Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden

Transkript

1 Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden

2 Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära idag Syftet med allmän rättslära I den allmänna rättsläran diskuterar vi först och främst frågor om rättens natur: Vad är gällande rätt? Vilka förhållanden råder mellan rätt och moral och mellan rätt och tvång? Bör vi förstå rätten som ett system av normer (regler och principer) eller bör vi i stället analysera rättsbegreppet i termer av domare och andra funktionärers beteende? Vidare diskuterar vi hur juridisk argumentation, speciellt lagtolkning, bedrivs och bör bedrivas. Vi studerar därvid de vanliga lagtolkningsprinciperna samt begrepp som analogi, reduktionslut och e contrarioslut. Slutligen funderar vi något över de juridiska grundbegreppens innebörd: Vad är egentligen en rättighet, Vad innebär det att säga att en rättsnorm eller en rättshandling är giltig eller gällande? Osv. Seminarier (1) Rätt och moral (Hart, Positivism and the Separation of Law and Morals & Fuller, Positivism and Fidelity to Law) (2) Rättsfallsanalys I (NJA 1985 s 788 & NJA 1978 s 452) (3) Rättspositivism och skandinavisk rättsralism (Kelsen, What is the Pure Theory of Law? & Olivecrona, Realism and Idealism) (4) Rättens nya landskap (Bo Wennström) (5) Analys av det juridiska rättighetsbegreppet (Wellman, Legal Rights) (6) Politisk filosofi (Dworkin, What Rights Do We Have? & Hart, Between Utility and Rights) Litteratur *Simmonds, Nigel E. Central issues in jurisprudence : justice, law and rights Fourth edition. *Kompendium med artiklar och rättsfall (Finns att köpa på studerande- expeditionen fr.o.m. kursstart) Rekommenderad litteratur: Simmonds, Nigel E. & Lindahl, Lars. Juridiska principfrågor: rättvisa, gällande rätt och rättigheter

3 Artiklar i kompendiet Dworkin, Ronald, What Rights Do We Have?, I: Ronald Dworkin, Taking Rights Seriously. 2:a uppl. (1978) pp * Ekelöf, Per Olof, Den teleologiska metoden [Utdrag ur Rättegång I]. Fuller, Lon L., Positivism and Fidelity to Law: A Reply to Professor Hart, Harvard Law Review 71 (1958) pp [Utdrag] * Hart, H. L. A., Positivism and the Separation of Law and Morals, Harvard Law Review 71 (1958) pp [Utdrag] * ---, Between Utility and Rights, I: H. L. A. Hart, Essays in Jurisprudence and Philosophy 198 (1983) pp * Kelsen, Hans, What is the Pure Theory of Law?, Tulane Law Review 34 (1960) pp * Lindblom, Per Henrik, Lagtolkning eller rättstillämpning?, I: Olle Höglund (red.) Festskrift till Lars Welamson (1988) pp MacCormick, Neil, Argumentation and Interpretation in Law, Ratio Juris 6 (1993) pp Olivecrona, Karl, Realism and Idealism: Some Reflections on the Cardinal Point in Legal Philosophy, New York University Law Review 26 (1951) pp Radbruch, Gustav, Statutory Non-Law and Suprastatutory Law, Oxford Journal of Legal Studies 26:1 (2006) pp (Ursprungligen publicerad i Süd-deutsche Juristenzeitung Nu översatt av Stanley Paulson & Bonnie Litschewski Paulson). * Spaak, Torben, Methods and Techniques of Legal Reasoning [Utdrag ur bokmanuskript] Wellman, Carl, Legal Rights, I: Stig Strömholm (red.) Uppsalaskolan och efteråt 1978) pp * Ross, Alf, On law and justice, s [Utdrag] * Rättsfall i kompendiet NJA 1995 s 388 NJA 1985 s 788 * NJA 1980 s 743 NJA 1978 s 452 * NJA 1977 s 403 * Material till seminarium 4 med Bo Wennström Mattias Kumm: Who is the Final Arbiter of Constitutionality in Europe?: Three Conceptions of the Relationship Between the German Federal Constitutional Court and the European Court of Justice Common Market Law Review vol. 36 no. 2 s (Laddas ner från nätet.) Läses översiktligt!* Lotta Westerhäll: Rättskällefrågor i socialrätten, ur Tidskrift for Rettsvidenskap, 1989, s (läggs ut på studentportalen)* Mål C 402/05 P och C-415/05 P Kadi/Barakaat målet. (Laddas ner från nätet) *

4 Artiklar och rättsfall märkta med stjärna kommer att behandlas på seminarierna. I övrigt kan följande sägas om materialet. Ekelöfs framställning visar hur Ekelöf själv uppfattar den teleologiska metoden. Kelsens artikel presenterar Kelsens teori, som kallas den rena rättsläran, i ett nötskal. När man läser denna artikel kan det vara lämpligt att vara uppmärksamma på likheter och olikheter med Harts teori. Lindbloms artikel är en analys av ett känt rättsfall enligt de tolkningsprinciper vi diskuterar på seminarierna. Olivecronas artikel sätter in den så kallade skandinaviska realismen i ett större sammanhang och utgör en intressant kontrast till Kelsens framställning. NJA 1980 s 743 bör läsas tillsammans med Lindbloms artikel och NJA 1995 s 388 (med kommentar) är medtaget för att ni skall ha något att öva er på.

5 Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om Hart och Fuller (kap. 5 och 7). (1) Vilken eller vilka är Radbruch s huvudpunkter i den aktuella artikeln? (2) Hur ser Radbruch på det fallet att en given rättsregel är extremt omoraliskt, d.v.s. hur lyder den så kallade Radbruch-formeln (se avsnitt III)? (3) Hur formulerar Hart separationstesen? Vilka argument anför han till stöd för denna tes? Vad säger separationstesen inte? (4) Hur förhåller sig separationstesen till rättspositivismen? (5) Diskutera Gustav Radbruchs kritik av separationstesen och Harts försvar av densamma. Vem har rätt Hart eller Radbruch? Skulle du säga att Radbruch företräder ett naturrättsligt tänkesätt? Vad har Hart i tankarna när han säger att Radbruch har missförstått liberalismen? Vilket är Harts yttersta argument till stöd för separationstesen? (6) Vad är rättens inre moral för något? Är det fråga om moral överhuvud taget? Spelar det någon roll om det är fråga om moral eller inte? (7) På vilket sätt använder sig Fuller av idén om rättens inre moral när han diskuterar de problem som naziststyret gav upphov till? Vad har Fuller att säga om rättspositivismens betydelse i det tredje riket? Har han rätt? (8) Företräder Fuller ett naturrättsligt tänkesätt?

6 Seminarium 2. Rättsfallsanalys (NJA 1985 s 788 & NJA 1978 s 452) Läs de aktuella rättsfallen Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: MacCormick (1993) och Spaak, Ch. 3 Methods and Techniques of Legal Reasoning. 1) Föredra målet (kort bakgrund, yrkanden, invändningar, lagrum, knäckfråga i ljuset av den aktuella lagtexten, mycket korta domskäl, domslut). 2) 2) Beskriv de tolkningsargument (tolkningsprinciper) som domstolarna (majoriteten såväl som dissidenterna) använder sig av. Vad är tolkningsresultatet (e contrarioslut, reduktionsslut osv.)? 3) Utvärdera argumentationen.

7 Seminarium 3: Rättspositivism och skandinavisk realism Läs Kelsen (1960) och Olivecrona (1951). Försök sedan besvara frågorna nedan. 1) Vad menar Kelsen när han säger att hans teori är ren (pure)? Varför är teorins renhet (purity) viktig för Kelsen? Kan du komma på några orena teorier om rättens natur? 2) Vad är rätten för något? Beskriv dess struktur. Hur skiljer Kelsen rätten från moralen? 3) Hur förklarar Kelsen ett avtals eller en rättsnorms giltighet? Vad har effektivitet och moral att göra med giltighet? 4) Vad är grundnormen (the basic norm) för något? Vad händer om man inte förutsätter grundnormen? 5) Hur ser Kelsen på förhållandet mellan staten och rätten? 6) Vad anser Kelsen om naturrättsteorier? (7) Vad är (skandinavisk) realism respektive idealism? Hur förhåller sig naturrättsläran (i sina olika skepnader) till det idealistiska synsättet? (8) Kan man säga att rättsrealismen är en sorts rättspositivism? Varför (inte)? (9) Vad är enligt Olivecrona felet med Kelsens teorin? (10) Olivecrona avslutar sin artikel med att säga något om skillnaden mellan moraliska värdeomdömen och empiriska omdömen. Vad vill han egentligen ha sagt med detta?

8 Seminarium 4, Bo Wennström: Rättens nya landskap Material: Mattias Kumm: Who is the Final Arbiter of Constitutionality in Europe?: Three Conceptions of the Relationship Between the German Federal Constitutional Court and the European Court of Justice Common Market Law Review vol. 36 no. 2 s (Laddas ner.) Läses översiktligt! Lotta Westerhäll: Rättskällefrågor i socialrätten, ur Tidskrift for Rettsvidenskap, 1989, s Mål C 402/05 P och C-415/05 P Kadi/Barakaat målet. (Laddas ner från nätet). Frågor: Basgrupp A redogör för Wästerhälls artikel. Alla diskuterar: 1. Behöver vi en ny rättskällelära? Basgrupp B redogör för Kumms artikel. Alla diskuterar: 1. Vad menas med konstitutionell pluralism och varför har fenomenet blivit aktuell idag? 2. Vem är det som bestämmer idag? Hur ska vi förstå begreppet transnationell rätt? 3. Två regler ska inte enligt en modern uppfattning inte kunna gälla samtidigt, då måste en ge vika. Kan man stenhårt hålla på den principen idag? Basgrupp C redogör för målet Kadi/Barakaat Alla diskuterar: 4. Nationella rättens fokus i straffrät är individen, folkrätten har ett fokus på stater. Hur löser vi de problem som aktualiseras i Kadi/Barakaat så att individers rättigheter balanseras mot staters och internationella samfundets intressen?

9 Seminarium 5: Analys av det juridiska rättighetsbegreppet Läs Ross (1959) och Wellman (1978). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om rättighetsbegreppet (kap. 8). 1) Vilken är anledningen till att liberaler typiskt sett är mera positiva än socialister och konservativa personer till idén att individer har rättigheter? 2) Redogör för Hohfelds grundbegrepp och deras inbördes relationer. Försök föreställa dig en situation där du har kompetens eller immunitet osv. 3) Varför är Wellman missnöjd med Hohfelds och Ross analyser av rättighetsbegreppet? Har han rätt i sin kritik? 4) Vilken roll spelar termen rättighet enligt Ross i juridisk analys? 5) Hur definierar Wellman själv rättighetsbegreppet? Kan hans definition hänföras till någon av de kategorier som Simmonds diskuterar (viljeteorin respektive intresseteorin)? Hamnar den i någon av de tre uppfattningar om rättigheter som Simmonds urskiljer på sidorna ? 6) Förstår du Simmonds diskussion av förhållandet mellan rättigheter och skyldigheter och av viljeteorin och intresseteorin? Vad vill Simmonds visa med hjälp av exemplet med samtycke till kroppsskada? Och vad vinner MacCormick (enligt Simmonds analys) om han har rätt i att rättigheter inte förutsätter skyldigheter, och tvärtom? 7) Vad innebär det att definiera ett (juridiskt) begrepp? Vad är vitsen med att definiera ett (juridiskt) begrepp?

10 Seminarium 6: Politisk filosofi Läs Dworkin (1978) och Hart (1983). Försök sedan besvara följande frågor. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om utilitarism (kap. 1). 1) Dworkin hävdar att vi inte har någon generell rätt till frihet? Varför? Och vad menar han förresten med frihet och rättighet? 2) Vad menar Dworkin när han beskriver sitt rättighetsbegrepp som ett antiutilitaristiskt rättighetsbegrepp. Vad är egentligen utilitarism? Vad är preferensutilitarism och hur förhåller sig denna typ av utilitarism till liberalismen? 3) Dworkin hävdar alltså att vi har vissa frihetsrättigheter som t.ex. yttrandefrihet. Beskriv det argument han anför till stöd för denna uppfattning. Är hans analys övertygande? 4) Vilka friheter är enligt Dworkin frihetsrättigheter, och vilka är det inte? 5) Vad anser du om Dworkins distinktion mellan personliga och externa preferenser? 6) Vad anser Hart om Dworkins försök att härleda vissa frihetsrättigheter ur den påstådda rätten till lika omtanke och respekt? Vilka invändningar reser Hart närmare bestämt mot Dworkins analys? Har han rätt? 7) Vad utmärker alltså liberala teorier?