisationen med nya medarbetare. Förskolelyft Under beslutade fullmäktige i samband med budgetuppdateringen att följa upp det kommunala kunskapslyftet med ett förskolelyft. Förskolelyftet innebär att förskolan stärks med ytterligare 10 miljoner årligen och Sven-Erik Lindestam (S), Kommunstyrelsens ordförande 3

4 SÖDERHAMN I juni anordnades första Skärgårdstriathlon. Deltagarna simmade, cyklade och sprang, med start på Stenö havsbad och målgång i centrala Söderhamn. Hälsingegården Erik-Anders i Söderala stod först på programmet när kungaparet besökte Gävleborg 29 augusti. Stenbergaskolans idrottshall i Ljusne brann ner till grunden 29 maj. Lokalen med gymnastiksal, bad och omklädningsrum används av både skola och föreningar. I juni hölls Söderhamn Pride som blev en stor succé. Över tvåtusen personer deltog i paraden som arrangerades av Majs Keller och Lennart Westman. 4

5 Kommunstyrelsen har avsatt 13,5 miljoner för att utveckla Söderhamns centrum Den 19 augusti hölls en temadag i Strykjärnsparken. Därefter arrangerades flera medborgardiaologer under hösten. Söderhamn fick under ett hedersomnämnande som Sveriges bästa friluftskommun. Den 11 augusti orsakade ett kraftigt regnoväder stora problem i Söderhamns kommun. Centrala delar av Vågbro hamnade under vatten och vägen under Söderhamnsporten stängdes av helt. Elever och lärare från Esayidi FET college, Ugu District, Sydafrika, besökte Söderhamn i februari genom Atlas/Athenaprojektet Ungdomars attityder till viktiga livsfrågor. I april samma år åkte elever och lärare från Samhällsvetenskaps- Naturvetenskaps- och Vård och omsorgsprogrammen till Sydafrika. Saneringen av råtallolja från Arizona Chemical fortsatte under året. 5

6 ORGANISATIONSSCHEMA Kommunfullmäktige Valberedningen 49 ledamöter Revision Kommunstyrelsen Ordförande: Sven-Erik Lindestam (s) 15 ledamöter ORGANISATIONSSCHEMA Kommunstyrelseförvaltningen Kommunchef: Margareta Högberg Verksamhet: Koncernövergripande frågor, information/marknad, övergripande strategier och tillväxtfrågor, ekonomi och personalfrågor. Omvårdnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olov Hedman (s) 11 ledamöter Omvårdnadsförvaltningen Kultur- & samhällsutvecklingsnämnden Ordförande: Lillemor Svensson (s) Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen Förvaltningschef: Gunnar Mellqvist Verksamhet: Kultur och fritid, tekniska verksamheter, kost, planering och utförande, central service. Socialnämnd Ordförande: Mattias Benke (s) 11 ledamöter Socialförvaltningen Förvaltningschef: Else-Marie Nilsson Förvaltningschef: Karin Wiklander Verksamhet: Vård och omsorg, hemtjänst, trygghetslarm, personlig assistans, ledsagarservice. Nämnden för lärande och arbete Ordförande: Ove Söderberg (s) 9 ledamöter Förvaltningen för lärande och arbete Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning. Bygg- och miljönämnden Ordförande: Lennart Gard (s) 7 ledamöter Förvaltningschef: Thomas Norgren Bygg & Miljöförvaltningen Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor. Verksamhet: Miljö- och hälsoskydd, bygglov, livsmedelskontroll, bostadsanpassning, konsumentvägledning, energirådgivning. Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Bo Wikström (s) 11 ledamöter Förvaltningschef: Sture Zetterberg Överförmyndarnämnd Ordförande: Barbro Ytterström (s) Förvaltningschef Tomas Hartikainen Verksamhet: Barnomsorg, kulturskola, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasium. Valnämnd Ordförande: Kjell Pettersson (s) Kommunala bolag Söderhamns Stadshus AB Söderhamns Elnät AB Söderhamn NÄRA AB Faxeholmen AB Kommunalförbund Södra Hälsingland (Räddningstjänsten & Alkoholhandläggning) Inköp Gävleborg 3 ledamöter Verksamhet: Tillsynen av förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap i kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen 6 11 ledamöter 7 ledamöter

7 SAMMANSTÄLLNING UPPFÖLJNING AV MÅL Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För budgetperioden till 2015 har kommunfullmäktige fastställt 4 finansiella mål och 6 verksamhetsmål. Nedan finns en sammanfattning över måluppfyllelse för de 10 målen. Mer detaljerad analys och uppföljning finns under avsnitten vision, mål och varumärke samt i den finansiella analysen. Finansiella mål Resultatmål 2015 Resultatnivån når inte upp till det mål som är satt. Investeringsnivån har varit väldigt låg i början av budgetperioden. Kommunen har minskat sin låneskuld kraftigt under perioden. Minst 4 mkr, plus reavinster från försäljning av mark, ska årligen avsättas för den ansvarsförbindelse för intjänade pensionsförmåner till anställda före år 1998, som ligger utanför balansräkningen. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommunen har avsatt mer medel än uppsatt mål. Verksamhetsmål Årets resultat ska under perioden uppgå till 80 mkr. (Det vill säga 20 mkr i genomsnitt för hela budgetperioden, ej inräknat extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 mkr). Investeringsmål Investeringarna ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Låneskuld Vid utgången av 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december. Avsättning pensioner Attraktiv skärgårdskommun Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Långsiktigt hållbart samhälle Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex. Utveckling av infrastruktur Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Detta mål har gått från gul gubbe vid bokslutet till grön gubbe för detta bokslut. De har nu satt planen framåt för måluppfyllelse senast Flexibelt lärande Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt årligen öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Många av de satta aktiviteterna för är genomförda. Det som gör att målet över hela perioden får en gul gubbe är den del av målet som som säger att centrum ska ha en stark skärgårdskänsla, då detta arbete är försenat. Detta mål följer inte SMARTa målmodellen som de andra målen men de är starkt pådrivande och därmed på god väg mot måluppfyllelse. Bättre företagsklimat Söderhamn ska senast 2015 ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med. SAMMANSTÄLLNING UPPFÖLJNING AV MÅL Måluppfyllelse : För de finansiella målen gäller att de är helt uppfyllda det enskilda året utifrån målformuleringen. Inom inriktningsmålen har en utvärdering av de aktiviteter som ligger för året skett. För att få en grön gubbe (på måluppfyllelsen ) ska minst 75 % av aktiviteterna vara klar. Nöjda brukare I Söderhamn ska nöjdheten årligen öka inom omsorgen för barn, äldre och funktionshindrade Anledningen till den gula gubben är att det i vissa brukargrupper är svårt att öka nöjdheten då den redan ligger högt, i vissa grupper är den 100 %. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen redovisar ett positivt resultat för motsvarande 6 mkr. Ökade skatteintäkter med 6,4 mkr (exklusive skatteväxling) och återbetalning av inbetalda sjukförsäkringspremier från AFA med ca 26 mkr är det som räddar kommunens resultat. Om det inte varit för dessa intäkter hade kommunen för första året på länge redovisat ett underskott. Flera av kommunens verksamheter har haft det besvärligt under året och nämnderna redovisar ett underskott mot budget med 8 mkr. Resultatet har påverkats negativt med 8,6 mkr på grund av sänkt ripsränta vid beräkning av pensionsskulden. Skatteintäkterna har ökat, vilket är en kombination av förbättrad konjunktur men även ett resultat av mindre befolkningsminskning än vad som befarades vid budgeteringstillfället. Under året har nettokostnaderna ökat markant. Orsakerna till ökningen är många men några exempel är stora kostnadsökningar inom socialnämndens verksamheter, ökade kostnader inom hemtjänsten, satsningen på 100 nya jobb samt att en del av återbetalningen (ca 9 mkr) från AFA har använts för vissa engångskostnader. Det gäller att finna en balans mellan skatteintäkterna och nettokostnaderna. Årets nettoinvesteringar i kommunen var 32 mkr, budgeterad investeringsnivå låg på 113,4 mkr. Anledningen till den låga investeringsnivån är att flertal stora investeringsprojekt har försenats såsom energieffektiviserings- investeringar, investering i skolor samt flertal utvecklingsinvesteringar. Skattefinansieringsgraden, vilken mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad, har förbättrats och har under de senaste två åren varit hög i och med att ett flertal investeringar är senarelagda. Under uppgår skattefinansieringsgraden till 173 procent. Ett av kommunens finansiella mål är att låneskulden ska vara oförändrad eller minska. Under året har kommunen minskat sin låneskuld kraftigt. Den har minskat med ca 83 mkr sedan. Stärkt soliditet och minskat pensionsåtagande Soliditeten i kommunen har under året stärkt och ökade med 6 procentenheter till 59 procent. Ökningen beror på att det egna kapitalet ökat mer än tillgångarna under året. Detta beror främst på att kommunen har amorterat av skulder under året, betalat in till en pensionsförsäkring samt att kommunen har gjort få investeringar under året. Det totala pensionsåtagandet minskade under året med 46,5 mkr. Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 829 mkr. Detta kommer att innebära ökade pensionskostander, omkring år 2026 då utbetalningarna beräknar vara som högst, med ca 20 mkr i jämförelse med årets nivå. För att kapa topparna i dessa SÖDERHAMNS KOMMUN - Fakta i siffror, 5 år i sammandrag Allmänt Befolkning Total utdebitering inklusive avgift till kyrkan 32,6 32,9 32,9 32,9 33,2 - kommunal utdebitering 21,4 21,4 21,4 21,4 21,7 Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 9,6 2,2 11,5 12,9 6,0 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter 98,8% 99,6% 98,5% 98,2% 100,8% Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,8% 0,2% 0,9% 1,0% 0,5% Årets resultat per invånare, kr Investeringar, skulder och soliditet Nettoinvesteringar, mkr Självfinansieringsgrad av investeringar 94,0% 96,1% 106,8% 279,5% 177,5% Totala skulder, mkr varav koncernens andel i internbanken Kommunens skulder, mkr exkl. koncerngem. lån Kommunens låneskuld, mkr Kommunens skulder per invånare, kr Soliditet i % 52,3% 54,0% 53,4% 53,0% 59,1% Soliditet i % inklusive pensionsförpliktelser (ansvarsförb.) -11,8% -1% -19,4% -17,8% -17,0% Personal Antal årsarbetare (inklusive vikarier) per 31/

9 Den totala ekonomin för åren bedöms svag. Om nämndernas underskott fortsätter finns i princip inget utrymme för att öka kommunens kostnader inom andra områden. Eventuellt kommer medel från AFA rörande sjukförsäkringspremier avseende år 2004 att utbetalas under Detta skulle i sådana fall innebära en engångsintäkt med cirka 12 mkr. Skulle den positiva befolkningsutveckling som kommunen hade under fortsätta kommer det att ge en effekt på skatteintäkterna En mer utförlig framåtblick återfinns i den sammanfattande finansiella analysen. något lägre. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att utvecklingen i omvärlden går åt rätt håll. kännetecknas av ett år med svag ekonomisk utveckling och svensk ekonomi har hållits tillbaka av problemen i omvärlden som mycket långsamt håller på att lösas. Därför fortsätter lågkonjunkturen de närmaste åren, men i en mildare form än tidigare. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till att tillväxten ökar 2014, såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter växer i relativt snabb takt. Även exporten ökar, men här väntas tillväxten bli mer begränsad. Utvecklingen i omvärlden har gradvis stärkts under. På de flesta håll ser förutsättningarna ännu bättre ut inför 2015, men tillväxten internationellt kommer trots det inte att nå upp i några högre tal och det får till följd att också den svenska exportens utveckling blir relativt dämpad. Koncernen Helägda kommunala bolag Konjunkturen vänder upp Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat med 22,4 mkr (29,3 mkr ). Alla enheter gick med vinst under året. Resultat efter finansiella kostnader uppgår till 36,6 mkr 64,6 mkr att jämföra mot 64,6 mkr. Soliditeten för koncernen uppgick i bokslutet till 34 procent vilken innebär en förbättring med 1 procentenhet i förhållande till. Koncernen har en låneskuld som uppgår till 929,9 mkr (932,5 mkr ). 91 procent av denna (848,8 mkr) hanteras av kommunens internbank. En mer utförlig beskrivning över de helägda kommunala bolagen återfinns i den sammanställda redovisningen. Efter en svag sommar och höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Bedömningen är att framförallt exporten och investeringarna ökar i år. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder uppåt. Betydande ökningar förutses också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Framåtblick Omvärldsanalys *källa SKL, Riksbanken Efter två år med svag tillväxt förväntas den svenska ekonomin öka i år. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten blir FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utbetalningar av pensionsförpliktelser har kommunen ett finansiellt mål att årligen avsätta minst 4 mkr till ansvarsförbindelser för pensioner. Avsättningen påbörjades i bokslutet för 2007 och har sedan fortsatt. Under har 8 mkr inbetalats ytterligare. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL ) Procentuell förändring om inte annat anges BNP Sysselsättning, timmar* 2,9 Arbetslöshet, nivå 2,0 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 Konsumentpris, KPI 3,0 Realt skatteunderlag** 2,6 *Kalenderkorrigerad utveckling **Korrigerat för regeländringar 1,3 0,9 2,6 3,6 0,7 0,4 0,8 1,4 2,8 2,3 2,8 3,1 3,0 2,5 2,8 3,1 1,1 0,5 1,0 1,6 0,9-0,1 0,7 2,4 1,9 1,7 1,3 1,9 3,5 1,5 2,4 3,4 1,8 2,9 2,3 2,8 0,8 3,7 3,7 1,9 2,9 1,7 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE av återbetalningar från AFA. Nominellt oförändrade statsbidrag är en faktor som bidrar till att försvaga intäkterna eftersom dessa urholkas av höjda priser och löner, säger Annika Wallenskog, tf avdelningschef och chefekonom på SKL. Kombinationen av ökade kostnader och oförändrade reala intäkter innebär att kommunsektorns resultat påtagligt försvagas i år. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet i år uppvisa ett underskott motsvarande 1,6 procent av BNP. Också det en försvagning mot föregående år. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger, ökar också pris- och löneökningstakten. Arbetsmarknad Kommun och landstingssektorns finansiella utveckling *källa SKL Efter några år med svag tillväxt blir det nu bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent. Resultatet för kommunerna blir 4,9 miljarder och 2,2 miljarder kronor för landstingen för Fortsatta positiva signaler från omvärlden och svensk ekonomi gör att SKL:s ekonomer gör den bedömningen. Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna som bidrar till den högre tillväxten. Kommunsektorns kostnader bedöms däremot öka i ungefär samma omfattning som i fjol, vilket innebär 1,5 procents ökning i fasta priser. Precis som förra året kommer kommunerna för visa upp starka resultat men för landstingen ser det kärvare ut. Nästa år (2014) ser det ut som att det blir betydligt kärvare både för kommunerna och landstingen trots att tillväxten i omvärlden och i Sverige tar lite bättre fart, säger Annika Wallenskog, tf chefekonom på SKL. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner pris- och löneökningstakten till mycket låga tal. Det gör att kommunernas och landstingens skatteunderlag, i nominella tal, utvecklas långsammare än normalt. I reala termer, det vill säga efter justering för pris- och löneökningar i kommunsektorn, har däremot skatteunderlaget utvecklats förhållandevis starkt. Även i år blir tillväxten i skatteunderlaget bättre än normalt (+1,3 procent realt). Trots en fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget beräknas kommunsektorns inkomster inte öka, realt sett. Vi har då inte räknat med ytterligare tillskott i form 10 Läget på den svenska arbetsmarknaden förväntas bli bättre gradvis under Nedgången i arbetslösheten beräknas dock bli liten. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten hållit sig kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt i år. Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av året. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Arbetsförmedlingens prognos visar minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning Stämningsläget inom det privata näringslivet är väsentligt bättre än för ett år sedan. Det gäller framför allt inom industrin där hälften av företagen väntar sig en ökad efterfrågan. Jobben ökar inom många yrken och i samtliga län under 2014, men inom tillverkningsyrken sker en minskning. Ett exempel är olika montörsyrken. Starkast tillväxt av jobb sker i storstadslänen, och där sker ökningen främst i yrken som är hemmahörande inom den privata tjänstesektorn. De län som får minst del av den växande jobbkakan är län som har en stor industrisektor, exempelvis Västmanland och Gävleborg. Inom arbetsmarknaden blir det allt mer tydligare att det är de mer kvalificerade yrken som behöver rekrytera ny arbetskraft samtidigt som det finns ett överskott bland de yrken som inte har lika höga utbildningskrav. Det här betyder att det mest sannolika är att arbetslösheten främst kommer att minska bland personer som har en gymnasial eller högre utbildning alternativt en specialkompetens. Prognosen för 2014 visar dock att antalet personer som enbart har en förgymnasial utbildning kommer öka. Det är oerhört viktigt att fler personer fullföljer sina studier för att öka sina chanser att få ett arbete.

11 Söderhamns näringsliv och arbetsmarknad Söderhamns logistiskt gynnsamma läge gör att många väljer att dagpendla till närliggande orter som Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Sammantaget gör detta att kommunen har en dynamisk arbetsmarknad, med en bra mix i arbetsmarknadsutbudet. Det pågår ett omfattande lobbyingarbete för att få till dubbelspår på Ostkustbanan. Arbetet har prioriterats av kommunen och Region Gävleborg. Ett dubbelspår skulle få väldigt stor betydelse för regionens tillväxt. Skogen går som en röd tråd genom Söderhamns näringsliv. Från alla som arbetar i skogen, till sågverk som Rundvirke och Stora Enso Timber. EcoLog tillverkar skogsmaskiner och Söderhamn/Eriksson producerar sågverkslinjer. Arizona Chemical förädlar råtallolja och Vallviks Bruk producerar pappersmassa. Samtliga företag är stora och viktiga arbetsgivare i kommunen. Söderhamn har på senare år sett en förändring av arbetsmarknaden. En allt starkare tjänstesektor har vuxit fram. Datasupport och designföretag är tydliga exempel. Söderhamns största privata företag är idag Teleperformance. Även närvaron av offentliga aktörer är påtaglig. Patent och Registreringsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Skogsstyrelsen har samtliga verksamheter i Söderhamn. Kommunens tillväxtråd är en mötesplats mellan offentlig sektor och näringslivets olika föreningar. Här diskuteras tillväxtfrågor i vid mening. Under senare år har rådets arbete och organisation förnyats och vitaliserats. Länet och kommunen erbjuder bra förutsättningar för vindkraft. WPD:s planer på en vindkraftspark utanför Storjungfrun fortskrider, liksom Bergviks Skogs planer i Ödmården. Ett unik samarbete har inletts Etablera i Söderhamn - mellan kommunen och ett flertal fastighetsägare med syfte att locka företag att etablera sig i Söderhamn. Samarbetet har genererat ett flertal etableringar. I Söderhamn pågår ett aktivt arbete med att förbättra företagsklimatet, det är ett av de politiska uppsatta inriktningsmålen för kommunen. I senaste undersökningen från Svenskt näringsliv gällande företagsklimatet kunde vi se förbättrat resultat. Svenskt Näringsliv gör årligen en enkätundersökning av företagsklimatet i Sverige. Företagsklimat är, enligt Svenskt Näringslivs definition, summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Enkätsvaren kommer från företag och politiker. I länet är det Söderhamn och Ljusdal som har förbättrat sitt resultat, Ovanåker och Hofors ligger kvar på samma nivå som föregående mätning medan övriga kommuner har försämrat sitt resultat. Omdömet om företagsklimatet på länsnivå blev 2,9 på en 6-gradig skala. Snittet i riket blev 3,3. Arbetsmarknad i Söderhamns kommun Arbetslösheten i Söderhamn har under minskat marginellt från 11,5 procent till 11,4 procent (Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften). I Gävleborg innebar motsvarande en minskning från 11,8 procent till 11,7 procent. Gävleborg har landets högsta arbetslöshet. Extra svår är situationen för de arbetssökande som ännu inte fått någon förankring på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar som saknar arbetslivserfarenhet eller har svag utbildningsbakgrund. Det pågår flera insatser för att stärka de grupper som har det svårt på arbetsmarknaden. De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska höja den arbetssökandes kompetens, förbättra individens anställningsbarhet samt bidra till att underlätta den enskildes möjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den största gruppen utsatta i Gävleborg utgörs av personer som enbart har förgymnasial utbildning. Gävleborg har landets högsta arbetslöshet och är också ett av de län med högst andel inskrivna arbetslösa i de utsatta grupperna. I samband med en tuffare arbetsmarknad ökar behovet av att stötta de utsatta grupperna eftersom de då också måste konkurrera med dem som står närmare arbetsmarknaden. Den här gruppen består av personer som högst har förgymnasial utbildning, är äldre (55+), är utomeuropeiskt födda och/eller personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Söderhamns Kommun 12 Gävleborg 9 Riket Inom kommunens arbetsmarknadsenhet finns bl.a. verksamheten Högtrycket som riktar sig mot unga, vilket är ett framgångsrikt samarbete mellan Kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För personer under 25 år är målet att vara över riksgenomsnittet på Arbetsförmedlingens rankinglista, alltså över plats 145 bland Sveriges 290 kommuner. Att stadigt placera sig över riksgenomsnittet är en utmaning som enbart lyckats kortare perioder, Söderhamn har tidigare varit bland de lägst placerade kommunerna i landet/länet men är nu ofta bäst i länet och ligger stadigt mellan 65-90:e plats i landet. Ett antal olika arbetsmarknadsaktiviteter, för att bredda och utveckla det ordinarie arbetet, riktade till olika målgrupper har genomförts. Dessa har bidragit till det positiva resultatet. Samverkan för ungdomar fortsätter och sker även för målgrupperna utrikesfödda samt personer med försörjningsstöd genom skapade anställningar. 11

12 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar år 35 Söderhamns Kommun 30 Gävleborg 25 Sociala investeringsfonden 20 Riket 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jobbresan, ett samarbete med Nordjobb för att underlätta för ungdomar att få jobb i Norge har fortsatt tillsammans med sex kommuner till i Gävleborg. Sedan 2009 driver Söderhamns kommun tillsammans med arbetsförmedlingen ett arbetsmarknadsprojekt som innebär att arbetslösa erbjuds arbete inom den kommunala verksamheten under ett år. Syftet är att ge långtidsarbetslösa en chans att komma in i arbetslivet. Under utökades denna satsning till 100 arbetsplatser. I november genomfördes en undersökning av de som medverkade i projekten under 2010 och. Resultaten för båda åren är samstämmigt positiva både ur mänskliga som samhällsekonomiska perspektiv. Nära 50 % av deltagarna var i någon form av arbete eller studier, varav 15 % hade ett fast arbete och ca 10 % studerar. Arbetet har uppmärksammats nationellt och som ett resultat av detta är Söderhamn med i ett nationellt pilotprojekt tillsammans med 9 andra kommuner. Projektets syfte är att utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för personer som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Befolkningstruktur och utveckling Befolkningen i Söderhamn ökade med 240 personer under. Det är första gången på 20 år som befolkningen ökar. Ökningen beror på en ökad inflyttning till kommunen. Både inflyttningen från andra delar av Sverige samt invandringen ökade under. De största grupperna som invandrat till Söderhamn kommer från Afrika (43,8 procent av invandringen), Mellanöstern (27,3 procent), Centralasien (11,8 procent) och Europa (10,7%). Av de som flyttat hit från andra delar av Sverige är 91 procent 40 år eller yngre, 19 procent är 18 år eller yngre. Av de som flyttat hit från andra delar av världen är 89 procent 40 år eller yngre och hela 44 procent är 18 år eller yngre. I den befolkningsprognos som görs och som kommunen budget baseras på ligger en minskning på 200 personer till grund. För kommunen innebär en minskning med 200 personer minskade skatteintäkter om drygt 8 mkr. års befolkningsökning innebär en stor positiv förändring på de skatteintäkter som är budgeterade framöver. gjordes en befolkningsprognos för perioden Prognosen pekar mot att ålderskategorin år kommer att minska mest fram till år 2030, med 32 pro- 12 cent (2 316 personer). Den kategori som kommer att öka mest, procentuellt sett är de över 95 år. De allra äldsta ökar med 90 procent (35 personer). Den ålderskategori som procentuellt ökar mest fram till år 2030 är de mellan år (52 procent). Den enda ålderskategori som minska är de mellan år (12 procent). Totalt ökar andelen ålderspensionärer med personer fram till år Andelen utgör då 32,8 procent. Söderhamn kommun har avsatt 19,5 mkr till en social investeringsfond för att möjliggöra tidiga insatser för att stärka människors livskalitet och även på sikt minimera framtida utanförskap. Hittills har tre projekt finansierats. Kompetensutveckling för att möta barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)Projektet avser att utbilda personal för att möta barn med neuropsykiatriska funktionshinder i för- och grundskolan. NPF omfattar bl a Aspergers syndrom, ADHD och DAMP. Vanliga problem vid dessa tillstånd är svårigheter med socialt samspel, kommunikation, impuls och aktivitetskontroll, uppmärksamhet och inlärning. Genom att förstå barnens särskilda behov kan pedagogen med enkla medel underlätta undervisningen och även förhindra onödiga konflikter. Projektet ska i förlängningen leda till mindre utanförskap då fler barn med NPF får en större möjlighet att fullfölja skolgången. Projektet är en samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. För detta har 0,65 mkr finansierats ur den sociala investeringsfonden. Modersmålsassistenter inom förskolan Projektet modersmålsassistenter är ett arbetsmarknadsprojekt med fokus på utrikesfödda barn och arbetslösa. Målet med projektet är tudelat. Utrikesfödda barn ska genom sitt modersmål lättare lära sig svenska och därmed lättare integreras i samhället. Därtill ska utrikesfödda arbetslösa ungdomar/vuxna genom arbetspraktik och utbildning få bättre förutsättningar till egen försörjning. Projektet är en samverkan mellan arbetsförmedlingen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och nämnden för lärande och arbete. För detta har 0,47 mkr finansierats ur den sociala investeringsfonden. 100 i arbete Projekt 100 i arbete fortsätter under 2014 där personer med barn samt personer under 25 år prioriteras. Under 2014 finansieras projektet med 11,0 mkr ur den sociala investeringsfonden. Samverkan med grannkommuner Samverkan med övriga hälsingekommuner har fortsatt under året inom ett flertal områden, framför allt utifrån uppdrag från Hälsingerådet som är kommunernas gemensamma samverkansform. Exempel på kommunöverskridande samarbete följer nedan.

13 Gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsorganisation i Hälsingland Under våren beslutade fyra av Hälsinglands sex kommuner att starta ett projekt med syfte att utarbeta ett konkret förslag till en gemensam gymnasie- och vuxenutbildnings-organisation i Hälsingland. Arbetet startade under hösten och förväntas resultera förslag om ett kommunalförbund för ställningstagande i respektive kommunfullmäktige under juni månad De kommuner som är involverade i projektet är Nordanstig, Hudiksvall, Bollnäs och Söderhamn. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Gemensam HR-organisation Under presenterades en extern utredning av en framtida gemensam HR-organisation för Hälsingland. Under första kvartalet beslutade alla kommuner i Hälsingland, utom Hudiksvall, att arbeta vidare med frågan i syfte att bilda en gemensam HR-organisation i landskapet. Hälsingerådet beslutade om direktiv för projektet i december, projektet startar vid årsskiftet och beräknas vara klart för beslut i respektive kommunfullmäktige under tidig höst Utöver dessa stora samverkansprojekt sker samverkan inom landskapet och i länet på många olika plan. Exempelvis: Energi- och klimatrådgivning via avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Projekt avseende införande av e-tjänster fortsätter tillsammans med Bollnäs kommun Avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker gällande kulturskolorna, Södra Hälsinglands kulturskola Ljusnan vattenvårdsförbund, Söderhamn, Bollnäs och Lju sdal Movexum företagsincubator, Söderhamn, Hudiksvall, Ovanåker, Gävle och Sandviken Söderhamn deltar eller har deltagit i flertal projekt med olika kommuner såsom: Framtida ledare en utbildningsomgång har slutförts under året och en ny grupp startar sin utbildning Hälsofrämjande ledarskap projektet som omfattade samtliga chefer i kommunen avslutades under våren. Trainee Södra Norrland - Söderhamn anställde ytterligare två traineer under hösten vilka fortsätter sitt arbete under hela Kommunen kommer även att delta i nästa omgång som startar hösten Regionalt vindkraftprojekt Projektet avslutades formellt Slutrapport presenteras senast Samverkan kring ostkustbanan fortsätter även under Slutligen kan nämnas att samverkan sker via olika typer av nätverk och på olika organisatoriska nivåer mellan hälsingekommunerna, kommunerna i länet och kommunerna tillsammans med landstinget Gävleborg. 13

14 ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via Viktiga modellen. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag Analys och förbättringsåtgärder I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kommunstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 14

15 Vision Söderhamn Varumärke Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande & utveckling av individen Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål 2015 Perspektiv Attraktiv skärgårdskommun Långsiktigt hållbart samhälle Utveckling av infrastruktur Tillväxt Kvalitet Hållbar utveckling Jämställdhet Bättre företagsklimat Flexibelt lärande Nöjda brukare ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Skärgård Flexibelt lärande Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande och utveckling av individer Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet Öppna Söderhamn något att längta till! I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen 15

16 Söderhamns varumärke ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på Skärgård Flexibelt lärande Entreprenörskap Verksamhetsledningsenheten fick i uppdrag att komma med förslag till organisation, tid- och aktivitetsplan samt finansiering för fortsatt arbete med att utveckla Söderhamns varumärke pågår ett projekt, där en processledare anställts för att utveckla varumärkesarbetet. Våren flyttades ansvaret för varumärket till Informations- och marknadsenheten. Varumärkesprojekt 2015 Syftet med projektet är att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Projektets mål Projektmålen är uppdelade i processmål och effektmål. Vissa mål ligger utanför processledarens ansvar, under respektive förvaltnings eller bolags verksamhetsområde, men är viktiga för att stärka vårt varumärke. Arbetet med att utveckla Söderhamns tillgångar för att stärka varumärket ska drivas med ett helhetstänk i hela koncernen. Aktiviteter kring varumärket Under året har processledaren gett ett flertal föreläsningar, för att inspirera och sprida kunskap kring bemötande och varumärke. Bland annat för personal, ungdomar, Tillväxtrådet, Turistsamråd, sommarjobbare och trainees. Under genomfördes flertalet evenemang där Söderhamns varumärke stärktes där ibland Vårstimmet, Söderhamn Pride, Eldklotsgalan, Företagardagen och Jobbmässan. En handbok om varumärket arbetades fram under. Handboken förklarar och förenklar varumärkets tre utvecklingsteman: Skärgård = attraktionskraft Flexibelt lärande = kunskap Entreprenörskap = passion. Handboken och länkar till ljudfiler finns samlat i det KULmaterial som blev klart i december. Det materialet finns tillgängligt för hela koncernen att använda. Framåtblick Under 2014 kommer det interna arbetet att fortsätta, bland annat genom att tio interna ambassadörer kommer att utbildas av processledaren. Vi kommer också att fortsätta utveckla vår storytelling samt verka för ökad kunskap om Söderhamns historia och stärka synliggörandet av Söderhamns framsteg. Vi kommer under 2014 att börja jobba mer externt med varumärket, bland annat genom att i ökad grad samverka med externa nätverk med syftet att stärka Söderhamns attraktionskraft. Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 16

17 Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn och varumärket ligger till grund för inriktningsmålen, liksom kommunens fyra huvuduppgifter (se avsnittet Arbetsmodell för Söderhamns kommun ). Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden 2015: Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Handlingsprogram för inriktningsmålen För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolagsstyrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar budgetens fyra år. Investeringsmedel Kommunstyrelsen gjorde i november en första fördelning av investeringsmedel för utvecklingsområden Investeringsmedel motsvarande 74,2 mkr är avsatta. Underlaget för prioritering har processats i inriktningsmålens arbetsgrupper, för att kunna ge en komplett bild av målens investeringsbehov. Under perioden december till och med december har kommunstyrelsen lämnat följande beslut/inriktning: Att minska den totala investeringsbudgeten med 15 miljoner för att kunna avsätta driftmedel. Att föreslå kommunfullmäktige att avsätta investeringsmedel för att utveckla de norra stadsdelarna. Beslutet innebär att sanera mark inom området, upprätta en spontan idrottsanläggning samt budget för projekt Norrskenet för att skapa mötesplatser för boende inom området, odlingslotter och hundrastgård. Den totala investeringsnivån för detta är 5,1 mkr. Att kommunstyrelseförvaltningen återkommer med program för utveckling av centrum under våren. Att kommunstyrelseförvaltningen återkommer med ett samlat förslag kring program för fortsatt skärgårdsutveckling där man tittar på att lyfta in Ljusne i skärgårdssatsningen. Att avsätta pengar för en taxibåt för att fler ska kunna komma ut till kommunens öar. Att avsätta pengar för en tillgänglighetsplan, för utemiljö på allmän plats, och en trafiksäkerhetsplan. Att avsätta pengar för orrskärshamnen då den behövde muddras så att fartygen kan ta sin in i hamnen säkert. Kommunstyrelsen har beslutat att ge pengar för att köpa in ett antal datorer för ett antal elever ska få möjlighet att arbeta mer flexibelt. Kommunstyrelsen har sagt att de tycker att kraftstationen i Ljusne, inkl. sanering i området, är intressant att titta mer på och att kommunstyrelseförvaltningen ska ta fram ett förslag på hur en investering där skulle kunna se ut. Uppföljning av inriktningsmålen Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive arbetsgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Mätningar Under året har det genomförts ett antal mätningar i några av målen: Attraktiv skärgårdsmiljö: SCB:s medborgarundersökning Långsiktigt hållbart samhälle: Miljöaktuellts kommunrankning och SCB:s medborgarundersökning Flexibelt lärande: SKL:s rankning av grundskola och gymnasieskola + årligen ska vi starta tre undervisningsgrupper, med flexibelt lärande i fokus Nöjda brukare: Andelen nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen (förskola och fritids) och äldreomsorgen. Bättre företagsklimat: Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet Vid årets slut fick inriktningsmålens arbetsgrupper göra en prognos om de tror att målet kommer att uppnås innan målperioden är slut, senast Av de sex inriktningsmålen har fyra prognostiserats att de kommer uppnås. I två av målen anser de att taktiken behöver ändras för att målen ska uppnås, något de har tagit fasta på när de har lagt förslag till aktiviteter för

18 ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. 18 Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser där besökaren känner skärgårdskänslan, ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Nuläge: Under har en imponerande mängd aktiviteter genomförts både i centrala Söderhamn, i kommundelarna och i skärgården. En del har haft en tydlig skärgårdsprofil medan andra har skapat glädje och trivsel på ett mer allmänt plan. Sammantaget har förvaltningar och bolag men även organisationer och företag arbetat utifrån inriktningsmålets aktiviteter på ett framgångsrikt sätt. Arbetet med att utveckla de vattennära delarna av Söderhamns centrum pågår med en nystart för idéarbetet efter turbulensen i början av sommaren. Allmänheten har bjudits in genom informationsmöten och på andra sätt. Fokus för årets arbete har legat på Strykjärnsparken och årummet. Under arbetets gång har allmänheten lämnat synpunkter genom temakvällar, politiska dialogmöten, skrivelser, telefonsamtal med mera. Sammanlagt har det inkommit cirka 500 förslag till hur centrum kan utvecklas. De åtgärder som diskuteras i Strykjärnsparken har som syfte att öppna parken mot omgivningen men ändå respektera tidigare värden som struktur och träd. Man vill även skapa en större yta som är flexibel och tål markslitage från folksamlingar, utrustningar och vinteraktiviteter. I årummet finns möjligheter att skapa närhet till ån genom grönytor, hårdgjorda ytor och passager. Skapa skärgårdskänsla i material och design samt anlägga en längsgående brygga som erbjuder närhet till vatten och som medger att båtar anlägger. Inom hela centrumområdet går utredningsarbetet vidare. En viktig fråga som måste lösas är vart eventuella nya hus kan placeras. När denna fråga avgjorts kan en komplett strukturplan för hela området presenteras. Kommunen har i samarbete med föreningslivet genomfört en rad evenemang och aktiviteter. Vårstimmet, Pridefestivalen, fisketävlingar och Schoolsout i centrum är några av dem. Turismen finns centralt placerat på biblioteket med disk i anslutning till entré, samt möjlighet att nyttja skyltfönstren. En husbil har köpts för att marknadsföra kommunen där människor befinner sig. Ny karta med besöksmål har tagits fram som ska placeras vid sevärdheter. Mycket arbete har lagts på att göra skärgården väl synlig på webben. Skärgårdsverksamheten har utvecklat konferenspaket som används av kommunen och andra organisationer. Stenö camping som till sommaren kommer att ha fyra stjärnor har utvecklats med en rad olika aktiviteter. Flera i samverkan med näringslivet exempelvis inom kanotoch båtuthyrning. Sågverkstrampet och nya stigar på Stenöudden har etablerats. Skolan har haft flera aktiviteter förlagda till skärgården bland annat båtturer med Moa, klasser som har hyrt stugor i skärgården och klasser som har provat på Stenös aktiviteter.

19 ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN SCB:s medborgarundersökning tilläggsfrågor: Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Mätintervall:,, 2015 Attraktiv skärgårdskommun SCB:s medborgarundersökning Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen % 57% 51% 46% Levande stadscentrum Centrum med skärgårdskänsla Prognos Målet kan komma att uppnås men förändringar i taktik krävs. Turbulensen kring centrum under sommaren bidrar naturligtvis till att man svarar negativt på medborgar-undersökningens frågor även om evenemangen i centrum varit fler och intresset för vad som ska hända med vårt centrum aldrig varit större. Om målet ska nås är det viktigt att utveckla medborgardialogerna och arbetssättet i de frågor som har bäring mot centrum. Beläggningen i uthyrningsanläggningarna har sedan starten successivt ökat fram till år 2010 i takt med att verksamheten ökat med fler tillgängliga bäddar. Under de tre senaste åren har dock beläggningen sjunkit. Minskningen beror sannolikt inte på att kvalitén har sjunkit eller att priserna har stigit. Däremot kan bristande marknadsföring vara en bidragande faktor liksom under de senaste åren även rädsla för råtalloljeoljeutsläppet och somrar med mindre bra väder. För att ändra den nedåtgående trenden har skärgårdsverksamheten från och med 2014 anslutits till Svenska Turistföreningen (STF) och får därigenom möjligheten att bli bokningsbara online på STF s hemsida. Skärgårdsverksamheten är viktig för medborgarundersökningen även om frågorna handlar om centrum. KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Mätmetod: 19

20 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Varför: Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit vilket ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till. Nuläge: Bokslutredovisningen visar att nämnder och bolag påbörjat flertalet av de aktiviteter som ingår i handlingsprogrammet. En påbörjad aktivitet är att kommunen visar på hur omställning kan ske till mera självhushåll och samtidigt skapa ökad gemenskap. Detta sker i samverkan med allmänheten, föreningar studieförbund, hyresgästföreningen och företag. Odlingarna har kommit igång inom kommunens projekt Norrskenet, samt studieförbundet Bildas projekt på Ljusne söder. Även upphandlingen av lokalt producerad mat visar på positivt resultat då antalet lokala företag med klara avtal har ökat markant. I Norrskenetprojektet har arbetet i stort kommit igång inom de flesta planerade delarna. Kulturskolan och friluftsliv Kulturskolan har haft ett lyckat år med ett stort utbud av evenemang, liksom kultur- och fritidsavdelningen på kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen och verksamheten på Verkstäderna. I vår kommun är det lätt att konsumera kultur och friluftsliv i stället för varor. Trygghet och tillgänglighet är viktiga faktorer i hållbarhetsmålet. Arbetet har startat med en strategi för folkhälsa, med en bredd på perspektiven. Lokala naturvårdsatsningen på Västra berget har kommit långt i tillgänglighetsanpassning tack vare de statliga medlen och en kunnig insats från Resurscentrum. Stigsystemen är testade av personer med funktionsnedsättning och de fungerade alldeles utmärkt. Energiomställning Energiområdet har stor bredd. Allt från att höja medvetenhet och kunskapsnivå till konkreta investeringar. En välbesökt Energidag med tema transporter, elcyklar är inköpta inom ramen strategi för energieffektivisering, kommunen har klarlagt inriktningen på framtida miljöbilar med biogas som första val. Källsorteringen av matavfall håller högt 20 tempo och en investeringssatsning på biogasanläggning är beslutad. Kommunen har fullföljt ett aktivt deltagande som en av två kommuner i länet i en förstudie om Omställning Gävleborg. Arbetet med vatten och luft Vatten och luft är andra områden som under början av detta år fått ett mer strukturerat arbete. Dels i form av informell samverkansgrupp med fokus vatten, med personal från kommunstyrelseförvaltningen, NÄRA, Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen och byggoch miljöförvaltningen samt Luftvårdsförbundet. Flera saneringar är planerade och det är klart med finansiering för Bromsäng och Stenbacken där arbeten startat. Området kring före detta Kraftstation och Gamla Kättingen i Ljusne är på gång och startar så snart finansieringen är klar. Orsaken till att några aktiviteter inte har kommit igång är att det saknas resurser i form av personella och kontanta medel. För miljöutbildningarna inom upphandling finns finansiering och kommer genomföras under Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Mätintervall: Mätintervall:,, 2015 Miljöaktuellts kommunranking Mätintervall:,,, 2014, 2015