Månadsrapport Piteå kommun januari oktober 2009

Transkript

1 Datum Sida 1 (9) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari oktober

2 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-okt jan-sep Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Utjämnings-/statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Kommunens månadsresultat Mkr

3 3 Resultat nämnder/styrelse jan-okt jan-sep jan-aug Prognos jan-dec jan-dec 28 (TKR) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam Kommunledningskontoret Ekonomikontoret Teknik- o servicenämnden Fastighets- o servicekontoret Teknik- o gatukontoret Miljö- o byggnämnden Kultur o fritidsnämnden Barn- o utbildningsnämnden Nämnden för arbetsmarknad o vuxenutbildning (NAV) Socialnämnden Överförmyndarnämnden Räddnings- o beredskapsnämnden Summa nämnder/styrelse Nämnder/styrelse månadsresultat Mkr

4 4 Kommentarer till ekonomiskt utfall Kommun uppvisar ett resultat för perioden på +26,7 mkr. Prognosen för helåret är + 16,9 mkr, vilket är 5,1 mkr högre än prognosen per september. Förbättringen i prognosen beror främst på att nämnderna prognostiserar ett bättre resultat med totalt 5, mkr. Nämnderna redovisar totalt ett överskott på +14, mkr för perioden, med en helårsprognos på +2,5 mkr. De nämnder som förbättrat sin prognos mest är social-, barn- och utbildnings-, teknik- och service- samt miljö- och byggnämnden Socialnämnden redovisar ett underskott för perioden på -,1 mkr, vilket är något bättre än föregående period. Helårsprognos per september uppgår till -8,3 mkr, vilket är 2, mkr bättre än prognosen per september. Den förbättrade prognosen består främst av hemtjänsten som förbättrat sin prognos med 1,5 mkr och därmed redovisar ett nollresultat för helåret. Äldreomsorgen totalt redovisar ett överskott på +5,3 mkr för perioden, med en prognos på +1,9 mkr. Individ- och familjeomsorgen (Ifo) redovisar underskott på -6,3 mkr för perioden med en helårsprognos på -1,2 mkr. Underskottet beror på att försörjningsstödet överskrider budget, dock har trycket minskat något de sista två månaderna. Vård- och behandling av unga har fått ökade kostnader de senaste två månaderna pga. tillkomna ärenden. Handikappomsorgen redovisar ett överskott för perioden, med ett underskott i helårsprognosen. Intäktsbortfall inom personlig assistans fortsätter att öka till följd av allt hårdare hållning från försäkringskassan. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott för perioden på -,8mkr med en helårsprognos på -2, mkr. Det är bättre resultat än tidigare prognoser. Underskottet beror enbart på trygghetsavtalet, dvs barnskötare som varslats har valt att studera enligt trygghetsavtalet. Teknik- och servicenämnden redovisar för perioden ett överskott på +2,5 mkr med en helårsprognos på +2, mkr. Överskottet beror till stor del på att kapitalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av ännu inte färdigställa investeringar. Intäkter från Teknik- och gatukontorets uppdragsverksamhet är lägre än tidigare prognoser. Prognosens beräkningar bygger på att självkostnadsprincipen gäller vid prissättning av uppdragsverksamheten. I annat fall kan underskott upp till -1,1 mkr uppstå. Underskott prognostiseras för tätortstrafiken, offentlig belysning samt vinterväghållning. Kraftfull återhållsamhet samt stora neddragningar av beläggningsunderhållet görs för att uppnå budgetbalans. Måltidsservice visar på ett underskott, vilket kommer att kompenseras av beslutad taxehöjning, rationaliseringar, revidering av matsedeln kvartalsvis, samt till viss del täckning med överskottet från kapitaltjänsten. För lokaler och bostäder prognostiseras underskott för helåret, för att kompensera underskottet hålls underhållsåtgärder inne, resterande underskott täcks via renodling av fastighetsbeståndet. Miljö- och byggnämnden redovisar ett överskott på +2,5 mkr för perioden med en helårsprognos på +2,6 mkr. Överskottet beror på: -Allmän återhållsamhet. -De prognostiserade lönekostnaderna har minskat ytterligare jämfört med prognosen i september. Detta till följd av bl.a. en pensionsavgång samt vakanta tjänster som har varit svåra att tillsätta. -En förstärkning på fysiskplanering under höstmånaderna var planerad, men denna uteblir. -Intäktsöverskott pga. nya taxor samt gynnsam utveckling av bygglovsintäkterna, den rådande lågkonjunkturen har inte påverkat byggandet som tidigare förväntats. -Delar av projektanslagen (vindkraft och energi-klimatfrågor) har inte utnyttjats, och kommer troligen inte att användas under året. Projekten avses dock att fortsätta under 21. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning redovisar ett överskott på +,4 mkr för perioden, och en helårsprognos på +,3 mkr. Överskottet beror främst på att tilläggsanslaget för ferier inte kommer att nyttjas till fullo samt övrig återhållsamhet. Kostnaderna för KAP ökar eftersom fler ungdomar går från försörjningsstöd till KAP. För att täcka de utökade kostnaderna för KAP har nämnden beslutat att omfördela medel från subventionerade anställningar. Räddnings- och beredskapsnämnden resultat för perioden visar på ett överskott på +1,3 mkr. För helåret beräknas ett överskott på +,5 mkr. Det finns ett antal faktorer som påverkar det ekonomiska utfallet för helåret; kostnader i samband med organisationsförändringen, nya influensan, nyttjandegrad av statsbidraget för kommunens krishantering och volymen på övriga externa tjänster och uppdrag. Dessa faktorer analyseras/följs upp kontinuerligt. Arbetet med organisationsutveckling av räddningstjänsten fortgår och genomförandet av ny organisation har påbörjats fr.o.m. 28 september. I övrigt följer verksamheten i stort uppsatta mål och handlingsprogram.

5 5 Återhållsamhet påverkbara kostnader per månad Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kommunfullmäktige har fattat beslut om kraftig återhållsamhet och att nämnderna ska lämna så stora överskott som möjligt. I diagrammet ovan framgår nämndernas kostnader som är påverkbara på relativt kort sikt. I beloppet ingår inte löner och kostnader som är bundna till olika avtal, t ex hyror. Nämnderna hade förra året en kraftig kostnadsökning i slutet på året. Respektive nämnds kostnadsutveckling följs upp månadsvis för att undersöka om fullmäktiges beslut ger effekt. Totalt för alla nämnder har kostnaderna för perioden maj-oktober ökat med 1 % år jämfört med samma period 28. Piteå kommuns befolkning Ett av kommunens övergripande strategiska mål är att Piteå år 22 ska ha 45 invånare. I september är befolkningen 4 894, vilket är en minskning med 46 personer sedan augusti och totalt 8 personer sedan årsskiftet.

6 6 Öppet arbetslösa i Piteå % 28 Ungdomar Ett av kommunens nyckeltal på övergripande nivå är att andel öppet arbetslösa ska vara högst 4 %. I oktober var den öppna arbetslösheten 4,6 %, vilket är 1,2 procentenheter högre än samma månad 28. Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i september till 1,6 %. Ungdomsarbetslösheten % 25 Piteå öppet Piteå program Länet öppet Länet öppet+program Kommunen har även som mål att ungdomsarbetslösheten (obalansen) i kommunen ska minska. I oktober var den öppna arbetslösheten för ungdomar 1,6 % och det var 8,5 % sökande i program med aktivitetsstöd, dvs. den totala obalansen var 19,1 %. I länet var den öppna arbetslösheten 8,8 % och sökande i program med aktivitetsstöd 8,3 %, dvs. den totala obalansen var 17,1 %. Obalansen är alltså högre i Piteå än i länet och det är framför allt den öppna arbetslösheten som är högre.

7 7 Sjukfrånvaro* i procent % * Kommentar: Sjukfrånvaro i procent beräknas utifrån totala antalet sjukfrånvarotimmar i procent av totala antalet arbetstimmar. Sjukfrånvaro innefattar all sjukfrånvaro inklusive tidsbegränsad sjukersättning (sjukbidrag). Arbetstid innebär den ordinarie arbetstiden enligt avtal med hänsyn tagen till frånvaro utan lön t.ex. tjänstledighet, vård av barn eller annan frånvaro utan lön. Kommunen har som övergripande nyckeltal att sjukfrånvaron i procent år 211 ska understiga 6,5 %. I september uppgick sjukfrånvaron till 5,4 %, vilket är 2,3 procentenheter lägre än samma period föregående år. Frisknärvaro** % februari oktober ** Kommentar: Frisknärvaro beräknas utifrån procentuellt antal personer utan någon sjukdag på 12 månader. Ett annat av kommunens övergripande nyckeltal är att frisknärvaron ska uppgå till minst 41 %. Antal månadsanställda utan någon sjukfrånvarodag under perioden oktober 28 september var 41 %, vilket är detsamma som samma period föregående år.

8 8 Antal timmar arbetade av timanställda Kvinnor Män Antal timmar som utförs av timanställda är ett nyckeltal på övergripande nivå, där målsättning är att antal timmar ska minska. För perioden januari-september uppgår antal timmar till , vilket är,3 % lägre än samma period 28. I september utfördes 86 % av antalet timmar av kvinnor och 14 % utfördes av män. Antal timmar arbetade av timanställda januari-september Bun Ekon Fast Klk KoF MoB NAV Rtj Soc ToG Det är främst socialtjänsten som har timanställda, men även barn- och utbildning samt fastighets- och servicekontoret har timanställda. Jämfört med samma period 28 har socialtjänsten samt barn- och utbildning minskat antal timmar utförda av timanställda, medan fastighetsoch servicekontoret ökat antalet timmar.

9 9 Andel heltidsanställningar februari augusti oktober Ett av kommunens övergripande mål är Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov och målsättning är att andel heltidstjänster ska öka varje år. I september uppgick andel heltidstjänster totalt till 81,2 %, vilket är detsamma som samma period föregående år. Andel heltidsanställningar män respektive kvinnor Kvinnor Män De ltid 21% De ltid 1% Heltid 79% He ltid 9% Av kvinnorna är det 79 % som har en heltidstjänst. Bland männen är det 9 % som har en heltidstjänst.