Skånes svar på nyurbanism?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skånes svar på nyurbanism?"

Transkript

1 - Malmö Högskola Kultur och samhälle Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap Höstterminen 2008 Projektarbete,,---l Skånes svar på nyurbanism? Bild I. Jakriborg, Ur Simonsson 2008: I I Alina Simonsson Lester Norona Kateryna Gitina Handledare: Josefin Bergfeldt

2 - Sammanfattning På senare tid diskuteras nyurbanism från och till i Sverige. yurbanismen har sitt ursprung i USA och spridit sig snabbt i Europa i slutet av 1900-talet. I Sverige har det byggts modema bostadsområden i nyurbanistisk anda, exempelvis, Jakriborg. Jakriborg diskuteras mycket i media och kopplas då ofta till den nyurbanistiska traditionen. Nyurbanism är en typ av stadsplanering, där staden ses i liten skala, med ett tätt vägnät och där människor har stora möjligheter till att röra sig inom staden till fots eller med cykel. Staden ska erbjuda människor av olika ekonomiska och kulturella förutsättningar för att öka deras kontaktmöjligheter. Nyurbanismen är också känt för sin enhetliga arkitektur. Nyurbanistiska principer i Sverige är framställde i Stockholmsmanifest år 2003 (se bilaga 1). Vårt projektarbete innehåller en undersökning som försöker svara på vilka kopplingar har Jakriborg och nyurbanistisk rörelsen. Målet är att få veta om det finns några speciella utmaningar för Jakriborg angående krav som ställs på nyurbanistisk stad i Stockholmsmanifestet. Projektarbetet är en litteratur- och fåltstudie av Jakriborg. I arbetet be krivs nyurbanisrnens historia och dess utveckling i USA, Europa och Sverige för att visa nyurbanistisks utveckling. Det finns negativ kritik mot nyurbanismen som också presenteras i arbetet. Fältstudien bygger på att Jakriborg studerades utifrån Stockholmsmanifestet. I vår slutsats har vi kommit fram till att Jakriborg är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är beroende av bilar och det är lätt för dem att till fots nå vad de behöver inom staden. yurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt j Jakriborg. Däremot finns det inte den sociala bladning som man eftersträvar inom nyurbanismen. Jakriborgs ägarna bar stora ambitioner avseende staden. Nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter ska byggas vidare enligt bostadspolitik i Staffanstorps kommun, vilket betyder att Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning II 2 1. Inledning Syfte Metod och material.4 2. Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt Från modernism till nyurbanism Nyurbanism i USA Nyurbanism i England Nyurbanism i Sverige Kritik mot nyurbanism Ett traditionellt småstadsliv Stadskultur Stockholmsmanifestet Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Jakriborg Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Slutsats 17 Kä IIförteckning 19 Bilaga 22 3

4 1 Inledning Idag diskuteras ofta nyurbanism och dess rörelse i media. yurbanismen i Sverige är utgångspunkten i vårt projektarbete. Under de senaste 50 åren har modernismen dominerat stadsplaneringen men en ny rörelse emot modernismen har växte fram i de flesta länderna inklusive Sverige. Representanter från olika länder samlades i Stockholm år 2003 för att skapa ett dokument, vilket omfattar grundläggande principer av nyurbanistisk stad i Europa. Stadsplanering och stadsliv är aktuella frågor som har kommit att bli allt mer viktiga. Hur vill människor egentligen bo? Vill man bo nära vatten, i staden, nära jobbet? Bygger man efter människors önskemål? Hur är det mest ekonomiskt att bygga? Vad är mest ekologiskt? Hur förhindras segregation? Vill den modema människan ha grannar? Utanför Lund, närmare bestämt i Hjärup ligger ett bostadsområde som heter Jakriborg, vilket i media nämns som en nyurbanistisk stad. Med sina dryga 300 lägenheter har området växt sig stort sedan första hyresgästen flyttade in Syfte I vårt arbete vill vi studera den nyurbanistiska rörelsen och dess framväxt i USA, Storbritannien och Sverige. Det här projektet syftar även till att undersöka Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet för att förstå på vilket sätt Jakriborg är inspirerad av nyurbanismen. Detta leder fram till följande frågeställningar: Vilka är nyurbanistiska kännetecknade drag? Hur utvecklades nyurbanistisk rörelse? Huruvida uppfyller Jakriborg Stockhofmsmanijestet krav på nyurbanistisk stad? 1.2 Metod och material Arbetet är både en litteraturstudie och en fåltstudie. Materialet till vår litteraturstudie är främst hämtat från Stockholmsmanifestet, artikeln" ew Urbanism - vadå?" av Ola Andersson 4

5 I m.fl., boken "När nyurbanismen kom till stan" av Elisabeth Klingberg samt olika tidningsartiklar och intervjuer med människor boende i Jakriborg. Vår fåltstudie utgår ifrån Stockholmsmanifestet. Vi jämförde Stockholmsmanifestets punkter med Jakriborg för att undersöka på vilket Jakriborg uppfyller Stockholmsmanifestets krav på en nyurbanistisk stad. 2 Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt 2.1 Från modernism till nyurbanism Modernism uppkom på 1920-talet och karakteriseras av att hus byggdes i stora mängder, vars arkitektur var avskalad och geometriskt enkel talets modernistiska stadsplanering handlade bland annat om att överge den traditionella staden. Under 1900-talet var staden bullrig och ohälsosam. Nyurbanism är en rörelse som växt fram i USA och i protest mot modernismen. yurbanismen vill återskapa traditionella europeiska småstadsmiljöer. Rörelsen förespråkar städer med torg, smågator och trottoarer med gott om plats för lokala småhandlare. Man vill att bostäder, service och arbetsplatser ska samlas på samma ytor i en stadsmiljö så att man kan tillfredställa de dagliga behoven inom gång- eller cykelavstånd. Man vill också återskapa grannskapskänsla, trygghet och ett lokalt näringsliv. Idealet är småstäder eller avgränsade mindre stadsdelar med en radie om ca 500 meter. Rörelsens mål finns i ett manifest - the Charter of ew Urbanism från Rörelsen kan beskrivas som ett mål mellan två olika traditioner: en konservativ strömning som skapar traditionell arkitektur (från amerikanska östkusten) och en miljöorienterad strömning som arbetat för förbättring av gång-, cykel- och kollektivtrafik (Andersson m.fl. 2005). Några av nyurbanisternas principer är att: man ska bygga städer anpassade för människor som går eller cyklar, inte i första hand för bilar husen ska anpassas till historia och tradition man ska ha korta kvarter med många mötespunkter 5

6 man ska motverka "sprawl" - man ska bygga med större täthet och se till att man har en social och funktionell mångfald (boende, arbete och shopping ska blandas i samma område) - ha människor med olika sociala bakgrunder - det ska finnas ett tydligt centrum i staden som till exempel parker och torg (Björklund 2006). Nyurbanistiska perspektiv är att funktionsblandningen skall vara av den arten att det blir ett nära samspel mellan bostäder, kontor och butiker och andra funktioner. Närvaro av främlingar är en viktig egenskap i det urbana livet, men det är också närvaron av bofasta. Det är mötet mellan bofasta, stanunisar och främlingar som gör staden till civilisationens motor (Elmlund 2004). Här finns viljan att genom stadsformgivning skapa samhörighetskänsla och ekologisk hållbarhet. För sina ideer har man lånat principer och metoder från ekologer och ingenjörer (Andersson m.fl.200s). 2.2 Nyurbanism i USA Rörelsen Nyurbanism startade i början av 90-talet i USA som en reaktion mot "Urban Sprawl" (sprawl - att breda ut sig), d v s de bilberoende förorter som dominerat i amerikanska städer under modem tid. Modellen för nyurbanismen är l 920-talets stad och stor vikt läggs på formen av gator och platser. Målet är att återskapa stadslivet och se till att människor möts. Som ett gott ex mpel på nyurbani sm i USA är staden Seaside, Florida grundad Arkitekten Andres Duany stod bakom planen till Seaside. Seaside var dokumenterad i over "-J 800 artiklar och böcker och beskrev av "Time Magazine" som "den mest häpnadsväckande design verk av sin epok" (DPZ 2005). Seaside var första nyurbanistiska staden som byggdes principerna såsom litet samhälle, täta grannskap, stadens träffar och bekväm atmosfär, i vilken människor kan känna sig som hemma. Bakom iden av projektet Seaside låg Floridas byggnadstradion, som hade producerat trähus, vilket passar bra i lokala klimatet. Alla hus i Seaside är byggda av trä och annat material som är hållbara i flera generationer. Seasides är internationell känd stad för sin 6

7 I arkitektur samt kvalite av gator och offentliga platser. I början av 1980-talet såldes fastigheter på dollars. Idag kostar samma fastighet från till dollars. Seaside locker turister från hela världen. (Steuteville 2004). Ett annat exempel på nyurbanismen är staden Celebration, nära Disney World i Florida. Celebration var byggt av The Walt Disney Company Celebration var Walt Disneys ide om drömstaden i mitten av 1960-talet, som fick namnet the Experimental Prototype Community of Tomorrow (EPCOT). Hans dröm realiserades på 1990-talet i fonn av Celebration. Stadens huvudide är att invånare ska få mindre hus och gårdars storlek i stället för stora offentliga platser som parker, trottoarer och cykelvägar. Den som önskar flytta in i staden kan välja mellan sex olika hustyper och varje invånare måste, för att upprätthålla idyllen, skriva på ett avtal. Enligt avtalet får man, till exempel, bara ha vita gardiner i fönstren, gräsmattorna måste hållas välklippta och alla måste ha samma sorts växter. Husens priser varierar från till dollars, vilket betyder att vanliga arbetsklassmänniskor inte kan tillåta sig att köpa ett vanligt hus i Celebration (Moran 2003). Staden har täta gator, breda trottoarer och inga bilar. Vägar är byggda väldigt täta för att minska bilberoende. Husen är väldigt små, vilket gynnar att träffa och få daglig kontakt med grannar till fots utan att köra bil. Celebration är byggd enligt nyurbanistiska principer såsom grannskapet och litet samhälle (CNUFlorida 2004). Det finns idag 600 byggda eller planerade projekt i USA, som kan betecknas som nyurbanismen (Elmlund 2004). 2.3 Nyurbanism i England yurbanismen börjar sprida sig i Europa på 70-talet. Storbritannien tog först till sig den nya stadsplaneringen som kom att gå under namnet Urban Villages. Bebyggelse av städer med befolkning där allt är tillgängligt inom kort avstånd och till fots (Urbanvillages 2004). Det viktigaste uttrycket för rörelsen är staden Poundbury utanför Dorchester i sydvästra England som byggdes med hjälp av Prins Charles finansiering Iden kom till då Prins 7

8 I Charles ville visa att modern stadsplanering kan anpassas till traditionell arkitektur som skapar en känsla av litet samhälle (BBC 2007). Målet i Poundbury var en plats där människor med olika åldrar och inkomster kan bo, jobba och uppfylla sina vardagliga nödvändigheteren plats, i vilken finns fabriker, affärer, apotek, offentliga platser och mängd av husen, allt med gående avstånd (Langdon 2004). Bild 2. Poundbury, Ur Dailymail 2008: Nyurbanism i Sverige I april 2003 samlades anhängare till nyurbani men (arkitekter och ingenjörer) på "Euro- Amerikan New Urban Council" i Belgi n. Där kom de överens om att försöka bilda en europeisk rörelse. Deltagarna bestämde att de nästa gång skulle träffas 2003 i Stockholm för att bygga och formulera ett program, vilket fick namnet "Stockholmsmanifest" (se bilaga). Peter Elmlund, som är civil konom och arbetar med forskning och kunskapsspridning om hur man bygger städer, var projektledaren för Urban City Research. Verksamheten har gett bränsle åt nyurbanismen och har blivit ett begrepp i Sverige (Klingberg 2006). Enligt Peter Elmlund betraktas nyurbanismen i Sverige som en brokig rörelse och att den behövs i ett land "där modernismen varit religion". Nyurbanismens rörelse har till vis del slagit rot i Sverige och ett bra exempel är Järla Sjö i Nacka. l Järla Sjö finns en väl funktionsplanering, hus som samspelar med gatan, en skillnad mellan privat och offentlig miljö och en bra blandning av kontor, bostäder, skola, polis, 8

9 daghem och butiker. Denna blandning något som ny urbanismen efterstävar, vilket också karakteriserar ett av nyurbanistiska perspektiv. (Elmlund 2004). 2.5 Kritik mot nyurbanismen Nyurbanismen har sina positiva sidor, till exempel genom viljan att skapa attraktiva, säkra och miljövänliga stadsstrukturer. I po tindustriella samhällen behöver man inte längre skilja bostäder och arbetsplatser åt. Det finns återigen möjlighet att skapa blandade stadsmiljöer. Samtidigt finns många problem med nyurbanisternas ansatser. Rörelsen har fått kritik på många punkter. Nedan presenteras några kritiska reflektioner (Andersson m.fl. 2005) Ett traditionellt småstadsliv Nyurbanismen är en tillbakablickande ideologi på så sätt att den vill återskapa den traditionella staden med dess grannskapskänsla och lokala ekonomi. Tillbakablickandet handlar alltså inte enbart om en vilja att återskapa historiska strukturer utan även sociala och ekonomiska värderingar. I dagens samhälle, med ökade möjligheter att söka sysselsättning, utbildning och fritidsintressen i den större regionen rör sig folk över allt större ytor. Det innebär frihet och jämlikhet, men också ökade transporter och minskad grannskapskänsla. Dessutom är det viktigt att se staden som något mer än en lokal ekonomi. Städer idag deltar i globalt nätverk bland 31mat genom den internationella handeln och livet i staden har ofta en global karaktär, vilket gör platsens betydelse mindre. Nyurbanisterna fokuserar trots detta huvudsakligen på det lokala perspektivet. Det finns en ambition i det nyurbanistiska manifestet att arbeta för minskad segregation i städer. Flera kritiker menar att nyurbanistisk planering riskerar att öka segregationen genom att framförallt rikta sig till en köpstark medelklass och dessutom skapa områden med stark social kontroll mot det omgivande samhället (Andersson m.fl. 2005) Stadskultur yurbanismen talar om en grannskapskänsla. Man pekar på vikten av att an vända mänskliga mått och traditionella värderingar. yurbanisterna fram täller det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets byggnadssätt som ett för evigt riktigt ätt att bygga stad. Kritiker menar att i ett samhälle som ständigt förändrar sig finns det inte en stadsstruktur som alltid kommer att vara den riktiga. Varje situation har sina förutsättningar och ställer sina krav på planering och 9

10 I arkitektur. Inom samtida arkitektur pågår försök att dekonstruera och ifrågasätta etablerade föreställningar. Denna diskussion films inte i nyurbanisternas system (Andersson m.fl. 2005). 3 Stockholmsmanifestet Stockholmsmanifestet skapade i Järla Sjö den 6 november Sverige, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Norge, Portugal och Italien deltog i det. Stockholmsmanifestets uppgift är att utveckla städer och byar i Europa. Utmaningen består i att motverka städernas sprawl och bristen på respekt för regional och lokal kultur. Lösningen på problemen är enligt Stockholmsmanifestet tradition Il stadsstruktur. Manifestet har följande mål: att ha social mångfald i städer att använder resurser på effektivt sätt att ha arkitektur som respekterar lokal historia. Nedan följer en sammanfattning av Stockholmsmanifestet viktigaste punkter. 3.1 Nyurbanist isk stadsutformning Nyurbanistiska städer måste bli kompakta med täta bebyggelser där människor bor och jobbar. Städer måste vara fysiskt väldefinierade för att deras gränser inte ska försvinna. Städer ska vara beroende av närheten till en blandning av levnadssätt, handel och kommunikation. Kvaliteterna med stadens form och förflyttning till fots måste ha företrädare framför motorvägar och parkeringar. Parkeringsytor ska inte dominera gator och torg. Principerna i detta manifest ska verka för att skapa bra balans mellan natur och bostäder. 3.2 Historiska kärnor Städernas indentitet ska präglas av stadsskärnornas karaktär. Historiska kärnor som är viktiga för nyurbanister ska bevaras, stödjas och återupprustas i städer på lämpligt sätt. Städernas arkitektur måste respektera lokal historia, klimat och landskap. 10

11 3.3 Segregation och jämlikhet Segregation som grundar på inkomst, sysselsättning eller etnisk bakgrund måste förhindras. Nyurbanistiska städer ska vara funktionellt blandade och ha social mångfald. 3.4 Grannskap Grannskap är lättidentifierade områden som ska vara täta, promenadvändiga och multifunktionella. Dessutom ska det ha all service som krävs för vardagligt liv. Inom grannskapet måste finnas olika typer av bostäder med varierande prisnivåer för att kontakt ska uppstå mellan människor med olika åldrar, etnisk bakgrund och inkomst Gator och torg Gator ska vara enkla och intressanta för fotgängare, vilket i sin tur stimulerar till offentliga aktiviteter. Gator och offentliga platser ska formas av arkitektur som präglar lokal historia och lokalt klimat. Utformningen av gator och torg måste bidra till en trygg, tillgänglig och öppen stads miljö. 3.6 Parker Små parker är nödvändiga för bostadsområden. De ska fungera som tillflyktsplatser och inbjuda människor till daglig användning. Parker, idrottsplatser och offentliga trädgårdar ska koppla olika delar av stad Transporter Inom och mellan regioner ska det finnas samordnade transportsystem. I staden ska kollektivtrafik, gång- och cykel trafik organiseras på så sätt för att minska bilbero nde. Kollektivtrafikens stationer och hållplatser ska vara nära till staden. Bilresor ska inte behöva ingå i det dagliga livet. 11

12 I 4 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet 4.1 Jakriborg I Staffanstorp kommun, närmare bestämt i Hjärup, ligger Jakriborg. I slutet av 1990-talet började Hjärup att expandera, det var bröderna Jan och Krister Berggren som bestämde sig för att bygga en gammaldags stad In dins iratio från dera barn om. t den fick namnet Jakriborg, efter Jan och Krister Berggrens första namn, Ja plus Kri och borg. Brödernas företag Jakri AB började med att visa ett antal hus i Hansastil på bomässa i Staffanstorp började de den första etappen på 94 lägenheter och 13 affärer i Jakriborg. Projektet omfattar hyresrättslägenheter varav en första etapp med ca 400 lägenheter färdigbyggs under Varje hus har sitt eget utseende. Området kommer att vara helt utbyggt 2015 (Staffanstorpskommun 2003). Bild 3. Husens utseende i Jakriborg, Ur Gitina 2008: l O Idag finns det positiv och negativ kritik till Jakriborg i media. Det första negativt inställda röst som hördes i tidningar är arkitekt Per Johan Dahls. Han ment d i tidningen "Skånska Dagbladet " år 2000 att Jakriborg riskerade bli en konstgjord åk skapning. Artikeln handlar 12

13 I om att det finns en fara i att inte utveckla arkitekturen när man försöker återskapa forna tiders stilar. Den positiva kritiken handlar om arkitekturen och utfonn ingen av husen i Jakriborg. Ett annat exempel på kritiken som framkom i "Arkitekten" år 2005 av Ingela Ljungdell som är arkitekt och sekreterare Sveriges Arkitekter Skåne. Artikeln handlar om att modern stad innebär det som är det rätta medan Jakriborg får stå för det omoderna och de som inte bygger stad, då det inte "tycks finnas någon tro på det urbana". Författaren menar att Jakriborg inte speglar vår tid, inte passar ens in i vår kultur och framstår därmed som ett hot. Hon anser att Jakriborg bryter 1110tnormen genom att "Jakriborg vänder den moderna staden ryggen". I "Arkitekten" år 2005 lyfte Louise yström, arkitekt och professor, ftam bland annat fram att Jakriborg är i högsta grad en nostalgisk stad. Hon påstår att Bröderna Berggren har lyckats med det som arkitekter oftast inte klarar: gränderna, den fina platsen där gångtrafik passerar men ändå har privat karaktär där man kan träffa grannar och så vidare. För att kunna värdera det måste man jämföra med annat. Författaren anser också att Jakriborg är rimligt hög kvalitet och det är vackert. Finn Werne, arkitekt och professor, ger i "Arkitekten" år 2005 en tolkning på att Jakriborg är en reaktion mot att dagens människa är i behov av verklighetsflykt. Han anser att Jakriborg svarar på ett behov av verklighetsflykt. Barn och ungdomar älskar fantasykulturen och dess miljöer - som sagor. Man flyr från dagens frågor in i en medeltida värld. Författaren skriver att det finns ett eko av detta i Jakriborg, kanske både hos del som byggt och hos dem som bor. 4.2 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet Nyurbanistisk stadsutformning Precis som Stockholmsmanifestet är Jakriborg en kompakt bebyggelse. Det finns en mm som fungerar som gräns och separerar Jakriborg från övriga Hjärup. Dessutom skyddar den från passerrende tåget och bullret. Det finns faktiskt en del butiker som de flesta skulle associera med befintlig stadsmiljö i Jakriborg. Det finns några arbetsplatser i Jakriborg men de är inte tillräc liga föl' alla invånare. Inom s aden 1 hö ver I a ingen tran port alls. Allt är tillgängligt 13

14 I till fots. Stora parkeringsplatser ligger runt om bebyggelsen och de dominerar inte inom Jakriborg Historiska kärnor Jakriborg är inspirerad av och byggt i Hansastil. Varje hus är individuellt utformat och hyresgästerna får inte ändra det fysiska utseendet av husen eller lägenheterna. I Jakriborg finns det inga bostadsrättslägenheter utan bara hy esrättslägenh ter. Detta tyder att Jakri AB kontrollerar allt fysiskt omgivning i staden Segregation ochjämlikhel Jakriborgarna är jämnt fördelade vad gäller ålder och inkomst. Men det finns viss segregationen på grund av de relativt höga hyrorna. Hyrorna har haft en tendens att höjas år efter år. Ar 2008 ville Jakri AB höja hyrorna för sina läg nheter i Jakriborg med 13,5 procent. För vissa av lägenheterna vill ägaren höja hyran med hela 29 procent. Den generella höjningsnivån i Staffanstorps kommun är 4,5 procent (Kniivilä 2008). Till exempel, år 2004 kostade en tvåa på 80 kvadrat meter 6000 kr per månad exklusive elförbrukning. Nu kostar samma lägenhet 8000 kr per månad utan elförbrukning och uppvärmning. Jakriborg har endast kalla hyror. Allt som varmvatten, disk, tvätt, tor och uppvärmning tillkommer ca kr om året (Niklason 2006). För jämförelse, en lägenhet på 80 kvadrat meter i Centrala Malmö kostar ungefår 6200 kr (Lägenhetsbyte 2008). I det här priset ingår uppvärmning. En av hyresvärdens motiveringar till höjningen i Jakriborg är att hyrorna varierar kraftigt på området och bör göras mer rättvisa (Tom 2008). Det finns några lägenheter som är avsedda för studenter, men på grund av de höga hyrorna har inte många råd att bo i Jakriborg. Gatunätet är belagt med kullersten, vilket gör det mycket svårt att an ända rullatorer eller rullstolar heller. Dessutom saknas många v flervåningsh sen hiss. Jakriborg är ett område byggt för människor utan funktionshinder. 3.6 Grannskap Grannskap i Jakriborg är täta, promenadvändiga och multifunktionella. Lområdet ligger affårslokaler såsom konditori, restaurang, mata får, frisör, kläddbuti,möbelbutik, 14

15 I fitnesscenter och solarium. Affärerna tillgodoser till stor del människors behov men vissa typer av affärer saknas exempelvis teknik- och järnaffär. I Jakriborg ligger kulturskolan för barn från 1-13 år gammal. Folkskolor finns i Hjärup, vilket tar ungefär 5-10 minuter till fots att gå dit. Sjukhus och kyrkor finns i närheten. 3.7 Gator och torg Jakriborgs gator är enkla för fotgängare och intressanta eftersom de är byggda i en speciell stil. Jakriborgs huvudgata är Köpmannagatan som löper genom området och där ligger alla affärslokaler. En bit in i området utvidgas gatan till ett stort torg som spelar roll som människors mötesplats och där organiseras stadens offentliga aktiviteter exempelvis julmarknad, konserter och bilutställningar. Utformningen av Jakriborgs gator bidrar till trygg, tillgänglig och öppen stadsmiljö. Bild 4. Köpmannagatan, U' Simonsson 2008: II 3.8 Pa 'ker Det finns inga parker och idr ttsplatser inom område" «en enligt Jakri AB projekt planeras det till Ja.riborg är fortfarande en byggarbetsplars len planeras att expandera till eget lit t amhäll me ' lt vad d bo nde kan lomma behov:. 3.9 Tramporter Jakriborg ligger mellan Malmö i Lund. Avståndet till Lund är 8 km, till Malmö - 13 km. Lomma vid Ör sund är bara -4 km [rån Jakriborg. Människorna i Jakriborg är inte beroende av 15

16 egen bil. Det finns flera alt rnativ att använda kollektivtransport som pågatåg (lokalt tåg för kort avstånd), bussar, cyklar och privata bilar. Inom staden behöver man ingen transport alls. Man kan transportera sig på ett miljövänligt sätt. Det finns möjligheter att gå, cykla, åka tåg istället för att åka personbil Biltrafiken är förbjuden i staden men tillåten vid speciella omständigheter. till exempel, lastbilar som levererar produkter tilllivsmedelaffår och restaurang, polisbil, ambulans, opavhämtning, brandbil osv. Bild 5. Trafiks förbjud i Jakriborg, Ur Simonsson 2008: 11 16

17 I - 5 Slutsats Vårt resultat visar att under den sena te tiden har två olika ismer inom arkitekturen dominerat stadsplanering. Nyurbanismen uppkom som en protest mot modernismen. Nyurbanismen och modernismen har olika principer avseende stadsbyggnads metoder i stadsplaneringen. Mo ernismen har resulterat i en social negativ effekt kallad "sprawl" som leder till en isolering av människan både genom ett bilberoende och genom att bygga bostadsområden på långt avstånd från varandra. Detta leder till brist på kommunikation och allmänna offentliga mötesplatser. Nyurbanismen växte i första hand fram som en reaktion på "sprawl". Nya ideer kring staden och förorter utvecklades och resulterade i försök att bygga helt nya samhällen runt i världen såsom Seaside och Celebration i Florida. Poundbury i Storbritannien, Järla Sjö i Sverige och Jakriborg. År 2003 samlades anhängare till nyurbanismen i Stockholm för att formulera ett program för nyurbanistiska städer, vilket fick namnet Stockholmsmanifest. Enligt artiklarna och kritiken om Jakriborg ses det att Jakriborg har individuell prägel, karaktär och valmöjligheter. Dessa ingredienser skapar ett bra boende. Det finns en kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ger stabilitet. Om denna fråga har arkitekter olika åsikter i artiklarna. Nyurbanismens påverkan på Jakriborg visade sig vara lätt att se I vår fältstudie av Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet visade det sig att Jakriborg uppfyller i stort alla manifestets krav men det finns några punkter som inte stämmer. Jakriborg har brist på a.betsplatser och det finns inte den sociala blandning som man fter trä var i om Stockholmsmanifestet. Segregationen präglar i Jakriborg på grund av de höga hyrorna. Ett exempel är de tänkta studentlägenheterna som är så dyra att få studenter har råd att bo där. 17

18 I vår fältstudie fann vi det svårt för gamla och handikappade att b finna sig i Jakriborg. Lägenheter och gator är inte anpassade till handikappade människor. I Jakriborg saknas några offentliga platser, parker, inom- och utomhus idrottsplatser för vuxna och barn aktiviteter. Enligt Jakri AB är en stor utbyggnad av Jakriborg på gång till 2010, vilket innehåller parkers och nya mötesplatser utveckling. Det är inte konstigt att det saknas skolor, sjukhus, bio eller bank i det litet samhälle som Jakriborg, eftersom det kommer att vara icke-ekonomiskt och irrasionaliserat. Jakriborg fungerar tack vare av närheten till Hjärup, Lund och Malmö. Annars kulle det ha varit omöj ligt för invånare att utnyttja alla fördelar som har i sig nyurbanistisk stad. Vi anser att Jakriborg i stort är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är inte beroende av bilar och der är lätt för dem att nå allt i samhäll t till fots. Nyurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt i Jakriborg. På lång sikt planerar Jakriborgs ägarna att bygga och utsträcka staden vidare i form av nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter, vilket i sin tur framkallar ökning av arbetsplatser. Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad i framtiden i Skåne. 18

19 19 -

20 Källförteckning Tryckta källor Klingberg, Elisabeth (2006), När nyurbanismen kom till stan, Stockholm: Pratminus Förlag Elektroniska källor Andersson, Ola m.fl. (200:5), New urbanism - vadå? hämtat från nc\\iurbanisl11 pmvada.pdf (080915) BBC Dorset (2008), Loeal History, hämtat från gallcrv.shtml? 19 (081109) Bradley, Karin m.fl, (2004), Exklusiva öar för de köpstarka. Dagens Nyheter , hämtat från hap:! /vv \v\v.dn.sc/dnet/jsp/po topol",.jsp'?d= 1058&a= &previousRenderTvpe= J (081101) Donnely, Francis (2000), Disney town sels urban trend, hämtat från (081101) Duany Plater-Zyberk&Company (2007), Biographical information: Andres Duany, hämtat från (081121) Elmlund, Peter (2004), Expertvälde i gungning Dagens Nyheter , hämtat från 1058&a= (081101) Elmlund, Peter (2007), Fördomar om Nyurbanismen. Arkitekten , hämtat från (081109) Elmlund, Peter (2007), Urbanitet från by till metropolis. hämtat från nc\vwlx1i1ism ').pdf (081001) 20

21 Gullbring, Leo (2007), Nya utmaningar/ör nyurbanisterna. Arkitekten 22.0].2007, hämtat från ww.arkitckt.se/s27894 (080915) Hallemar, Dan (2005), Mississippi: Drömmen om en ny stad. Arkitekten , hämtat från (080916) Hallemar, Dan (2007), Samtiden är en ful plats, hämtat från ( ) Hellquist, Thomas (2005), Arkitektur som provokation. Arkitekten , hämtat från (081126) Jönsson, Lars-Eric (2007), Vackra hus löser inga sociala problem. hämtat från 1/03'vackra-hus-loescr-inga-sociala/?ll ik=kon1akla (080916) Langdon, Philip (2004), Prince Charles reasserts needfor traditional town design principles. New Urban News , hämtat från w.l1ewurbanllews.t:om/charl~~oct04.html(081 O 15) Newurbanistmedia (2008), Seaside tour with Andres Duany, hämtat från contcnt&viev,!=article&id=112&ltemid =113 (081121) Niklason, Olle (2006), Jakriborg - en modern medeltidsstad, hämtat från hap:!/wvv \V. c:p.se/gp/j sp/crosslinljsp'?d=::s32&a= (081023) Steuteville, Robert (2004), The New Urbanism: An alternative to modern, automobileoriented planning and development. ew Urban ews , hämtat från cwux9anism.htm l (080914) 21

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Motion till Kommunfullmäktige

Motion till Kommunfullmäktige Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen

Läs mer

Lillhamra Trädgårdsstad

Lillhamra Trädgårdsstad Lillhamra Trädgårdsstad Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 54, 200 428 kvm Dag Hammarskjölds väg 54, Uppsala Science Park Ledig yta 200 428 m 2 Typ: kontor/labb Antal arbetsplatser: 18 Tillträde: omgående

Läs mer

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 Luleå kommun avser att sälja delar av fastigheten Notviken 4:40 i anslutning till Hyvelgränd och Stickvägen. Syftet är att bygga prisvärda bostadsrätter för

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.

Läs mer

15. Vallentuna/Lindholmen

15. Vallentuna/Lindholmen 15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet Land & stad en samtidshistorisk betraktelse Maths Isacson Uppsala universitet 1900-talets förhärskande tankefigur Det binära inställningen i den modernistiska välfärdsstaten: Staden och det urbana livet

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup Therese Persson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007-2008

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer