Fritt fram. för friluftsliv. Tema natur- och kulturturism. Naturturism i medvind. växa hållbart. Men utmaningar saknas inte.

Transkript

1 Fritt fram för friluftsliv Tema natur- och kulturturism Naturturism i medvind Men utmaningar saknas inte. Konsten att växa hållbart Västsvenska turistrådet ska visa vägen. LET g0 The SCOTTISH WAY Besök i Cairngorms National Park, Skottland.

2 Tankesmedja för friluftsliv 2012 Hållbarhet en ledstjärna Fritt fram för friluftsliv baseras på föredrag, diskussioner och workshops vid Tankesmedjan för friluftsliv på Djurönäset utanför Stockholm våren Huvudarrangör för årets smedja var Naturvårdsverket i samarbete med ytterligare 20 myndigheter och organisationer: Boverket, Centrum för naturvägledning, forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Handisam, Hav- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Konsumentverket, Lantbrukarnas riksförbund, Miljödepartementet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Statens folkhälsoinstitut, Svenska ekoturismföreningen, Svenska turisföreningen, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Kultur- och Fritidschefers förening, Tillväxtverket och Ungdomsstyrelsen. Naturvårdsverket: Sveriges miljömyndighet med ansvar för att bland annat bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv. Maria Ågren, Generaldirektör, Naturvårdsverket Christina Lugnet, Generaldirektör, Tillväxtverket Generaldirektörerna Maria Ågren, Naturvårdsverket och Christina Lugnet, Tillväxtverket öppnade 2012 års Tankesmedja för friluftsliv. - Vistelse i naturen friluftsliv och naturturism har stor betydelse för både hälsa och välbefinnande, betonade Maria Ågren. Det kan vara egna upplevelser eller sådana som förmedlas via guider. Båda är lika viktiga, naturupplevelser är grunden för förståelse av naturen och i förlängningen för hållbar utveckling. Christina Lugnet knöt an till naturupplevelsernas ekonomiska värde, Sverige tjänar på att ha en frisk natur som lockar besökare. Det skapar underlag för regional utveckling och entreprenörskap. Framtiden konstaterades ljus: - Besöksnäringen växer mest av alla näringar i Sverige just nu, berättade Christina Lugnet. Efterfrågan från omvärlden är stor, Sverige ses som ett land med vacker natur. Samtidigt konstaterade de båda invigningstalarna att det är en balansgång att utveckla naturnära turism här krävs att man ser till att det sker på ett varsamt sätt och så att det fungerar för företagen. Hållbarhetens alla dimensioner bör vara ledstjärnan i utvecklingen. - Vi måste nå en tillväxt och en tillgänglighet som fungerar utan att komma i konflikt med andra intressen, sade Maria Ågren och Christina Lugnet. Här gäller det att vrida och vända på utmaningar, lyfta på stenar och hitta lösningar här kommer också Tankesmedjan in som en arena för dialog och kunskapsutbyte. - En viktig utgångspunkt är att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla de små företag som arbetar med spännande upplevelser för besökare, det är därför ange läget att tillsammans ta fram en gemensam, strategisk utvecklingsplattform för turistiskt företagande i naturnära miljöer, avslutade Christina Lugnet. Maria Ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket Christina Lugnet, generaldirektör, Tillväxtverket Projektledare: Christina Frimodig Omslagsfoto: Vandring med Vägvisaren samiska upplevelser. Foto: Staffan Widstrand Foto baksida: Maria Kvarnbäck och Susanne Liljenström. Text: Maria Kvarnbäck / Precis Kommunikation Form: Kaigan TBK ISBN: Innehåll Förord sid 2 Naturturism näring med potential sid 3 Turismen växlar upp fördubbling till 2020 sid 4 På samma spelplan sid 6 Med blick för landskapet sid 7 Let go the Scottish way sid 8 Fritt flöde i turismens nervbanor sid 10 Döden i grytan matlagning med förhinder sid 12 Mark till låns, men till vilket pris? sid 14

3 Foto: Staffan Widstrand/Ekoturismföreningen Full fart framåt, men förutsättningarna för naturturismen kan förbättras. Naturturism näring med potential Älg- och bäversafari, fjällvandringar med packren, vargspaning, hummerfiske och eremitläger. Svensk naturturism lockar allt fler. Tanke smedjan 2012 gav inblick i livet som företagare inom naturturism, men också i den komplexa verklighet man verkar. Ekoturismföreningen pekade på näringens stora potential som tillväxtmotor liksom på nyttan av att fler hittar ut i naturen. Turistföretagande med naturupplevelser som bas växer, men potentialen är enligt Ekoturismföreningen inte på långa vägar utnyttjad. Med rätt stimulans och undanröjda hinder kan näringen i avsevärt högre grad än idag bidra till tillväxt, sysselsättning och en livskraftig landsbygd. Stöd motiverat Entreprenörerna måste göra jobbet, men hjälp på traven är enligt branschorganisationen motiverat; näringen präglas av fåmansföretag, är personalintensiv och tampas med samma regelverk som större företag i resebranschen. Ekoturismföreningen vill också se en rättvis konkurrens mellan offentliga instanser, andra privata och ideella aktörer. Budskapet är tydligt: - Utnyttja företagen som den tillväxtmotor de är, de ger sysselsättning inte bara i det egna företaget, de driver tillväxt inom allt från lokalt hantverk till uthyrning av boende, mat och lanthandlare. Finess krävs Samverkan kan lösa upp knutar för näringen, men är också viktig för att skydda naturresurserna från slitage och störningar. Något som bland annat uppmärksammas i Naturvårdsverkets pågående arbete med översyn av möjligheterna till turism i skyddade områden. Men samverkansvägen kräver finess flera deltagare vittnade om behovet av tydliga mål och struktur, politisk förankring, lokalt engagemang och bra processledare när allt från myndigheter till samebyar, intresseorganisationer och företag ska sitta vid samma bord. Goda exempel Goda exempel på både metod och resultat lyftes fram under smedjan. Fjällforum i Sylarna tecknades av Svenska Turistföreningen som en spännande typ av samverkansform för att hantera intressekonflikter, hitta lösningar och nå en gemensam målbild. I Stockholms skärgård visar Skärgårdsstrategin hur framgångsrik samverkan kan främjas och organiseras. Här har dialogen mellan en rad lokala och regionala aktörer med koppling till skärgården och besöksnäring utmynnat i en gemensam ambition att sätta utvecklingen av besöksnäringen i Stockholms skärgård i fokus. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar besöksnäring med bevarade och stärkta natur- och kulturvärden. Långsiktighet önskas Naturturismföretagandet vädrar morgonluft, men för att lyfta krävs enligt Ekoturismföreningen en långsiktig planering, ökat fokus och målmedveten prioritering utifrån långsiktiga och överenskomna utvecklingslinjer. Läs mer om utmaningar och möjligheter för naturoch kulturturismen längre fram i denna skrift. 3

4 Foto: Astrid Lindgrens värld Kulturturism i större skala, Astrid Lindgrens värld i småländska Vimmerby. Turismen växlar upp fördubbling till 2020 Svensk turism lägger in ännu en växel. Omsättningen ska fördubblas till år Branschorganisationen Svensk Turism har tagit fram en strategi för hur det ska gå till. Fler lockbeten med Astrid Lindgrens och ishotellets dragningskraft liksom bättre samarbete mellan entreprenörer är viktiga steg på vägen. Strategin mot en fördubbling av turismens omsättning lanserades 2010 och börjar nu ge avtryck runt om i landet i regionala och lokala tillväxtstrategier. Strategin innehåller en imponerande målbild med tusentals möjliga nya arbetstillfällen och ett finansiellt språng från dagens 250 miljarder kr i omsättning till det dubbla år Både utländska och svenska resenärer står i fokus. En nyckel till framgång är utveckling av fler exportmogna destinationer. Idag har Sverige ett 15-tal sådana resemål som håller kvalitet och kan ta emot en stor volym av besökare. Ett exempel är ishotellet i Jukkasjärvi, en unik upplevelse med gästnätter under säsongen 2011/2012. Summan av delarna Magnus Nilsson, vd för Svensk Turism, pratar vo lym, exportvärde och destinationer med internationell slagkraft. Finns det plats för småskalighet och naturturism? - Absolut, säger Magnus Nilsson. Naturen kommer högt upp på listan över anledningar att resa till Sverige. En reseanledning kan vara summan av delarna tillsammans kan flera mindre entreprenörer skapa en destination med stark dragningskraft. Men entreprenörerna måste jobba med sina besöksmål. Reseanledningen är a och o, men det räcker inte med att det är vackert, besökaren måste ha något att göra också. De måste bo bra och äta gott. Rådet till entreprenörer är att samarbeta, utveckla sina produkter och tjänster, sin image och nogsamt analysera vad målgruppen vill ha och vad man kan ta betalt för. Det ska inte vara dyrt, utan prisvärt. 4

5 Ser framtiden an Exportmogna destinationer som drar tiotusentals besökare var kommer hållbarheten in? Är det överhuvudtaget hållbart med en fördubbling av turismen? - Det är viktigt att betänka att vi pratar om en framtida vision år 2020, säger Magnus Nilsson. Själv är han övertygad om att vi då reser på ett effektivare och Magnus Nilsson mer miljövänligt sätt. Och det måste inte finnas någon motsättning mellan ett större besöksmål och hållbarhet. Astrid Lindgrens värld lyfts fram som ett exempel, här har man bland annat konsekvent jobbat med ekologisk och närproducerad mat. För att garantera tillräcklig volym på närproducerade varor har man slutit avtal med lokala leverantörer. Istället för pommes frites och hamburgare vankas här hemgjord pannbiff med rå vara från en fläskproducent någon mil utanför Vimmerby. Allt i enlighet med andan i Astrid Lindgrens sagovärld. - Det visar hur en större destination kan skapa tillväxt också för mindre, gröna leverantörer, avrundar Nilsson. Tillväxtverket samordnar och utvecklar Tillväxtverket ansvarar för turism och besöksnäringsfrågor i Sverige. Tillsammans med VisitSweden ska myndigheten bland annat samordna nationella myndigheters insatser inom turism. Våren 2012 fick myndigheten också i uppdrag av regeringen att under en treårsperiod göra extra insatser för att stärka och utveckla hållbara turistdestinationer samt för att stärka innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. Inom ramen för uppdraget kommer ett mindre antal destinationer med potential att bli exportmogna att utifrån särskilda kriterier, kunna ansöka om medel från programmet Hållbar destinationsutveckling. Kunskap, verktyg och metoder som utvecklas i samband med insatserna ska göras tillgängliga för andra företag och destinationer i hela landet. Satsningen omfattar totalt 60 miljoner kronor. Läs mer: och mötesplats för offentliga aktörer och företag inom besöksnäringen. Växa är stort, växa rätt är större Turismen ska öka, men den måste växa på rätt sätt. I Västsverige pågår ett pilotprojekt som ska visa hela den svenska besöksnäringen vägen mot hållbarhet. Hållbar besöksnäring är arbetsnamnet på projektet med syftet att styra besöksnäringen i hållbar riktning. Arbetet bedrivs av Västsvenska turistrådet och finansieras av Tillväxtverket. Uppdraget är att i samråd med branschen och myndigheter, ta fram en kvalitetsoch hållbarhetssäkring för hela Sveriges besöksnäring. - Systemet utvecklas och anpassas för att passa allt från mindre ekoturistföretag till bed- and breakfast och större företag inom resebranschen, berättar Christian Åberg, rådgivare vid Västsvenska turistrådet. Idéer och kunskap hämtas bland annat från Scottland och Nya Zeeland, länder med erfarenhet av nationella system för kvalitet och hållbarhet. Företag i Västra Götaland blir först ut och testar under 2012 systemet på försök. - Det svenska systemet blir frivilligt för näringen och bygger på regelbunden rådgivning och tester enligt fastställda kriterier, berättar Christian Åberg. Hållbarhetens alla dimensioner bedöms, systemet är gästorienterat och hela flödet från gästens ankomst till avfärd synas. I fråga om miljö och resurseffektivitet bedöms bland annat avfallshantering, vattenförbrukning och inköp, men också hur företaget beaktar natur- och kulturarvet. Märkningen ska fungera parallellt med annan kvalitetsmärkning. En 5-gradig skala från acceptabel till världsklass ska stimulera förtagen till ett ständigt förbättringsarbete. - Målet är att bygga världens bästa kvalitetssäkringssystem, säger Christian Åberg. Klart för användning ska det vara Foto: KARIN BJÖRK 5

6 Foto: Sven-Erik Magnusson Flodbåten, Vattenriket. Foto: Sven-Erik Magnusson På samma spelplan Naturum Vattenriket. Hur står det till med lagspelet i naturen? Förr tog frivilliga organisationer ut oss ut i naturen. Idag är det fler spelare på banan, föreningslivet samsas ofta med både offentliga och privata aktörer. Kan gratis lån av fiskespön pågå sida vid sida med uthyrning av utrustning via en fiskeentreprenör som vill leva på sin näring? Gränserna mellan ideell, offentlig och privat verksamhet kan dras på olika sätt. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike visar att med en öppen attityd och bra dialog finns det vägar som fungerar. I nordskånska Kristianstad finns naturen mitt i staden, på fem minuters promenad från centrum når man det kommunägda naturum Vatten riket. Här blir ett vattensjukt landskap vattenrikt och aktiviteter med koppling till natur och kultur ordnas året om. - Örnarna på vintern, tranor på våren, på försommaren kikar vi på spovar och njuter av livet på strandängarna, berättar Karin Magntorn, entusiastisk föreståndare vid naturum. Under högsommaren kan landskapet upptäckas med båt eller varför inte prova nyheten malsafari när Vattenriket genomför prov fiske av mal i augusti. Smörjmedel För aktiviteter i området svarar både naturum, privata entreprenörer och föreningar. - Dialog och bra planering lägger grunden för samarbetet, säger Karin Magntorn. I en särskild sa m rådsgrupp diskuteras allt från praktisk verksamhet till värdegrunden för Vattenriket. Årets aktiviteter läggs fast i ett programråd där många deltar. Naturums program kan puffa för både ideella arrangemang och privata givet att de passar in på temat. Besökaren uppmanas att utforska Vattenriket på egen hand eller ta hjälp av ett ekoturistiskt företag. Man kan också boka en guide på naturum. Risk för Karin Magntorn 6

7 konkurrens mellan privat och offentligt? -Vi tar betalt för guidning av grupper med avgifter som matchar de privata entreprenörernas utbud, förklarar Magntorn som framhåller att det naturligtvis också ordnas många föredrag och gratis aktiviteter för familjer och skolor. Själva besökscentrat naturum hyrs ut för konferenser och möten, även det till en hyra som motsvarar den för jämförbara lokaler i staden. En lägre taxa gäller dock för skolor och föreningsliv. - I övrigt väljer vi nischer där vi inte konkurrerar. Ett trovärdigt samarbete kräver ömsesidig respekt för varandras villkor. och katalysator I Vattenriket finns två turbåtsentreprenörer. Vattenriket väntade fem år att den första skulle etablera sig och stöttade sedan med guidekunskap och information om var verksamheten lämpade sig bäst. Något recept på hur man får fart på entreprenörerna har hon inte, men uthållighet är viktigt. Att öppna marknader för det privata genom att visa på hur en naturupplevelse kan göras hållbar, attraktiv och intressant leder i rätt riktning. Samarbete nyckel Samarbete med lokalbefolkning, markägare och ideellt föreningsliv är grundläggande. -När tranorna kommer och bönderna upplever det som besvärande startar trangruppen i Vattenriket en stödmatning. Vi kör guidningar till platsen i samarbete med Studiefrämjandet, den lokala fågelföreningen guidar och byalaget tar hand om parkeringen och serverar korv. Fler aktörer Nya privata aktörer välkomnas och verksamhetsidéer diskuteras inom ramen för ett grönt nätverk. Hittills har det enlig Karin Magntorn inte varit några svåra gränsdragningar där man tvingats välja bort entreprenörer, men man räknar med att det framöver kommer fler aktörer som vill dra nytta av naturresurserna. Kriterier kan komma att behövas för att göra ett urval till fördel för gröna företag, helst vill man se ett rikstäckande system. Slåtter en kulturupplevelse mitt i naturen. Med blick för landskapet En bortglömd husgrund, rösen från en svunnen tid, kittlande sägner och traditioner. I skuggan av naturturismen växer kulturturismen, ett förtagande med kulturen i alla sina former och format som rekvisita. Med vaket öga hjälper Ann-Carlott Hajdu-Rafis, rådgivare vid länsstyrelsen i Västra Götaland, småföretagare att utveckla sin lantgårdsdestination med hjälp av landskapet och dess natur- och kulturvärden. Foto: Ann-charlott Hajud-Rafis Många sätter likhetstecken mellan natur- och kulturturism. Men när bladet tas från munnen är det oftast naturturism som får störst uppmärksamhet. Olyckligt, tycker Ann-Charlott som vill att natur och kultur ska ses som den helhet det är. - Det hänger ihop, biologisk mångfald och naturupplevelser är i många fall resultatet av generationers formande av landskapet. Och det ena stärker det andra, naturen blir oftast mer intressant om den sätts in i ett sammanhang. Varför glider då så ofta kulturdimensionen åt sidan? - Kanske att vi inte har tillräcklig tilltro till kulturen, vi tror kanske inte att den är tillräckligt intressant, resonerar Ann-Charlott. Ofta får hon höra att just på den här gården finns nog inget intressant att berätta om. Men ack så fel. Kulturen är långt mer än bara byggnader, i rådgivarens ögon har alla platser en historia och berättelser värda att lyssna till. Själv är hon ofta ute på gårdsbesök för att bistå småföretagare inom turismnäringen att upptäcka och beskriva resurser på de egna markerna. En vandring runt ägorna kan bli en glad överraskning för dem båda. - Vid ett besök på en gård i Bohuslän med uthyrning av bäddar hittade vi till exempel fornminnen som inte var dokumenterade och spår av odlingsmark från före 1700-talet. - Ägaren har med tillstånd av myndigheterna varsamt röjt fram sin kulturskatt och planerar guidningar i markerna i kombination med sina boendeerbjudanden. Kul turvärdena kan därmed bidra till att besökaren får en bra upplevelse och kommer tillbaks, säger Ann- Charlott. Ann-Charlott Haidu-Rafis 7

8 Let go the Scottish way En nationalpark med ett 50-tal anställda, men utan parkvakter. Och där tillsyn och besökscentra sköts av lokalbefolkningen med ett mindre driftbidrag från parkledningen. Hur kan det fungera? Och vad gör egentligen parkens egen personal? Cairngorms nationalpark i Skottland statuerar ett tänkvärt exempel på förvaltning i en tid när nationalparker förväntas leverera allt mer. Duncan Bryden, expert inom lokal utveckling och miljöfrågor. - Där, säger Duncan Bryden och pekar med fingret på kartan över nationalparken. Bryden är rådgivare i frågor om lokal utveckling och miljö inom Cairngorms National Park, hans finger sitter klistrat nere i parkens södra del, här finns den senaste i raden av egendomar som ivrigt väntat på att få använda parkens logotyp. För parkens varumärke är enligt Duncan Bryden otroligt viktig för markägare och de turistiska företagen i området. Så viktig att de är beredda att göra ett jobb för att parken ska fungera. Markägarna delar ansvaret för tillsyn och svarar för parkvakter, rangers, som jobbar enligt parkens föreskrifter. Situationen är 8 resultatet av ett målmedvetet arbete för delaktighet och för att förmedla känslan av att lokalbefolkningen äger parken, berättar Duncan Bryden. - Logotypen är parkens och lokalsamhällenas, inte administrationens, poängterar Bryden. Naturligt med tanke på markägandet, till skillnad mot svenska nationalparker äger staten här bara en mindre del av marken. Merparten av nationalparken är privatägd. Staten har lagt ut spelregler för området, bästa efterlevnad bedöms nås genom samverkan. Balansakt fortsätter Med sina kvadratkilometer är Cairngorms National Park Storbrittanniens största nationalpark. I parkens mitt finns ett vildmarksområde med urskog och några av landets högsta bergstoppar. Inom parkens gränser bor cirka personer fördelade på flera mindre samhällen. Området präglas av storslagen natur, men också av landsbygdsproblem som utflyttning och höga huspriser. Och liksom i många andra områden finns här en historia av konkurrens om naturresurser. Balansakten mellan bevarande och utveckling fortsätter. Parken har som mål att främja ekonomisk och social utveckling av områdets samhällen, ett kontroversiellt mål i mång I fokus, lokalbefolkningen. as ögon. Bland målen finns också det högst rankade; att bevara och stärka områdets natur- och kulturvärden. Vid målkonflikter gäller det senare, men utveckling måste tillåtas inom rimliga gränser, säger Bryden. Just nu planeras för bebyggelseutveckling i utkanten av ett av parkens samhällen för att råda bot på bostadsbrist. Tar ansvar Delaktighet från breda skaror av befolkningen är parkens måtto. I parkens styrelse sitter lokala representanter och en rad samrådsgrupper har etablerats på olika teman. Duncan Bryden uppskattar att un Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority

9 Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority Flitigt friluftsliv i Cairngorms National Park, Skottland. Caringorms National Park tar emot 1,3 miljoner besökare varje år. gefär hälften av parkens personalstyrka jobbar med olika typer av samverkansprojekt, något han menar är en nyckel till framgång och acceptans för parkens regelverk. Lokalbefolkningen tar ansvar för och drar nytta av parken på flera sätt, till exempel är besökscentra och guidning i huvudsak baserat på lokala initiativ. - Det är inte så viktigt för besökaren vem de möter, de vill ha ett bra bemötande och uppleva parken, säger Duncan som har regelbundna träffar med både parkvakter och guider. Med en tydlig strategi för hållbar turism och ett grönt nätverk för företag, försöker nationalparken upp mana entreprenörer att satsa på kvalitet och hållbarhet. Att utveckla parken som en turistdestination ses som en möjlighet till tillväxt och naturförståelse, en möjlighet som dock måste matchas med ett ansvar att ge besökare en exceptionell upplevelse samtidigt som hänsyn till naturmiljön ges högsta prioritet. Satsa på dialogen Rådet till svenska förvaltare av skyddade områden är att våga bjuda in till dialog med sikte på att nå bredd och representativitet. Men partnerskap och bra samråd uppstår inte av sig självt, de måste nogsamt arbetas fram och bygga på ett ömsesidigt förtroende och intresse av att lyssna och lära. En mångfald av kommunikationsformer behöver användas, öppna möten och transparens i parkledningens arbete är viktiga inslag. Duncan Bryden betonar vikten av att vara tydlig gentemot alla intressenter med vad som är acce ptabelt och inte. Intressenterna måste inse att sitta vid samma bord betyder inte att man alltid får som man vill. - Sometimes you have to be cruel to be nice, konstaterar Duncan. Men samförståndet ska värnas parken ska skydda naturen, men den har också till uppgift att hjälpa boende att samarbeta och den ska leverera nytta tillbaka till de skotska invånarna. Sverige: turism i skyddad natur utreds I 18 av Sveriges 29 nationalparker råder förbud mot kommersiell verksamhet, Naturvårdsverket ser nu över reglerna, syftet är att tillmötesgå ökad efterfrågan från besöksnäringen och göra de fina naturområdena tillgängliga för fler utan att naturmiljön tar skada. Genom dispenser och dialog med förvaltare finns redan idag småskalig turism i flera av de aktuella nationalparkerna. Men situationen upplevs som ohållbar i takt med att intresset för småskalig och äventyrsbaserad turism ökar. Naturvårdsverket tar parallellt fram en vägledning för hållbar turism i skyddade områden samt en vägledning för tillgänglighet. Nationalparker dit det är enkelt att resa kan vara särskilt viktiga att utveckla för turism. Planering för ökat antal besökare samt metoder för att kanalisera besökare kan göra det möjligt ta emot fler. Arbete för ökad tillgänglighet i vissa delar av nationalparkerna kan gå hand i hand med ett begränsat tillträde i andra delar. - Sverige har mycket att lära av andra länder i fråga om naturturistiskt utbud och målgruppstänkande, säger Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket och ger några exempel: En smart placerad fågelkikare riktad mot ett rovfågelbo är ett sätt att ge en naturupplevelse utan att störa. Ett vildmarkscenter lockar många besökare, men kan också göra det enklare att styra dem till ett visst område och sprida ut besöken över årstiderna. - Möjligheter finns, men naturskyddet är förstås viktigt. Parallellt med ett ökat friluftsliv måste vi också bli bättre på att visa vad de skyddade områdena står för och vilka värden som finns där. 9

10 Fritt flöde i turismens nervbanor? Samtal om infrastruktur Går tåget till Kiruna nästa sommar? Kan bilen tankas på destinationen och finns det möjlighet att handla mat? Tar fjällstationen betalkort? Infrastruktur för naturoch kulturturism är ett komplext ämne med stor betydelse för både besökare och entreprenörer. Därom råder enighet mellan både näring, myndigheter och trafikplanerare. Men utmaningar finns, på Tankesmedjan för friluftsliv uttrycktes behov av en part som tar ett helhetsansvar. Många färdsätt bär till Strömstad. -Turismen har en viktig uppgift när det gäller att visa vad man har för behov av att komma med i planeringen av framtidens infrastruktur, manade Solweig Adolfsson, turistansvarig vid Trafikverket. Det gäller även mindre orter och destinationer. På myndighetens agenda för att främja turismnäringen finns bland annat policy för skyltning, ambitioner om att utveckla cykelturismen genom att binda samman leder och göra det enklare att ta med cykeln på tåg samt verka för smidiga bytespunkter. Service försvinner Magnus Ling, generalsekreterare och vd för STF, målade upp en alarmerande bild av turismens förutsättningar på landsbygden. Service på landsbygden försvinner, tankställen och butiker läggs ner, tele- och kommunikations Foto: KARIN BJÖRK nätet brister. Fjällstationer i väglöst land har som regel inga elektroniska betalningsfunktioner. Kravet på rening av dricksvatten i fjällen ställer till problem för fjällstationerna. - Problemet är att ingen tar ett helhetsansvar för att skapa den infrastruktur som kan ge en ökning av turismen, påpekade Ling. Idag är det politiska ansvaret delat på sju departement. Vi vet att vi tappar resenärer när trafiken brister. Ändringar skylls på för svag efterfrågan, men utan långsiktighet i trafik- och infrastrukturplaneringen kan vi inte se till att den ökar. Helhet behövs Thomas Bergenfeldt entreprenör inom naturturism i företaget Stockholm Adventures har lång erfarenhet av naturturism. Nuvarande mission är att visa huvudstadens natur utifrån mottot stora upplevelser, små strapatser. Utländska resenärer står på kö, men ska de flyga till Sverige, frågade Thomas som pekade på behovet av en bra tågtrafik från utlandet. Här krävs bland annat koordinering av biljettsystem och marknadsföring på andra språk. - Turistisk infrastruktur är en fråga om ett helhetstänk från ankomst till avfärd. Komfort måste vägas in i mat, resor och boende. Arbete för ökad cykelturism kräver inte bara nya cykelleder, utan också information om var man kan bo och äta. Resegaranti Reglerna om resegaranti lyftes fram som ett bekymmersamt område. Lagstiftningen har sin grund i ett EU-direktiv och ger konsumenten rätt till ersättning för bland annat inställda resor. Även mindre reseföretag måste som regel ställa resegaranti om transporter ingår. Det kräver i sin tur att betydande kapital kan ställas som säkerhet, vilket för många entreprenörer innebär tunga krav på bankgaranti. Arbetet för att skapa en infrastruktur som stödjer ökad turism innehåller många utmaningar. Dennis Bederoff från Tillväxtverket reste frågan om näringen på ett tydligare sätt kan visa vilka resandeströmmar som kan förväntas för att ge underlag för en mer långsiktig planering. Samverkan i viktiga utvecklingsfrågor konstaterades vara en nyckel för att komma framåt. 10

11 5 frågor till miljöminister Lena Ek Miljöminister Lena Ek (c) Klimatmål och miljömål klarar vi dem med ett ökat resande? - Det gäller förstås för arrangören att förpacka sin resa eller destination på ett hållbart sätt. Hur resandet ser ut i framtiden vet vi inte riktigt. Teknikutveckling av motorer och bränslen går fort, även inom flyget. Inom arbetet men en plan för ett Sverige utan klimatgasutsläpp Färdplan 2050, bedömer expertmyndigheter och branschen att transportsektorn på sikt kan bli fri från klimatutsläpp. Det tror jag också. Klimatutmaningen kräver politisk kraftsamling blir det något krut över till friluftsfrågorna? - Klimat, friluftsliv och naturturism hänger ihop. Jag tror att engagemang för de stora, globala frågor som klimatets förändring kommer ur ett eget intresse för naturen och miljön. Därför är det otroligt viktigt med friluftsliv och naturupplevelser, vi människor måste ut i naturen av flera skäl. När turismen ökar, har regeringen beredskap inför konflikter med t ex naturvård och markägande? - Såklart att många intressen berörs om många fler ska vistas ute i naturen i en eller annan form. Jag har regelbunden dialog med både natur-/ miljöorganisationer och företagsorganisationer. För mig som politiker handlar det om att skaffa kunskap genom till exempel forskning och att rama in de eventuella värden som står på spel. Och förstås lösa upp eventuella konflikter. Tankesmedjan är en viktig arena för att alla ska kunna ventilera sina synpunkter, få ny kunskap, kanske vidga vyerna och lära av andra. Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att se över förbudet mot kommersiell verksamhet i nationalparker varför? - Kanske måste vi ha en mer öppen attityd i vissa områden. Jag vill att det ska vara enkelt att komma ut. Alla områden lämpar sig inte för en stor mängd besökare, men i andra fall kan kanske naturvård och turism samsas. Det är särskilt viktigt att funktionshindrade får hjälp att komma ut, till exempel på hästryggen. Hur konsumerar du själv natur? - Jag försöker komma ut så mycket som möjligt oavsett var jag är, i Sverige eller utomlands. Annars har jag förmånen att bo på en av landets vackraste platser och njuter av naturen runt knuten. (Lena Ek bor i Gryts skärgård i Östergötland). Naturen i fokus för framtidens turist Naturupplevelser det är vad svenskarna helst vill fylla sin semester med. Åtminstone enligt STFs underökning av framtidens koncept för resande. Inte mindre än 14 trender märks i svaren, fram växer bilden av en mångsidig framtida natur- och kulturturist. Bilden av hur vi vill turista i framtiden är inte entydig. Här finns vildmarkstrenden med längtan efter orörd och vild natur, här finns också jakten på aktiva upplevelser och Se- Sverige-trenden med målinriktade resor runt i vårt avlånga land. Dessutom finns exotismtrenden med besök på exotiska platser och utposter i alla väderstreck, hemvändare och sökandet efter ostörd ensamhet. vara bokningsbart på Internet. Gourmettrenden är tydlig, god vällagad mat står högt på kravlistan för framtidens njutningslystna resenär. Matresor där traktens specialiteter utforskas blir allt vanligare. Kulturevenemang lockar till resande liksom vår historia, nedlagda industrier blir till museer och monument som kan locka stora besökarskaror. Enligt undersökningen bryr vi oss också om miljön, ett resande som tar hänsyn till hållbarhet och miljö blir allt viktigare. Intresset för tågresor uppges öka, boendet ska vara miljöanpassat och hållbart liksom råvarorna till mat som serveras. Undersökningen om framtida resetrender gjordes av STF Gemensamt är att man önskar sig god service och att resan bara ska vara ett knapptryck bort, hela paketet ska helst 11

12 Foto: Tobias Elvhage Matlagning utomhus svårt för den som vill göra rätt. Döden i grytan matlagning med förhinder Tänk dig en kryddstark chili över öppen eld. Eller en enkel middag hemma hos värdarna på det lilla ensligt belägna bed- and breakfast som passeras på kajakturen. Nej och nja, i princip bara om maten tillagats i godkänt kök, säger livsmedelslagstiftningen. Hopplöst, suckar entreprenörer som vill se lättnader i regelverket för att ge naturturismen bättre förutsättningar. Krav på omfattande resegaranti så fort transporter inkluderas, olika momssatser för olika delar av resan och beroende på av vem kunden bokat sin upplevelse samt snåriga regler för servering av lagad mat; den som vill satsa på småskalig natur- och kulturturism måste rusta sig med en god portion uthållighet och tid för pappersarbete. Knixet har ofta sin grund i paketkonceptet där flera olika typer av tjänster kombineras i den upplevelse som företagaren tillhandahåller. - För små, personalintensiva företag som vill göra rätt blir den administrativa bördan ofta tuff, säger Tomas Bergenfeldt, vd för naturturismföretaget Stockholm Adventures. Utmaningen att kunna erbjuda kunderna mat i fält är en svår nöt att knäcka. - Lagstiftningen ska garantera hälsa och trygghet, men den begränsar effektivt möjligheten att kunna erbjuda mat bortom restaurangkökens domäner, menar Tomas Bergenfeldt som beklagar att lagen där Riktlinjer ska visa vägen Det är kommunernas livsmedelsinspektörer som avgör om och vilken mat företaget kan få tillstånd att erbjuda. Dagens lagstiftning ger möjligheter, men otydligheter tillsammans med brister i kunskapen om matsäkerhet har skapat tolkningsutrymme och lett till ibland godtyckliga beslut, menar Per Nilsson, expert på matsäkerhet inom företaget Profox. För att öka tydligheten och nå samstämmighet mellan kommuners bedömning har Jordbruksverket givit måltidsentreprenörerna Progrezzum i uppdrag att ta fram branschriktliner. Utomhusmatlagning är en av de grenar där reglerna nu tydliggörs. Det ska bland annat bli enklare att få veta vad man behöver tillstånd för, vad man får göra utan tillstånd och var farorna ligger. Enligt Per Nilsson kan riktlinjerna bli det verktyg som företagarna efterlyser. Förslagen lämnas till Livsmedelsverket för granskning under våren 2012, förhoppningen är att de kan antas under året. FAKTA/Livsmedelslagstiftningen ställer inga krav på dig som lagar mat för egen och dina närmastes måltider. Men den som lagar mat till andra utanför det privata har ett ansvar för att maten är säker (artikel 14 i EG-förordningen nr 178/2002). Blir någon sjuk så kan du få betala skadestånd för det lidande du orsakat. Särskilda regler gäller för rörliga verksamheter och/eller tillfälliga lokaler som i första hand används som privata bostäder, men där man regelbundet bereder livsmedel som ska släppas ut på marknaden. Lokalernas utformning och lämplighet, personlig hygien, utrustning, rengöring, dricksvatten, kylförvaring, med mera avgör vad du kan få tillstånd att göra. Lagstiftningen lägger inget direkt hinder mot matlagning utomhus. 12

13 Foto: Glenn Mattsing Tomas Bergenfeldt med ofta tar bort möjligheten att sitta ner och äta en god middag med värdarna på boendet. - För många av mina besökare är möjligheten att äta tillsammans med lokalbefolkningen en viktig del av upplevelsen, säger Tomas. Och framförallt när man slagit läger eller inkvarterat sig på sitt boende vill man inte sätta sig i en följebil och åka två mil till närmaste pizzeria. Äta lagad mat under bar himmel anses i princip inte möjligt. Ett kryphål är att lagen inte ställer några krav om man lagar mat till sig själv, att låta deltagarna laga maten själva kan därmed öppna dörrar. Men det bedöms inte hållbart i längden. - Matsäkerheten är viktig, men det borde gå att utveckla ett light-regelverk som gör det möjligt att erbjuda mat ute och äta hos små leverantörer under godkända former, anser Tomas. Krav på en dagskurs i livsmedelshygien kan vara en byggsten. Örebro bäst på friluftsliv 2012 Örebro kommun knep priset som bästa friluftslivskommun Bakom utmärkelsen med syftet att stärka och stimulera friluftslivet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och Ekoturismföreningen. Motiveringen till valet av Örebro kommun lyder: Örebro har under flera år arbetat offensivt med friluftsfrågor och skapat en arena för natur- och kulturturism. Kommunens framgångsrika arbete bygger på samverkan inom kommunen och med privata markägare, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Kommunen arbetar för att bygga en attraktiv stad för Örebroarna. Den säkerställer grönområden genom kommunala naturoch kulturreservat men återskapar också naturoch kulturlandskap för friluftsliv. Kommunen arbetar med tillgänglighet, genom att skapa stigar för funktionsnedsatta och nya rastplatser och raststugor. Kommunens översiktplan innehåller långsiktiga planer för friluftsliv där de pekar ut områden för friluftsliv med företräde framför andra intressen. Hälsa och friluftsliv beaktas tidigt i den fysiska planeringen. I Örebro finns också en attraktiv naturskola. Utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2012 baseras på en enkät som besvarades av 254 av landets 290 kommuner. Undersökningen har fokuserat på tre områden: planer för friluftsliv, information och samarbeten kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv. Läs mer: Glada representanter för Örebro kommun, Jan Alinski, Björn Sundin och Malin Björk, tog emot priset för Sveriges friluftskommun i Stockholm den 15 mars

14 Mark till låns, men till vilket pris? Foto: KARIN BJÖRK Ska organiserade utflykter i naturen i framtiden kräva avtal med markägare? Tvingande krav för naturturismföretag om tillstånd för att färdas över annans mark en utopi eller snar verklighet? LRF vill helst se en skärpning i lagstiftningen som stärker markägarens rätt vid turistisk verksamhet på dennes mark. Lagkravet står mot uppfattningen om att nyttja dagens förvaltning bättre och söka samförstånd. Allemansrättens kärna, principen om att inte störa, inte förstöra bör räcka enligt den utredning om allemansrätten som nyligen avslutats. Slitage, bärplockning, markskador, störningar och möjligheter för andra att tjäna pengar på privat mark oroar markägarintressen som vill lyfta ut organiserad, kommersiell verksamhet ur den grundlagsskyddade alle ma n s rätten. Ekoturismföreningen och andra företrädare för naturbaserade verksamheter motsätter sig en sådan utveckling som man menar skulle försvåra och på vissa platser helt hindra naturturism. Man betonar att uttag av bär inte ska likställas med naturturism och att de bekymmer som markägare rapporterat till största delen orsakats av enskilda, privata utövare inte av organiserad verksamhet. Klas Sandell, professor i kulturgeografi och Margareta Svenning, jurist, hade under 2011 forskningsmedel från Naturvårdsverket för att utreda allemansrätten. En slutsats är att allemansrätten kan omfatta kommersiell verksamhet, men att allemansrättens kärna behöver stärkas. Myndigheter och friluftsorganisationer är positiva till utredningen, markägarorganisationer är mindre positiva. Färden går vidare. På Tankesmedjan för friluftsliv vände deltagarna på nya stenar i jakten på framkomliga vägar. Bland rösterna hördes bland annat: Allemansrätten får bära skulden för nedskräpning, skadegörelse och terrängkörning som är förbjudet i annan lagstiftning. Polisen måste beivra dessa brott. Brott mot allemansrätten måste beivras, polisen måste ta till krafttag när fel begås. Det är viktigt och självklart att ha dialog med markägaren, särskilt om det pågår verksamhet på fastigheten, till exempel jord- och skogbruk. Beredskap för att förebygga konflikter måste finnas. Om störningar inträffar kan en fond med medel för åtgärder för att iordningsställa platsen underlätta processen. Det är också viktigt att hjälpa markägare att komma tillrätta med störningar i efterhand. Anmälningsplikt så att man i efterhand kan komma i kontakt med den som bedrivit verksamhet är ett sätt. Satsa på information om allemansrättens innebörd inte störa, inte förstöra och ta fram förslag till samarbetsavtal för till exempel ridande och markägare. Sök regionala lösningar utifrån hur problemet ser ut i området. Den påverkan eller störning som aktuell aktivitet ger bör vara utgångspunkten för eventuella åtgärder. Skaffa bättre kunskap om de faktiska problemen. Är det organiserad verksamhet eller enskilda och okunniga ut övare som är det största problemet för markägaren? Mer och nyanserad kunskap om problemet behövs! 14

15 Allemansrätten och markägande saken i korthet: FREDRIK BONDE Lantbrukarnas Riksförbund, - Ur ett markägarperspektiv kan man inte tala om allemansrätten utan att samtidigt tala om den privata äganderätten, menar LRF:s chefsjurist Fredrik Bonde. Allemansrätten är att betrakta som en inskränkning i äganderätten. Den är något som markägaren måste tåla, utan rätt till kompensation. - LRF vill ändå slå vakt om den grund för människors möjlighet att fritt vistas i naturen som allemansrätten ger. Den är ett viktigt inslag i den svenska kulturen som ska respekteras. Motiven till behov av översyn av allemansrätten kommer av friluftslivets förändring och motorisering samt av den organiserade naturturismens ökning. LRF ser två parallella vägar; lagstiftning och utökat krav på samarbete. Helst vill man reglera så att organiserad, kommersiell verksamhet alltid ska ha samtycke av markägare. Ett förslag till ny lagstiftning med den innebörden har lämnats till regeringen. - Ett organiserat nyttjande av allemansrättsligt tillgänglig mark bör alltid bygga på ett gott samarbete med markägare, betonar Fredrik Bonde. Ulf Loven Ekoturismföreningen - En lagstiftning enligt LRF:s förslag skulle effektivt sopa bort den värdeskapande ekoturismen helt i onödan, säger Ulf Loven, ordförande i Ekoturismföreningen. Ointresserade markägare skulle då enkelt kunna spärra tillgången till stora naturområden med negativa effekter för både besökare och boende. - Med kunskap, tydlighet och seriösa aktörer kan frågan om nyttjande av privat mark lösas inom dagens förvaltningssystem. Miljöbalkens möjlighet att kräva anmälningsplikt för till exempel fisketurism och på så sätt styra bort från ur miljösynvinkel känsliga områden kan till exempel användas i större utsträckning än idag. Uttag av bär från annans mark bör enligt Loven inte blandas samman med naturturismen. Att guida en grupp i skogen är inte uttag av en naturresurs, naturguiden får betalt för sitt kunnande och den tjänst hon/han erbjuder. Tjänstens värde kommer av personens förmåga att guida och vägleda, inte nödvändigtvis av den mark personen står på. - Där det behövs råder idag en harmonisk balans där företagaren kan förhandla sig fram till rimliga arvoden med markägaren. Låt den balansen bestå. Tio mål för friluftslivspolitiken Naturvårdsverket föreslår tio mål för friluftslivspolitiken. Förslagen till mål har tagits fram på uppdrag av regeringen och omfattar friluftslivets hela bredd och många dimensioner. Här finns mål för tillgänglighet, tätortsnära natur, skolans roll, behovet av samverkan, friluftslivet roll för folkhälsan liksom mål för allemansrätten. I höst väntas svar på förslaget i form av en skrivelse eller proposition. Förslagen har tagits fram via en omfattande process med bland annat viktiga inspel från deltagarna i Tankesmedjan för friluftsliv Utgångspunkten för arbetet har varit regeringens proposition Framtidens friluftsliv 2009/10:238. Utöver målen har Naturvårdsverket också givit förslag på hur målen kan följas upp och vilka problem som behöver lösas. Cirka 20 myndigheter och organisationer har arbetat aktivt i tio nätverk för att ta fram underlag till målen, 111 organisationer lämnade synpunkter när förslagen under 2011 skickades på remiss. Samtliga mål med tillhörande beskrivningar hittar du här (NV rapport 6476) Dialog om allemansrätten: Hösten 2011 Margareta Svenning, naturvårdsjurist och Klas Sandell, professor i kulturgeografi, presenterar en utredning om allemansrätten. Dec 2011 feb 2012 Naturvårdsverket tar emot synpunkter från allmänheten på utredningen. Dec 2011-feb 2012 Naturvårdverket hämtar in synpunkter från myndigheter och organisationer. Sommar, höst 2012 Naturvårdsverket genomför dialogmöten utifrån inkomna synpunkter. Tanken är att en bred dialog ska ringa in ett antal knäckfrågor och samla synpunkter för att försöka lösa dessa inom ramen för befintlig lagstiftning. 15

16 Vägvisare på webben Ekoturismföreningen arbetar för mer och bättre ekoturism, en turism som bevarar och tar ansvar för ömtålig natur och kultur, både i Sverige och utomlands. Mötesplats på internet för aktörer inom turism. Marknadsplats för leverantörer av naturupp levelser i Sverige. Nytt från forskningsfronten; kunskap om friluftsliv och naturturism från forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Fakta om allemansrätt, arbete med friluftsliv, naturvård och turism i skyddade områden etc. Om samordning och utveckling av besöks näring i vid bemärkelse. Nätverket Naturens år tipsar om utflykter och om projekt inom naturvägledning. Fängelsehålor, fyrstationer och anrika byggnader. Statens fastighetsverk tipsar och tar hand om svenska kulturskatter. Riksantikvarieämbetet informerar om svenska kultur arv och landskapskonventionens roll för turism. FörTur, Föreningen Turism i Sverige är en ideell intresseorganisation för svensk turism. Kosläpp och gårdsturism, Lantbrukarnas riksförbund informerar om upplevelser kopplat till lantbruket. Information och fakta för dig som vill upptäcka och uppleva skogen. Centrum för naturvägledning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Praktiska tips och metoder för framgångsrik naturvägledning. Naturvårdsverket SE Stockholm. Besöksadress: Stockholm: Valhallavägen 195. Östersund: Forskarens väg 5 (Campus Östersund, hus Ub). Tel: , fax: , e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma. Internet: