Söderhamns kommun Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Söderhamns kommun Årsredovisning"

Transkript

1 Söderhamns kommun Årsredovisning

2 03 Inledning 03 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 04 Viktiga händelser 06 Organisationsschema 07 Uppföljning av kommunens mål 08 Förvaltningsberättelse 08 Ekonomi 09 Omvärlden -Arbetslöshet -Befolkning -Samverkan 14 Styr- och ledningsmodell 32 Finansiell analys 40 Framåtblick 41 Personal 44 Räkenskaper 44 Drift- och investeringsredovisning 47 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Noter 55 Kassaflödesanalys 56 Redovisningsprinciper 58 Sammanställd redovisning 60 Nämnder och bolag 60 Kommunfullmäktige 61 Revisionen 62 Kommunstyrelsen 64 Överförmyndarnämnden 65 Valnämnden 66 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 68 Bygg- och miljönämnden 69 Barn- och utbildningsnämnden 72 Nämnden för lärande och arbete 74 Socialnämnden 76 Omvårdnadsnämnden 78 Söderhamns Stadshus AB 78 Söderhamn Elnät AB 79 Söderhamn NÄRA AB 82 Faxeholmen 84 Kommunalförbund 86 Revisionsberättelse

3 Söderhamns kommuns medborgare och företag får allt bättre service av våra medarbetare. Det visar undersökningen Insikt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort, med personer som varit i kontakt med kommunen. Servicen är en viktig byggsten i den positiva anda som allt fler säger sig uppleva i vår kommun. Det är med stolthet Söderhamns kommun lämnar årets bokslut. Söderhamn i positiv riktning Det är viktigt att vi som representerar Söderhamns kommun har fokus på dem vi är till för och att vi ser på oss själva med samma glasögon som medborgare och företag gör. Det arbetet gick framåt under, men vi behöver hålla ut. Arbetet med satsningen på Söderhamns centrum har fortsatt under året. Ett förslag till Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum går ut på samråd i början av 2015 och politiska beslut förväntas under våren och sommaren. Målet är en stadskärna med ett rikt och välkomnande stadsliv, inspirerande upplevelser och möten för alla året om. Samarbete mellan kommun och näringsliv Under har vi fortsatt att utveckla samarbetet mellan kommunen och näringslivet, för att stärka företagandet, förbättra företagsklimatet och bidra till fler jobb i Söderhamn. I projektet Etablera i Söderhamn arbetar kommunen tillsammans med fastighetsägarna för att skapa nya etableringar i kommunen. Vi har också fortsatt att aktivt stödja verksamheten vid Nyföretagcentrum, med stöd till nya företagare. Det har även skett ett mycket gott arbete med stöd till företag i Våga vilja växa. Förutom det så har olika nätverksträffar och utbildningssatsningar genomförts. Framför allt ska lyftas arbetet med att ta fram ett nytt näringslivsprogram. I det arbetet har kommunens tjänstemän, politiker och företrädare för företag och företagsorganisationer deltagit. Det är vårt gemensamma program. Slutligen har Tillväxtrådets satelliter funnit sina roller och arbetar på ett mycket bra sätt. Projekt 100 jobb Under året har vi utvecklat projektet 100 jobb, där socialnämnden och nämnden för lärande och arbete i samverkan med Arbetsförmedlingen anställt arbetslösa. Genom projektet kan arbetslösa personer med försörjningsstöd få arbete. Effekterna är goda, både ekonomiskt och socialt, inte minst för barnen till deltagarna som får leva i ekonomiskt och socialt mer stabila familjer. Förskolelyft Under införde kommunen ett förskolelyft. Det innebär att förskolan stärks med ytterligare 10 miljoner årligen och innehåller två delar: Nyanställning av medarbetare kunde påbörjas redan i slutet av. upphävde kommunen 15-timmarsbegränsningen för barn till bland annat arbetslösa, så att förskolan är utan begränsningar när det gäller vistelsetid för barn. Samverkan i landskapet och länet har innehållit mycket samverkan i både landskap och län. Under bildades Hälsinglands utbildningsförbund, där kommunerna Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig samlar sin vuxen- och gymnasieutbildning. Förbundet kommer att vara i skarp drift med verksamhetsövergång från augusti Dessutom pågår ett arbete för att se om vi också ska bilda en gemensam organisation för HR (Human Relations personalfrågor). Värt att notera är också att landstinget vid årsskiftet ombildas till regionkommun med direktvalt fullmäktige. Social investeringsfond Kommunen har fortsatt avsätta medel till vår sociala investeringsfond. Syftet är att nämnder i samverkan ska kunna söka pengar för att göra tidiga insatser för att stärka människors livskvalitet samtidigt som de kan minimera kostnader och framtida utanförskap. Den stora finansieringen ur fonden har skett till projekt 100 jobb. Utveckling av varumärke, styrning och service Arbetet med att fortsätta utveckla kommunens varumärke fortsatte under året och likaså arbetet för att nå de inriktningsmål som kommunfullmäktige antagit. Under året har det pågått arbete med att analysera kommunens styr- och ledningsprocess, för att se hur vi kan förenkla, förtydliga och förbättra kommunens styrning. Allt detta är viktiga byggstenar för att fortsätta det positiva utvecklingsarbetet och stärka den nya anda som allt fler av oss upplever. Under året har arbetet för att skapa en kommunal kundtjänst fortsatt. Målet är att förenkla när företag eller medborgare vill ta kontakt med kommunen via telefon, e-post, sociala medier eller fysiska besök. Det är viktigt att förenkla och förbättra servicen, men också att vi själva ser oss som en helhet med Söderhamns kommun i första hand och den förvaltning eller enhet vi tillhör i andra hand. Försommarens lyckade Pridefestival var den andra i ordningen. Den spelar också en viktig roll för att skapa en positiv känsla för Söderhamn. KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Utmaningar Saneringen efter råtalloljeutsläppet har fortsatt även under. Ett mycket bra arbete har utförts för att minimera verkningarna efter utsläppet. Några av våra nämnder har haft det tufft ekonomiskt under året, framför allt socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Kommunfullmäktige valde att tilldela dessa nämnder ytterligare 12 miljoner vardera under året. Fullmäktige tog också beslut om att förändra kommunens organisation. Nämnden för lärande och arbete och socialnämnden går från 2015 samman i den nya arbetsmarknads- och socialnämnden. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden blir kultur- och samhällsservicenämnden. De största utmaningarna framöver är att ta fram en ny fyraårsbudget och att förändra kommunens styrnings-och ledningsprocess för att bli en mer värderingsstyrd kommun. Alla medarbetares förmågor behöver tas till vara, för våra medborgares och företags bästa. Från kommunens sida vill vi hjärtligen tacka alla skickliga och kreativa medarbetare och förtroendevalda för ert arbete under året. Tillsammans är det vi som skapar ett ännu bättre och mer positivt Söderhamn! Sven-Erik Lindestam (S), kommunstyrelsens ordförande 3

4 SÖDERHAMN Söderhamn är en av tre kommuner som delar på utmärkelsen Årets friluftskommun, efter en enkät till Sveriges 290 kommuner. Resultatet för visar flera positiva trender. Allt fler kommuner avsätter resurser för friluftsliv. Fyra av fem kommuner genomför aktiviteter för att stimulera till friluftsliv och allt fler satsar på uteaktiviteter för skola och förskola och för medborgare med utländsk bakgrund. Naturturism börjar bli en strategisk fråga i näringslivsplaner. 4 Stenö fyrstjärniga camping har haft en lyckad säsong. Arbetet fortsätter för att utveckla Stenö till turistnav och regionens viktigaste port mot skärgården. Här tas ett efterlängtat första spadtag för fler boendeplatser vid Enrisets vård- och omsorgsboende. Förändringarna kommer att genomföras successivt under Under var det allmänna val i Sverige. Det betyder att det finns nya ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser från hösten/vintern. Det är högt tryck på att skapa fler förskoleplatser i Söderhamn. Under året öppnade två nya förskolor och en ny avdelning. På bilden syns Stentägtens förskola.

5 beslutade kommuner Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig att bilda Hälsinglands utbildningsförbund, för att tillsammans kunna skapa ett bra och varierat utbud av utbildningar. Verksamheterna på Staffangymnasiet och Centrum för flexibelt lärande (CFL) förs över till förbundet från augusti Kom och jobba hos oss! Det kommer att finnas gott om jobb i svenska kommuner. På mässan Yrkeskompassen visade Söderhamns kommunkoncern upp en mångfald av möjligheter för elever på högstadiet och gymnasiet och vuxenstuderande på Centrum för flexibelt lärande. Söderhamn fick i år en mycket hedrande andraplats som Årets båtkommun. Be Smart fick länsfolkhälsopriset för sitt framgångsrika drogförebyggande arbete och för att de skapar gemenskap hos barn och ungdomar som gör smarta val. Genom att skriva kontrakt med sina föräldrar kan ungdomar bli medlemmar i Be smart och aktivt välja bort alkohol, droger, mobbning och andra negativa beteenden. Under våren har 15 språkassistenter i kommunens förskolor arbetat med barnens språkutveckling och gett dem en chans att prata sitt modersmål. Projektet har varit mycket uppskattat av arbetsgivare, personal på förskolorna och språkassistenterna själva. 5

6 ORGANISATIONSSCHEMA ORGANISATIONSSCHEMA VALBEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Förbereder val av nämndledamöter, revisorer och representanter Kommunens högsta beslutande organ med 49 folkvalda ledamöter Granskar kommunens verksamhet KOMMUNSTYRELSEN Ordförande Sven-Erik Lindestam (S) 15 ledamöter SOCIALNÄMNDEN Ordförande Mattias Benke (S) 11 ledamöter Kommunchef: Margareta Högberg Kommunkansli, ärendehantering, ekonomi, HR, näringsliv & tillväxt, information, marknad & turism, samhällsplanering, folkhälsa, ANDT - Alkohol, Narkotika, Dopning & Tobak, barn & unga, miljö, integration, projekt, utredningar. Socialförvaltningen Förvaltningschef Karin Olsson Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Ordförande Lennart Gard (S) 11 ledamöter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande Bo Wikström (S) 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Tomas Hartikainen Förskola, grundskola, gymnasium/part gentemot planerat utbildningsförbund, kulturskolan och KomTek Bygg- och miljöförvaltningen Förvaltningschef Sture Zetterberg Bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll, bostadsanpassning, konsumentvägledning, energirådgivning NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE Ordförande Ove Söderberg (S) 9 ledamöter KULTUR- OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Ordförande Lillemor Svensson (S) 11 ledamöter Kultur- och samhällsserviceförvaltningen Förvaltningschef Gunnar Mellqvist Skärgårdsverksamhet, kultur & fritid, Verkstäderna, kost, städ, intern & extern service, detaljplan, hyreskontrakt, intern GIS-service, drift & underhåll av gata, väg, park, farled och hamn Förvaltningen för lärande och arbete Förvaltningschef: Thomas Norgren Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor. OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ordförande Katarina Hedberg (S) 11 ledamöter VALNÄMNDEN Ordförande Kjell Pettersson (S) 11 ledamöter Genomför allmänna val och folkomröstningar. Utser valförrättare och rösträknare, ordnar vallokaler och information om dem, lägger ut röstsedlar Omvårdnadsförvaltningen Tillförordnad förvaltningschef Stefan Blomquist Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade: hemtjänst, boenden, trygghetslarm, assistans, ledsagarservice. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande Barbro Ytterström (S) 11 ledamöter Utser, kontrollerar och utbildar gode män, förvaltare och förmyndare för minderåriga eller andra personer som behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller sörja för sin person Faxeholmen AB KOMMUNALA BOLAG Söderhamns Stadshus AB Söderhamn NÄRA AB Inköp Gävleborg 6 Söderhamn Elnät AB KOMMUNALFÖRBUND Kommunalförbundet Södra Hälsingland (KFSH)

7 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFÖLJNING Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För budgetperioden till 2015 har kommunfullmäktige fastställt fyra finansiella mål och sex verksamhetsmål. Nedan finns en sammanfattning över måluppfyllelse för de tio målen. Mer detaljerad analys och uppföljning finns under avsnitten vision, mål och varumärke samt i den finansiella analysen. Finansiella mål Resultatmål 2015 Resultatnivån når inte upp till det mål som är satt. Investeringsnivån har varit väldigt låg under året. Kommunen har minskat sin låneskuld under perioden. Minst 4 mkr, plus reavinster från försäljning av mark, ska årligen avsättas för den ansvarsförbindelse för intjänade pensionsförmåner till anställda före år 1998, som ligger utanför balansräkningen. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommunen tog i samband med bokslutet beslut att avsätta års medel. Verksamhetsmål Årets resultat ska under perioden uppgå till 80 miljoner. (Det vill säga 20 miljoner i genomsnitt för hela budgetperioden, ej inräknat extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 miljoner). Investeringsmål Investeringarna ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Låneskuld Vid utgången av 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december. Avsättning pensioner Attraktiv skärgårdskommun Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. SAMMANSTÄLLNING UPPFÖLJNING AV MÅL Måluppfyllelse : För att nå måluppfyllelse gäller att de är helt uppfyllda det enskilda året utifrån målformuleringen. Inom inriktningsmålen har en utvärdering av de aktiviteter som ligger för året skett. För att få en grön gubbe på måluppfyllelsen ska minst 75 % av aktiviteterna vara klara Arbetet med centrum är i full gång och arbetet flyter på bra. Detta mål har arbetat brett med många olika typer av aktiviteter och grupper. Alla förutsättningar finns för att nå måluppfyllelse. Målet följer inte kommunens arbete med SMARTa mål men gruppen är starkt pådrivande och på god väg mot måluppfyllelse. Det arbetas för fullt med målen och prognosen är att måluppfyllelse nås senast Även detta mål går åt rätt håll och har alla förutsättningar för att uppnås. Arbetet flyter på i bra takt och målet anses kunna uppfyllas. Långsiktigt hållbart samhälle Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex. Utveckling av infrastruktur Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Bättre företagsklimat Söderhamn ska senast 2015 ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med. Flexibelt lärande Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt årligen öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Nöjda brukare I Söderhamn ska nöjdheten årligen öka inom omsorgen för barn, äldre och funktionshindrade 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen har en besvärlig ekonomisk situation. Söderhamns kommun redovisar ett resultat för på -5,5 miljoner kronor. Två större poster utöver det ordinära påverkar årets resultat. Kommunen har använt 11,3 miljoner ur den sociala investeringsfonden. Kommunen har också fått in en försäkringsersättning på 24 miljoner för branden i idrottshallen i Ljusne. Försäkringsersättningen ligger som en intäkt i slutresultatet, men eftersom den inte ingår i kommunens vanliga verksamhet är det mer rättvisande att dra bort den. Utan försäkringsintäkten blir det ekonomiska resultatet för kommunens samlade verksamhet -18,2 miljoner. De poster som har påverkat kommunens ekonomi i hög grad under är följande: Befolkningsökningen med 240 personer gör att skatteintäkterna för ligger på en högre nivå än budgeterat. Befolkningsförändringen under innebar en ökning med 14 personer. Det är betydligt bättre än den negativa utvecklingen med en årlig snittminskning med 200 personer de senaste 20 åren. Det kommer innebära en förstärkning i skatteintäkter för åren framöver. Socialnämnden har under året haft en kostnadsökning inom flera av sina verksamhetsområden. Under året har socialnämnden fått tilläggsbudget på 13,8 miljoner kronor för att hantera sin ekonomi. Nya ersättningsvillkor från Migrationsverket gör att nämnden har fått ökade intäkter med cirka 15 miljoner kronor. Utan det extra budgettillskottet och de ökade intäkterna skulle nämnden ha prognostiserat ett budgetunderskott med 23,5 miljoner kronor. Omvårdnadsnämnden har under året haft en kraftig volymökning inom hemvård (hemtjänst och hemsjukvård). Kostnadsökningen påbörjades från hösten och har pågått sedan dess. Jämfört med föregående år uppgår kostnadsökningen inom hemvården till cirka 13 miljoner kronor. Omvårdnadsnämnden har fått til läggsbudget motsvarande 12 miljoner. Utan det extra budgettillskottet skulle nämnden ha prognostiserat ett budgetunderskott med 18,4 miljoner kronor. Inom barn- och utbildningsnämnden har en snabbare anpassning till förändrad demografi inom gymnasieskolan skett. Personalvakanser inom grundskola och svårigheter att rekrytera specialpedagoger och språklärare har inneburit lägre kostnader än beräknat. Projekt 100 i arbete, som prioriterar personer med barn samt personer under 25 år, har fortsatt under året. Under finansieras projektet med 11 miljoner kronor ur den sociala investeringsfonden. Detta projekt innebär att kommunens kostnad för försörjningsstöd minskar. De familjer där personer fått jobb genom projektet får en social och ekonomisk trygghet. SÖDERHAMNS KOMMUN - Fakta i siffror, 5 år i sammandrag 2010 Allmänt Befolkning Total utdebitering inklusive avgift till kyrkan 32,9 32,9 32,9 33,2 33,2 - kommunal utdebitering 21,4 21,4 21,4 21,7 21,7 Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 2,2 11,5 12,9 6,0-5,5 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter 99,6% 98,5% 98,2% 100,8% 102,2% Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,2% 0,9% 1,0% 0,5% -0,4 Årets resultat per invånare, kr Investeringar, skulder och soliditet Nettoinvesteringar, mkr Självfinansieringsgrad av investeringar 96,1% 106,8% 279,5% 177,5% 106,5% Totala skulder, mkr varav koncernens andel i internbanken Kommunens skulder, mkr exkl. koncerngem. lån ,8 Kommunens låneskuld, mkr Kommunens skulder per invånare, kr Soliditet i % 54,0% 53,4% 53,0% 59,1% 58,9% Soliditet i % inklusive pensionsförpliktelser (ansvarsförb.) -1% -19,4% -17,8% -17,0% -13,9 Personal Antal årsarbetare (inklusive vikarier) per 31/

9 Kommunens ekonomi för de kommande åren bedöms svag med ett genomsnittligt resultat på 9,7 miljoner under de kommande tre åren är det svagaste året, med ett budgeterat resultat på 4 miljoner. Kommunens svaga resultat på totalnivån medger inga större avvikelser från budget för verksamheterna och besparingar kommer att krävas snabbt om kostnaderna ökar. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden har haft det besvärligt under. Berörda nämnder har inför 2015 fått utökad budget med 17,2 miljoner respektive 15 miljoner. En mer utförlig framåtblick återfinns i den sammanfattande finansiella analysen. Koncernen Helägda kommunala bolag Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat med 28,6 miljoner (22,4 miljoner ). Bolagen gick med vinst medan kommunen redovisar ett negativt resultat. Resultat efter finansiella kostnader uppgår till 38,2 miljoner att jämföra mot 36,6 miljoner. Soliditeten för koncernen uppgick i bokslutet till 35,7 procent vilken innebär en förbättring med 1,3 procentenheter i förhållande till. Koncernen har en låneskuld som uppgår till 91 miljoner (929,9 miljoner ). 91 procent av denna (823,6 miljoner) hanteras av kommunens internbank. En mer utförlig beskrivning över de helägda kommunala bolagen återfinns i den sammanställda redovisningen. Omvärldsanalys *källa SKL, Riksbanken Konjunkturåterhämtningen i omvärlden fortsätter. Men tillväxtskillnaderna är stora, i USA och Storbritannien är tillväxten god medan utvecklingen i euroområdet är fortsatt dämpad. Oljepriset har fallit och befinner sig nu på den lägsta nivån sedan Det lägre oljepriset bedöms ge en viss positiv stimulans till tillväxten i många länder. Samtidigt har det fallande oljepriset bidragit till att prognosen för det globala inflationstrycket reviderats ned. Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BruttoNationalProdukt BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Expansiv penningpolitik och ökande efterfrågan i Sverige och i omvärlden bidrar till att inflationen väntas stiga successivt de kommande åren. Men det är osäkert hur snabbt inflationen kommer att stiga, eftersom den under en längre tid har utvecklats svagare än väntat. Fallet i oljepriset bedöms påverka inflationen både direkt via lägre energipriser och indirekt via lägre priser på tjänster och andra varor. Men det är osäkert hur stora dessa effekter kommer att bli. Utvecklingen i omvärlden och då framförallt i euroområdet, är en ytterligare källa till osäkerhet. Om inte konjunkturen återhämtar sig som förväntat i euroområdet kommer det att påverka även den svenska ekonomin negativt. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi blir mera utdragen. Vanligtvis brukar efterfrågan i omvärlden via exporten lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturer, men denna gång är förutsättningarna för en sådan utveckling inte lika uppenbara. För att den svenska ekonomin ska nå konjunkturell balans på ett par års sikt krävs därför en relativt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan. Kommun- och landstingssektorns finansiella utveckling Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med och det lägsta resultatet sedan Årets förväntade resultat motsvarar 1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga intäktsposter som återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring och att höjningar av det generella statsbidraget helt uteblivit i år. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. Svagare resultat väntas inom kommunsektorn framöver. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2015 och 1,7 procent för åren För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen höjas med 24 öre 2018 jämfört med Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för kommuner och landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, ett ökat asyl- och flyktingmottagande och kostnader för nya dyra läkemedel. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framåtblick Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden är splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraft fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra om det finns en efterfrågan i ekonomin som är tillräcklig hög för att förvandla tänkbart sysselsatta till faktiskt sysselsatta. På kort sikt har efterfrågan bara klarat av att hålla arbetslösheten oförändrad, på runt 8 procent. Den ökade tillväxten i ekonomin beräknas ge en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag. Det kan göra vägen till lägre arbetslöshet längre. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både och. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Tillsammans innebar det timlöneökningar på i genomsnitt 2,8 procent i år enligt konjunkturlönestatistiken och för nästa år räknar vi med 3,0 procent. Löneökningstakten är en avspegling av arbetslösheten. I takt med sjunkande arbetslöshet kommer timlönerna öka snabbare. Arbetsmarknaden fortsätter att stärkas, men stora utmaningar finns framöver. Sysselsättningen och arbetskraften har fortsatt att växa och arbetslösheten sjunker gradvis. Riksbankens bedömning att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas framöver kvarstår. Antalet varsel ligger kvar på låga nivåer och antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen har stigit påtagligt under året. Företagens anställningsplaner i Konjunkturbarometern tyder också på en fortsatt sysselsättningsökning. När konjunkturen successivt stärks ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen bedöms stiga i god takt. Samtidigt finns det stora utmaningar då en stor del av de arbetslösa utgörs av grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Utrikesfödda har stått för en betydande del av arbetskraftsförsörjningen. Sedan 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16 64 år) ökat med närmare personer. Medan antalet inrikes födda minskat något har antalet födda utanför Norden ökat kraftigt, särskilt födda utanför Europa. Trots att arbetskraftsdeltagandet är lägre i den senare gruppen svarar den för ett betydande tillskott till arbetskraften. Födda utanför Europa svarar för drygt 60 procent av arbetskraftsökningen mellan 2005 och, och något mindre än 60 procent av sysselsättningsökningen, trots att de bara utgjorde 6 procent av befolkningen Födda utanför Europa utgör också betydande delar av sysselsättningsökningen. Gruppen svarar för av ett totalt plus på personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Söderhamns näringsliv och arbetsmarknad Söderhamn har ett bra geografiskt läge, som gör att många personer kan dagpendla till och från närliggande orter som Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Det gör att kommunen har en dynamisk arbetsmarknad, med en bra mix i utbudet. Det pågår ett omfattande lobbyingarbete för att få till dubbelspår på Ostkustbanan. Arbetet har prioriterats av kommunen och Region Gävleborg. Ett dubbelspår skulle få väldigt stor betydelse för regionens tillväxt. Söderhamns näringsliv domineras av skogen. Den går som en röd tråd genom många företag, från alla de som arbetar i skogen, till sågverk som Rundvirke och Stora Enso Timber. EcoLog tillverkar skogsmaskiner och Söderhamn/ Eriksson producerar sågverkslinjer. Arizona Chemical förädlar råtallolja och Vallviks Bruk producerar pappersmassa. Samtliga företag är stora och viktiga arbetsgivare i kommunen som även genererar arbete åt flera mindre konsult- och tjänsteföretag. För skogsklustret spelar logistiken en viktig roll, med tillgång till bra förbindelser genom hamnar, väg och järnväg. 10 Flera offentliga aktörer finns i Söderhamn. Patent och Registreringsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Skogsstyrelsen är statliga myndigheter med verksamheter i Söderhamn. Flera av dessa aktörer har en kundtjänst. Den sektorn har blivit ett betydande och viktigt inslag i vår arbetsmarknad. Söderhamns arbetsmarknad har förändrats på senare år. En allt starkare tjänstesektor har vuxit fram. Under året drabbades orten av ett rejält bakslag när Söderhamns största privata arbetsgivare, Teleperformance, varslade 248 personer om uppsägning. Med tidigare års uppsägningar har över 400 arbetstillfällen försvunnit på Teleperformance. Länet och kommunen erbjuder bra förutsättningar för vindkraft. Bergviks Skog har fortsatta planer för vindkraft i området Ödmården som är beläget cirka 2 mil söder om Söderhamn. Under året har kommunen genomfört ett brett arbete för att ta fram ett näringslivsprogram. Många har varit engagerade från kommunens sida och från ortens företag. Programmet väntas antas 2015 och blir vägledande för vilka strategiska insatsområden som prioriteras på sikt. När Svenskt Näringsliv presenterade årets mätning av lokalt näringslivsklimat blev Söderhamn bästa kommun i länet. Arbetslöshet Arbetslösheten i Söderhamn har under ökat med 1,4 procentenheter till 13,2 procent (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften). För Gävleborg totalt minskade motsvarande grupp från 12 procent till 11,8 procent. Gävleborg har landets högsta arbetslöshet. Söderhamns arbetslöshet består till stor del av gruppen utsatta. Det innebär att en konjunkturuppgång inte skulle få fullt så positivt utfall som den skulle kunna få. Det finns också en risk att gruppen utsatta blir större, då cirka 25 % av ungdomarna i kommunen avslutar sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg. Arbetslösheten bland ungdomar var vid utgången av 25,3 %, en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med samma tid föregående år. Bland utrikes födda var arbetslösheten 47,9 % vid utgången

11 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar år Befolkningstruktur och utveckling Befolkningsprofilen för Söderhamn liknar den i andra mindre kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre består eller ökar. Förändringen är större när man räknar i procent av befolkningen. Befolkningen i Söderhamn ökade under med 14 personer till personer. Det är en bättre utveckling jämfört med de sista 20 åren, bortsett från då befolkningen ökade med 240 personer. Det är främst det positiva flyttnettot som håller uppe befolkningssiffrorna. Söderhamn är en av de kommuner som har ett stort mottagande av nyanlända. Flyttnettot under är positivt och uppgår till 30 personer (att jämföra med 332 personer då kommunen hade en väldigt hög inflyttning). Flyttnettot redovisar skillnaden mellan utflyttade och inflyttade. Födelsenettot är negativt, eftersom andelen födda är lägre än andelen avlidna. Födelsenettot har utvecklats negativt under en längre period. Vid budgetering har Söderhamns kommun under budgetperioden 2015 räknat med en befolkningsminskning på 200 personer per år. Det innebär schablonmässigt minskade skatteintäkter med cirka 9 miljoner kronor per år. De senast två åren har inneburit ett uppsving i befolkningsutvecklingen och får stora betydelser för skatteintäkterna framöver. Inför den nya budgetperioden kommer en ny befolkningsprognos att arbetas fram. Nedan visas befolkningsutvecklingen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE av vilket innebär en ökning med 8,3 procentenheter jämfört med samma tid föregående år och prognosen visar att ökningen fortsätter. För personer under 25 år är målet att vara över riksgenomsnittet på Arbetsförmedlingens rankinglista (över plats 145 bland Sveriges 290 kommuner). Att stadigt placera sig över riksgenomsnittet är en utmaning som enbart lyckats kortare perioder. Söderhamn har under en längre tid ofta varit bäst i länet och legat mellan plats i landet, men under sista kvartalet sjönk placeringen drastiskt till plats 29. Uppdraget att skapa 100 anställningar till personer med försörjningsstöd är uppnått. Arbetet har uppmärksammats nationellt och som ett resultat av detta är Söderhamn med i ett nationellt pilotprojekt tillsammans med nio andra kommuner. Projektet syftar till att utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för personer som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Ett antal olika arbetsmarknadsaktiviteter riktade till olika målgrupper har genomförts, för att bredda och utveckla det ordinarie arbetet.dessa aktiviteter har bidragit till resultatet. Samverkan för ungdomar fortsätter och har utvecklats även till målgrupperna utrikesfödda och personer med försörjningsstöd. Antalet skapade anställningar har ökat och omfattar 250 anställningar, bland annat 15 språkassistenter (utrikesfödda) som arbetar på förskolarna och ingår i projektet där utbildningen finansieras av kommunens sociala investeringsfond. Samarbetet med Stenö camping fortsätter och där har 15 personer en anställning. Sociala företag och föreningar har fått hjälp med nettofinansiering av löner istället för att anställningen skett på Resurscentrum. Antal invånare Invånare Söderhamns Kommun Gävleborg 20 Integration 10 Riket Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar år Söderhamns Kommun 12 Gävleborg 9 Riket När går mot sitt slut kommer fler än personer på flykt att ha sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar. Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting liksom för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering, men också en utmaning som ställer krav på bättre samverkan mellan samhällets aktörer. För att bättre tillgodose behov av stöd och insatser och kunna ta tillvara nyanländas resurser behövs bättre samverkan mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och mer träffsäkra statliga ersättningssystem. Som nämndes ovan utgörs en mycket stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och ökade sysselsatta personer födda utanför Europa och svarar

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE för av en total ökning på personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Lokala utmaningar i asylmottagandet finns över hela riket. De senaste åren har Migrationsverket runt om i landet upphandlat ett stort antal tillfälliga anläggningsboenden för att möta behoven i det ökade asylmottagandet. Upphandlingarna omfattas av sekretess, så kommunerna blir inte tillfrågade och får ingen förvarning. Kommuner måste därför med kort varsel (ibland ett fåtal dagar) ställa upp med skola, socialtjänst och annan kommunal service med höga krav på innehåll och kompetens. Det är en utmaning för såväl medarbetare som organisation. I andra kommuner är utmaningarna kopplade till mottagandet av asylsökande som ordnar eget boende. Det så kallade ebomottagandet är koncentrerat till vissa kommuner eller bostadsområden och riskerar att föra med sig konskevenser som trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och sämre förutsättningar för nyanlända vuxna och barn att etablera sig och lyckas i skolan. Statens utvidgade möjligheter från den 1 januari att anvisa kommuner ensamkommande asylsökande barn har inneburit ytterligare påfrestningar i socialtjänstens beredskap för utredningar, myndighetsutövning, boenden och omsorg. Efter ett första år med detta tvång konstateras att en särskilt stor utmaning gäller de 40 procent av anvisningarna som sker på grund av ensamkommandes anknytning till andra asylsökande eller bosatta i kommunerna. Anknytningen visar sig ofta vara svag och dessa anvisningar står dessutom helt utanför de statliga fördelningstalen eller kommunens möjligheter till planering. Luckor i ersättningssystemen och ojämn fördelning är andra problem. Asyl- och flyktingmottagandet är i grunden ett statligt ansvar. Kommunernas åtaganden ska därför finansieras av statliga ersättningar. I vissa fall saknar insatserna motsvarande ersättning. I andra fall, där ersättningar finns, ersätts inte merkostnader. Merkostnader kan exempelvis uppstå på grund av målgruppens specifika behov, som modersmålsundervisning inom skolan. Ytterligare fall är kostnader som bara ersätts så länge det statliga anslaget räcker. Och så finns schablonen för flyktingmottagandet, som ska ersätta en rad insatser, till exempel Svenska För Invandrare - SFI, samhällsorientering och försörjningsstöd, men som bara räcker till en del. När kommunerna har ett större mottagande blir luckorna i ersättningssystemet tydligare. Dessa gäller inte bara nivåer och omfattning utan även krånglig administration och brist på ersättningarnas förutsägbarhet. Asyl- och flyktingmottagandet är ojämnt fördelat över landet och därför påverkar otillräckliga ersättningar vissa kommuner mer än andra. Integrationsarbete i Söderhamns kommun I Söderhamn finns sedan årsskiftet /2015 en integrationssamordnare, med uppdrag att ta fram en strategi med mål och syfte för hur kommunen ska arbeta med integrationsfrågor. Uppdraget kommer att innebära att samordna, stödja och följa upp integrationsarbetet i kommunen, att etablera interna och externa nätverk, att vara kommunens representant i nätverk och samarbeten gällande integration lokalt, regionalt och nationellt, att bevaka och följa utvecklingen inom sakområdet på nationell nivå samt att till olika 12 målgrupper förmedla information och kunskaper som bidrar till att skapa en helhetsförståelse kring kommunens flyktingmottagande och samlade integrationsarbete. Invandringen till kommunen är väsentlig. Den positiva effekten av invandringen blir lägre för Söderhamns kommun då analyser visar att två tredjedelar av alla invandrare flyttar vidare till andra orter. Erbjudande om bosättning med tydligare tillgång till integration skulle kunna erbjuda en bevarad eller stigande befolkningskurva. Medborgarkontor Ljusne Sociala investeringsfonden Söderhamns kommun har avsatt 19,5 miljoner kronor till en social investeringsfond för att möjliggöra tidiga insatserför att stärka människors livskvalitet och även på sikt minska framtida utanförskap. Hittills har tre projekt finansierats: Kompetensutveckling för att möta barn med neuropsykiatiska funktionshinder (NPF) Projektet riktar sig i huvudsak till förskolan och till lärare och personal i tidig skolålder. Projektet avser att utbilda personal för att möte barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Genom att förstå barnens särskilda behov kan pedagogen med enkla medel underlätta undervisningen och även förhindra onödiga konflikter. Projektet ska i förlängningen leda till mindre utanförskap, då fler barn med NPF får en större möjlighet att fullfölja skolgången. Projektet är en samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. För detta har 0,65 miljoner kronor finansierats ur den sociala investeringsfonden. Språkassistenter inom förskolan Projektet språkassistenter är ett arbetsmarknadsprojekt med fokus på utrikesfödda barn och arbetslösa. Projektet handlar om språkassistenter i förskolan och syftar till att öka förutsättningarna för nyanlända barn att tillägna sig ett nytt språk, genom ökade insatser inom modersmålet samtidigt som nyanlända vuxna ges förbättrade möjligheter att integreras i Söderhamns kommun. Projektet är en samverkan mellan arbetsförmedlingen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och nämnden för lärande och arbete. För detta har 0,47miljoner kronor finansierats ur den sociala investeringsfonden. Projektet har varit väldigt lyckat och väckt stor nyfikenhet i andra kommuner.

13 Samverkan med grannkommuner Samverkan med övriga hälsingekommuner har fortsatt under året inom ett flertal områden. Samverkan sker framför allt på uppdrag från Hälsingerådet som är kommunernas gemensamma samverkansorgan. Exempel på kommunöverskridande samarbeten följer nedan. Hälsinglands utbildningsförbund beslutade kommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Bollnäs och Söderhamn att starta ett projekt för att utarbeta ett konkret förslag till en gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsorganisation i Hälsingland. Arbetet resulterade i ett förslag om ett kommunalförbund, som beslutades i respektive kommunfullmäktige under juni månad. Formellt bildades den 1 september med kommunerna Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn. Hudiksvall beslutade under sommaren att inte gå in i förbundet. Under hösten fortsatte arbetet under ledning av en interimistisk direktion som rekryterade en förbundschef, och ansvarade för inrangeringsförhandlingar. Berörda medarbetare kommer att erbjudas verksamhetsövergång under mars månad Själva verksamheten överlämnas till förbundet den 11 augusti Gemensam HR-organisation presenterades en extern utredning av en framtida gemensam HR-organisation för Hälsingland. beslutade alla kommuner i Hälsingland, utom Hudiksvall, att arbeta vidare med frågan för att bilda en gemensam HR-organisation. Hälsingerådet beslutade om direktiv för projektet i december, projektet beräknades vara klart för beslut i respektive kommunfullmäktige under. Ljusdal beslutade att avsluta sitt engagemang i projektet under senvåren och de återstående kommunerna Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig kommer att rapportera respektive kommuns ställningstagande vid Hälsingerådets möte i mars Om kommunerna beslutar om en gemensam organisation överlämnas verksamheten till Kommunalförbundet Södra Hälsingland den 1 januari Fler samverkansprojekt Utöver dessa stora samverkansprojekt sker samverkan inom landskapet och i länet på många olika plan. Exempelvis: Energi- och klimatrådgivning via avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Projekt för införande av e-tjänster tillsammans med Bollnäs kommun Avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker gällande kulturskolorna, Södra Hälsinglands kulturskola Ljusnan vattenvårdsförbund, Söderhamn, Bollnäs och Ljusdal Movexum företagsinkubator, Söderhamn, Hudiksvall, Ovanåker, Gävle och Sandviken Gemensam familjerådgivning, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Avtal om gemensam kvinnojour Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Samverkan inom LSS-området kring personliga ombud mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Bollnäs kommun är huvudman och kostnaden för verksamheten delas enligt uppgjord fördelningsmodell. Söderhamn deltar eller har deltagit i flertal projekt med olika kommuner såsom: Trainee Södra Norrland - Söderhamn kommer även att delta i nästa omgång som startar hösten Samverkan kring ostkustbanan fortsätter Gemensam fleruppgiftsnämnd mellan samtliga kommuner i Gästrikland och Hälsingland samt Gävleborgs läns landsting bildas under Den gemensamma nämnden gäller hjälpmedelsverksamheten, FOU Välfärd, RegNet och HelGe. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 100 i arbete Projektet har fortsatt under, där personer med barn samt personer under 25 år prioriteras. Under har projektet finansierats med 11 miljoner kronor ut den sociala investeringsfonden. Samverkan sker via olika typer av nätverk och på olika organisatoriska nivåer mellan hälsingekommunerna, kommunerna i länet och kommunerna tillsammans med landstinget Gävleborg. College Gävleborg Söderhamn ingår tillsammans med övriga kommuner och landstinget Gävleborg i projektet College Gävleborg för att samla collegeutbildningar under ett länsgemensamt paraply. Aktuella områden för ökad grad av samverkan är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Projektet finansieras med medel från Region Gävleborg. 13

14 ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN STYR- OCH LEDNINGSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via Viktiga modellen. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Analys och förbättringsåtgärder Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kom- 14 munstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Utveckling av styr- och ledningsmodell Under har en projektgrupp arbetat med att utveckla styr- och ledningsmodellen, genom bred dialog med politik, tjänstemannaledning och medarbetare i intervjuer, enkäter och seminarier. Medarbetare och ledare längst ut i linjen ska få större möjligheter och ökat ansvar för att styra över sin verksamhet och ekonomi. Ett värderingsstyrt ledarskap ska möjliggöra för medarbetarna att ta större eget ansvar för planering, utförande och uppföljning av sitt arbete. Under 2015 förbereds organisationen för införande. Processer och styrdokument utvecklas för att harmonisera med det nya tankesättet.

15 Vision Söderhamn Varumärke Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande & utveckling av individen Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål 2015 Perspektiv Attraktiv skärgårdskommun Långsiktigt hållbart samhälle Utveckling av infrastruktur Tillväxt Kvalitet Hållbar utveckling Jämställdhet Bättre företagsklimat Flexibelt lärande Nöjda brukare ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Skärgård Flexibelt lärande Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande och utveckling av individer Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet Öppna Söderhamn något att längta till! I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen 15

16 Söderhamns varumärke ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på Skärgård Flexibelt lärande Entreprenörskap Varumärkesprojekt 2015 Syftet med projektet är att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Projektets mål Projektmålen är uppdelade i processmål och effektmål. Vissa mål ligger utanför processledarens ansvar, under respektive förvaltnings eller bolags verksamhetsområde, men är viktiga för att stärka vårt varumärke. Arbetet med att utveckla Söderhamns tillgångar för att stärka varumärket ska drivas med ett helhetstänk i hela koncernen. Aktiviteter kring varumärket Under våren har processledaren arbetat med workshops och föreläsningar för att inspirera och sprida kunskap kring bemötande och varumärke. Under hösten har arbetet med Styr- och ledningsmodellen även kommit att innefatta varumärket. Här har konstaterats att både visionen och varumärket behöver ses över för att tydligare länkas samman. Kommunikationsenheten har fått uppdraget att initialt hitta kommunikativa beröringspunkter mellan dessa processer. Ett flertal evenemang har genomförts i syfta att stärka platsens identitet, exempelvis Schools out, Vårstimmet och Nyårsfirande. En handbok om varumärket togs fram, den förklarar och förenklar varumärkets tre utvecklingsteman. Handboken ingår också i det KUL-material som togs fram, ett material som finns tillgängligt för hela koncernen. Framåtblick Under 2015 kommer varumärket och visionen att ses över för att få en tydligare koppling. Profilområdena skärgård, entreprenörskap och flexibelt lärande ligger som grund när ett budskap tas fram. Budskapets syfte är att förenkla både visionen och varumärket som idag upplevs som svåra att kommunicera och därmed ta till sig. Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 16

17 Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn, varumärket och kommunens fyra huvuduppgifter ligger till grund för inriktningsmålen (se avsnittet Styr- och ledningsmodell för Söderhamns kommun ). Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden 2015: Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Handlingsprogram för inriktningsmålen planprogram på samråd, för att alla ska kunna lämna synpunkter. Pengar är avsatta till en taxibåt, så att fler ska kunna komma ut till kommunens öar. Det är också avsatt pengar till en tillgänglighetsplan, till utemiljö på allmän plats, och till en trafiksäkerhetsplan. Kommunstyrelen har avsatt pengar till Orrskärshamnen som behövde muddras så att fartygen kan ta sig in säkert. Kommunstyrelsen har beslutat om pengar för att köpa in ett antal datorer så att elever ska få möjlighet att arbeta mer flexibelt. Kommunstyrelsen beslutade under att avsätta 4,7 miljoner till kraftstationen i Ljusne, varav 3,1 miljoner för sanering av området. Kommunstyrelsen har anslagit 1,2 miljoner för Rönnskärs vandrarhem etapp 2. Det innefattar att åtgärda avloppet, bygga bastu och baddel samt att renovera Vita huset. Under sensommaren avsattes kronor för en renare skärgård till inköp av en latrintömning för båtarna till Skärså och en båttvätt. Det var under förutsättning att kommunen fick beviljat bidrag dessa. För varje inriktningsmål finns en processsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/styrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar mandatperiodens fyra år. Uppföljning av inriktningsmålen Investeringsmedel Under året har det genomförts ett antal mätningar i några av målen: Kommunstyrelsen fördelade i november investeringsmedel på 74,2 miljoner kronor för utvecklingsområden Underlaget för prioritering har processats i inriktningsmålens processgrupper, för att få en komplett bild av målens investeringsbehov. Från december december har beslutats följande: Den totala investeringsbudgeten minskas med 15 miljoner för att kunna avsätta driftmedel. Kommunfullmäktige har avsatt 5,1 miljoner i investeringsmedel för att utveckla de norra stadsdelarna. Mark ska saneras inom området, det ska upprättas en spontan idrottsanläggning. Pengarna ger också budget till projekt Norrskenet för att bland annat skapa mötesplatser för boende genom odlingslotter och hundrastgård. En projektgrupp arbetar med att utveckla centrum och att ta fram ett Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum. Under vintern 2015 är förslag till KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive processgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. Mätningar Långsiktigt hållbart samhälle: Miljöaktuellts kommunrankning Flexibelt lärande: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rankning av grundskola och gymnasieskola och att vi årligen ska starta tre undervisningsgrupper, med flexibelt lärande i fokus Nöjda brukare: Brukarundersökningar med andelen nöjda/mycket nöjda med förskola och fritids, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen Bättre företagsklimat: Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet, antal företag per tusen invånare och antal nystartade företag per tusen invånare. Vid årets slut fick inriktningsmålens processgrupper göra en prognos om de tror att målet kommer att uppnås innan målperioden är slut, senast Av de sex inriktningsmålen har samtliga prognostiserats att de kommer uppnås. 17

18 ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. 18 Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser där besökaren känner skärgårdskänslan, ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Nuläge: Arbete pågår inom samtliga av skärgårdsmålets aktiviteter. I vissa fall har arbetet lett till mycket gott resultat. En sammanfattande bedömning är att kommunens långsiktiga arbete med att utveckla Söderhamn som skärgårdskommun ger positiva resultat. Det avspeglar sig även i att vi blev Årets friluftskommun och tvåa i Årets båtkommun. En rad evenemang har genomförts i centrum. Närheten till vatten och hav har utnyttjats både i praktiken och mer symboliskt genom namn, design, med mera Omfattande material från tidigare processer och dialoger utgör underlag för förslag till Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum som utarbetats av arkitektfirman Tengbom tillsammans med kommunens projektgrupp. Planprogrammet är på samråd för synpunkter vintern Under våren går det vidare för politiska beslut. Planprogrammet blir grunden för utvecklingsåtgärder i centrum under många år framöver. En besöksnäringsstrategi för Söderhamn antogs. Bokningsbarheten ökas genom Visit Söderhamn. Skärgården har lyfts fram genom varumärkesarbetet. Arbetet med att synliggöra skärgården pågår hela tiden via kommunens webbar, informationsfoldrar, sociala medier och förvaltningar och bolag. Skärgården marknadsfördes också vid Älvsjö båtmässa samt via Svenska Turistföreningen. Skärgårdsverksamhetens tillgångar har varit öppna för enskilda bokningar och paket tillsammans med näringslivet. Skärgårdspaket med transport, boende, mat och upplevelser marknadsförs via skriftlig information, webb med mera. Lokala företag levererar exempelvis mat, sänglinne, transporter med mera i paketen. Unga får möjligheter att vistas i skärgården genom båten Moa. Aktiviteter både för ungdomar och anställda förläggs regelbundet i skärgårdsmiljö. Nu kan söderhamnarna slå sig ner i två gedigna ankarsoffor vid Järnbron. De är uppförda i samarbete med Staffanskolans trä- och industriprogram. Dialog förs med olika intressenter kring utbildningar med skärgårdsinriktning. Utbildning för skärgårdsguider kommer inte hinna genomföras innan målet avslutas. Promenadstigarna på Stenöudden har förbättrats, liksom cykelleden Sågverkstrampet. Skärgårdsterminalen och Rönnskärs vandrarhem är regelbundet bemannade.

19 ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN Mätmetod: Målet kommer att uppnås. Söderhamnarna har pekat ut skärgården som en del av sin identitet. Det tar inriktningsmålet fasta på. En imponerande mängd aktiviteter har genomförts, både i centrala Söderhamn, i kommundelarna och i skärgården. Konkreta fysiska åtgärder i centrum har varit få och vållat en del kritik men efter ett nytag med dialoger och planprogram är vi nu på god väg igen. Ett gediget arbete med skärgården har bland annat gjort oss till Årets friluftskommun och att vi kom tvåa som Årets båtkommun. Flera evenemang i staden och i skärgården gör att medborgarna upplever att vi är en skärgårdskommun med ett levande centrum med skärgårdskänsla. Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Mätintervall:,, 2015 Attraktiv skärgårdskommun SCB:s medborgarundersökning Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen % 57% Mål 65% % 64% Mål 65% Levande stadscentrum Centrum med skärgårdskänsla KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Prognos SCB:s medborgarundersökning tilläggsfrågor: 19

20 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE 20 Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex. Varför: Det här målet är övergripande för kommunens hela huvudprocess Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö. Målet bidrar till att möjliggöra långsiktig hållbarhet och tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den negativa demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit. Ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till det. Nuläge: Nämnder och bolag har påbörjat flera aktiviteter som ingår i handlingsprogrammet. De få aktiviteter som inte påbörjats har sin förklaring bland annat i organisationsförändringar som kommunen inte råder över, otydlighet i uppdraget eller fokus på andra liknande ärenden än den ursprungliga aktiviteten. En aktivitet är att kommunen visar på hur omställning kan ske och att vi kan lära av varandra för mera självhushåll. Odling har skapat ökad gemenskap. Aktiviteten sker i samverkan med allmänheten, föreningar studieförbund, hyresgästföreningen och företag. Odlingarna har kommit igång inom kommunens projekt Norrskenet, samt Bildas projekt på Ljusne söder. Projekt Norrskenet har kommit igång inom de flesta planerade delarna, bland annat med sommarfår för markskötsel vid Skogshöjden. Upphandlingen av lokalt producerad mat visar ett positivt resultat. Antalet lokala företag med avtal har ökat markant. En första del i miljöutbildningarna inom upphandling har även genomförts. Kulturskolan har haft ett lyckat år med ett stort utbud av evenemang, liksom kultur- och fritidsavdelningen på kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen och verksamheten på Verkstäderna. I vår kommun är det lätt att konsumera kultur och friluftsliv i stället för varor. Trygghet och tillgänglighet är viktiga faktorer i hållbarhetsmålet. En strategi för folkhälsa är klar och den följer Sveriges kommuner och landstings fem rekommendationer för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Lokala naturvårdssatsningen på Västra berget är klar, med god tillgänglighetsanpassning tack vare statliga medel och en kunnig insats från Resurscentrum. Söderhamn har tilldelats utmärkelsen Årets friluftskommun. En del i det är tillgänglighet - särskilt i tätortsnära miljöer - och tillgänglighet i kollektivtrafiken med 20 minuterstrafik till bland annat friluftsanläggningarna på Hällåsen. Vi fick även utmärkelsen andra plats som Årets båtkommun, utifrån hållbarhetskriterier. Arbetet inom energiområdet har stor bredd, allt från att höja medvetenhet och kunskapsnivå till konkreta investeringar. Källsorteringen av matavfall håller högt tempo och biogasanläggningen är tagen i bruk. Söderhamn NÄRA har fått medel från Region Gävleborg för att få värdefullt forskarstöd till projektet. Vatten och luft är andra områden som fått ett mer strukturerat arbete. Dels i form av en informell vattengrupp (kommunstyrelseförvaltningen, Söderhamn NÄRA, blivande kultur- och samhällsserviceförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen) och medlemskapet i Luftvårdsförbundet. Under året har flera saneringar påbörjats. För Bromsäng är marksaneringen klar och för Stenbacken är provtagningen klar. På gång är området i Ljusne kring den före detta kraftstationen och Gamla Kättingen, där en kompletterande provtagning nu är klar. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Mätintervall:,, 2015 Miljöaktuellts kommunranking Mätintervall:,,,, 2015

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Söderhamns kommun Årsredovisning

Söderhamns kommun Årsredovisning Söderhamns kommun Årsredovisning 03 Inledning 03 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 04 Viktiga händelser 06 Organisationsschema 07 Uppföljning av kommunens mål 08 Förvaltningsberättelse 08 Ekonomi 09

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting

Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting Ekonomirapporten. December 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting Sammanfattning kommuner och landsting en procent kräver höjda statsbidrag och skatter Källa: Statistiska centralbyrån

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Remissyttrande: RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Remissyttrande: RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Sida: 1 av 5 V Arbetsförmedlinj Dnr Af-2013-379002 Datum: 2013-11-27 Avsändarens referens: LS 1304-0578 Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 10422 Stockholm Remissyttrande:

Läs mer