Söderhamns Kommun BUDGET Uppdaterad okt 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Söderhamns Kommun BUDGET. 2012-2015 Uppdaterad okt 2014"

Transkript

1 Söderhamns Kommun BUDGET Uppdaterad okt 2014

2 3 INLEDNING 4 FÖRORD 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 Arbetsmodell för Söderhamns kommun 9 Kommunfullmäktiges inriktningsmål Strategiska nyckeltal 1 6 Omvärld och förutsättningar 20 God ekonomisk hushållning 22 Ekonomistyrregler 24 Budget- och planeringsförutsättningar 27 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 28 Resultatbudget 2 9 Balansbudget 30 Kassaflödesbudget 31 Nämndernas nettoramar 32 Investeringsbudget 33 NÄMNDERNA 34 Kommunfullmäktige 35 Revisionen 36 Kommunstyrelsen 39 Överförmyndarnämnden 40 Valnämnden 41 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 43 Bygg- och miljönämnden 44 Barn- och utbildningsnämnden 46 Nämnden för lärande och arbete 47 Socialnämnden 49 Omvårdnadsnämnden 51 BOLAGEN 52 Faxeholmen AB 52 Söderhamn NÄRA AB 53 Söderhamn Elnät AB 53 Söderhamn Stadshus AB 55 Bilaga: Majoritetens budgetuppdateringar 2015 Layout och tryck: Bok & Tryck AB, Söderhamn 2014 Illustratör: Anna Ödlund

3 INLEDNING Söderhamns kommuns budgetdokument är kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala nämndsverksamheten och kommunens bolag. Bolagen styrs även via ägardirektiv. Budgeten är lagd för fyra år med koppling till mandatperioden. Dokumentet vänder sig i första hand till nämnds- och bolagspolitiker samt till verksamheternas personal. Dokumentet innehåller nämndernas driftsbudgetar och investeringsbudgetar samt eventuella uppdrag till nämnden från kommunfullmäktige. Budgeten för är även starten för arbetet med det nya varumärket, som fokuserar på tre utvecklingsteman; skärgården, flexibelt lärande och entreprenörskap. Vision Söderhamn tillsammans med dessa tre teman genomsyrar de sex nya inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under Nyheter i korthet oktober 2014 Omvårdnadsnämnden ges utökad budgetram med 15 mkr för att möta de ökade behoven framförallt inom hemtjänsten. Samtidigt ges flera utredningsuppdrag. Socialnämnden ges utökad budgetram i form av en treårig budgetanpassning med 12 mkr för 2015, 9 mkr 2016 och 7 mkr 2017 för att stödja nämndens arbete med sin kostnadsanpassning. Barn- och utbildningsnämnden ges en utöka budgetram om 3 mkr för att stärka fritidsverksamheten. Överförmyndarnämndens ges en utökad budgetram om 0,25 mkr. Kommunens ekonomi kräver kostnadsanpassningar inför Kommunstyrelsens budgetram minskas med 3 mkr och kultur- och samhällsutvecklingsnämndens budgetram minskas med 2 mkr. Därtill ska inför mkr besparing ske i och med förändrad organisation. Utöver detta finns flera uppdrag till nämnderna inför 2015 och även inför den nya fyraårsbudgeten. Dessa uppdrag framgår under varje nämnd i detta dokument samt i bilagan Majoritetens budgetuppdatering 2015 som finns längst bak i detta dokument. Nyheter från budgetuppdatering juni 2012 Omvårdnadsnämnden ges utökad budgetram för att inrätta ett gruppboende om 5 platser inom socialpsykiatrin med början 1 juli budgeteras för att alla platser är fyllda till en beräknad kostnad om 5 mkr. Till ett kommunalt kunskapslyft sker en satsning om 6,5 mkr årligen för att stöjda det resultatförbättringsarbete som pågår i skolorna i Söderhamn. För att möjliggöra feriejobb/helgjobb för unga avsätts 0,5 mkr under åren 2013 och En extra satsning om 1 mkr, kulturmiljonen, sker under 2013 för att stärka Söderhamns kulturliv. Resultatnivån vid uppdateringen 2012 uppgår inte riktigt till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är dock att nu budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av att konjunkturen förväntas stärkas de närmaste åren vilket därmed bör leda till ökande skatteintäkter. Räknas skattereserven om 12 mkr in i resultatet så överensstämmer dock det budgeterade resultatet redan nu med det finansiella målet. Från och med 2013 planeras en överföring av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Förändringen finansieras genom skatteväxling om 22 öre mellan landstinget och kommunerna. INLEDNING Allmänt Från och med höstterminen 2013 beslutades att införa en programbaserad budgeteringsmodell för gymnasieskolan. Under 2013 ska barn- och utbildningsnämnden, i samråd med kommunstyrelsen, ge förslag på vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i kommunen fr.o.m. läsåret 2013/14. Nyheter från budgetuppdatering juni 2013 En extra satsning sker på förskolan - Förskolelyftet - varvid 10 mkr tillförs årligen för att öka personaltätheten. I samband med denna satsning tas 15 timmarsbegränsningen bort från och med Skärgårdsverksamhetens budget utökas med 0,5 mkr. Idrottsanläggningen på Hällåsen ska rustas för 2 mkr inför ungdoms-sm 2014 och friidrotts-sm Under 2013 görs en extra satsning om 5 mkr på beläggningsunderhåll. Resultatnivån vid uppdateringen 2013 uppgår inte till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är, liksom vid 2012 års uppdatering, att budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av rådande konjunktur då kommunens ekonomi förväntas stärkas, dels på grund av stärkt konjunktur, dels på grund av förändring i kostnadsutjämningssystemet. 3

4 UTMANINGAR OCH SATSNINGAR I Söderhamn arbetar vi sedan 2008 med en fyraårsbudget. Såväl mål som ekonomi beslutas vid ett tillfälle för hela budgetperioden. Vi gör det här för att skapa långsiktighet i planeringen av och för våra verksamheter. Söderhamn ska ha en ekonomi som skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Sunda finanser, hållbar miljö och god välfärd ska alltid ses som en helhet. Fler ska nå målen i grundskola och gymnasieskola och alltfler ska vara nöjda med vår omsorg för barn, äldre- och funktionsnedsatta. NU GÅR VI VIDARE I det arbete som pågått med att uppdatera den här budgeten har vi haft kommunens vision, varumärke och de sex inriktningsmålen framför ögonen. Kärnan i vårt varumärke är skärgården som tillsammans med ett aktivt entreprenörskap och att erbjuda flexibelt lärande ska ge kommunen en positiv utveckling. Vi har tagit initiativ till ett kommunalt kunskapslyft för att förbättra resultaten för våra elever i skolan och lade i en riktad satsning 6,5 miljoner kronor per år under mandatperioden. En satsning som stödjer det goda arbete som pågår i våra förskolor och skolor. Förra årets uppdatering innehöll också ett förskolelyft, där vi med en riktad satsning mot våra barn i förskolan ger ytterligare 10 miljoner per år för att anställa personal. Pedagoger gör skillnad i förskolan och med fler som jobbar med våra barn stödjer vi också barnens utveckling. Vi menar också att förskolan finns till för barnen. Därför togs också 15-timmarsregeln bort i förskolan i år. Nu följer vi upp detta med första steget i ett fritidslyft där vi också stödjer barns utveckling. Vi ser utmaningar framöver inom äldreomsorgen och framför allt inom hemtjänsten. Därför tillför vi 15 miljoner till omvårdnadsnämnden. Utöver detta lägger vi också ett antal utredningsuppdrag till omvårdnadsnämnden inför framtagandet av ny fyraårsbudget för att se hur kvaliteten kan bibehållas, friskfaktorer kan minska sjuktal, om platser kan konveteras till trygghetsboenden och om hemtjänsten och biståndbedömning är optimalt organiserad. Vi ser också utmaningar inom socialtjänsten. Därför ger vi dem mer pengar nästa år i en omställningsfas för att på sikt minska sina kostnader. Vi ser också att det framgångsrika arbetet med 100-jobb ska fortsätta. Utmanande är också integrationen av nyanlända till kommunen. Det är ett stort problem att kommunen inte har något som helst att säga till om när det gäller antalet asylsökande som kommer till Söderhamn. Här måste vi fortsatt jobba för att staten ska lyssna in och ta till sig att kommunen också ska få vara med i processen. Likafullt måste vi, förutom att kunna påverka antalet som kommer, jobba hårt för att få till en bättre integration i kommunen. Det arbetet ska intensifieras och en strategi tas fram. 4 Naturligtvis vill vi under nästa år också fortsätta med att aktivt jobba för att företagsklimatet förbättras i kommunen och fler jobb kommer till. Där ser vi med glädje fram emot det gemensamma arbetet med näringslivet för att ta fram en näringslivsstrategi och en besöksnäringsstrategi. Vi fortsätter också projektet, Etablera i Söderhamn. Vi är också fortsatt med och finansierar mentorskap för nya företagare tillsammans med Nyföretagarcentrum och jobbar vidare brett i Drivkraft som är en satsning på entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning. För att skapa en god boendemiljö och bädda för inflyttning och lika villkor för hela kommunen så behöver vi snabba på utbyggnaden av bredband i hela kommunen. Därför lägger vi också ett uppdrag i samband med denna uppdatering att se hur det kan göras i samband med den kommande fyraårsbudgeten. Vi vill vara med och skapa en framåtanda som ger lika förutsättningar för alla flickor och pojkar, män och kvinnor att leva ett gott liv. Söderhamn ska präglas av solidaritet. Ska vi nå ett hållbart Söderhamn är det nödvändigt att samtidigt värna miljön, bekämpa orättvisor, bejaka mångfalden och därmed skapa en social hållbarhet. Det betyder att människor ska kunna känna trygghet i att leva, bo och röra sig fritt i vår kommun. Vi måste även hålla oss inom de ramar som ekosystemen sätter. Vår vision är att ge alla söderhamnare goda möjligheter! Vi kommer också att fortsätta jobbet tillsammans i regionen och med näringslivet för att få till ett dubbelspår efter ostkustbanan. Medborgarna ska bemötas som hela människor och ses utifrån hela sin livssituation. De kommunala verksamheterna måste vara lättillgängliga, serviceinriktade och präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Kommunens verksamheter finns till för söderhamnarna och inte tvärtom. Jag ser med stark framtidstro fram mot det kommande året. Vi har ett bra geografiskt läge, en unik skärgård, statskärna och landsbygd, fantastiska medarbetare och tillsammans skapar vi alla vår egen framtid! Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSMODELL FÖR Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via Viktiga modellen. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag Analys och förbättringsåtgärder I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Verksamhetsplanen utgör nämndens/bolagsstyrelsens styrning av verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kommunstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 6

7 Vision Söderhamn Varumärke Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande & utveckling av individen Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål Perspektiv Attraktiv skärgårdskommun Långsiktigt hållbart samhälle Utveckling av infrastruktur Tillväxt Kvalitet Hållbar utveckling Jämställdhet Bättre företagsklimat Flexibelt lärande Nöjda brukare Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande och utveckling av individer Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skärgård Flexibelt lärande Öppna Söderhamn något att längta till! I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen 7

8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Handlingsprogram Söderhamns varumärke För varje inriktningsmål arbetas ett handlingsprogram fram som innehåller taktik, aktiviteter för att nå målet, ekonomi samt mätmetod för att följa upp målet. I handlingsprogrammet ska berörda nämnder och bolag beskriva hur de samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Samtliga nämnds- och bolagsstyrelser inleder arbetet med handlingsprogrammen med att ange politiska inriktningar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål. En arbetsgrupp med tjänstemän från berörda nämnder och bolag arbetar därefter fram förslag på aktiviteter för att nå inriktningsmålen. För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp som leds av en processledare. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolag vilka även ansvarar för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Handlingsprogrammet omfattar alla fyra åren men följs upp två gånger per år och korrigeras vid behov. Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på Skärgård Flexibelt lärande Entreprenörskap Varumärkesprojekt syftar till att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Kommunstyrelsens ledningsidé Kommunstyrelsen i Söderhamns kommun ska på kommunfullmäktiges uppdrag: Styra och leda kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning Utveckla medborgar- och brukarperspektivet Stärka kommun- och koncernnyttan Fokusera på resultat, analys och utveckling Tydliggöra ansvar och befogenheter på alla nivåer i kommunen Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 8

9 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden : Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Investeringsmedel för inriktningsmål Investeringsmedel motsvarande 56,6 mkr är avsatta. Underlag för prioritering processas i inriktningsmålens arbetsgrupper, för att kunna ge en komplett bild av målens investeringsbehov till kommunstyrelsen minskades investeringsanslaget med 15 mkr för att ge utrymme för årlig driftsmedel om 1,5 mkr. Uppföljning av inriktningsmålen Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive arbetsgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn och varumärket ligger till grund för inriktningsmålen, liksom kommunens fyra huvuduppgifter (se avsnittet Arbetsmodell för Söderhamns kommun ). Handlingsprogram för inriktningsmålen För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolagsstyrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar budgetens fyra år. 9

10 Inriktningsmål för Söderhamns kommun under budgetperioden PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tillhandahålla omsorgstjänster 10 Nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen hos medborgarna i Söderhamn ska årligen öka utifrån 2011 års resultat och minst uppnå 90 procent 2015 Varför: Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och dess kunder, brukare. Det ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för de som tar del av barn-, äldre- och handikappomsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. Mätmetod: Inom barnomsorg genomförs mätningen genom en urvalsundersökning där 800 brukare inom förskola och fritidsverksamhet tillfrågas. Inom äldreomsorg sker mätningen vid SKL:s projekt öppna jämförelser där man kan jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Inom handikappomsorgen genomförs mätningarna (utom socialpsykiatri) riktad till samtliga personer i särskilt boende och samtliga personer med daglig verksamhet. Mätningarna genomförs i samband med Nätverksprojektet Jämföra (under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting) där Söderhamn deltar tillsammans med sju andra kommuner.

11 Mätmetod: I Öppna jämförelser grundskola kan vi jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Årligen ska tre undervisningsgrupper startas som arbetar med flexibelt lärande-teknik som används på pedagogikens villkor och där arbetet med sociala medier utvecklas. Utifrån detta arbete ska minst ett gott exempel spridas varje år bland kommunens skolor. Varför: Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit vilket ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50, samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Varför: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet samt som ett viktigt utvecklingstema i vår varumärkesplattform. Anledningen är bland annat att en högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier samt lockar fler invånare och företag till kommunen. Möjliggöra lärande & utveckling av individer Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten samt öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år Mätmetod: Miljöaktuellts kommunrankning. För tredje året i rad rankar Miljöaktuellts Sveriges kommuner ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Rankningen har med hjälp av experter utvecklats för att på bästa sätt spegla kommunernas arbete med hållbar utvecklingen. I rankingen ingår ett flertal olika källor, bland annat andra rankingar från bland annat Gröna bilister och Svenska Naturskyddsföreningen samt Miljöaktuellts egen undersökning. Syftet med rankingen är att få en årlig mätning på tillståndet i Sveriges kommuner - att identifiera de goda exemplen, de som ligger i täten och väcka och motivera dem som fortfarande inte har kommit så långt. 11

12 Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser, där besökaren känner skärgårdskänslan ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat med fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Varför: Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. 12

13 Mätmetod: Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Varför: För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, inte minst för näringslivet. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av vindkraft vilket ger regionen en unik chans till en positiv utveckling av arbetsmarknaden eftersom de vindkraftparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En förutsättning är att regionens infrastruktur är anpassad. Med förbättrade kommunikationsleder och kommunikationsmedel ligger Söderhamn även väl till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Ett av de viktigaste strategiska utvecklingsområdena är att utveckla infrastrukturen. Sveriges pulsåder när det gäller råvaruförsörjning för produktion och export går genom länet via Söderhamn i form av E4:an och Ostkustbanan och trafiken förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Att Ostkustbanan förses med dubbelspår för att möjliggöra den gods- och persontrafikutveckling och E4:an får fyrfilsstandard hela vägen från Stockholm är av stor strategiskt betydelse. Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på ostkustbanan 13

14 STRATEGISKA NYCKELTAL Kommunfullmäktige beslutade under förra budgetperioden att ta fram vissa nyckeltal. Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. Nyckeltalen inklusive uppföljning av dessa redovisas i varje års årsredovisning. erhamnarnas ov & kemål erhamnarnas ov & kemål erhamnarnas ov & kemål 14 Brukarnas nöjdhet med barn-, äldre- och handikapp omsorgen Andel invånare >80 år med plats på äldreboende Andel invånare >80 år med hemtjänstinsats Antal barn och unga 0-20 år som erhållit individuellt behovsprövade öppna insatser Mål Nöjda Antal vårddygn barn och unga 0-20 år (institutionsplacering) 2015 medborgare Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året Andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen Andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet Mål Nöjda till högskolan 2015 medborgare Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista Andel elever som i åk 2 fortfarande läser på IM-programmet (tidigare individuella programmet) Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högre studier Mål Nöjda Kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats 2015 medborgare att bo och leva på Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Nettoutsläppet av koldioxid från kommunens egen verksamhet Antalet tillskapade mindre centrumnära lägenheter och byggda vattennära bostäder Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Vakansgrad - Faxeholmen

15 Mål Nöjda 2015 medborgare öderhamnarnas hov & skemål PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatsmätning Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet Andelen av invandrade personer i åldersgruppen år i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning. Antal gästnätter i skärgården per år Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Antal nystartade företag per tusen invånare Antal företag per tusen invånare Ekonomiska nyckeltal Utvecklingen av skatter och generella statsbidrag jämfört med nettokostnader. Nettobudget per nämnd /antal invånare i Söderhamn. Jämförelse mot strukturkostnad och med jämförbara kommuner. Nämndernas nettokostnader i jämförelse med jämförbara kommuner och länet. 15

Söderhamns Kommun BUDGET Uppdaterad juni 2012

Söderhamns Kommun BUDGET Uppdaterad juni 2012 Söderhamns Kommun BUDGET 2012-2015 Uppdaterad juni 2012 3 4 Inledning Förord 5 6 11 13 16 20 22 24 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vision Varumärke Inriktningsmål Ledstjärnor i vårt arbete Strategiska nyckeltal

Läs mer

BUDGET Beslutad Oktober Söderhamns Kommun FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s),

BUDGET Beslutad Oktober Söderhamns Kommun FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s), Söderhamns Kommun BUDGET 2012-2015 Beslutad Oktober 2011 FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s), 0270-753 16 Kommunchef, Margareta Högberg 0270-750 57 Ekonomichef, Carl-Göran Ericsson

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Mål- och resursplan 2016 2019

Mål- och resursplan 2016 2019 Mål- och resursplan 2016 2019 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 Styrning och fokusområden Styrning och budget 6 Fokusområden 2016 2019 8 Förutsättningar Omvärld och förutsättningar 10 Nyckeltal 11

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer

Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer Version 2013 Möjliggöra lärande och utveckling Handlingsprogram om lärande miljöer Inriktningsmål: Söderhamn ska genom ett kvalitativt

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunplan 2015(reviderad ) Älvdalen

Kommunplan 2015(reviderad ) Älvdalen Kommunplan 2015(reviderad 20150130) Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Planeringsförutsättningar... 3 3 Verksamhetsplan... 3 4 Ekonomi... 5 5 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer