Taligenkänningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Taligenkänningssystem"

Transkript

1 Taligenkänningssystem Deras uppbyggnad och applicering Linus Dennerlöv

2 Sammanfattning I denna rapport kommer jag att gå igenom vad taligenkänningssystem är för något, vilka problem sådana system ställs inför och hur man löser dessa problem. Alla taligenkänningssystem har samma grundkomponenter och de flesta byggs upp på samma sätt. Grunden ligger i att alla ord representeras i en varsin modell. Dessa modeller kallas Hidden Markov Modeller (HMM). Systemet måste sedan räkna ut vilken modell som passar den akustiska inputen (ordet som sägs) bäst, vilket görs med hjälp av en algoritm; Viterbis algoritm. För att få fram den bästa outputen måste systemet kunna hantera olika uttal och andra problem som språket medför vilket kräver att systemet både har semantisk och syntaktisk kunskap om språket. Taligenkänningssystem finns tillgängliga för i princip alla i dagens samhälle, men det krävs mer arbete med systemen för att gör de effektivare och på så sätt kunna användas i större utsträckning.

3 Innehåll 1. Grunder för taligenkänningssystem Problem för taligenkänningssystem Akustiska modellen, språkmodellen och Bayes regel Bayes regel Språkmodellen Akustiska modellen Akustiska modellen/språkmodellen i Bayes regel Hidden Markov Modeller Viterbis algoritm Applicering av taligenkänningssystem Diskussion... 9 Litteraturförteckning... 11

4 1. Grunder för taligenkänningssystem Enligt Schmandt (1994) finns det tre grundkomponenter som måste finnas i alla taligenkänningssystem som är: 1. En representation för tal som effektivt beräknar mönstermatchning. Representationen skapas genom att igenkännaren konverterar talsignaler innan den börjar analysera och identifiera ord. Ju mer avancerat system man vill ha desto grundligare måste talinputen representeras. 2. Det måste finnas ett antal mallar eller modeller, som är beskrivningar av alla ord som ska kännas igen, som kan matchas med talets representation som används av igenkännaren. Mallarna är en beskrivning av ordet i igenkännarens vokabulär dvs. en mall som jämförs med inputen. 3. En mönstermatchnings-algoritm som bestämmer vilken mall som passar talinputen bäst. Denna algoritm måste avgränsa ord, lokalisera den mest lika mallen och bestämma ifall det är tillräckligt liten skillnad på inputen och mallen för att systemet ska kunna acceptera ordet. I mer avancerade system måste matchningstekniken ha mer avancerad kunskap om språket såsom syntax och semantik. Man skiljer på två olika typer av taligenkänningssystem. Det är talarberoende (speaker dependent) och talaroberoende (speaker independent). Med talarberoende menas att systemet är anpassat efter en speciell individ, alltså bara en röst. Dessa system måste tränas upp av den som ska använda systemet vilket gör att systemet inte behöver ha en så bred representation av språket till skillnad från talaroberoende som måste hantera olika uttal, tonlägen etc. Företag använder idag taligenkänningssystem för exempelvis biljettbokning eller svara på andra kundtjänstrelaterade frågor. Dessa system har dock en relativt enkel uppgift då de endast behöver behandla isolerat tal och kan matcha det med en väldigt begränsad databas. Ifall man exempelvis ska beställa en resa genom ett taligenkänningssystem så finns det bara ett visst antal destinationer och när ens begäran består av ett ord och inte en hel mening så är talet isolerat och därför lättare att matcha med de möjliga destinationerna. Problemen för ett taligenkänningssystem ökar markant när det måste börja hantera kontinuerligt tal. Large-vocabulary continuous speech recognition (LVCSR) innebär att systemet ska klara av vokabulär på tusen ord och kontinuerligt tal. Ett system som kan hantera LVCSR och är taloberoende kräver väldigt mycket kapacitet då systemet måste hantera flera problem som det mänskliga språket innebär. (Russell & Norvig, 2010) 1

5 2. Problem för taligenkänningssystem Det finns ett antal problem som ett taligenkänningssystem måste lösa för att fungera effektivt. Ta exempelvis det engelska uttrycket recognize speech som nästan låter likadant som wreck a nice beach ifall man säger det fort. Detta är ett exempel på vad som skiljer skriftspråket från talspråket; man kan sätta ett mellanslag efter ett avslutat ord och på sätt avskilja orden på ett sätt som inte går när man ska representera talspråket. Man måste alltså hitta en metod för att segmentera talspråket. Ett annat problem som uppstår är att en ordföljd skapar ett annat fonetiskt uttal än det isolerade ordet. Nice beach är ett exempel på detta där ändelsen på beach är ett [s]-ljud och början på beach är ett [b]-ljud, men när man säger orden snabbt så låter det som att de sammankopplas till ett [sp]-ljud. Detta kallas för koartikulation. Ett tredje problem för taligenkänningssystemet är att ord kan ha samma uttal men olika stavning, kallat homofoner. Ett exempel på homofoner är skäl, stjäl och själ. (Russell & Norvig, 2010) 3. Akustiska modellen, språkmodellen och Bayes regel Ett taligenkänningssystem måste ha en hel del information implementerat i sig för att kunna fungera. Man delar upp den informationen i två olika delar kallat den akustiska modellen och språkmodellen. Dessa två modeller kan sedan implementeras i Bayes regel. 3.1 Bayes regel För att hitta den mest troliga sekvensen av ord givet en talinput måste man hantera problemet med hjälp av probabilistisk logik. Probabilistisk logik används när man ska hantera resonemang där variablerna behöver ett sannolikhetsvärde istället för ett sant/falsk-värde. På så sätt kan man hantera osäkerhet i sina resonemang. Inom taligenkänning använder man Bayes regel för att hitta vilket ord som är mest troligt att ha framkommit ur en talinput. Bayes regel ser ut så här inom taligenkänning: P(ord 1:t ljud 1:t ) = P(ljud 1:t ord 1:t )P(ord 1:t ) 3.2 Språkmodellen P(mening 1:t ) är språkmodellen i Bayes regel, P(ord 1:t ljud 1:t ) = P(ljud 1:t ord 1:t )P(ord 1:t ), och har alltså som uppgift att räkna ut sannolikheten för att ett ord följer ett annat ord. Den typen 2

6 av språkmodell som används i taligenkänningssystem är N-gramsmodeller. Med N- gramsmodeller menas att en databas av talat språk används för att få fram statistik av ordföljder. Databaserna som modellen tar sin statistik ifrån är talkorpusar. En korpus är en databas fylld med samlingar av texter ur olika genrer som till exempel dagstidningar och skönlitteratur. En talkorpus är då en databas som tar statistik ur kontexter där talat språk förekommer. Ett exempel på en talkorpus är The switchboard corpus som har transkriberad data från 2430 telefonsamtal vilket resulterar i ungefär 3 miljoner ord. N-gramsmodellen tar då denna databas och får fram statistik för vilka ord som har en tendens att följa andra ord. Det finns olika typer av dessa modeller där bigram (2-gram) tar statistik på en ordföljd av 2 ord, trigram (3-gram) tar statistik på en ordföljd av 3 ord, osv. 3.3 Akustiska modellen För att systemet ska kunna känna igen ett ord som talas in så måste den ha en representation av det ordet. Med hjälp av de akustiska särdrag varje ord har så skapas en akustisk modell för det. Denna modell byggs upp av fonem; som är språkets minsta beståndsdel. Man har identifierat ungefär 100 foner hos människan och med hjälp av dessa kan vi forma vilket ord som helst i det mänskliga språket. Med den akustiska modellen menas att varje ord har en akustisk representation för just det ordet. Dessa representationer tar man ifrån en talkorpus. Ett exempel på hur komplext ett väl fungerande LVCSR måste vara kan tas när man kollar på The switchboard corpus där endast 27 % uttalar because på samma sätt. I Bayes regel, P(mening 1:t ljud 1:t ) = P(ljud 1:t mening 1:t )P(mening 1:t ), är den akustiska modellen P(ljud 1:t mening 1:t ). Vad denna ekvation vill räkna ut är vad sannolikheten att mening 1:t matchar ljud 1:t. 3.4 Akustiska modellen/språkmodellen i Bayes regel Problemen med segmentering, koartikulation och homofoner kan man lösa med hjälp av den akustiska modellen och språkmodellen. Med dessa två modeller kan man hitta det mest sannolika ordet givet en akustisk input om man använder Bayes regel: P(ord 1:t ljud 1:t ) = P(ljud 1:t ord 1:t )P(ord 1:t ) 3

7 I denna regel är P(ljud 1:t ord 1:t ) den akustiska modellen. Vad denna del i regeln säger är hur ett ord uttalas och kan vara exempelvis ceiling. Eftersom seiling uttalas likadant så representeras seiling på samma sätt i den akustiska modellen men med hjälp av språkmodellen, som då är P(ord 1:t ), kan man göra skillnad på de båda orden. Språkmodellen kan med hjälp av intilliggande ord räkna ut sannolikheten för vilket som är det rätta ordet. Exempelvis kan modellen få fram att det är 500 gånger troligare med ordekvensen ceiling fan än det är med seiling fan. (Russell & Norvig, 2010) 4. Hidden Markov Modeller Hidden Markov Modeller (HMM) är en typ av Baysianska nätverk. Baysianska nätverk används för att hantera probabilistiska resonemang. I en sådan modell är variablerna stokastiska; de har inte bara ett sant eller falskt värde som i första ordningens predikatlogik, utan istället har variablerna ett sannolikhetsvärde. Man kan exempelvis säga att ifall man vill ha ett system som kan diagnostisera sjukdomar så är symptomen de olika variablerna som ges ett sannolikhetsvärde för hur väl de passar in på olika sjukdomar. Inom Artificiell Intelligens så vill man kunna skapa agenter eller system som kan motsvara de mänskliga kognitiva processerna och eftersom vi i många fall handlar rationellt så vill man skapa agenter eller system som kan hantera osäkerhet i sin miljö. Grunden i HMMs ligger i att man har dolda variabler och en output som är observerbar. Med hjälp av den observerbara outputen så kan man räkna ut sannolikheten för i vilka tillstånd de dolda variablerna har befunnit sig. I modellen är sannolikheten distribuerad mellan de olika tillstånden med ett totalvärde av 1 ifrån varje variabel och man kan på så sätt hantera osäkerhet i en miljö. Här är en illustration av en HMM: Figur 1. Illustration av en Hidden Markov Modell (HMM). 4

8 Exemplet figur 1 går ut på att en person, som vi kan kalla Alice, har en kompis, som vi kan kalla Bob. De bor långt ifrån varandra men pratar med varandra varje dag om vad Bob har gjort (vandrat, handlat, städat). Dessa är då den observerbara outputen. Men Bob berättar aldrig vilket väder det har varit vilket gör regnigt eller soligt till de dolda variablerna. Men eftersom Alice vet de generella väderförhållandena där Bob bor och vad sannolikheten är att han gör en viss aktivitet givet ett visst väderförhållande så kan hon räkna ut vilket som är det mest troliga vädret en viss dag. Detta är en typ av HMM där alla de dolda variablerna är sammankopplade med varandra; då ett tillstånd kan gå emellan alla de andra tillstånden. Taligenkänningssystem grundar sig i sådana här modeller, men ser dock annorlunda ut då de dolda variablerna inte är sammankopplade med varandra. Figur 2 visar hur en HMM ser ut i taligenkänningssystem. Denna typ av HMM kallas för left-to-right HMM eller en Bakis HMM. Fig.2. En Hidden Markov Modell där variablerna inte är kopplade till varandra, utan endast till nästa variabel eller till sig självt. Figur 2 skulle kunna vara en modell av ordet båt där varje tillstånd (s1, s2, s3) representerar varje fon i ordet. Att tillstånden kan gå tillbaka till sig självt (självloopas) innebär att modellen kan hantera att man uttalar ordet som bbbbbåååååååååttttttt. Detta är givetvis en väldigt förenklad modell, men den ger ändå en inblick i hur den fungerar. Alla ord som samlats ur en korpus representeras med hjälp av en Bakis HMM. Men för att få reda på vilken modell som passar den akustiska inputen bäst måste den akustiska inputen avkodas på något sätt. Detta görs med hjälp av Viterbis algoritm. 5

9 5. Viterbis algoritm Viterbis algoritm används för att avkoda den akustiska inputen i en HMM. Detta är en process i flera steg och exemplet som jag kommer använda och som illustreras i (Jurafsky & Martin, 2000) är uttrycket [aa n iy dh ax]. Bokstäverna inom parentesen är fonerna som ska resultera i outputen I need the som också är den statistiskt mest troliga outputen. Här har vi problemet med continouus speech; orden är inte uppdelade med pauser mellan varje ord, alltså segmenteringsproblemet. Det kan tilläggas att detta exempel är väldigt förenklat och fungerar endast som förklaring för hur algoritmen fungerar. Till att börja med så visar figur 3 modeller för orden the, on, need och I och sannolikheterna för övergångar mellan de olika fonemen. Dessa är de akustiska modellerna för orden. Ordet on används i sin tur bara för att visa vikten av att hur hela ordsekvensen hör ihop istället för bara det isolerade ordet. Figur 3. Hidden Markov Modeller för de engelska orden the, on, need och I. Figur 4. Diagram över bigram-sannolikheterna av de fyra orden need, the, on och I. 6

10 I figur 3 så har vi alltså en akustisk modell över de fyra orden och när dessa kompletteras med språkmodellen över de fyra orden som vi har i figur 4 så kan vi få fram ett resultat av avkodningen som visas i figur 5. I detta diagram visas orden och dess fonem på y-axeln och den akustiska inputen på x-axeln. Figur 5. Diagram med sannolikheterna över vilka dolda tillstånd den akustiska inputen har befunnit sig. Första fonemet är alltså [aa]. Detta ljud passar in på både I och on. Den akustiska modellen över I visar att det är.20 i sannolikhet att ordet börjar med fonemet [aa] och.079 att ordet är början på en mening vilket resulterar i sannolikheten Viterbis algoritm tittar tillbaka i föregående frame, som indikeras av pilarna, som man ser i [n] där.0016 används i både the och need multiplicerat med bigrammodellens sannolikhet multiplicerat med den akustiska modellens sannolikhet. Till slut har algoritmen avkodat den akustiska inputen och kommit fram till att outputen ska vara I need the. På detta sätt har algoritmen dels avkodat inputen och även löst segmenteringsproblemet. Efter att fonemet [n] har avkodats så ser man att den mest troliga sekvensen är ordet on, men eftersom inget ord i modellen passar in på on följt av [iy] så är denna väg inte möjlig. Detta är som sagt en förenkling och när man lägger till alla möjliga uttal som dialektala skillnader innebär så blir avkodningen mer avancerad vilket skapar ett stort problem för taligenkänningssystem. I teorin är dock detta en lösning på problemet med att få ett system att kunna avkoda mänskligt tal. (Jurafsky & Martin, 2000) 7

11 6. Applicering av taligenkänningssystem Vi kan i dagens samhälle se hur taligenkänningssystem kan fungera i ett kommersiellt och vardagligt syfte. Enkla former av teknologin används i de flesta smarttelefoner. Min telefon kan man bland annat transformera en röstinput till text som kan användas för att göra en googlesökning eller skriva sms och det är även möjligt att ringa upp någon genom att bara tala om för telefonen vem jag vill ringa. Hur en mobil enhet behandlar den akustiska inputen kan ske genom tre olika typer av system. Dessa är: Embedded Speech Recognition (ESR), där alla steg sköts i enheten som används. Network Speech Recognition (NSR), där alla steg sköts av en server. Distributed Speech Recognition (DSR), där stegen delas upp mellan enheten och en server. Enheter som använder ESR behöver språkmodellen och den akustiska modellen implementerad och att alla algoritmer utförs i enheten. Detta medför problemen med att enhetens lagringsutrymme är begränsat. Fördelen är att enheten inte behöver kommunicera med någon server och är därför alltid redo för användning. Dessa problem undviker man genom att ha NSR-system. Enheten tar då bara in den akustiska signalen som skickas till en server som behandlar informationen. Systemet har då större möjligheter att klara av dialektala skillnader och olika språk. Nackdelen är framförallt att kvalitén på den akustiska inputen försämras när informationen måste skickas vidare till en extern server. I DSR-system så tar enheten hand om uppgiften att skapa en representation av den akustiska inputen som sedan skickas vidare till en extern server som behandlar informationen. På detta sätt får språkmodellen och den akustiska modellen mer kvalitativ data att behandla vilket ger ett bättre resultat. (Schmitt, Zaykovskiy, & Minker, 2008) Taligenkänningssystem kan dock användas i andra sammanhang än att bara förenkla människors vardag. En studie gjordes för att undersöka ifall en man som är drabbad av afasi kunde använda ett taligenkänningssystem som hjälpmedel i livet. Afasi är en språkstörning som kan visa sig på olika sätt. Vissa personer med afasi har svårigheter att producera verbalt tal, andra har svårigheter med ordassociationer och i fallet som beskrivs i denna studie har personen svårigheter med att skriva ner sina tankar och saker han kan beskriva verbalt. Till exempel tog det personen 5 minuter att skriva det engelska ordet toy. Genom att lära patienten att använda taligenkänningssystemet Dragon NaturallySpeaking ville man se ifall detta 8

12 program kunde hjälpa honom att skriva. Systemet är talarberoende vilket innebär att användaren var tvungen att träna upp systemet för att skapa en mall för talarens röst. Han tränade systemet under 8 månader under 17 entimmessessioner. Efter att ha lärt sig använda programmet och anpassa sitt tal efter att göra det så effektivt som möjligt så lyckades programmet få fram 84 % rätt i ett standardtest vilket inte är jätteimponerande ifall man vill ha ett pålitligt system, dock tyckte patienten att hans livssituation förbättrades med hjälp av det. Detta är ett av de mer sofistikerade taligenkänningssystemen som existerar i kommersiellt syfte och att personen hade ett initialt problem med språket hade en del i den låga siffran, men detta ger en insikt i hur svårt det är att få ett effektivt taligenkänningssystem. (Bruce, Edmundson, & Coleman, 2003) 7. Diskussion Det finns många användningsområden och det är tydligt att taligenkänningssystem är något som kommer finnas i större utsträckning i framtiden. Det pratas mycket om hur mobiltelefoner bidrar till många olyckor i trafiken och kanske är röststyrda telefoner en del av lösningen på det problemet? Jag använder själv min smarttelefons taligenkänning när jag är hemma i en ostörd miljö. Tyvärr blir i alla fall jag mer förvånad när funktionen fungerar än när det inte fungerar vilket är det stora problemet för taligenkänning. Man kan förstå varför när man inser vilken minneskapacitet och processorkraft som krävs. Men de applikationer jag använder kommer ändå alltid fram till en output och oftast förstår man att det inte är otänkbart att telefonen har kommit fram till det resultatet. Så ifall man kan göra systemen mer effektiva och bättre på att få fram rätt output så tror jag att taligenkänning kommer användas av fler. Jag tror även att man kan jobba mer på att utforma gränssnitt som gör det lätt att ändra på det som har gått fel i processen. Exempelvis kan enheten ge förslag på alternativa resultat. Användningen bör även uppmärksammas bättre av tillverkarna för att funktionen ska användas som ett hjälpmedel i vardagen. Men utvecklingen går ständigt framåt och med tanke på hur utvecklingen har gått framåt de senaste åren så kan jag tänka mig att man kan skapa telefoner som har tillräckligt med kapacitet för att hantera ett tämligen träffsäkert taligenkänningssystem. Jag tror även att det kommer finnas intresse av att utveckla teknologin då det kan bidra till en förbättring i människors livssituation som i studien med afasipatienten som med hjälp av ett taligenkänningssystem kunde uttrycka sig i skrift. Resultatet som studien med afasipatienten 9

13 visade också att man antagligen bör fokusera på att skapa system som är talarberoende och först och främst göra dessa mer träffsäkra. Talaroberoende system kräver mer kapacitet då det måste ta hänsyn till dialekter och andra uttalsskillnader vilket kan fungera vid begränsade ordförråd, men vid LVCSR-system så lär det dröja innan riktigt bra taligenkänningssystem kommer finnas. 10

14 Litteraturförteckning Bruce, C., Edmundson, A., & Coleman, M. (2003). Writing with voice: an investigation of the use of a voice recognition system as a writing aid for a man with aphasia. International Journal of Language & Communication Disorders, Volume 38(2), Jurafsky, D., & Martin, J. H. (2000). Speech and language processing: An Introduction to Natural Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice- Hall, Inc. Russell, S., & Norvig, P. (2010). Artificial Intelligence: A Modern Approach. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education (US). Schmandt, C. (1994). Voice Communication with Computers: Conversational Systems. New York: Van Nostrand Reinhold. Schmitt, A., Zaykovskiy, D., & Minker, W. (2008). Speech recognition for mobile devices. International Journal of Speech Technology, Volume 11, Issue 2,

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Två konstiga klockor

Två konstiga klockor strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende

Läs mer

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Distribuerade Informationssystem VT-04

Distribuerade Informationssystem VT-04 Distribuerade Informationssystem VT-04 2 Projekt Kassasystem DS är ett stort varuhus som består av ett flertal fristående butiker. Varje butik i DS säljer sina egna varor samt varor som är specifika för

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

P-02/03 säsongen 2016

P-02/03 säsongen 2016 P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I förra numret av NÄMNAREN påbörjades en redogörelse från ett intressant forsknings- och utvecklingsarbete vid Lärarhögskolan i Jönköping. Den artikeln behandlade

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk Vägen till svenskt körkort Funderar du på att skaffa svenskt körkort för personbil? I den här filmen får du reda på

Läs mer

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7 Källkri9k s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Fördelar och nackdelar s. 4 ELEVHJÄLP Slutsatser s. 9 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Vad är

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Väga paket och jämföra priser

Väga paket och jämföra priser strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett

Läs mer

Lathund till Annonsportalen

Lathund till Annonsportalen Lathund till Annonsportalen * För uppdrags-/arbetsgivare * www.gu.se/samverkan/annonsportalen/ Snabbvägar: 1. Klicka på För arbetsgivare 2. Sök efter arbetsgivarens namn i sökrutan. a. Om namnet finns

Läs mer

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. SANNOLIKHET Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. tomas.persson@edu.uu.se SANNOLIKHET Grundpremisser: Ju fler möjliga händelser, desto mindre sannolikhet att en viss händelse

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt

Läs mer

Presentationsövningar

Presentationsövningar Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande

Läs mer

Introduktion till Open 2012

Introduktion till Open 2012 Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Svenska som andraspråk, år 8

Svenska som andraspråk, år 8 1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-11. Taligenkänning. Nina Knez

Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-11. Taligenkänning. Nina Knez Taligenkänning 1 Sammanfattning Taligenkänning är i dagens samhälle en nödvändig teknik för många människor för att lättare ta sig fram genom vardagen. Man hittar tekniken i olika sammanhang som telefonupplysning,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår

Läs mer

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera? Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ANN-CHARLOTTE EKENSTEN Sidan 1 Mer än bara fotboll Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik är avundsjuk på sin bästa kompis Love. Love är populär, duktig på allt och framförallt vågar han prata med tjejer.

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 G Friskvård Motionär: Framtidsgruppen, Vision Göteborg Friskvård är en viktig fråga för medlemmarna och bör därför lyftas upp och synliggöras. Skatteverkets regler kring

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Kärnan. Halmstad 29 augusti 2014. Hej!

Kärnan. Halmstad 29 augusti 2014. Hej! Kärnan Halmstad 29 augusti 2014 Hej! Här kommer information ifrån oss på Kärnan (F-2). Varannan vecka berättar vi lite om hur vi har det på skolan, vad vi har arbetat med och vad som händer de kommande

Läs mer

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1 Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.

Läs mer

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel? 4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande

Läs mer

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt

Läs mer

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om 8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Hälsoprojektet på Södermalm

Hälsoprojektet på Södermalm Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Modul 6: Integraler och tillämpningar Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas

Läs mer

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Idag Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Vad är ett beroende? Vad gör man om det blivit fel? Vad är en normalform? Hur når man de olika normalformerna? DD1370 (Föreläsning 6) Databasteknik

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma. Goda Exempel Salaortens Ryttarförening Salaortens Ryttarföreningen kände att de ville kunna hjälpa till på något sätt hösten 2015 då det kom så många barn från bl.a. Syrien. -Vi kände att den miljö som

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4

Läs mer

Föreläsning 5: Rekursion

Föreläsning 5: Rekursion Föreläsning 5: Rekursion Vi har tidigare sett att man kan dela upp problem i mindre bitar med hjälp av underprogram, vilket är ett utmärkt sätt att lösa problem. Detta är ganska lätt att rita upp för sig

Läs mer

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö I programmet finns 11 olika aktiviteter för att träna varje bokstav och på att känna igen ord. För varje bokstav kan olika övningsblad skrivas ut: Inledningsvis väljer du vilken bokstav du vill öva på.

Läs mer

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.

Läs mer

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Koll på cashen - agera ekonomicoach! För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt? VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån

Läs mer

De två första korten Tidig position

De två första korten Tidig position De två första korten Tidig position Hold em är ett positionsspel, och förmodligen mer än någon annan form av poker. Det beror på att knappen anger spelarnas turordning under satsningsrundorna. (Enda undantaget

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Facit åk 6 Prima Formula

Facit åk 6 Prima Formula Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 3 Algebra och samband Sidan 95 1 a 12 cm (3 4 cm) b Han vet inte att uttrycket 3s betyder 3 s eller s + s + s 2 a 5x b 6y c 12z 3 a 30 cm (5 6 cm) b 30 cm (6 5 cm) Sidan

Läs mer

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder

Läs mer