Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2014, B-perioden

Transkript

1 Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2014, B-perioden

2 Seminarium 1 allmän rättslära, Bo Wennström: Allmänna frågor och positivism Penner J. E.: McCoubrey & White s Textbook on Jurisprudence, s John Austin: The province of jurisprudence determined, Lecture I. Tom Campbell: Democratic Aspects of Ethical Positivism, ur Judicial power, Democracy, and legal Positivism. H.L.A Hart: Positivism and the separation of Law and Morals, ur Harvard Law Review, 1958 s Hans Kelsen: Den rena rättsläran, Basgrupp 1 redogör inför gruppen för Austins Lecture I. Frågor som hela gruppen diskuterar: 1. Finns det någon gräns mellan juridik, moral/politik? Vad säger rättspositivismen, vad säger Du? Om den finns, varför är den viktig att upprätthålla? 2. Juridik sägs ofta vara något praktiskt. Men praktisk juridisk verksamhet är inte avskuren från annat vetande. Diskutera på vilket sätt man i en rättssal är beroende av medicinsk, teknisk, psykologisk eller annan kunskap, gärna med exempel. Hur viktiga är teorier i en rättssal? Kan man tänka sig en ateoretisk juridik? 3. Vilka blir konsekvenserna av Kelsens Rena rättslära för diskussionen om förhållandet mellan externt/internt vad gäller rätten? Fråga som hela gruppen diskuterar: 4. Gotlands landshövding, Marianne Samuelsson, tvingades i början av augusti 2009 att avgå. Ta reda på bakgrunden till detta. Diskutera de frågor som hennes avgång reser från ett rättsteoretiskt perspektiv, exempelvis likabehandling kontra särbehandling (är de skäl för särbehandling som hon anger juridiskt gångbara, vilka skulle kunna vara det?). Länsrådet Granath utvecklade för DN Samuelssons tankegång så här: Beroende på vem som söker kan det ibland vara så att dispensmöjligheten ges. Men det skulle inte ske om det var en annan som söker. (DN ) 10

3 Seminarium 2 allmän rättslära, Bo Wennström: Naturrätt Penner J. E.: McCoubrey & White s Textbook on Jurisprudence s , Robert Alexy: The dual nature of Law Costas Douzinas: A brief history of natural law ur The End of Human Rights. Critical Legal Thought at the Turn of the Century 2000 s Ronald M Dworkin: Is law a system of rules? ur Taking Rights Seriously s Lon L. Fuller: Fidelity to Law, ur Harvard Law Review, 1958 s Basgrupp 2 redogör för innehållet i Douzinas text. Alla diskuterar: 1. Går alltid den naturliga lagen före människoskapad rätt? Ge din egen definition av naturrätt! 2. Måste det innebära att man inte skiljer på rätt och moral bara för att man är naturrättsförespråkare? 3. Vilar rätten på ett krav av correctness? 4. Säger Dworkin något väsentligt om rättigheter som också är intressant från svensk horisont? 5. Diskutera Fullers syn på rättssystemet under Tredje riket och försök se hur hans amerikanska utgångspunkt bryts mot den tyska verkligheten under den tid det gäller? 6. Dworkin säger i en annan artikel än den i kompendiet att han tycker att frågan om han är naturrättsförespråkare eller ej är ointressant. Vad säger Du, är frågan om naturrätt kontra positivism överhuvudtaget intressant idag? Varför/varför inte? 7. Hur hanterar man som jurist när de egna moraliska uppfattningarna krockar med krav som yrket kan ställa på utövaren? Skulle du som advokat kunna tänka dig att försvara vilken person som helst?

4 Seminarium 3 allmän rättslära, Bo Wennström: Rättens nya landskap Mattias Kumm: Who is the Final Arbiter of Constitutionality in Europe?: Three Conceptions of the Relationship Between the German Federal Constitutional Court and the European Court ofjustice Common Market Law Review vol. 36 no. 2 s (Laddas ner.) Läses översiktligt! Bo Wennström: The horizontal state states and agencies in a world without Boundaries ur Aspects of Sovereignty, 2013 Lotta Westerhäll: Rättskällefrågor i socialrätten, ur Tidskrift for Rettsvidenskap, 1989, s Mål C 402/05 P och C-415/05 P Kadi/Barakaat målet. (Laddas ner från nätet). Basgrupp 3 redogör för Kumms artikel Alla diskuterar: 1. Behöver vi en ny rättskällelära? 2. Vad menas med konstitutionell pluralism och varför har fenomenet blivit aktuell idag? 3. Vem är det som bestämmer idag? Hur ska vi förstå begreppet transnationell rätt? 4. Två regler ska inte enligt en modern uppfattning inte kunna gälla samtidigt, då måste en ge vika. Kan man stenhårt hålla på den principen idag? 5.. Ministern Tobias Billström sa följande i en intervju för några år sedan: Barnkonventionen är inte en del av svensk lagstiftning utan ett vägledande dokument. I det här fallet är det alltså svensk lagstiftning som gäller. Vad kan man säga om Billströms uttalande utifrån frågan om konstitutionell pluralism? Jfr. med Europeiska domstolen uttalande i den s.k. Bosphorus-domen, att den visserligen har jurisdiktion över att bestämma konventionsöverensstämmelsen mellan en stats implementering av EG-rätt och EKMR men att de inte tänker utöva den rätten annat än i undantagsfall. Skulle Billström kunna dra någon lärdom av det synsättet? Kritiken mot Billströms uttalande har varit hård. Vad skulle Billströms inställning kunna leda till, tror du vissa säger, om den upphöjs till princip angående frågor om global uppvärmning, pandemier, internationell finansmarknad etc.?

5 Seminarium 4 allmän rättslära, Bo Wennström: Realism, kritik och genus Penner J. E.: McCoubrey & White s Textbook on Jurisprudence s Hilaire Barnett: Feminist legal methods ur Feminist Jurisprudence s R.W. Connell, och James Messerschmidt: Hegemonic masculinity. Rethinking the concept, ur Gender & Society, Vol. 19 No. 6, December 2005, s Peter Goodrich: Reading the Law s Kimberlé Crenshaw: Demarginalizing the intersection of race and sex: A black feminist critique of antidiscrimination doctrine, feminist theory and antiracist politics, ur The Black Feminist Reader, 2000 s Vilhelm Lundstedt, utdrag ur Grundlinjer i skadeståndsrätten. Basgrupp 4 redogör för utdraget ut Lundstedts bok. Alla diskuterar: 1. Finns det något som förenar Lundstedt och Goodrich? 2. Vad består det kritiska i i CLS-idéer? Basgrupp 3 redovisar utdraget från Barnett. 3. Försök komma på användningsområden för de metoder som Barnett diskuterar. 4. För genusteorier är begreppet makt centralt. Leta på Internet och försök finna olika former av maktteorier som används inom genusforskningen. Hur skiljer sig dessa åt? 5. Föreslå ett problem som borde lämpa sig för en intersektionell analys. 6. Möjliggör eller hindrar diskrimineringslagen ett intersektionellt betraktelsesätt?

6 Seminarium 5 allmän rättslära, Bo Wennström: Vetenskapsteori, dekonstruktion m.m. Penner J. E.: McCoubrey & White s Textbook on Jurisprudence s J. M. Balkin: Deconstruction ur A Companion to Philosophy of Law and Legal Theory (ed. Dennis Patterson) 1996 s Thomas Bull: Diskriminering och dekonstruktion. Om positiv faderskapstalan, ur Tidskrift för Rettsvitenskap, 2000 s Bo Wennström: Vetenskapssyner ur Bör den allmänna rättslära omorienteras? 2003 s Försök i kortfattad form att beskriva hur ni uppfattat att en normalvetenskaplig metod ser ut. 2. Beskriv på samma sätt hur ni uppfattar att en juridisk vetenskaplig metod ser ut. 3. Försök beskriva, i punktform, den metod Balkin beskriver som dekonstruktion. (Frågor man då kan ställa sig för att få fram denna metod är: Var börjar man, vad analyseras, vad är slutmålet med analysen osv.?) 4. Gör en dekonstruktion av begreppet familj. Vad kan man få ut av en sådan analys?