Distansutbildning i Australien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distansutbildning i Australien"

Transkript

1 En studie av fyra skolor P E R N I L L A T H Å R L I N o c h M I K A E L E J E N D A L Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

2 En studie av fyra skolor P E R N I L L A T H Å R L I N o c h M I K A E L E J E N D A L Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Nils Wennerstrand Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2007:015 ISRN-KTH/CSC/E--07/015--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning Rapporten syftar till att göra en genomlysning av fyra olika skolor. Hänsyn ges till såväl tekniska aspekter som själva undervisningens kvalité. Analysen presenterar synpunkter, förslag till eventuella förbättringar och framtida tekniska utvecklingar. Distansutbildningen i Australien tog sina första steg i början av förra seklet. Det har varit en nödvändighet att studera på distans för en stor andel av landets invånare. Australiens geografi och glest befolkade inland gör det omöjligt för isolerade barn att närvara i en traditionell skolmiljö. Det finns även andra orsaker till varför barn studerar på distans, exempelvis sjukdom, barn till resande familjer, barn boende utomlands och avsaknad av specifika kurser på den egna skolan. Landet måste kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla sina invånare oavsett förutsättningar för eleven. Teknikerna för att bedriva distansutbildning har avlöst varandra. Utvecklingen har gått från brevkorrespondens, via radio och telefon. Idag bedrivs en stor andel av undervisningen via datorer, Internet och olika typer av multimedia. Den här rapporten behandlar fyra olika distansskolor som besöktes under en studieresa till Australien Två av skolorna tillhör organisationen School of the Air. Dessa är mindre skolor där majoriteten av eleverna bor på isolerade gårdar i inlandet. Undervisningen bedrivs genom hemskickade studiepaket och lektioner via telefon- och satellitkonferens. Skolorna arrangerar även olika läger, aktivitets dagar och andra fysiska sammankomster. Eleverna ges möjlighet att uppleva traditionella lektioner i skolsal och de umgås med vänner vilket är viktigt ur social synpunkt. De övriga två skolorna är betydligt större enheter som erbjuder mer individualiserad utbildning. Eleverna deltar antingen i heltidsstudier eller i enstaka kurser. Studiepaket skickas hem eller laddas ner från Internet. Lektioner genomförs via telefon- och webbkonferens. Det arrangeras inga fysiska sammankomster men eleverna uppmuntras att delta i olika Internetbaserade forum. Distansutbildningens kvalité i jämförelse med traditionell undervisning ifrågasätts ofta av allmänheten. Rapporten finner att dagens lärare har tillgång till teknik som möjliggör goda undervisningsmöjligheter för distans. Det kan dock förekomma tillkortakommanden vad gäller användarnas kunskaper i hur teknik ska användas för att medverka till kvalitativ undervisning. Ett närmare samarbete mellan skolornas tekniska personal och lärare förespråkas. Det har visat sig positivt att utbilda lärare speciellt för distansundervisning, då denna undervisningsform kräver mer lärarengagemang och andra metoder. Lärare måste lägga ner mer tid på förberedelser och bygga upp kurser utifrån elevernas situation och möjligheter till kommunikation. Med hänsyn till dessa aspekter är kvalitativ distansundervisning möjlig. Distansundervisningen kritiseras även för dess marginella fysiska sammankomster. Rapporten finner att fysiska sammankomster är viktiga men att de inte är nödvändiga på daglig basis.

4 Framtida utvecklingar inom områdena för Internet via satellit, VoIP samt tvåvägs video kommer att förbättra möjligheterna för distansutbildning. Tvåvägs video finns redan idag men är fortfarande för dyrt och omfattande. Ännu längre fram i framtiden skulle en tänkbar utveckling vara virtuell verklighet. Detta är endast en spekulation idag och inget som skolorna direkt efterfrågar.

5 Distance Education in Australia A study of four schools Abstract The purpose of this report is to take a closer look at how four schools operate. Focus will be given to technical means of communication and quality of education. The analyses explain suggested improvements and describe future developments. Distance education in Australia first started in the early 20th century. For a large number of the country s population is has been a necessity to educate themselves through distance learning. Due to Australia s geography and sparsely populated inland it has been impossible for the outback children to attend a regular school. Apart from living in rural and remote areas, there are other reasons for children to participate. Students who are hospitalized, children of traveling families or living overseas and children studying a single subject which is not offered at the own school may also attend. Equal opportunities must be provided to all students regardless of their individual situation. Methods for delivering distance education have evolved from traditional mail correspondence, through radio and telephone. Today, using computers, Internet and different kinds of multimedia applications provides a major part of the education. This report will focus around the four schools visited during a field study to Australia Two of these schools belong to the School of the Air organisation. These are smaller schools where the majority of the students live on isolated farms in the outback. Education is delivered through study units sent home by regular mail and classes held via telephone- and satellite conference. The schools also arrange camps, activity days and other sorts of gatherings where students meet in real life. They get to experience traditional classroom teaching and play games together. These activities are important to develop social skills and bond with fellow classmates and teachers. The other two schools are larger and offer more individualized education. Students may participate in fulltime schooling or merely study single subjects. Study units are sent home by mail or downloaded from the Internet. Classes are held via telephone- and web conference, no face-to-face gatherings are arranged. Instead, students are encouraged to interact with each other through different online communities. Concerns regarding the quality of distance education compared with traditional classroom teaching has been found somewhat exaggerated. Today teachers have the technical means to deliver high-quality education. However, some problems do exist with lack of knowledge in how to correctly use these programs and devices. To come to terms with these issues it is important for teachers to have a close collaboration with the

6 school s technical support unit. It has also been shown successful to educate teachers in the field of distance education. This is imperative as distance education requires special teaching skills and methods. Teachers must devote more time for preparations and appropriately construct the course based on students conditions and opportunities for communication. Courses need to be especially designed for distance education. With special attention to these issues good quality in education is possible. There are also concerns regarding the lack of physical gatherings in distance education. This report concludes that the needs of physical gatherings do exist but that there is no need for daily physical contact. Future developments in the area of satellite Internet delivery will enhance the quality of videoconferencing. Techniques for two-way audio/video already exist but are still too expensive. Two-way video will allow teachers to see their students. Also the possibility for VoIP and thereby the transmission of both audio and video over the Internet is under development. As most of the students in the Australian outback have Internet via satellite this inevitably brings delays to both audio and video. At the moment this is a challenge to overcome. Today audio is still transmitted via regular telephone lines. Even further ahead we might see virtual reality implementations as a possible development in distance education. However, this can only be a speculation today. The technology is available but far too expensive and extensive to set up for smaller educational institutions and not something that they particularly ask for today.

7 Parted but United Who-ar who-ar yak, yak, yak, We are the children of the great Outback. Dabba-dabba, Dabba-dabba, dair dair dair, Broken Hill, Broken Hill School of the Air! War Cry, School of the Air Broken Hill

8 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD DEFINITIONER HISTORIA LÄRPLATTFORMAR ÖPPEN/SLUTEN KÄLLKOD KOSTNADER LÄRPLATTFORMEN JANISON LMS TOOLBOX KOMMUNIKATION UTVÄRDERING OCH BETYGSSÄTTNING SYSTEMKRAV OCH KOSTNADER KOMMUNIKATIONSSYSTEM POST WEBBKONFERENS VIDEOKONFERENS CHAT SATELLITKOMMUNIKATION OneTouch FÄLTSTUDIER I AUSTRALIEN DISTANCE EDUCATION CENTRE VICTORIA SCHOOL OF THE AIR BROKEN HILL THE VIRTUAL SCHOOLING SERVICE The Learning Place LONGREACH SCHOOL OF DISTANCE EDUCATION ANALYS FYRA SKOLOR FYRA INRIKTNINGAR DISTANS OCH TRADITIONELL UTBILDNING DISTANSPEDAGOGIK Gemenskap TEKNIK HJÄLPARE ELLER STJÄLPARE LÄRPLATTFORMAR UTVECKLINGEN AV SATELLITKOMMUNIKATION REFLEKTIONER FÖR FRAMTIDEN LITTERATURLISTA INTERNET RAPPORTER OCH ARTIKLAR KONTAKTPERSONER I SVERIGE KONTAKTPERSONER I AUSTRALIEN... 38

9 BILAGA 1 - DEFINITIONER AV FÖRKORTNINGAR BILAGA 2 - EN JÄMFÖRELSE AV FYRA LÄRPLATTFORMAR BILAGA 3 - INTERNETUPPKOPPLING - KAPACITET... 42

10

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund Orsaker till distansutbildning Australien är hela 17 gånger större än Sverige. Landet har en folkmängd av 20 miljoner människor och en area av kvadratkilometer. Sverige har en folkmängd av 9 miljoner och en area av kvadratkilometer. Australiens enorma inland är mycket glest befolkat. Enligt statistiken bor det endast 2,6 personer per kvadratkilometer. Det kan jämföras med 20 personer i Sverige. Tar man sedan hänsyn till det faktum att omkring 64 % av Australiens invånare bor i tätorter, längs kusterna, är det verkliga antalet boende per kvadratkilometer ännu lägre i inlandet. Det kan skilja flera tiotals mil mellan gårdar och samhällen. För barn boende i isolerade områden är därför undervisning på distans den enda möjligheten till utbildning. Ett väl fungerande och pålitligt system för kommunikation är av största betydelse. Landet måste kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla sina invånare oavsett vilken del av landet dessa bor i. Faktum är att utbildning i sig har vuxit till landets fjärde största exportvara. Utöver avståndsmässiga problem finns det andra behov av distansutbildning. Barn i tätorter kan av olika skäl vara beroende av alternativ undervisning. Distansutbildning erbjuds till barn som är sjuka under längre perioder och därför inte har möjlighet att närvara i en traditionell skolmiljö. Det finns också elever som väljer att läsa separata kurser på distans som inte erbjuds vid deras egna skolor, barn till familjer på resande fot och barn boende utomlands. Kommunikationskanaler Kommunikation på distans löstes till en början med vanlig post. I mitten av 1900-talet gjorde radion entré. Radiokommunikation kom sedan att spela en betydande roll för den Australiensiska befolkningen. Radion gav isolerade familjer en direktkanal för kommunikation, något som de tidigare helt saknat. Det här var mycket viktigt för utbildning, medicinsk rådgivning och daglig kontakt med övriga boende i området. Under slutet av 1900-talet fortsatte den tekniska utvecklingen med IT. Datorer och Internet gav befolkningen en mängd nya möjligheter till kommunikation. Datorerna visade sig vara mer pålitliga. Radiosignaler kunde absorberas av terräng eller reflekteras av solstrålar. Dagens problem består av de begränsade möjligheterna att leverera bredband med tillräcklig bandbredd till de isolerade familjerna i Australiens outback. 1

12 1.2 Syfte Fokus för det här examensarbetet är de fyra skolor, i Australien, som besöktes under studieresan. Arbetet syftar till att göra en genomlysning av de system som skolorna använder. Hänsyn ges till såväl tekniska aspekter som själva undervisningens kvalité. I analysen presenteras synpunkter och förslag till eventuella förbättringar. Nyckelord: Distansutbildning, undervisning, pedagogik, teknik, kommunikation. 1.3 Avgränsningar Australien är av geografiskt naturliga skäl ett världsledande land inom området distansutbildning. Det är därför arbetet har fokuserats kring utvecklingen där. Den här rapporten bortser från vuxenutbildning på distans. Vuxna har lättare än barn att ta till sig information på egen hand. Barn behöver i större utsträckning handledning, direktkontakt, visuella hjälpmedel och lärarledd undervisning. Målgruppen för fältstudien har varit grundskolan och gymnasiet, barn i åldern 6-18 år. 1.4 Metod Kontakt med forskare inom området För att samla material till förundersökningen vände vi oss bland annat till Eva Fåhraeus, forskare och lärare vid IT-universitetet i Kista. Hon har skrivit doktorsavhandlingen A Triple Helix of Learning Processes. Fåhraeus har i sin avhandling gjort en studie av distansundervisning på gymnasienivå i Australien. Det var även via Fåhraeus vi fick kännedom om utbildningsinstansen AccessEd, som sedan besöktes under Australien resan. Leverantörer av utrustning Företag som levererar produkter, såväl hårdvara som program, för distansundervisning studerades. På detta sätt fick vi en god inblick i hur situationen ser ut idag, vad som planeras inför framtiden och vad som är möjligt att åstadkomma. Fältstudie En fältstudie genomfördes i Australien. Där besöktes fyra skolor som undervisar på distans. De skolor som valdes ut låg geografiskt utspridda och tillämpade olika kombinationer av teknik för kommunikation på distans. Vid skolbesöken intervjuades främst rektorer, lärare och teknisk personal. Det gavs även möjlighet att sitta med under lektioner, via telefon- och videokonferenser och tillfälle att prata med elever. 2

13 1.5 Definitioner I den här rapporten avses följande: Traditionell undervisning Undervisning där lärare och alla elever är närvarande i ett och samma klassrum. Distansundervisning Undervisning där lärare och elever befinner sig skilda från varandra i avseende av tid och/eller rum. Undervisning sker via olika kommunikationskanaler och kan bedrivas både synkront och asynkront. 3

14 4

15 2. Historia Undervisning på distans tog sin början i mitten av 1800-talet. Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA tillhörde de länder som banade väg för resten av världen. År 1840 undervisade Sir Isaac Pitman stenografi på distans från sitt hem i Bath, i södra England föddes korrespondensutbildningen i Australien. En bekymrad mor skrev ett brev till utbildningsministern och beklagade att hennes barn under regnperioden inte kunde ta sig till skolan. Familjen var bosatt i regnskogsområdet Otway, i södra Australien. Periodvis var alla småvägar oframkomliga och barnen gick miste om sin utbildning. Situationen löstes genom hemuppgifter till eleverna och handledning till modern. Hon kunde sedan, på egen hand, undervisa barnen i hemmet under regnperioden (Deakin University 2001). Till en början skedde all distansutbildning via traditionell post. Kommunikationen mellan lärare och elev kunde ta veckor, till och med månader. Under de drygt hundrafemtio år som passerat sedan dess har distansutbildningen genomgått två markanta förändringar. Radion Den första kom i form av radion. Det började år 1929 med pedalradion, där man var tvungen att trampa på en pedal för att skapa elektricitet. Pedalradion skapades av den australiensiske uppfinnaren Alfred Hermann Traeger. Den uppstod ursprungligen som ett projekt i samarbete med The Royal Flying Doctor Service (RFDS). Organisationen behövde ett medium för kommunikation med de isolerade gårdarna i Australiens inland. Eftersom elektricitet inte fanns att tillgå på de flesta gårdar uppfann Traeger en pedalgenerator. Traeger fortsatte samarbetet med RFDS och förbättrade sin radio var Adelaide Miethke ansvarig för RFDS i South Australia. Miethke, som själv var utbildad lärarinna, engagerade sig i utbildningsfrågan för de isolerade barnen. Hon insåg snabbt att Traegers radioapparater kunde utnyttjas till undervisning. Tidigare hade barnen antingen skickats iväg till internat eller genomfört korrespondensutbildningar. I det första fallet separerades de i tidig ålder från sin familj och i det andra fallet hade de ingen interaktion med vare sig sin lärare eller övriga elever startades den första radioskolan från RFDSs lokaler i Alice Springs, centrala Australien. Några år senare hade organisationen School of the Air (SOTA) etablerats (Australian Government 2006). Radion medförde en enorm förbättring av utbildningskvalitén samt för känslan av gemenskap. Kortvågsradion kom att användas flitigt ända fram till början av 2000-talet. På flera håll runt om i Australien fortsatte även samarbetade mellan distansskolorna och RFDS. RFDS försåg skolorna med utrustning och hjälpte även till att forsla skolmaterial mellan de isolerade barnen och deras lärare. Datorer och Internet I slutet av förra seklet skedde nästa stora förändring i samband med utvecklingen av datorer och Internet. Ny teknik öppnade upp en hel värld av möjligheter i form av nätbaserad interaktion, optiska lagringsmedia och mycket mer. I början av 2000-talet övergick de flesta distansskolorna från radioundervisning till kommunikation via telefon-, 1

16 video-, samt webbkonferenser. Den nya tekniken är mer pålitlig än radiosändningarna som kunde försämras eller försvinna helt vid dåligt väder, på grund av terräng eller på grund av solreflektion. För eleverna har digitaliseringen inneburit flera nya kanaler för att bygga upp känslan av samhörighet. De kan enkelt dela filer med sin lärare och klasskompisar, enkelt arbeta med grupparbeten, skicka direktmeddelanden, höra varandra bättre och se sin lärare. För de distansskolor (i Australiens inland) som sedan ett par år tillbaka ingår i olika satellitkommunikationsprojekt innebar den tekniska utvecklingen att många elever fick sin allra första kontakt med Internet. Detta skedde med ungefär tio till femton år efter det att traditionella skolor börjat erbjuda sina elever tillgång till datasalar med Internetuppkoppling. Idag utnyttjas Internet flitigt i distansutbildningar och skolorna utforskar hela tiden nya tekniska lösningar för fortsatt förbättring av undervisningsmöjligheterna. 2

17 3. Lärplattformar En lärplattform är ett datasystem som används vid olika former av nätutbildning. Den fungerar vid såväl traditionell campusundervisning som vid distansutbildning. Vid den traditionella undervisningen fungerar lärplattformen ofta som ett komplement till övrig undervisning medan den vid distansutbildning innehar en markant större och central roll. Lärplattformen är det medium genom vilket själva undervisningen bedrivs och administreras. Plattformen hjälper till att effektivisera och strukturera utbildningsaktiviteter. Till dess vanligaste funktioner hör: Bygga upp kurskataloger, kurshemsidor och virtuella klassrum. Presentera, distribuera och lagra kursmaterial. Erbjuda kommunikationsmöjligheter via chat, debattforum, e-post och i vissa fall med audio och video. Motivera och stimulera till lärande, bidra till gemenskap över distans. Administrera användarinformation, logga statistik och aktiviteter, hantera konton, arkivera kursmaterial och övrig information. Lärplattformen installeras på skolans server, men det finns även alternativ via webbhotell. För att systemet ska fungera krävs också en databas där all information kan lagras. De flesta system utnyttjar MySQL eller Microsoft SQL Server. Lärplattformen är en samordnande enhet och utnyttjas av ett stort antal användare. Den måste därför vara enkel, smidig och säker. Det finns idag en hel uppsjö av olika lärplattformar på marknaden. De grundläggande funktionerna är oftast lika. Skillnader förekommer i uppbyggnad, öppen eller sluten källkod, licenser och supportkostnader, kompatibilitet med andra system och krav på tekniskt kunnande hos användarna. Skolans val av lärplattform är av mindre betydelse. På grund av likheterna mellan systemen är det viktigare vad man väljer att göra med plattformen. 3.1 Öppen/Sluten källkod Som ett alternativ till de kommersiella produkterna, med sluten källkod, finns det kostnadsfria system med öppen källkod. Dessa system följer olika licenser varav GPL, Gnu General Public License, är ett av de vanligaste. Licensen betyder att programmen får användas, distribueras och förändras fritt. Användaren är inte heller knuten till en specifik leverantör. Eventuella förändringar måste också följa GPL. Generellt vidarebefordras förändringar till den ursprungliga upphovsmannen. Han bestämmer i sin tur om han vill inkapsla dessa i sin originalversion av programmet. På detta sätt befinner sig lärplattformen i ständig förändring. Möjligheten att anpassa systemet direkt till det egna behovet och därmed endast utnyttja funktioner som verkligen efterfrågas är en stor fördel. Problem kan uppstå om systemet blir alltför komplext och risken för tänkbara fel ökar. Kommersiella lärplattformar innebär en paketlösning och medföljande produktgaranti. De erbjuder i större utsträckning en helhet med individuell anpassning av systemet till 3

18 kundens önskemål samt kontinuerligt underhåll. Kommersiella lärplattformar tjänar största delen av sin vinst på köp- och licenskostnader medan plattformar med öppen källkod i vissa fall kan tjäna pengar på support. Exempel på kommersiella lärplattformar: Janison LMS Toolbox Blackboard Academic Suite Ping Pong Exempel på lärplattformar med öppen källkod: Moodle Caroline ClassFronter Vid diskussioner kring program med öppen källkod dyker ofta frågan om säkerhet upp. De kommersiella systemen hävdar att den öppna källkoden skulle vara en uppenbar invit för hackers. Till sitt försvar säger förespråkare för öppen källkod att problemet snarare är omvänt. Med den öppna källkoden finns det desto fler experter som hela tiden granskar och kan rätta till eventuella fel. Problemlösningen sker snabbare då fler intressenter samarbetar. Det talas om en aktiv kompetensdatabas av användare som ständigt kommer med nya lösningar. Det blir sådeles mindre utav en utmaning för hackers att sabotera. 3.2 Kostnader Kostnaderna (se Tabell 1) för att implementera en kommersiell lärplattform varierar från skola till skola. De beror i huvudsak på hur skolan väljer att bygga upp systemet. Supportkostnaderna kan på vissa håll hållas nere med hjälp av skolans egna tekniska personal. Licenskostnaderna är beroende av antalet aktiva konton. Varje elev som deltar i minst en distanskurs räknas som en aktiv användare, ett konto per elev. Skolan behöver förmodligen införskaffa ny hårdvara, exempelvis datorer, servrar och videokonferensutrustning. Initiala kostnader ersätts sedan med underhållskostnader. Med tanke på att kostnaderna varierar mycket från skola till skola är det svårt att ta fram något annat än en ungefärlig uppskattning för kostnader. Tabell 1 Kostnader för implementering av lärplattform. Tabellen får anses som en fingervisning och bygger på enkäter och analyser genomförda av Nätuniversitetet på 18 lärosäten runt om i Sverige (Nätuniversitetet 2004). Tabellen gäller som guidelinje vid ett genomsnittligt elevantal av 2000 elever. Drift och underhåll (SEK) Support (SEK) Licenser (SEK) Utveckling och investering (SEK) Summa (SEK) Snitt/Lärosäte Snitt/Helårselev

19 4. Lärplattformen Janison LMS Toolbox För en bättre inblick i hur en lärplattform kan se ut följer här en kortfattad genomgång av den Australiensiska produkten Janison LMS Toolbox. Lärplattformen används av Distance Education Centre Victoria, en av de fyra skolorna i fältstudien. I Bilaga 2 finns en översiktstabell av fyra olika lärplattformar, däribland Janison LMS Toolbox. Janison Solutions är ett australiensiskt företag som grundades Det är relativt litet med endast ett 20-tal anställda. Företagets kommersiella produkt, Janison Learning Management System (LMS) Toolbox, är en komplett lärplattform. Den innehåller funktioner för kommunikation och administration. Det finns även ett separat forum på Internet där användare, såväl elever som lärare, kan mötas vid sidan av studierna. Bland övriga användare av Janison LMS Toolbox återfinns NSW Department of Education, NSW Ambulance Service, Technical and Further Education South Australia och University of Gent i Belgien. 4.1 Kommunikation Chat Chatfunktionen är flexibel och innehåller ett flertal olika underfunktioner. Exempelvis kan deltagarna kommunicera via vanliga meddelandefönster (i likhet med MSN Messenger) eller i ett serietidningsformat (se bild 1, nästa sida). Vid det senare alternativet väljer alla varsin karaktär och kommentarer visas i form av pratbubblor. Varje kurs har ett flertal olika chatrum och det finns möjlighet att bjuda in elever från andra kurser. Chatten kan vara tidsbestämd och fungera som en online lektion. Läraren kan lägga in bilder, filer och länkar. Under en pågående chat kan eleverna skicka viskningar, privata direktmeddelanden, till varandra som andra inte kan se. Denna funktion kan läraren stänga av under en pågående lektion. Läraren har även möjlighet att när som helt ta full kontroll över en chat genom att exempelvis ta bort ofredande kommentarer och begära filtrering av godkänt innehåll. 5

20 Bild 1 Janison Chat (Comic mode). En variant av direktmeddelanden där alla deltagare väljer att förmedla sig via en seriefigur. Debattforum Debatter är asynkrona, trådade diskussioner som tar längre tid än en chat. Läraren lägger upp ämnen som eleverna diskuterar. Vid trådade diskussioner har debattörerna möjlighet att svara på specifika inlägg. Det medför att inläggen inte posteras i kronologisk ordning utan snarare i anslutning till det orginalinlägg de syftar till. Eleverna kan även skapa egna debatter sinsemellan. Kommentarer kan läsas och posteras utan att debattören är inloggad i systemet. Via e-post kan deltagare välja att bli informerade när nya inlägg lagts till debatten. Det är sedan möjligt att besvara inlägg direkt via kurshemsidan eller genom e-post. Bilder, länkar och filer kan inkluderas i inläggen. Alla debatter lagras. De kan vara publika eller privata. Blogg En blogg kan liknas vid en förenklad debatt där lärare och elever kan postera kortare inlägg i ett visst ämne. I en blogg posteras inlägg alltid i kronologisk ordning. Meddelanden Meddelanden fungerar som en anslagstavla och är användbart för att skicka upplysningar och påminnelser. Tillkännagivaren väljer vilka som ska beröras av meddelandet. Det går att skicka privata meddelanden, gruppmeddelanden, klassmeddelanden, skolmeddelanden 6

21 eller meddelanden till alla inom det berörda systemet. Tillkännagivaren väljer även hur meddelandet ska visas, på kurshemsidan, på mottagarens desktop eller som viktigt e-post meddelande. E-post I Toolbox finns en integrerad e-postfunktion som gör det enkelt för eleverna att kommunicera med sina lärare, men det är även vanligt att skolorna använder andra system. Videokommunikation Den senaste versionen av Janison LMS Toolbox är den första som har en inbyggd funktion för videokonferenser. David Rees på Janison Solutions säger att deras kunder inte förfrågat den kommunikationsmöjligheten tidigare. Kunderna har inte förfogat över tillräcklig bandbredd. Den situationen förändras nu. Allt fler har tillgång till högre bandbredd. Via streaming media kan deltagare delta i debatter, presentationer, konferenser och utnyttja gemensamt Whiteboard. 4.2 Utvärdering och betygssättning Statistik Alla kommunikationsfunktioner i Toolbox kan övervakas så att läraren i efterhand kan se statistik över hur ofta, när och på vilka kurshemsidor eleverna varit inloggade. Läraren kan med enkla funktioner begära grafer eller tabeller över elevernas deltagande och prestationer. Exempel på vad som loggas: Användaraktivitet, antal inloggningar i systemet och på olika kurser Kursstatus Testresultat Deltagande i kursmoment (t.ex. närvaro vid nätbaserade lektioner) Deltagande i gruppaktiviteter (t.ex. inlägg i debatter, chat och blogg) Prov- och testfunktioner Den kursansvarige läraren håller själv i de administrativa rättigheterna för sina egna kurser. Programmet tillhandahåller färdiga mallar som läraren kan använda för att bygga upp prov. Systemet har inbyggda funktioner för bland annat flervalsfrågor, sant/falskt, nyckelord, formelsvar och skrivet svar men det är inte nödvändigt att använda mallarna. Alternativt kan läraren lägga in egna tester i programmet. I de flesta fall kan eleverna välja att låta datorn rätta provet och se sina resultat på en gång. Proven kan tidsstyras så att inloggade studenter har tillgång till frågorna under en begränsad tid. Frågorna kan även sparas i en materialbank för att återanvändas nästa gång kursen ges. 7

22 4.3 Systemkrav och Kostnader Janison LMS Toolbox kräver en Microsoft Windows server med serverprogrammet Microsoft Internet Information Services/Server och en Microsoft SQL server för databashantering. Licensen innebär att mjukvaran installeras på kundens server. Därefter krävs det endast att de som utnyttjar lärplattformen har tillgång till en webbläsare. Se tabell 2 Systemkrav för skolan och tabell 4 Systemkrav för eleverna. Tabell 2 Systemkrav för skolan Minimum Rekommenderas Processor Intel MHz Dual Xeon IV 2.4 GHz RAM 128 MB 2 GB Hårddiskutrymme 4 GB 120 GB Windows version Windows 98 Windows 2003 server Internet Explorer version Netscape version MS Office version Office 97 Office XP Övrigt Dreamweaver 3.0 Dreamweaver MX Macromedia Flash Plug in Macromedia Flash Plug in Systemet har en begränsande faktor och det är antalet användare som utnyttjar plattformen samtidigt. Beroende av hur många samtida användare som ska kunna utnyttja systemet krävs olika processorprestanda. Se tabell 3. Tabell 3 Riktlinjer för antal processor beroende av antalet samtida användare. Processor Antal processorer RAM Pentium MB 500 Pentium 4/Xeon MB 1000 Pentium 4/Xeon MB 2000 Pentium 4/Xeon MB 5000 Antal samtida användare 8

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE

E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE Adobe Connect Högskolan i Borås använder Adobe Connect, genom Sunet, som e-mötesverktyg. Via Adobe Connect har du möjlighet att kommunicera med ljud

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

3. Högskolans roll och funktion

3. Högskolans roll och funktion 3. Högskolans roll och funktion 3.1 Behovsinventering och planering av kurser I oktober månad bjuds de regionala utbildningssamordnarna in till högskolan för att diskutera nästkommande läsårs fristående

Läs mer

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart GIT L0012B Implementation av geografiska informationssystem Information inför kursstart K U R S I N F O R M A T I O N Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination

Läs mer

E- möten Snabbguide till Adobe Connect

E- möten Snabbguide till Adobe Connect E- möten Snabbguide till Adobe Connect Rekommenderade användningsområden: - E- möten - Handledning - Grupparbete - Seminarier Nätbaserad Utbildning 0500 44 81 30 helpdesk.distans@his.se Adobe Connect Högskolan

Läs mer

Introduktion till Fronter för lärare

Introduktion till Fronter för lärare Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

AV Tools - Manual. AV Tools webbkonferens med Blackboard

AV Tools - Manual. AV Tools webbkonferens med Blackboard AV Tools webbkonferens med Blackboard AV Tools består av tre kommunikationsverktyg, som finns under knappen Communication i Blackboard (Bb). Med hjälp av de tre verktygen kan lärare och studenter kommunicera

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens

Utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens Utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön,

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Tangentbord och möss Programvara för PC och Mac. Produktguide. konsument

Tangentbord och möss Programvara för PC och Mac. Produktguide. konsument Tangentbord och möss Programvara för PC och Mac Produktguide konsument Optiska möss Precision och design som håller länge Optical Mouse Blue Optisk mus i läcker färgsättning. 2 programmerbara knappar och

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

FirstClass Manual. Följande sidor beskriver de två olika sätten att logga in till FirstClass. Pröva båda för att själv se skillnaden.

FirstClass Manual. Följande sidor beskriver de två olika sätten att logga in till FirstClass. Pröva båda för att själv se skillnaden. FirstClass Manual version 1 v 08 Här kan du hämta FirstClass www.fc.vxu.se (Välj Ladda ner ) eller om du vill använda webben www.fc.vxu.se (Välj Logga in ) Vad är FirstClass? FirstClass är ett mångsidigt

Läs mer

F1 SBS 2008. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16

F1 SBS 2008. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 F1 SBS 2008 EC Utbildning AB 1 F1 SBS 2008 Dagens föreläsning Den mjuka sidan: Vad är Microsoft Small Business Server 2008? Varför SBS 2008? Den hårda sidan, teknik: Installation, systemkrav Konfiguration

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

START FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? Behöver du ett enda system för tidsregistrering?

START FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? Behöver du ett enda system för tidsregistrering? FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? START Behöver du ett enda system för tidsregistrering? Är det extremt viktigt att skydda dina data? Har du behov av att hålla

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se Studentmanual Inledning... 1 Krav på dator och rekommenderade webbläsare... 1 Support och stöd... 1 Översikt... 1 Logga in i Blackboard... 1 Navigeringsmenyn... 2 Fliken Min Blackboard... 2 Struktur inne

Läs mer

Studentguide Adobe Connect Pro

Studentguide Adobe Connect Pro Studentguide Adobe Connect Pro 2009-11-10 Inloggning För att vara med i ett möte behöver du inte installera någon programvara utan allt som behövs på din dator är Adobe Flash Player. Det programmet finns

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

via webbgränssnittet. Du har även tystnadsplikt gällande dina identifikationsuppgifter.

via webbgränssnittet. Du har även tystnadsplikt gällande dina identifikationsuppgifter. Anvia Säkerhetskopiering 1(6) Anvia Säkerhetskopiering 2.3 Saker som bör beaktas före installationen! Eftersom tjänsten även omfattar en sharing-egenskap, ansvarar du som kund själv för hurdana filer som

Läs mer

Introduktion till Fronter för lärare

Introduktion till Fronter för lärare Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till

Läs mer

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Bakgrund Under november 2014 till januari 2015 så samlade vi in information från IKTpedagoger och lärare på de olika fakulteterna. IT-avdelningen tog över ansvaret

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Anvia Online Backup 1(8) Installationsguide

Anvia Online Backup 1(8) Installationsguide Anvia Online Backup 1(8) Anvia Online Backup Sådant som du bör beakta före installationen! Eftersom tjänsten omfattar sharing-egenskaper, ansvarar du som kund själv för hurdana filer som säkerhetskopieras

Läs mer

Adobe Connect Pro. Innehåll. Introduktion

Adobe Connect Pro. Innehåll. Introduktion Adobe Connect Pro Adobe Connect Pro (ACP) är en webbaserad lösning för resfria möten eller distansundervisning. Denna guide avser stödja dig i användning av ACP i IKT-studions lokaler. Innehåll Introduktion...

Läs mer

Välkommen till kursen Medicinsk orientering 5 hp

Välkommen till kursen Medicinsk orientering 5 hp Sid 1 (4) From Kursansvarig/Course Coordinator Lennart Olofsson Till studenter på Medicinsk orientering Välkommen till kursen Medicinsk orientering 5 hp This information is in Swedish; in the end of the

Läs mer

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Öppna valfri browser, t ex Internet Explorer eller Firefox, och ange url en www.git.ltu.se. Detta medför att följande bild presenteras. OBS! Ny version av

Läs mer

Blackboard learning system CE

Blackboard learning system CE Blackboard learning system CE Inställningar (Del av studentmanual, Kap 7) 20080101 1 Inställningar Det finns vissa grundläggande krav på din dator och dess inställningar för att Blackboard ska fungera

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.3.1

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.3.1 för version 1.3.1 Copyright information 2011 Tidomat AB. Med ensamrätt. Ingen del av detta dokument får återges, lagras i dokumentsökningssystem eller vidaresändas i någon form utan ett skriftligt godkännande

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

SBR-Net - SBR:s informations- och mötesplats på webben! Med First Class-klientprogram

SBR-Net - SBR:s informations- och mötesplats på webben! Med First Class-klientprogram Sida 1 (9) SBR-Net - SBR:s informations- och mötesplats på webben! Med First Class-klientprogram SBR-Net är en informations- och mötesplats på webben för SBR:s plusmedlemmar och förtroendevalda samt för

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter IT-körkort för språklärare Modul 9: Rätta skrivuppgifter Innehåll I. Rätta uppgifter i Word... 3 Markera fel med färger snabbt och enkelt... 3 Använd Words rättningsverktyg skriv kommentarer... 4 Gör ändringar

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0 för version 1.6.0 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Krav för...3 Systemskiss...3 Systemkrav Server...4 Operativsystem*...4 Program i servern...4 Databas...5 Backup...5 Systemrekommendation

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 4 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 4 Producerad av Linda Borglund, Anita Eklöf vid Centrum för Lärande och Undervisning, Högskolan i Borås.

Läs mer

Aktiv tutoring via e-möten

Aktiv tutoring via e-möten Göran Karlsson, Ian Cohen, Tony Burden KTH-Mekanik, Skolan för teknikvetenskap (SCI), KTH, Stockholm 1 Mål för lärande Tandläkaren till den orolige patienten: Det här kan vara lite besvärligt, men det

Läs mer

Välkommen till live broadcasting med Bambuser via nätet. skaffa eget konto (gratis) genom att gå till: http://bambuser.com

Välkommen till live broadcasting med Bambuser via nätet. skaffa eget konto (gratis) genom att gå till: http://bambuser.com Välkommen till live broadcasting med Bambuser via nätet. skaffa eget konto (gratis) genom att gå till: http://bambuser.com 1 2 3 Manual gjord av Liv Zetterling 2010 Har du gjort 1-3 så har du också gjort

Läs mer

SUNET Nätbaserade möten

SUNET Nätbaserade möten TREFpunkt 2003 SUNET Nätbaserade möten Johnny Widén Medieteknik & CDT Luleå tekniska universitet 1 2003-12-01 johnny.widen@cdt.luth.se Så skrev man då The telephone has too many disadvantages to be taken

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Agricultural History summer course LB0083, 50041.1415 10 Hp Pace of study = 50% Education cycle = Basic Course leader = Karin Hallgren Evaluation report Evaluation period: 2015-08-06-2015-08-30 Answers

Läs mer

Allmän information ITS Fjärrskrivbord

Allmän information ITS Fjärrskrivbord ITS fjärrskrivbord Allmän information ITS Fjärrskrivbord I den här pärmen hittar du instruktioner för hur du loggar in på fjärrskrivbordet, både från ditt kontor och när du jobbar någon annanstans. Du

Läs mer

E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER

E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER Adobe Connect Högskolan i Borås använder Adobe Connect, genom Sunet, som e-mötesverktyg. Via Adobe Connect har du möjlighet att kommunicera

Läs mer

Bambusermanual - Plattformen distans

Bambusermanual - Plattformen distans Bambusermanual - Plattformen distans Av: Sofie Sjöstrand, Nätverket SIP Senast reviderad: 2012-09-16 Innehåll Om Bambuser och manualen... 2 Registera ett konto... 3 Dashboard - din startsida... 4 Dashboard

Läs mer

Systemkrav. www.hogia.se/approval. Systemkrav för Hogia Approval Manager. Gäller från och med programversion 2012.1

Systemkrav. www.hogia.se/approval. Systemkrav för Hogia Approval Manager. Gäller från och med programversion 2012.1 Systemkrav Systemkrav för Hogia Approval Manager Gäller från och med programversion 2012.1 För produkten Hogia Approval Manager gäller samma systemkrav som för ekonomisystemet, med vissa tillägg. Tilläggen

Läs mer

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013 PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE 1 Version 2013.41 Revidering A December 2013 Legal Information Trimble Navigation Limited Engineering Construction Group 935 Stewart Drive Sunnyvale, California

Läs mer

Handledning för användning av Fronter Inlämning och Portfolio

Handledning för användning av Fronter Inlämning och Portfolio Handledning för användning av Fronter Inlämning och Portfolio Innehåll 1 Vad är Fronter? 2 2 Digital portfölj - eportfolio 2 3 Inloggning 3 4 Inlämning av material och instuderingsfrågor till laborationerna

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

Installationsanvisningar

Installationsanvisningar Installationsanvisningar Hogia Webbrapporter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Systemkrav version 2013.x 3 Installation av IIS för Windows Server 2008 5 Nyinstallation av Hogia Webbrapporter 8 Installation och inloggning

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

Så får du Microsofts Office-paket gratis

Så får du Microsofts Office-paket gratis Så får du Microsofts Office-paket gratis 7 Kör Word, Excel, Powerpoint och Onenote i webbläsaren 7 Dela dina dokument 7 För dator, mobil och platta. Kom igång med Microsoft Skydrive och Office Web Apps

Läs mer

Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten. European School of Management and Technology (ESMT)

Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten. European School of Management and Technology (ESMT) Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten ESMT (European School of Management and Technology) strävar efter att ge sina studenter den optimala inlärningsupplevelsen.

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 6 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 6 Anita Eklöf, Sektionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås. 2015-02-16 1 ATT LOGGA IN... 1 2 STARTSIDAN...

Läs mer

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare PRERELEASE 03/07/2011 Juridisk information Juridisk information Juridisk information finns på http://help.adobe.com/sv_se/legalnotices/index.html. iii

Läs mer

Vad är Google Hangouts?

Vad är Google Hangouts? Vad är Google Hangouts? Google Hangouts är en del av Googles utbud och gör det möjligt att ha video, röst, chattsamtal på samma sätt som med Skype. Fördelen med Google Hangouts är att man inte behöver

Läs mer

Geo installationsguide

Geo installationsguide Geo installationsguide 2010 SBG AB Geo installationsguide 2010 SBG AB. All rights reserved. Detta dokument innehåller information om Geo installationspaket. Minsta rekommenderade systemegenskaper Operativsystem:

Läs mer

WSS F1. Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

WSS F1. Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 WSS F1 1 Intro Idag: Vad är Windows Sharepoint Services 3.0 (WSS)? Standalone / Server farm Systemkrav Vanlig WSS implementation Central Administration Web applications and Site collections 2 Vad är WSS

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

IT-plan Bo SKOLA 2010-2011

IT-plan Bo SKOLA 2010-2011 IT-plan Bo SKOLA 2010-2011 2010-10-07 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. IT infrastruktur... 3 3.1 Datorer... 3 3.2 Pool PC/Elev PC... 4

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 5 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 5 Anita Eklöf, Rune Fjelldal vid Centrum för Lärande och Undervisning, Bibliotek & lärande resurser, Högskolan

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

Quick Start Guide Snabbguide

Quick Start Guide Snabbguide Quick Start Guide Snabbguide C Dictionary Quick Start Thank you for choosing C Dictionary and C-Pen as your translation solution. C Dictionary with its C-Pen connection will make translation easy and enable

Läs mer

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 OneDrive 1 Innehåll ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2 Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 HANTERA DOKUMENT OCH FILER PÅ ONEDRIVE... 4 Skapa mapp... 4

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Max Walter SKYPE FÖR MAC OS X

Max Walter SKYPE FÖR MAC OS X Max Walter SKYPE FÖR MAC OS X Del KOM IGÅNG MED SKYPE 6. Ring till andra på Internet... 6 7. Telefonkonferenser... 8. Chatta... 9. Filer... 9 0. Videosamtal.... Personifiera Skype... 6. Ändra användarstatus...

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Dela Skrivbord 7 3.1 Hantera inbjudningar i Dela Skrivbord.......................... 9 3.2

Läs mer