Skånes svar på nyurbanism?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skånes svar på nyurbanism?"

Transkript

1 - Malmö Högskola Kultur och samhälle Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap Höstterminen 2008 Projektarbete,,---l Skånes svar på nyurbanism? Bild I. Jakriborg, Ur Simonsson 2008: I I Alina Simonsson Lester Norona Kateryna Gitina Handledare: Josefin Bergfeldt

2 - Sammanfattning På senare tid diskuteras nyurbanism från och till i Sverige. yurbanismen har sitt ursprung i USA och spridit sig snabbt i Europa i slutet av 1900-talet. I Sverige har det byggts modema bostadsområden i nyurbanistisk anda, exempelvis, Jakriborg. Jakriborg diskuteras mycket i media och kopplas då ofta till den nyurbanistiska traditionen. Nyurbanism är en typ av stadsplanering, där staden ses i liten skala, med ett tätt vägnät och där människor har stora möjligheter till att röra sig inom staden till fots eller med cykel. Staden ska erbjuda människor av olika ekonomiska och kulturella förutsättningar för att öka deras kontaktmöjligheter. Nyurbanismen är också känt för sin enhetliga arkitektur. Nyurbanistiska principer i Sverige är framställde i Stockholmsmanifest år 2003 (se bilaga 1). Vårt projektarbete innehåller en undersökning som försöker svara på vilka kopplingar har Jakriborg och nyurbanistisk rörelsen. Målet är att få veta om det finns några speciella utmaningar för Jakriborg angående krav som ställs på nyurbanistisk stad i Stockholmsmanifestet. Projektarbetet är en litteratur- och fåltstudie av Jakriborg. I arbetet be krivs nyurbanisrnens historia och dess utveckling i USA, Europa och Sverige för att visa nyurbanistisks utveckling. Det finns negativ kritik mot nyurbanismen som också presenteras i arbetet. Fältstudien bygger på att Jakriborg studerades utifrån Stockholmsmanifestet. I vår slutsats har vi kommit fram till att Jakriborg är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är beroende av bilar och det är lätt för dem att till fots nå vad de behöver inom staden. yurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt j Jakriborg. Däremot finns det inte den sociala bladning som man eftersträvar inom nyurbanismen. Jakriborgs ägarna bar stora ambitioner avseende staden. Nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter ska byggas vidare enligt bostadspolitik i Staffanstorps kommun, vilket betyder att Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning II 2 1. Inledning Syfte Metod och material.4 2. Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt Från modernism till nyurbanism Nyurbanism i USA Nyurbanism i England Nyurbanism i Sverige Kritik mot nyurbanism Ett traditionellt småstadsliv Stadskultur Stockholmsmanifestet Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Jakriborg Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Slutsats 17 Kä IIförteckning 19 Bilaga 22 3

4 1 Inledning Idag diskuteras ofta nyurbanism och dess rörelse i media. yurbanismen i Sverige är utgångspunkten i vårt projektarbete. Under de senaste 50 åren har modernismen dominerat stadsplaneringen men en ny rörelse emot modernismen har växte fram i de flesta länderna inklusive Sverige. Representanter från olika länder samlades i Stockholm år 2003 för att skapa ett dokument, vilket omfattar grundläggande principer av nyurbanistisk stad i Europa. Stadsplanering och stadsliv är aktuella frågor som har kommit att bli allt mer viktiga. Hur vill människor egentligen bo? Vill man bo nära vatten, i staden, nära jobbet? Bygger man efter människors önskemål? Hur är det mest ekonomiskt att bygga? Vad är mest ekologiskt? Hur förhindras segregation? Vill den modema människan ha grannar? Utanför Lund, närmare bestämt i Hjärup ligger ett bostadsområde som heter Jakriborg, vilket i media nämns som en nyurbanistisk stad. Med sina dryga 300 lägenheter har området växt sig stort sedan första hyresgästen flyttade in Syfte I vårt arbete vill vi studera den nyurbanistiska rörelsen och dess framväxt i USA, Storbritannien och Sverige. Det här projektet syftar även till att undersöka Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet för att förstå på vilket sätt Jakriborg är inspirerad av nyurbanismen. Detta leder fram till följande frågeställningar: Vilka är nyurbanistiska kännetecknade drag? Hur utvecklades nyurbanistisk rörelse? Huruvida uppfyller Jakriborg Stockhofmsmanijestet krav på nyurbanistisk stad? 1.2 Metod och material Arbetet är både en litteraturstudie och en fåltstudie. Materialet till vår litteraturstudie är främst hämtat från Stockholmsmanifestet, artikeln" ew Urbanism - vadå?" av Ola Andersson 4

5 I m.fl., boken "När nyurbanismen kom till stan" av Elisabeth Klingberg samt olika tidningsartiklar och intervjuer med människor boende i Jakriborg. Vår fåltstudie utgår ifrån Stockholmsmanifestet. Vi jämförde Stockholmsmanifestets punkter med Jakriborg för att undersöka på vilket Jakriborg uppfyller Stockholmsmanifestets krav på en nyurbanistisk stad. 2 Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt 2.1 Från modernism till nyurbanism Modernism uppkom på 1920-talet och karakteriseras av att hus byggdes i stora mängder, vars arkitektur var avskalad och geometriskt enkel talets modernistiska stadsplanering handlade bland annat om att överge den traditionella staden. Under 1900-talet var staden bullrig och ohälsosam. Nyurbanism är en rörelse som växt fram i USA och i protest mot modernismen. yurbanismen vill återskapa traditionella europeiska småstadsmiljöer. Rörelsen förespråkar städer med torg, smågator och trottoarer med gott om plats för lokala småhandlare. Man vill att bostäder, service och arbetsplatser ska samlas på samma ytor i en stadsmiljö så att man kan tillfredställa de dagliga behoven inom gång- eller cykelavstånd. Man vill också återskapa grannskapskänsla, trygghet och ett lokalt näringsliv. Idealet är småstäder eller avgränsade mindre stadsdelar med en radie om ca 500 meter. Rörelsens mål finns i ett manifest - the Charter of ew Urbanism från Rörelsen kan beskrivas som ett mål mellan två olika traditioner: en konservativ strömning som skapar traditionell arkitektur (från amerikanska östkusten) och en miljöorienterad strömning som arbetat för förbättring av gång-, cykel- och kollektivtrafik (Andersson m.fl. 2005). Några av nyurbanisternas principer är att: man ska bygga städer anpassade för människor som går eller cyklar, inte i första hand för bilar husen ska anpassas till historia och tradition man ska ha korta kvarter med många mötespunkter 5

6 man ska motverka "sprawl" - man ska bygga med större täthet och se till att man har en social och funktionell mångfald (boende, arbete och shopping ska blandas i samma område) - ha människor med olika sociala bakgrunder - det ska finnas ett tydligt centrum i staden som till exempel parker och torg (Björklund 2006). Nyurbanistiska perspektiv är att funktionsblandningen skall vara av den arten att det blir ett nära samspel mellan bostäder, kontor och butiker och andra funktioner. Närvaro av främlingar är en viktig egenskap i det urbana livet, men det är också närvaron av bofasta. Det är mötet mellan bofasta, stanunisar och främlingar som gör staden till civilisationens motor (Elmlund 2004). Här finns viljan att genom stadsformgivning skapa samhörighetskänsla och ekologisk hållbarhet. För sina ideer har man lånat principer och metoder från ekologer och ingenjörer (Andersson m.fl.200s). 2.2 Nyurbanism i USA Rörelsen Nyurbanism startade i början av 90-talet i USA som en reaktion mot "Urban Sprawl" (sprawl - att breda ut sig), d v s de bilberoende förorter som dominerat i amerikanska städer under modem tid. Modellen för nyurbanismen är l 920-talets stad och stor vikt läggs på formen av gator och platser. Målet är att återskapa stadslivet och se till att människor möts. Som ett gott ex mpel på nyurbani sm i USA är staden Seaside, Florida grundad Arkitekten Andres Duany stod bakom planen till Seaside. Seaside var dokumenterad i over "-J 800 artiklar och böcker och beskrev av "Time Magazine" som "den mest häpnadsväckande design verk av sin epok" (DPZ 2005). Seaside var första nyurbanistiska staden som byggdes principerna såsom litet samhälle, täta grannskap, stadens träffar och bekväm atmosfär, i vilken människor kan känna sig som hemma. Bakom iden av projektet Seaside låg Floridas byggnadstradion, som hade producerat trähus, vilket passar bra i lokala klimatet. Alla hus i Seaside är byggda av trä och annat material som är hållbara i flera generationer. Seasides är internationell känd stad för sin 6

7 I arkitektur samt kvalite av gator och offentliga platser. I början av 1980-talet såldes fastigheter på dollars. Idag kostar samma fastighet från till dollars. Seaside locker turister från hela världen. (Steuteville 2004). Ett annat exempel på nyurbanismen är staden Celebration, nära Disney World i Florida. Celebration var byggt av The Walt Disney Company Celebration var Walt Disneys ide om drömstaden i mitten av 1960-talet, som fick namnet the Experimental Prototype Community of Tomorrow (EPCOT). Hans dröm realiserades på 1990-talet i fonn av Celebration. Stadens huvudide är att invånare ska få mindre hus och gårdars storlek i stället för stora offentliga platser som parker, trottoarer och cykelvägar. Den som önskar flytta in i staden kan välja mellan sex olika hustyper och varje invånare måste, för att upprätthålla idyllen, skriva på ett avtal. Enligt avtalet får man, till exempel, bara ha vita gardiner i fönstren, gräsmattorna måste hållas välklippta och alla måste ha samma sorts växter. Husens priser varierar från till dollars, vilket betyder att vanliga arbetsklassmänniskor inte kan tillåta sig att köpa ett vanligt hus i Celebration (Moran 2003). Staden har täta gator, breda trottoarer och inga bilar. Vägar är byggda väldigt täta för att minska bilberoende. Husen är väldigt små, vilket gynnar att träffa och få daglig kontakt med grannar till fots utan att köra bil. Celebration är byggd enligt nyurbanistiska principer såsom grannskapet och litet samhälle (CNUFlorida 2004). Det finns idag 600 byggda eller planerade projekt i USA, som kan betecknas som nyurbanismen (Elmlund 2004). 2.3 Nyurbanism i England yurbanismen börjar sprida sig i Europa på 70-talet. Storbritannien tog först till sig den nya stadsplaneringen som kom att gå under namnet Urban Villages. Bebyggelse av städer med befolkning där allt är tillgängligt inom kort avstånd och till fots (Urbanvillages 2004). Det viktigaste uttrycket för rörelsen är staden Poundbury utanför Dorchester i sydvästra England som byggdes med hjälp av Prins Charles finansiering Iden kom till då Prins 7

8 I Charles ville visa att modern stadsplanering kan anpassas till traditionell arkitektur som skapar en känsla av litet samhälle (BBC 2007). Målet i Poundbury var en plats där människor med olika åldrar och inkomster kan bo, jobba och uppfylla sina vardagliga nödvändigheteren plats, i vilken finns fabriker, affärer, apotek, offentliga platser och mängd av husen, allt med gående avstånd (Langdon 2004). Bild 2. Poundbury, Ur Dailymail 2008: Nyurbanism i Sverige I april 2003 samlades anhängare till nyurbani men (arkitekter och ingenjörer) på "Euro- Amerikan New Urban Council" i Belgi n. Där kom de överens om att försöka bilda en europeisk rörelse. Deltagarna bestämde att de nästa gång skulle träffas 2003 i Stockholm för att bygga och formulera ett program, vilket fick namnet "Stockholmsmanifest" (se bilaga). Peter Elmlund, som är civil konom och arbetar med forskning och kunskapsspridning om hur man bygger städer, var projektledaren för Urban City Research. Verksamheten har gett bränsle åt nyurbanismen och har blivit ett begrepp i Sverige (Klingberg 2006). Enligt Peter Elmlund betraktas nyurbanismen i Sverige som en brokig rörelse och att den behövs i ett land "där modernismen varit religion". Nyurbanismens rörelse har till vis del slagit rot i Sverige och ett bra exempel är Järla Sjö i Nacka. l Järla Sjö finns en väl funktionsplanering, hus som samspelar med gatan, en skillnad mellan privat och offentlig miljö och en bra blandning av kontor, bostäder, skola, polis, 8

9 daghem och butiker. Denna blandning något som ny urbanismen efterstävar, vilket också karakteriserar ett av nyurbanistiska perspektiv. (Elmlund 2004). 2.5 Kritik mot nyurbanismen Nyurbanismen har sina positiva sidor, till exempel genom viljan att skapa attraktiva, säkra och miljövänliga stadsstrukturer. I po tindustriella samhällen behöver man inte längre skilja bostäder och arbetsplatser åt. Det finns återigen möjlighet att skapa blandade stadsmiljöer. Samtidigt finns många problem med nyurbanisternas ansatser. Rörelsen har fått kritik på många punkter. Nedan presenteras några kritiska reflektioner (Andersson m.fl. 2005) Ett traditionellt småstadsliv Nyurbanismen är en tillbakablickande ideologi på så sätt att den vill återskapa den traditionella staden med dess grannskapskänsla och lokala ekonomi. Tillbakablickandet handlar alltså inte enbart om en vilja att återskapa historiska strukturer utan även sociala och ekonomiska värderingar. I dagens samhälle, med ökade möjligheter att söka sysselsättning, utbildning och fritidsintressen i den större regionen rör sig folk över allt större ytor. Det innebär frihet och jämlikhet, men också ökade transporter och minskad grannskapskänsla. Dessutom är det viktigt att se staden som något mer än en lokal ekonomi. Städer idag deltar i globalt nätverk bland 31mat genom den internationella handeln och livet i staden har ofta en global karaktär, vilket gör platsens betydelse mindre. Nyurbanisterna fokuserar trots detta huvudsakligen på det lokala perspektivet. Det finns en ambition i det nyurbanistiska manifestet att arbeta för minskad segregation i städer. Flera kritiker menar att nyurbanistisk planering riskerar att öka segregationen genom att framförallt rikta sig till en köpstark medelklass och dessutom skapa områden med stark social kontroll mot det omgivande samhället (Andersson m.fl. 2005) Stadskultur yurbanismen talar om en grannskapskänsla. Man pekar på vikten av att an vända mänskliga mått och traditionella värderingar. yurbanisterna fram täller det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets byggnadssätt som ett för evigt riktigt ätt att bygga stad. Kritiker menar att i ett samhälle som ständigt förändrar sig finns det inte en stadsstruktur som alltid kommer att vara den riktiga. Varje situation har sina förutsättningar och ställer sina krav på planering och 9

10 I arkitektur. Inom samtida arkitektur pågår försök att dekonstruera och ifrågasätta etablerade föreställningar. Denna diskussion films inte i nyurbanisternas system (Andersson m.fl. 2005). 3 Stockholmsmanifestet Stockholmsmanifestet skapade i Järla Sjö den 6 november Sverige, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Norge, Portugal och Italien deltog i det. Stockholmsmanifestets uppgift är att utveckla städer och byar i Europa. Utmaningen består i att motverka städernas sprawl och bristen på respekt för regional och lokal kultur. Lösningen på problemen är enligt Stockholmsmanifestet tradition Il stadsstruktur. Manifestet har följande mål: att ha social mångfald i städer att använder resurser på effektivt sätt att ha arkitektur som respekterar lokal historia. Nedan följer en sammanfattning av Stockholmsmanifestet viktigaste punkter. 3.1 Nyurbanist isk stadsutformning Nyurbanistiska städer måste bli kompakta med täta bebyggelser där människor bor och jobbar. Städer måste vara fysiskt väldefinierade för att deras gränser inte ska försvinna. Städer ska vara beroende av närheten till en blandning av levnadssätt, handel och kommunikation. Kvaliteterna med stadens form och förflyttning till fots måste ha företrädare framför motorvägar och parkeringar. Parkeringsytor ska inte dominera gator och torg. Principerna i detta manifest ska verka för att skapa bra balans mellan natur och bostäder. 3.2 Historiska kärnor Städernas indentitet ska präglas av stadsskärnornas karaktär. Historiska kärnor som är viktiga för nyurbanister ska bevaras, stödjas och återupprustas i städer på lämpligt sätt. Städernas arkitektur måste respektera lokal historia, klimat och landskap. 10

11 3.3 Segregation och jämlikhet Segregation som grundar på inkomst, sysselsättning eller etnisk bakgrund måste förhindras. Nyurbanistiska städer ska vara funktionellt blandade och ha social mångfald. 3.4 Grannskap Grannskap är lättidentifierade områden som ska vara täta, promenadvändiga och multifunktionella. Dessutom ska det ha all service som krävs för vardagligt liv. Inom grannskapet måste finnas olika typer av bostäder med varierande prisnivåer för att kontakt ska uppstå mellan människor med olika åldrar, etnisk bakgrund och inkomst Gator och torg Gator ska vara enkla och intressanta för fotgängare, vilket i sin tur stimulerar till offentliga aktiviteter. Gator och offentliga platser ska formas av arkitektur som präglar lokal historia och lokalt klimat. Utformningen av gator och torg måste bidra till en trygg, tillgänglig och öppen stads miljö. 3.6 Parker Små parker är nödvändiga för bostadsområden. De ska fungera som tillflyktsplatser och inbjuda människor till daglig användning. Parker, idrottsplatser och offentliga trädgårdar ska koppla olika delar av stad Transporter Inom och mellan regioner ska det finnas samordnade transportsystem. I staden ska kollektivtrafik, gång- och cykel trafik organiseras på så sätt för att minska bilbero nde. Kollektivtrafikens stationer och hållplatser ska vara nära till staden. Bilresor ska inte behöva ingå i det dagliga livet. 11

12 I 4 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet 4.1 Jakriborg I Staffanstorp kommun, närmare bestämt i Hjärup, ligger Jakriborg. I slutet av 1990-talet började Hjärup att expandera, det var bröderna Jan och Krister Berggren som bestämde sig för att bygga en gammaldags stad In dins iratio från dera barn om. t den fick namnet Jakriborg, efter Jan och Krister Berggrens första namn, Ja plus Kri och borg. Brödernas företag Jakri AB började med att visa ett antal hus i Hansastil på bomässa i Staffanstorp började de den första etappen på 94 lägenheter och 13 affärer i Jakriborg. Projektet omfattar hyresrättslägenheter varav en första etapp med ca 400 lägenheter färdigbyggs under Varje hus har sitt eget utseende. Området kommer att vara helt utbyggt 2015 (Staffanstorpskommun 2003). Bild 3. Husens utseende i Jakriborg, Ur Gitina 2008: l O Idag finns det positiv och negativ kritik till Jakriborg i media. Det första negativt inställda röst som hördes i tidningar är arkitekt Per Johan Dahls. Han ment d i tidningen "Skånska Dagbladet " år 2000 att Jakriborg riskerade bli en konstgjord åk skapning. Artikeln handlar 12

13 I om att det finns en fara i att inte utveckla arkitekturen när man försöker återskapa forna tiders stilar. Den positiva kritiken handlar om arkitekturen och utfonn ingen av husen i Jakriborg. Ett annat exempel på kritiken som framkom i "Arkitekten" år 2005 av Ingela Ljungdell som är arkitekt och sekreterare Sveriges Arkitekter Skåne. Artikeln handlar om att modern stad innebär det som är det rätta medan Jakriborg får stå för det omoderna och de som inte bygger stad, då det inte "tycks finnas någon tro på det urbana". Författaren menar att Jakriborg inte speglar vår tid, inte passar ens in i vår kultur och framstår därmed som ett hot. Hon anser att Jakriborg bryter 1110tnormen genom att "Jakriborg vänder den moderna staden ryggen". I "Arkitekten" år 2005 lyfte Louise yström, arkitekt och professor, ftam bland annat fram att Jakriborg är i högsta grad en nostalgisk stad. Hon påstår att Bröderna Berggren har lyckats med det som arkitekter oftast inte klarar: gränderna, den fina platsen där gångtrafik passerar men ändå har privat karaktär där man kan träffa grannar och så vidare. För att kunna värdera det måste man jämföra med annat. Författaren anser också att Jakriborg är rimligt hög kvalitet och det är vackert. Finn Werne, arkitekt och professor, ger i "Arkitekten" år 2005 en tolkning på att Jakriborg är en reaktion mot att dagens människa är i behov av verklighetsflykt. Han anser att Jakriborg svarar på ett behov av verklighetsflykt. Barn och ungdomar älskar fantasykulturen och dess miljöer - som sagor. Man flyr från dagens frågor in i en medeltida värld. Författaren skriver att det finns ett eko av detta i Jakriborg, kanske både hos del som byggt och hos dem som bor. 4.2 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Nyurbanistisk stadsutformning Precis som Stockholmsmanifestet är Jakriborg en kompakt bebyggelse. Det finns en mm som fungerar som gräns och separerar Jakriborg från övriga Hjärup. Dessutom skyddar den från passerrende tåget och bullret. Det finns faktiskt en del butiker som de flesta skulle associera med befintlig stadsmiljö i Jakriborg. Det finns några arbetsplatser i Jakriborg men de är inte tillräc liga föl' alla invånare. Inom s aden 1 hö ver I a ingen tran port alls. Allt är tillgängligt 13

14 I till fots. Stora parkeringsplatser ligger runt om bebyggelsen och de dominerar inte inom Jakriborg Historiska kärnor Jakriborg är inspirerad av och byggt i Hansastil. Varje hus är individuellt utformat och hyresgästerna får inte ändra det fysiska utseendet av husen eller lägenheterna. I Jakriborg finns det inga bostadsrättslägenheter utan bara hy esrättslägenh ter. Detta tyder att Jakri AB kontrollerar allt fysiskt omgivning i staden Segregation ochjämlikhel Jakriborgarna är jämnt fördelade vad gäller ålder och inkomst. Men det finns viss segregationen på grund av de relativt höga hyrorna. Hyrorna har haft en tendens att höjas år efter år. Ar 2008 ville Jakri AB höja hyrorna för sina läg nheter i Jakriborg med 13,5 procent. För vissa av lägenheterna vill ägaren höja hyran med hela 29 procent. Den generella höjningsnivån i Staffanstorps kommun är 4,5 procent (Kniivilä 2008). Till exempel, år 2004 kostade en tvåa på 80 kvadrat meter 6000 kr per månad exklusive elförbrukning. Nu kostar samma lägenhet 8000 kr per månad utan elförbrukning och uppvärmning. Jakriborg har endast kalla hyror. Allt som varmvatten, disk, tvätt, tor och uppvärmning tillkommer ca kr om året (Niklason 2006). För jämförelse, en lägenhet på 80 kvadrat meter i Centrala Malmö kostar ungefår 6200 kr (Lägenhetsbyte 2008). I det här priset ingår uppvärmning. En av hyresvärdens motiveringar till höjningen i Jakriborg är att hyrorna varierar kraftigt på området och bör göras mer rättvisa (Tom 2008). Det finns några lägenheter som är avsedda för studenter, men på grund av de höga hyrorna har inte många råd att bo i Jakriborg. Gatunätet är belagt med kullersten, vilket gör det mycket svårt att an ända rullatorer eller rullstolar heller. Dessutom saknas många v flervåningsh sen hiss. Jakriborg är ett område byggt för människor utan funktionshinder. 3.6 Grannskap Grannskap i Jakriborg är täta, promenadvändiga och multifunktionella. Lområdet ligger affårslokaler såsom konditori, restaurang, mata får, frisör, kläddbuti,möbelbutik, 14

15 I fitnesscenter och solarium. Affärerna tillgodoser till stor del människors behov men vissa typer av affärer saknas exempelvis teknik- och järnaffär. I Jakriborg ligger kulturskolan för barn från 1-13 år gammal. Folkskolor finns i Hjärup, vilket tar ungefär 5-10 minuter till fots att gå dit. Sjukhus och kyrkor finns i närheten. 3.7 Gator och torg Jakriborgs gator är enkla för fotgängare och intressanta eftersom de är byggda i en speciell stil. Jakriborgs huvudgata är Köpmannagatan som löper genom området och där ligger alla affärslokaler. En bit in i området utvidgas gatan till ett stort torg som spelar roll som människors mötesplats och där organiseras stadens offentliga aktiviteter exempelvis julmarknad, konserter och bilutställningar. Utformningen av Jakriborgs gator bidrar till trygg, tillgänglig och öppen stadsmiljö. Bild 4. Köpmannagatan, U' Simonsson 2008: II 3.8 Pa 'ker Det finns inga parker och idr ttsplatser inom område" «en enligt Jakri AB projekt planeras det till Ja.riborg är fortfarande en byggarbetsplars len planeras att expandera till eget lit t amhäll me ' lt vad d bo nde kan lomma behov:. 3.9 Tramporter Jakriborg ligger mellan Malmö i Lund. Avståndet till Lund är 8 km, till Malmö - 13 km. Lomma vid Ör sund är bara -4 km [rån Jakriborg. Människorna i Jakriborg är inte beroende av 15

16 egen bil. Det finns flera alt rnativ att använda kollektivtransport som pågatåg (lokalt tåg för kort avstånd), bussar, cyklar och privata bilar. Inom staden behöver man ingen transport alls. Man kan transportera sig på ett miljövänligt sätt. Det finns möjligheter att gå, cykla, åka tåg istället för att åka personbil Biltrafiken är förbjuden i staden men tillåten vid speciella omständigheter. till exempel, lastbilar som levererar produkter tilllivsmedelaffår och restaurang, polisbil, ambulans, opavhämtning, brandbil osv. Bild 5. Trafiks förbjud i Jakriborg, Ur Simonsson 2008: 11 16

17 I - 5 Slutsats Vårt resultat visar att under den sena te tiden har två olika ismer inom arkitekturen dominerat stadsplanering. Nyurbanismen uppkom som en protest mot modernismen. Nyurbanismen och modernismen har olika principer avseende stadsbyggnads metoder i stadsplaneringen. Mo ernismen har resulterat i en social negativ effekt kallad "sprawl" som leder till en isolering av människan både genom ett bilberoende och genom att bygga bostadsområden på långt avstånd från varandra. Detta leder till brist på kommunikation och allmänna offentliga mötesplatser. Nyurbanismen växte i första hand fram som en reaktion på "sprawl". Nya ideer kring staden och förorter utvecklades och resulterade i försök att bygga helt nya samhällen runt i världen såsom Seaside och Celebration i Florida. Poundbury i Storbritannien, Järla Sjö i Sverige och Jakriborg. År 2003 samlades anhängare till nyurbanismen i Stockholm för att formulera ett program för nyurbanistiska städer, vilket fick namnet Stockholmsmanifest. Enligt artiklarna och kritiken om Jakriborg ses det att Jakriborg har individuell prägel, karaktär och valmöjligheter. Dessa ingredienser skapar ett bra boende. Det finns en kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ger stabilitet. Om denna fråga har arkitekter olika åsikter i artiklarna. Nyurbanismens påverkan på Jakriborg visade sig vara lätt att se I vår fältstudie av Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet visade det sig att Jakriborg uppfyller i stort alla manifestets krav men det finns några punkter som inte stämmer. Jakriborg har brist på a.betsplatser och det finns inte den sociala blandning som man fter trä var i om Stockholmsmanifestet. Segregationen präglar i Jakriborg på grund av de höga hyrorna. Ett exempel är de tänkta studentlägenheterna som är så dyra att få studenter har råd att bo där. 17

18 I vår fältstudie fann vi det svårt för gamla och handikappade att b finna sig i Jakriborg. Lägenheter och gator är inte anpassade till handikappade människor. I Jakriborg saknas några offentliga platser, parker, inom- och utomhus idrottsplatser för vuxna och barn aktiviteter. Enligt Jakri AB är en stor utbyggnad av Jakriborg på gång till 2010, vilket innehåller parkers och nya mötesplatser utveckling. Det är inte konstigt att det saknas skolor, sjukhus, bio eller bank i det litet samhälle som Jakriborg, eftersom det kommer att vara icke-ekonomiskt och irrasionaliserat. Jakriborg fungerar tack vare av närheten till Hjärup, Lund och Malmö. Annars kulle det ha varit omöj ligt för invånare att utnyttja alla fördelar som har i sig nyurbanistisk stad. Vi anser att Jakriborg i stort är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är inte beroende av bilar och der är lätt för dem att nå allt i samhäll t till fots. Nyurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt i Jakriborg. På lång sikt planerar Jakriborgs ägarna att bygga och utsträcka staden vidare i form av nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter, vilket i sin tur framkallar ökning av arbetsplatser. Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad i framtiden i Skåne. 18

19 19 -

20 Källförteckning Tryckta källor Klingberg, Elisabeth (2006), När nyurbanismen kom till stan, Stockholm: Pratminus Förlag Elektroniska källor Andersson, Ola m.fl. (200:5), New urbanism - vadå? hämtat från nc\\iurbanisl11 pmvada.pdf (080915) BBC Dorset (2008), Loeal History, hämtat från gallcrv.shtml? 19 (081109) Bradley, Karin m.fl, (2004), Exklusiva öar för de köpstarka. Dagens Nyheter , hämtat från hap:! /vv \v\v.dn.sc/dnet/jsp/po topol",.jsp'?d= 1058&a= &previousRenderTvpe= J (081101) Donnely, Francis (2000), Disney town sels urban trend, hämtat från (081101) Duany Plater-Zyberk&Company (2007), Biographical information: Andres Duany, hämtat från (081121) Elmlund, Peter (2004), Expertvälde i gungning Dagens Nyheter , hämtat från 1058&a= (081101) Elmlund, Peter (2007), Fördomar om Nyurbanismen. Arkitekten , hämtat från (081109) Elmlund, Peter (2007), Urbanitet från by till metropolis. hämtat från nc\vwlx1i1ism ').pdf (081001) 20

21 Gullbring, Leo (2007), Nya utmaningar/ör nyurbanisterna. Arkitekten 22.0].2007, hämtat från ww.arkitckt.se/s27894 (080915) Hallemar, Dan (2005), Mississippi: Drömmen om en ny stad. Arkitekten , hämtat från (080916) Hallemar, Dan (2007), Samtiden är en ful plats, hämtat från ( ) Hellquist, Thomas (2005), Arkitektur som provokation. Arkitekten , hämtat från (081126) Jönsson, Lars-Eric (2007), Vackra hus löser inga sociala problem. hämtat från 1/03'vackra-hus-loescr-inga-sociala/?ll ik=kon1akla (080916) Langdon, Philip (2004), Prince Charles reasserts needfor traditional town design principles. New Urban News , hämtat från w.l1ewurbanllews.t:om/charl~~oct04.html(081 O 15) Newurbanistmedia (2008), Seaside tour with Andres Duany, hämtat från contcnt&viev,!=article&id=112&ltemid =113 (081121) Niklason, Olle (2006), Jakriborg - en modern medeltidsstad, hämtat från hap:!/wvv \V. c:p.se/gp/j sp/crosslinljsp'?d=::s32&a= (081023) Steuteville, Robert (2004), The New Urbanism: An alternative to modern, automobileoriented planning and development. ew Urban ews , hämtat från cwux9anism.htm l (080914) 21

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Källbyängar Inspiration 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Nyabostäder 2 RIKSBYGGEN INSPIRATION källbyängar Välkommen till ett strandnära boende i södra Lund Riksbyggen reserverar

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 30, 200 kvm Dag Hammarskjölds väg 30, Uppsala Science Park Ledig yta Typ: Kontor 200 m 2 Byggt/ombyggt: 1910/1997 Ledigt fr.o.m: Omgående Restaurang

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (9) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller

Läs mer

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se För snart 10 år sedan beslutade vi att lämna stressen och bilköerna för att hitta en bättre balans i vårt liv och boende. Vi

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Kontor, kunskap och kommunikationer Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Framtidens arbetspla Stockholms bästa läge Till Stockholm city är det 12 km, till Arlanda kommer

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Långbroparken. Moderna bostäder i sekelskifteshus mitt i en av Stockholms vackraste parkidyller.

Långbroparken. Moderna bostäder i sekelskifteshus mitt i en av Stockholms vackraste parkidyller. Långbroparken. Moderna bostäder i sekelskifteshus mitt i en av Stockholms vackraste parkidyller. Upplev en fantastisk bokvalitet i en kulturskyddad park femton minuter från city. Nu öppnar sig en helt

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO Hur får vi Linköping Linköpings att hänga samman? identitet Medborgardialog Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 Om medborgardialogen Medborgardialogmötet dokumenterades av

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Boende som har allt Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Vi bygger nytt Nära storstaden och naturen Mitt i Kinna, bara ett stenkast från affärscentrumet Mor Kerstins torg bygger Marks Bostads AB

Läs mer

Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038

Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038 Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038 Här kan du läsa om Staffanstorps kommuns planer för hur Staffanstorp ska vara år 2038. Kommunfullmäktige har sagt ja till planen. Staffanstorps kommun är inte

Läs mer

ÖVRIGT - UPPLANDS VÄSBY

ÖVRIGT - UPPLANDS VÄSBY ÖVRIGT - UPPLANDS VÄSBY Beskrivning Arkiv 3 600 kvm inkl bra kontor på ca 450 kvm, förmånlig hyra på 775:-/kvm/år Arkiv 3 600 kvm inkl bra kontor på ca 450 kvm, förmånlig hyra på 775:-/kvm/år. Arkiv på

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Mjuklandning i ditt nya hem

Mjuklandning i ditt nya hem INNEHÅLL Mjuklandning i ditt nya hem...3 Linköping - en stad i förändring...5 Gottfridsberg - en plats nära hjärtat...6 Livskvalitet för många smaker...7 Därför bor du bättre hos oss... 10 Mjuklandning

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Befolkningstäthet runt ESS

Befolkningstäthet runt ESS Revision 1 (2) State Released Befolkningstäthet runt ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se DOCUMENT REVISION HISTORY Revision

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

BUTIK/LAGER & KONTOR - INFRA CITY- MED BÄSTA SKYLTLÄGE

BUTIK/LAGER & KONTOR - INFRA CITY- MED BÄSTA SKYLTLÄGE BUTIK/LAGER & KONTOR - INFRA CITY- MED BÄSTA SKYLTLÄGE Beskrivning Butik/Lager & kontor ca 1 691 kvm Nu erbjuder vi en ny lokal för Butik/Lager med egen lastkaj, bra kontors & personalutrymmen. Bästa skyltläge

Läs mer

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA INNEHÅLL BOSTÄDER, KONTORSYTOR OCH HANDEL EN NATURLIG DEL AV MÖLNDALS INNERSTAD VÄLKOMMEN TILL DEN SJÄLVKLARA

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer