Askskottssjuka och almsjuka - konsekvenser för lavfloran. Göran Thor & Mari Jönsson ArtDatabanken och Institutionen för Ekologi, SLU, Uppsala

Transkript

1 Askskottssjuka och almsjuka - konsekvenser för lavfloran Göran Thor & Mari Jönsson ArtDatabanken och Institutionen för Ekologi, SLU, Uppsala

2 Irans andlige ledare Khomeini utfärdar en dödsdom över författaren Salman Rushdie 2. Ingemar Stenmark vinner sin sista världscupseger i Aspen, USA 3. Kinesiska studenter, som demonstrerar för frihet och rättvisa, dödas i en massaker på Himmelska fridens torg i Peking där hundratals personer dödas 4. Berlinmuren öppnas, efter beslut av Östtysklands regering, och man kan resa fritt mellan Öst- och Västberlin

3 1989 Hur påverkas förekomsten av lavar i gotländska ängen av storleken på områdena och olika skötsel (traditionell hävd, bete, fri utveckling)?

4 Trädsjukdomar Askskottssjuka och almsjuka är två av många trädsjukdomar vilka kan orsakas av sporsäckssvampar, algsvampar eller virus. Djur kan vara en vektor vid spridning. Andra exempel: Plum pox virus (Prunus) Phytophthora spp. (bok, al etc.)

5 Djur Smaragdgrön asksmalpraktbagge Agrilus planipennis från Asien. Har dödat stora arealer ask i Nordamerika och sprider sig västerut från Moskva dit den kommit på oklara vägar. Sannolikt en tidsfråga innan den når gränsen till EU (Finland?, Polen?) Kastanjeminerarmalen (vitblommig hästkastanj)

6 Ask och alm är nyckelarter (keystone species) =arter som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem. Vad händer med associerad biodiversitet och ekologiska processer om sådana arter minskar?

7 Rödlistade arter på ask i Sverige Asknätfjäril EN Andra insekter ; 10 svamp; 22 Askticka CR Tandticka RE Lavar; 57 Askvårtlav EN Skalbaggar ; 98 Askpraktbaggen NT Mossor ; 9 Askdvärgbock NT

8 Lavar obligat knutna till ask och alm i Sverige Obligat = >80 % av populationen Ask (9 arter) Cinnoberfläck Arthonia cinnabarina (EN) Frostfläck Arthonia zwackhii (EN) Belonia nidarosiensis Eopyrenula septemseptata (VU) Ädellav Megalaria grossa (VU) Naetrocymbe fraxini Opegrapha culmigena (NT) Mångsporig krimmerlav Rinodina polyspora (CR) Blylavsknagg Toninia plumbina (EN) Alm (2 arter) Almorangelav Caloplaca luteoalba (EN) Asplekania Lecania fuscella (EN)

9 Lavar obligat knutna till ask och alm i Sverige Ask och alm tillsammans (11 arter) Mörk lundlav Bacidia auerswaldii (EN) Klosterlav Biatoridium monasteriense (NT) Alléägglav Candelariella reflexa (VU) Storsporig kraterlav Gyalecta derivata (VU) Blek kraterlav Gyalecta flotowii (NT) Mörk kraterlav Gyalecta truncigena (NT) Almlav Gyalecta ulmi (NT) Dvärgrosettlav Hyperphyscia adglutinata (CR) Allékrimmerlav Rinodina colobina (EN) Brunskaftad blekspik Sclerophora farinacea (NT) Gulvit blekspik Sclerophora pallida

10 23 ängen: 30 slumpade träd 15 slumpade Fraxinus excelsior 15 slumpade Quercus robur Inventeringen på Gotland Samtliga arter (skorplavar, bladlavar, busklavar) 1148 träd 15 trädarter 231 lavtaxa observationer 2 m

11 Lavar i gotländska ängen, tre typer av skötsel Fri utveckling Bete Traditionell hävd

12 Artiklar om arter Nordin, A., Sundin, R. & Thor, G Lavinventering i ängen. Rindi 10: Nordin, A., Sundin, R. & Thor, G Lecanora strobilina and Polyblastia allobata new to Sweden. Graphis Scripta 3: Nordin, A., Sundin, R. & Thor, G Bacidia caligans and Bacidina chloroticula new to Sweden. Graphis Scripta 3: Nordin, A., Sundin, R. & Thor, G Two sorediate crustose lichens assigned to Lecanora. Nordic Journal of Botany 15: Thor, G. & Nordin, A lichens new to Estonia. Folia Cryptogamica Estonica 32:

13 Artiklar om ekologi Thor, G., Johansson, P. & Jönsson, M. T Lichen diversity and red-listed lichen species relationships with tree species and diameter in wooded meadows. Biodiversity & Conservation 19: Jönsson, M. T., Thor, G. & Johansson, P Environmental and historical effects on lichen diversity in managed and unmanaged wooded meadows. Applied Vegetation Science 14: Jönsson, M.T. & Thor, G Estimating Coextinction Risks from Epidemic Tree Death: Affiliate Lichen Communities among Diseased Host Tree Populations of Fraxinus excelsior. PLoS ONE 7(9): e doi: /journal.pone

14 Thor, G., Johansson, P. & Jönsson, M. T Lichen diversity and red-listed lichen species relationships with tree species and diameter in wooded meadows. Biodiversity & Conservation 19:

15 Tree level species number Gotland Estonia Pinus Corylus Betula Malus Fraxinus Quercus Ulmus

16 Betula spp. Fraxinus excelsior species richness Gotland Estonia y (gotland) = x R 2 = y (estonia) = x R 2 = species richness Gotland Estonia y (gotland) = x R 2 = y (estonia) = -0,0248x + 19,255 R 2 = 0, circumference (cm) circumference (cm) Quercus robur Ulmus minor species richness y (gotland) = 0,0595x + 13,821 R 2 = 0,246 y (estonia) = 0,0422x + 20,961 R 2 = 0,1421 species richness y (gotland) = x R 2 = circumference (cm) circumference (cm) Species richness (number of lichen species on tree trunks up to two metres) against tree circumference for the four most common tree species grouped by region (Gotland vs. Estonia).

17 20 y = -0,001x 2 + 0,2213x - 2,2127 R 2 = 0, species richness tree circumference (cm) Relationship between tree size (circumference) and lichen species richness (number of species on tree trunks up to two metres) for Gotland pine trees (Pinus sylvestris).

18 Gotland Estonia accumulated species number Betula Fraxinus Quercus Ulmus accumulated species number Betula Fraxinus Quercus number of trees number of trees Randomized species accumulation curves (with 95% confidence intervals as dashed lines) with species number as a function of number of trees for each tree species (Betula spp. n = 60, Fraxinus excelsior n = 433, Quercus robur n = 426, Ulmus minor n = 89). For Gotland, the curves are shown for only up to 80 trees, while all trees are shown for the Estonian data.

19 proportion of trees occupied 1 Betula Fraxinus Quercus Ulmus species abundance rank Lichen species abundance rank distributions on the four most common trees on Gotland, given as the proportion of trees occupied for each lichen species recorded on that tree species, respectively.

20 60 y = 2,6744x + 18,95 R 2 = 0,0975 total species number number of red-listed species The total number of lichen species as a function of the number of red-listed lichen species on all trees of Betula, Fraxinus, Quercus and Ulmus.

21 Artrikedom lavar Red-listed species Average Tree Level Species Number (SD) Pinus Corylus Betula Malus Fraxinus Quercus Ulmus

22 Röd-listade lavar och träddiameter 3 Average Number of Red-listed Species Fraxinus Quercus Ulmus Tree Diameter (cm)

23 Lavsammansättning Nonmetric multidimensional scaling (nmds) Fraxinus excelsior Quercus robus Fraxinus och Ulmus delar många arter Ulmus minor Betula spp. Stress: 0.19

24 Jönsson, M. T., Thor, G. & Johansson, P Environmental and historical effects on lichen diversity in managed and unmanaged wooded meadows. Applied Vegetation Science 14:

25 Average Species Richness A) Unmanaged Grazed Traditionally managed Average Redlisted Species Richness B) Unmanaged Grazed Traditionally managed Management Regime

26 160 Traditionally managed Grazed Unmanaged Total Species Richness Wooded Meadow Area (ha)

27 60 Unmanaged Grazed Traditionally managed Species Richness ash Fraxinus excelsior oak Quercus robur Tree Circumference (cm)

28 Jönsson, M.T. & Thor, G Estimating Coextinction Risks from Epidemic Tree Death: Affiliate Lichen Communities among Diseased Host Tree Populations of Fraxinus excelsior. PLoS ONE 7(9): e doi: /journal.pone

29 Hur kommer det att gå för lavarna knutna till alm och ask? Det beror på: Hur värdspecifika arterna är Populationsstorleken Spridningsförmågan

30 Modellering, slutsatser Coextinction =? på svenska 1. De flesta arterna som befanns riskera att försvinna var icke rödlistade arter, dvs. vi får oförutsedda konsekvenser varför det är fundamentalt att inbegripa samtliga arter I en studie för att klargöra konsekvenserna av effekter av trädsjukdomar 2. Lavarna riskerar att försvinna före det att värdträden försvinner 3. Traditionellt skötta ängen har större risk att få artutdöenden än betade och igenväxande ängen.

31 Modellering, två scenarios med community viability analysis Baserat på en inventering av 1066 askar på Gotland i 20 ängen % friska, 36% infekterade, 18% döende och 16% döda. 1. Ett sannolikt scenario där alla infekterade, döende och döda träd förväntades dö 2. Ett mest optimistiskt scenario där bara då döda och döende träd förväntades dö

32

33

34

35 Vad ska vi göra för lavarna? Låta naturen ha sin gång? Bekämpa almsjukan? Eftersöka resistenta askpopulationer? Plantera alternativa trädslag vilka kan ersätta alm och ask, t.ex. lönn Acer platanoides, tysklönn Acer pseudoplatanus och/eller Fraxinus mandshurica? Transplantera vissa lavpopulationer till andra trädslag?

36

37

38

39

40 Vad jag planerar Återupprea inventeringen från med start från hösten 2014 för att analysera hur väl vår modell överensstämmer med verkligheten

41 Tack! Alla som genom tiderna skött ängen på Gotland Rikard Sundin och Anders Nordin hjälpte till med fältarbetet Studien genomfördes med ekonomiskt stöd av WWF, Naturvårdsverket, SLU samt Oscar och Lili Lamms Minne Lav you