Genusplan I läroplan för förskolan står det att:

Transkript

1 Genusplan I läroplan för förskolan står det att: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom krav och förväntningar på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt flickor skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, rev. 2010, s 8). 1

2 Förskolechefen har ordet Det är inte barnen utan vi som bär ansvaret för att skapa en jämställd förskola. Det är hur vi är och vad vi gör som skapar det normsystem barnen möter i förskolan. Det är vi som talar om för barnen vad som är rätt och vad som är fel. I ett genusarbete är vårt förhållningssätt en central fråga. Vi måste börja med oss själva för att sedan se runt omkring oss. För att kunna skapa en mer jämställd förskola behöver vi börja med att se vilka traditioner vi själva bär med oss. Hur ser dessa ut? Vilka förväntningar har vi utifrån kön, hur ska vi vara och vad förväntas vi göra? När vi blir medvetna om det kan vi börja se på oss själva. Hur gör jag? Och så småningom hur gör vi i arbetslaget och hur gör vi på vår förskola? Med andra ord att se på sin egen verksamhet med genusglasögon är att ständigt ifrågasätta det givna, inte bara ifrågasätta normsystem som omfattar kvinnligt och manligt utan också normer i det stora hela. Målsättningen med vårt genusarbete på Eudora Internationella Förskola är se barnet som en individ, och för att kunna göra det behövs kunskaper om vilka förväntningar som generellt finns på både pojkar och flickor, då kan vi verkligen se barnet! Enligt styrdokumentens målsättningar ska vi arbeta aktivt för att bryta könsroller och inte återskapa dem. Jag är övertygad om att en mer jämställd förskola börjar alltid med pedagogen själv, sen kan vi fundera över hur vi gör i vårt arbetslag, på vår avdelning, på vår förskola och enhet. Så, hur vet vi då när vi är jämställda? Blir vi det någonsin är frågan? Ja, det är ju absolut vårt mål! För mig personligen i en jämställd förskola sväljer inga pojkar sina tårar. I en jämställd förskola blir flickorna bekräftade för den de är och inte efter yttre attribut. I en jämställd förskola ges alla barn möjlighet att ta plats och ges sin fulla rätt till att göra sin röst hörd. I en jämställd förskola arbetar pedagogerna medvetet för att erbjuda starka och kapabla förebilder för alla barn genom normkritiska böcker, sånger och ramsor. I en jämställd förskola finns en god dialog med föräldrarna om vad genus innebär och goda argument mot eventuella fördomar. I en jämställd förskola mår både barn och pedagoger bra! På Eudora Internationella Förskola jobba vi aktivt med genus. Med skarpa genusglasögon kan vi upptäcka där ojämställdhet finns och gå in och agera. För att lyckas med detta viktiga arbete krävs både kunskap och metoder för det, vilket vi nu aktivt söker och implementerar. Det finns naturligtvis mycket kvar 2

3 att göra, men vi har redan gjort många upptäckter på resan så här långt och än finns det fler upptäckter att göra, så nu fortsätter vi vår gemensamma resa mot en mer jämställd förskola! Bo Setterlind skriver, Det är tid för en lång resa, en färd till ett annat land, ett land som finns i vårt inre, osynligt och utan band. Där är ljuset ett sätt att leva, ett smycke är mörkret där, och det största berget man har att bestiga är att lämna sin egen värld... Mary Carlsson, Stockholm

4 Bakgrund: I forskningen framkommer att pojkar och flickor blir bemötta på olika sätt av pedagogerna, men det sker oftast utifrån ett oreflekterat förhållningssätt till barnen. Pojkarna får större utrymme och tar för sig mer än flickorna. De får även mer uppmärksamhet vid vuxenledda situationer, är mer högljudda och krävande. Pedagoger förväntar att flickor ska klara av saker själva, medan pojkar oftast får hjälp direkt. Flickor tar oftast också på sig rollen som hjälpfröken genom att hålla ordning på pojkarna. En förklaring till dessa uppträdanden kan vara att pedagoger förstärker de traditionella könsmönstren omedvetet hos barnen. Flickor och pojkar tillskrivs vissa roller och egenskaper genom att bli bemötta på olika sätt på förskolan eller skolan. Forskningen visar även att det finns en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor får ordet av pedagogen och att det är pojkar som dominerar och tar mest utrymme. Pojkarna får även fler tillsägelser av läraren än flickorna, trots att de beter sig på ett likartat sätt. Flickorna bemöts av läraren med ett mjukare och vänligare sätt än pojkarna. Flickorna får kommentarer att de är duktiga och utför sina uppgifter väl och många gånger får de stå åtsidan för pojkars påkallande av hjälp. Syfte Förskolan är en stor del av barnens värld och påverkar därför barnens syn på sig själva och på världen. Vi på Eudora Internationella Förskola vill att barnen växer upp som starka allsidiga individer som inte känner sig hindrade av traditionella könsroller eller mönster. Mål Vi vill att all arbete på Eudora Förskola är organiserat på ett sådant sätt att verksamheten ger flickor och pojkar samma förutsättningar för att utveckla förmågor och intressen oavsett könstillhörighet. Förskolan skall erbjuda en verksamhet som utmanar de stereotypa könsrollerna. Vi vill att alla barn ska ha likvärdigt utrymme och inflytande oavsett kön. Alla barn på Eudora Internationella Förskola ska behandlas med lika värde utifrån de individer de är och inte förpassas i manliga eller kvinnliga fack. Personalen ska sträva efter att se varje barn utifrån dess person och utvecklingsmöjligheter som människa. 4

5 Miljö och material Förskolan skall sträva efter att skapa en lustfylld miljö utanför ramarna för de stereotypa könsrollerna. Därför ska miljön inte påverkas av traditionella föreställningar om vad som är typiskt för pojkar och flickor, utan verka för att all material görs tillgängligt och lustfyllt för både flickor och pojkar. Förskolan skall dessutom uppmuntra alla barn att utveckla sin allsidighet när det gäller material och olika aktiviteter samt utmana barnens föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Personalen skall dessutom jobba aktivt med miljön på ett sådant sätt att den utmanar och ifrågasätter de traditionella könsrollerna. Språk och kommunikation Förskolan skall medverka till att barnen blir bemötta på ett likvärdigt sätt oavsett kön och inte utifrån traditionella föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Flickor och pojkar skall uppleva att personalen behandlar dem likvärdigt när det gäller uppmärksamhet, beröm och meningsutbyten. Förskolans språkmaterial skall spegla dessa värderingar. Böcker, sagor och musik skall i största mån väljas medvetet och i linje med Läroplanens intentioner om genus på förskolan. Teknik och bygg Förskolan skall sträva efter att varje barn får ta del av verksamheten när det gäller teknik, bygg- och konstruktion oavsett kön och de traditionella könsrollerna. Förskolan skall utmana barnen att utforska, experimentera och lära sig på ett lustfyllt sätt som inte förhåller sig till de stereotypa könsrollerna. Materialvalet ska utgå från alla barns intressen, oavsett kön och göras lustfyllt för hela gruppen. Barnen skall uppmuntras till att pröva på nya saker och denna uppmuntran skall ej bero på könstillhörighet. Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn får möjligheten att utveckla sin matematiska förmåga och personalen skall kunna ge uppmuntran och beröm som inte är knutet till de traditionella könsrollerna. Alla barn skall känna glädje i att kunna delta i verksamheten när det gäller matematik, matematiska leksaker, matematiska symboler och annat som är viktigt för barns matematiska utveckling. 5

6 Naturvetenskap och skapande Förskolan skall sträva efter att arbeta med naturvetenskap på ett utforskande och lustfyllt sätt, ett sätt där alla barn är inkluderade och upplever att de kan påverka. Både flickor och pojkar skall uppleva att den naturvetenskapliga verksamhet förskolan erbjuder är lustfyllt och utforskande och att alla kan påverka verksamheten. Förskolan skall också sträva efter att de skapande aktiviteter förskolan erbjuder har ett varierat innehåll, som utgår från barnens intressen och som kan erbjuda likartad utveckling för både flickor och pojkar. Förskolan skall uppmuntra flickor och pojkar att pröva på olika skapande material. Utvecklingsområden som vi har framför oss för ett framtida genusarbete: integrera jämställdhet i hela verksamheten observera varandra kartlägga miljöer och bredda dem undersöka vilken typ av lekar barnen leker, synliggöra eventuella strukturer och val utifrån kön och hjälpa till att bryta dem hitta former för nätverksträffar med andra förskolor och pedagoger där pedagogerna stärks i sitt genusarbete och arbetet hålls vid liv föräldrasamverkan i föräldraråd och samverkan i genusfrågor ha en normkritisk fråga regelbundet på varje APT benämna rummen mer neutralt för att inspirera alla jobba mer i smågrupper med barnen för att kunna se och lyssna på barnen och kunna vara närvarande jobba med material som inte är könskodade, som däck, rep, naturmaterial och kartonger erbjuda bredare könsroller i material och i böcker. Här vill vi använda biblioteken mer och ifrågasätta och söka efter normkritiskt material diskutera värdegrundsfrågor på våra personalmöten introducera miljöer och material i pojk-flickgrupper vid behov inte som mål utan som metod för att skapa mer jämställda miljöer hålla arbetet levande med att ständigt ifrågasätta det redan givna årligen sträva efter att vidareutbilda personal på genus utbildningar 6

7 Litteraturtips: Böcker för pedagoger: o Eidevald, Anna bråkar att göra jämställdhet i förskolan o Granholm, Genusäventyret o Gens, Från vaggan till identitet o Henkel, Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två o Henkel, En jämställd förskola o Johansson, Gustaf får visst sitta i tjejsoffan! Etik och moral i förskolebarns världar o John, Sabljar, Elfte steget vägen dit o Josefson, Genus hur påverkar det dig? o Kjellberg, Genusmaskineriet o Nordberg, Maskulinitet på schemat o Olofsson, Modiga prinsessor och ömsinta killar o Stalfelt, Lika som bär o Taguchi, Bodén, Ohrlander, En rosa pedagogik o Wahlström, Flickor, pojkar och pedagoger o Wedin, Jämställdhetsarbete i förskola och skola Barnböcker: Anrell, Spinkis och Katta Asbjörnsen & Moe, Dumma karlar och troll till kärringar Bauer, Julius och monstret Bengtsson, Ballongexpeditionen Bergström, Böckerna om Alfons Boren, Sagor och prinsessor Corbalis, Brottarprinsessan och andra sagor Cullberg, Arg! Eriksson, Boken om Bella och Gustav Eriksson, Malla handlar Forslind, Lilla H cyklar på Fupz, Aakeson, Min fräcka mun Geffleblad, Böckerna om Aston Gustafsson, Böckerna om prinsessan 7

8 Hedlund, Eviga Berg och tre starka kvinnor Jansson, Den farliga resan Klinting, Böckerna om Castor Lindgren, Pippi Långstrump Lindgren, Ronja Rövardotter Lindgren, Visst är Lotta en glad unge Nesbit, Den sista draken Schultz & Sjöstrand, Flickans lilla Steig, Modiga Molly Tidholm, Balladen om Marjan och Rolf 8