Hinduism och buddhism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinduism och buddhism"

Transkript

1 Hinduism och buddhism Syfte Du kommer att få kännedom om centrala tankegångar inom världsreligionerna hinduism och buddhism. Du kommer lära dig hur man kan tolka religionerna olika och dess historia. Vi kommer att gå igenom hur religion påverkar människan och samhället, både historiskt och idag. Tillsammans kommer vi att prata om etiska frågor, det goda livet och den goda människan. Kursen är också kopplad till olika miljö- och samhällsfrågor. Centralt innehåll Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddhism. Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Arbetsformer Skrivuppgifter Prov Planering Lektion Introduktion till kursen och betygskriterier. Vad är religion? Hinduismen Föreläsning och genomgång av hinduismen med powerpoint. Film om hinduismen, De kastlösa Världens värsta jobb- 28 min (Finns på mediecenter). Vi fortsätter genomgången om Hinduismen. Genomgång av kastsystemet. Skrivuppgift: Beskriv vad kastsystemet är? Vilka hittade på det? Vilken uppgift har kastsystemet i samhället? Om vi ser bort ifrån det religiösa syftet, vilka gynnas och vilka missgynnas av systemet? Finns det liknande indelningar i västvärlden? Vad tycker du om kastsystemet? 4-5 Inledning till buddhismen. Introduktion och föreläsning med PowerPoint. Läsning i religionsboken om buddhismen. Buddhismen och miljön... Delar av en film om buddhismen och diskussion om filmen.

2 Skrivuppgift: Vem var Buddha? Vad menas med medelvägen? På vilket sätt 6-7 tilltalas du av eller inte av denna religion? många människor i västvärlden börjar nämligen anamma denna religion, varför tror du att det är så.? Vad tycker du om buddhismen, förklara hur du tänker? Diskutera även livstörsten. Vi går igenom vad som kommer på provet 8-9 Film: Little Buddha Göra klart uppgifterna Prov Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Du har grundläggande hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att beskriva centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra enkla likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra enkla sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du har goda hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att förklara centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra utvecklade likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra sammanhängande sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du kan på ett enkelt sätt resonera och argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Du Du kan på ett väl underbyggt sätt resonera och argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet Du har mycket goda hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra väl utvecklade likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra sammanhängande och väl sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du kan på ett mycket väl underbyggt sätt resonera och

3 kan söka information om religionerna och i huvudsak bedöma olika källors trovärdighet. och solidaritet. Du kan söka information om religionerna och på ett väl underbyggt sätt bedöma olika källors trovärdighet. argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Du kan söka information om religionerna och på ett mycket väl underbyggt sätt resonera och bedöma olika källors trovärdighet.

4 Vatten och vår mat (åk /2017) Syfte Du kommer att få lära dig om jordens vatten och mat och dess betydelse för människa, miljö och samhälle. Du kommer att utveckla, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Centralt innehåll Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Arbetsformer Arbetshäfte Skrivuppgifter Prov

5 Planering Lektion 1 Jordens vatten: Världshaven, shelfen och naturresurser, söt- och saltvatten, vattnets kretslopp. (s.57 GE7) 2 4 Alla måste ha vatten (s.66) PeePoo, Vattenanvändning Arbetshäfte om vattenanvändning. Kopieras ur lärarhandledning. 5 Genomgång av Översvämningar och dammar. (s.70-71) 6-7 Brist på rent vatten (s.72-76) Grundläggande prov. Finns på gemensam eller i SO-pärmen. 8-9 Studieteknik Vi läser kapitlet "Mat från mark och vatten", läraren läser högt. Gör frågorna till kapitlet 1-16, svara med hela meningar med frågan i svaret Människorna och maten föreläsning. Befolkningsmängd och demografi, migrationsmönster. Gör frågorna 9-14 i boken Varifrån kommer din lunch egentligen? Ekologiska fotavtryck ur WWF faktablad Ekologiska fotavtryck Vår påverkan på planeten Anders Ringård berättar om Lust & Läras tankar kring skolmaten. Uppgift: Vad äter du idag? Fota det du äter och skriv ner innehållet. Tillsammans gör vi "Klassens ekologiska fotavtryck i världen" Film: Det heliga vattnet ca 30 min (Mediacentrum) Diskutera följande frågor i smågrupper: Varför finns det en fabrik som använder mycket vatten i ett fattigt land med vattenbrist? Vilka konsekvenser får det för människan, samhället och miljön? Finns det liknande fabriker i Sverige? Och vilka konsekvenser får det här? Vi tittar på ett klipp som visar migrationsmönster ur ett historiskt perspektiv: Skrivuppgift: Varför finns det ett samband mellan fattigdom och vattenbrist? Använd din lärobok i geografi, faktafilmen "Det heliga vattnet" och dina anteckningar.

6 Energi: Vad är det? Begrepp: Ändliga energikällor: Olja, kol, naturgas, Förnybara energikällor: Solenergi, vind- och vattenkraft, biobränslen Skrivuppgift: Skriv en flytande text om energi i framtiden. Vilken energiförbrukning ska världens länder ha och hur kommer det att påverka människa, samhälle och miljö? Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Geografi Du har grundläggande samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra enkla och till viss del orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Du har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Du har mycket goda samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra välutvecklade och väl orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Samhällskunskap Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument. Det kan du göra genom att visa på skillnader mellan I-land och U- Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med enkla och till viss del resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl argument. Det kan du göra genom Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument. Det kan du göra genom att visa på skillnader mellan

7 land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd. att visa på skillnader mellan I-land och U- land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd. I-land och U- land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd.

8 Franska revolutionen, ideologier & så styrs Sverige Syfte Du kommer att utveckla kunskaper i ämnet samhällskunskap som syftar till att utveckla dina hur individen och samhället påverkar varandra. Du kommer att se samhällsfrågor i olika perspektiv. Ideologier är grunden för politik och hur Sverige styrs. Du kommer också att lära dig om demokrati och hur politiska beslut fattas. Centralt innehåll Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Arbetsformer Faktaprov Diskussioner under lektioner Planering Lektion 1-3 Kommer ni ihåg de samhällsförändringar som kom i och med industriella revolutionen? 1700-talet med upplysning och vetenskap. Tankar om medfödda rättigheter, tryckfrihet, vetenskapen. Kort om Sverige under talet. Kort om Franska revolutionen med tyngden på varför det blev revolution. Frihet, jämlikhet, broderskap. Ett folk ett land. PPgenomgång. Läs i historiaboken kapitlet Franska revolutionen. Centrala begrepp: Frihet, jämlikhet, broderskap, upplysningstiden, revolution.

9 Faktafilm: Max 1800-tal: Revolutionernas århundrade på Mediecentrum 28 min Lektion 4-6 Nationalism och de politiska ideologierna. Vad betyder begreppet ideologi? Gå först igenom Liberalismen, socialismen och konservatismens grunder ur ett historiskt perspektiv. Fyll på med ideologiska skalan med t.ex. ekologism, feminism, nazism. Visa att människors frihet och beskattning är de stora frågorna. Karl Marx, Vilken ideologi var bäst för kvinnorna? Centrala begrepp: Liberalismen, konservatism, socialism, kommunism, nazism, (feminism och ekologism). Faktafilm: Ideologiernas historia 8 min på Mediecentrum, övriga ideologier finns där också om cirka 8 minuter vardera. Lektion 7 Prov om franska revolutionen och ideologierna. Provet finns på gemensam. Lektion 8-11 PP om demokrati, diktatur, mänskliga rättigheter, politik och partier. Vilka partier har vi i vår riksdag? Hur hör partierna hemma på den ideologiska skalan? Faktafilm: Dröm om demokrati: Att rösta (14 min) på Mediecentrum. Lektion 12 Så styrs Sverige: Följ samhällsboken kronologiskt. Centrala begrepp: Demokrati, diktatur, grundlagarna, riksdag, regering, landsting, kommun, riksdagspartier, statsminister, talmannen, ledamöter, mandat, konstitutionell monarki, statschefen, EU (europeiska unionen). Prov Så Styrs Sverige. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven har grundläggande ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika ideologier. I Eleven har goda ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika Eleven har mycket goda ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika ideologier. I

10 beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har grundläggande demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. ideologier. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra förhållandevis komplexa resonemang om hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har goda demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med utvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har mycket goda demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

11 1900-talets krig och konflikter Syfte Du kommer att utveckla historiska sammanhang. Detta innebär att du kommer att få en insikt om hur det förflutna påverkar nutiden och vår framtid. Centralt innehåll Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Arbetsformer Prov (WWI) Skrivuppgift (Mellankrigstiden) Prov (WW2) Gruppseminarium (Förintelsen) Skrivuppgift (Kalla kriget)

12 Planering Lektion Innehåll 1-2 Introduktion av 1900-talets krig och konflikter (betyg och kriterier). Gå igenom planeringen för området Dra upp en tidslinje och låt klassen repetera de samhällsförändringar som skett under 1700-talet och fram till krigsutbrottet 1914 (Från Spinning Jenny, industrialismen, revolutionerna, imperialismen, Afrikas kolonisering, stormakternas kamp) Sverige fram till WWI 2-5 Första världskriget och Ryska revolutionen s Första världskriget. Följ boken kronologiskt eller PP. (Trippelententen, Centralmakterna, skotten i Sarajevo, Öst- och västfront, u-båtskrig, misslyckade freden, kvinnornas nya roll, krigets följder) Ryska revolutionen. Läs om revolutionen i samband med att Tyskarna vinner kriget på östfronten. ( ) Faktafilmer: " Första världskriget" (Mediewebben), Historiska vändpunkter " Den ryska revolutionen" 24 min (Mediewebben) 6 Skriftligt prov om WW1 och ryska revolutionen. 7-9 Mellankrigstiden (s ) Ekonomiska krisen (Glada 20-ta och The New Deal s ) Diktaturernas tid (Hitler, Stalin, Mussolini s ) Sverige under mellankrigstiden (s ) Faktafilmer: OS i Berlin (5 min) (Om OS 1936 och hur det var ett Nazi-fest. Ren propaganda. Alla visste vad som hände ) Ramp om historia, Nazismen i Sverige under världskriget 28 min (Mediewebben): Vi tittar på filmen Swing Kids. (Finns hos SO-lärarna) Skrivuppgift. Besvara följande forskningsfråga med hjälp av läroboken: Varför ledde den orättvisa freden efter första världskriget till ett nytt krig? (Beskriv utifrån ett samhälls-, ekonomiskt och politisktperspektiv) (Finns en utförlig beskrivning på gemensam)

13 14-17 Andra världskriget s Följ läroboken eller PP kronologiskt. Faktafilmer: Upptakten till andra världskriget (Mediewebben) Andra Världskriget, 24 min (Mediewebben), Svenskarna som stred för Hitler (10 min): Svenskarna som stred för Finland (10 min) : Fyra dagar som skakade Sverige Midsommarkrisen (58 min): 18 Prov (faktaprov) Finns på gemensam Förintelsen (massmordet på judarna) Vi läser kapitlet i läroboken (s ) + om Raul Wallenberg (s.328) Vi tittar på Förintelsen 65 min, finns på filmhyllan. Seminarie om förintelsen.

14 Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap För att nå betyget E har du grundläggande de samhällsstrukturer som vi kommer att gå igenom. Du kan beskriva enkla samband mellan de områden vi går igenom. Du kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av varandra. Du har även grundläggande demokratiska värden. För att uppnå betyget C har du goda kunskaper om de olika samhällsstrukturerna vi kommer att gå igenom. Du kan beskriva relativt väl sambanden mellan de områden vi går igenom och hur olika individer påverkas och hur samhällen påverkar varandra. De samhällsfrågor som vi diskuterar ser du ur olika perspektiv och du beskriver på ett förhållandevis komplext sätt dina resonemang. Du har goda demokratiska värden och du kan föra utvecklade det du lär dig. För att uppnå betyget A har du mycket goda de samhällsstrukturer som vi går igenom. Du kan föra väl utvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av varandra. Du kan även på ett komplext sätt beskriva de faktorer som gör att olika individer kan påverka sin egen och andras livssituation. De samhällsfrågor vi går igenom kan du se ur olika perspektiv och du har välutvecklade och väl resonemang. Du har även mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer. Historia Du har grundläggande den historia du lär dig om. Du kan prata om det du lär dig på ett enklare sätt. Dina resonemang är till viss del genom att du kan visa på orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar. Du kan även förklara hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Du kan beskriva enkla sammanhang mellan de tidsperioder vi går igenom. Du kan också använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du har goda kunskaper om den historia du lär dig om. Du kan prata om det du lärt dig genom att föra utvecklade och relativt väl det som vi går igenom. Du kan även förklara hur människor och samhällen påverkas av olika tider. Du kan på ett förhållandevis komplext sätt förklara sambanden mellan de tidsperioder vi går igenom. Du kan även motivera dina resonemang samt använda historiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt. Du har mycket goda den historia du lär dig om. Du har välutvecklade och väl resonemang kring de områden som vi går igenom. Du kan på ett komplext sätt visa på samband mellan de perioder/områden vi går igenom. Du anger även tänkbara fortsättningar på det vi går igenom med motiverade resonemang. Du kan använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Pedagogisk planering. Ämne: Historia. Syfte (ur Lgr 11) Centralt innehåll (ur Lgr 11)

Pedagogisk planering. Ämne: Historia. Syfte (ur Lgr 11) Centralt innehåll (ur Lgr 11) Pedagogisk planering Ämne: Historia Syfte (ur Lgr 11) Ni ska utveckla er förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet Historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av, händelser, gestalter,

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Religioner I Asien Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Vad kommer vi att jobba med? Vi kommer att studera religioner ur ett geografiskt perspektiv Asien. Vi kommer att jobba med studietekniker

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, 1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff Vi arbetar med: Vi kommer att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter samt brott och straff inom

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Remissversion av kursplan i historia i grundskolan. Historia. Syfte

Remissversion av kursplan i historia i grundskolan. Historia. Syfte Historia Syfte Det förflutna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden. Vår förståelse av det förflutna är inflätad i våra föreställningar om samtiden och våra perspektiv på framtiden. Människor

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

Minoritetsspråk Åk 9

Minoritetsspråk Åk 9 Minoritetsspråk Åk 9 Syfte Detta arbete går ut på att du dels ska lära dig saker om Sveriges fem olika minoritetsspråk samtidigt som du övar dig på att använda dig av olika typer av lässtrategier och strategier

Läs mer

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Du ska skriva en faktatext om en världsdel. Frågorna du ska utgå ifrån i din inledning är: 1. Hur påverkar klimatet

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

LATIN SPRÅK OCH KULTUR LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del

Läs mer

Kristendomen i världen och i Sverige

Kristendomen i världen och i Sverige Kristendomen i världen och i Sverige Vilka kors kan du? Ortodoxt kors Georgekors krucifix Latinskt kors Grekiskt kors Tyska ordens kors (järnkors) Lpp Katolska, Protestantiska och Ortodoxa kyrkan Under

Läs mer

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med

Läs mer

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera? Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 AKTUELLA VÄPNADE

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen.

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen. 1 FÖRMÅGOR, INSTUDERINGSFRÅGOR KUNSKAPSKRAV VAD SOM INGÅR I DE OLIKA PROVEN Judendom och Islam FÖRMÅGOR: Analysera judendomen och islam samt olika tolkningar och bruk av dessa Analysera hur religionerna

Läs mer

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA JÄMFÖRA LÄNDER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 JÄMFÖRA LÄNDER Målgrupp: Årskurs

Läs mer

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

Utveckling Anpassning Förändring - Krig

Utveckling Anpassning Förändring - Krig Utveckling Anpassning Förändring - Krig Mänsklighetens historia Bakgrund Mänsklighetens historia är en historia om utveckling, anpassning, förändring och en massa ond bråd död. Ni kommer att läsa om förändringen

Läs mer

LPP-Etiska modeller. Syfte: Förmågor att utveckla: Centralt innehåll:

LPP-Etiska modeller. Syfte: Förmågor att utveckla: Centralt innehåll: LPP-Etiska modeller Vi kommer i detta moment att titta närmare på vad det innebär att vara en god människa och hur man kan hitta stöd för olika handlingsalternativ kring etiska dilemman och val man ställs

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Artikel/reportage år 9

Artikel/reportage år 9 7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Läsårsplanering SO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering SO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering SO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien Under vecka 2-7 kommer vi att jobba med krigsreportage. Dels kommer vi att fördjupa oss i och lära oss mer om texttypen reportage och hur man skriver en sådan text

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av Film och lärarhandledning samt

Ett undervisningsmaterial bestående av Film och lärarhandledning samt Ett undervisningsmaterial bestående av Film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet Lektionstyp: Lärarledd

Läs mer

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ämne: Biologi, Matematik, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna får undersöka hur mycket mat som kastas i skolrestaurangen. Eleverna får också arbeta

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Centralt innehåll år 1-3

Centralt innehåll år 1-3 Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET Svara så utförligt som möjligt på alla frågor. Skriv inte av exakt från boken utan försök formulera dina svar med egna ord. PowerPointen finns på bloggen. LYCKA TILL! /Therese

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

Exempel på tentafrågor: Internationell politik Exempel på tentafrågor: Internationell politik Tentamen består av tre essäfrågor. Varje fråga skall besvaras med maximalt 2 sidor. För betyget Godkänt krävs godkänt resultat på alla tre frågor. För betyget

Läs mer

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 1 av 10 Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 för 2 av 10 Planeringen gäller Pedagog: Mobina Chohan Dzankovic Ämne: sv/sva Aktivitet under perioden: Februari-Mars Tema: Konsekvenser

Läs mer

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Svenska som andraspråk, år 8

Svenska som andraspråk, år 8 1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna

Läs mer

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. PROV EKOLOGI Namn Klass Poäng av 34 poäng. Betyg F E D C B A Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. Raderna i tabellen

Läs mer

PRÖVNING I SVENSKA 2

PRÖVNING I SVENSKA 2 PRÖVNING I SVENSKA 2 Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till läsaren och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte och roll i utbildningen

HISTORIA. Ämnets syfte och roll i utbildningen HISTORIA Ämnets syfte och roll i utbildningen Historia är en viktig del i all kunskap Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk

Läs mer

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta

Läs mer

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk 3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk Romer är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk romani chib är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Cecilia Christiansen 9 oktober 2012 Kursplanen för matematik: matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer