Fritt fram. för friluftsliv. Tema natur- och kulturturism. Naturturism i medvind. växa hållbart. Men utmaningar saknas inte.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritt fram. för friluftsliv. Tema natur- och kulturturism. Naturturism i medvind. växa hållbart. Men utmaningar saknas inte."

Transkript

1 Fritt fram för friluftsliv Tema natur- och kulturturism Naturturism i medvind Men utmaningar saknas inte. Konsten att växa hållbart Västsvenska turistrådet ska visa vägen. LET g0 The SCOTTISH WAY Besök i Cairngorms National Park, Skottland.

2 Tankesmedja för friluftsliv 2012 Hållbarhet en ledstjärna Fritt fram för friluftsliv baseras på föredrag, diskussioner och workshops vid Tankesmedjan för friluftsliv på Djurönäset utanför Stockholm våren Huvudarrangör för årets smedja var Naturvårdsverket i samarbete med ytterligare 20 myndigheter och organisationer: Boverket, Centrum för naturvägledning, forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Handisam, Hav- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Konsumentverket, Lantbrukarnas riksförbund, Miljödepartementet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Statens folkhälsoinstitut, Svenska ekoturismföreningen, Svenska turisföreningen, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Kultur- och Fritidschefers förening, Tillväxtverket och Ungdomsstyrelsen. Naturvårdsverket: Sveriges miljömyndighet med ansvar för att bland annat bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv. Maria Ågren, Generaldirektör, Naturvårdsverket Christina Lugnet, Generaldirektör, Tillväxtverket Generaldirektörerna Maria Ågren, Naturvårdsverket och Christina Lugnet, Tillväxtverket öppnade 2012 års Tankesmedja för friluftsliv. - Vistelse i naturen friluftsliv och naturturism har stor betydelse för både hälsa och välbefinnande, betonade Maria Ågren. Det kan vara egna upplevelser eller sådana som förmedlas via guider. Båda är lika viktiga, naturupplevelser är grunden för förståelse av naturen och i förlängningen för hållbar utveckling. Christina Lugnet knöt an till naturupplevelsernas ekonomiska värde, Sverige tjänar på att ha en frisk natur som lockar besökare. Det skapar underlag för regional utveckling och entreprenörskap. Framtiden konstaterades ljus: - Besöksnäringen växer mest av alla näringar i Sverige just nu, berättade Christina Lugnet. Efterfrågan från omvärlden är stor, Sverige ses som ett land med vacker natur. Samtidigt konstaterade de båda invigningstalarna att det är en balansgång att utveckla naturnära turism här krävs att man ser till att det sker på ett varsamt sätt och så att det fungerar för företagen. Hållbarhetens alla dimensioner bör vara ledstjärnan i utvecklingen. - Vi måste nå en tillväxt och en tillgänglighet som fungerar utan att komma i konflikt med andra intressen, sade Maria Ågren och Christina Lugnet. Här gäller det att vrida och vända på utmaningar, lyfta på stenar och hitta lösningar här kommer också Tankesmedjan in som en arena för dialog och kunskapsutbyte. - En viktig utgångspunkt är att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla de små företag som arbetar med spännande upplevelser för besökare, det är därför ange läget att tillsammans ta fram en gemensam, strategisk utvecklingsplattform för turistiskt företagande i naturnära miljöer, avslutade Christina Lugnet. Maria Ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket Christina Lugnet, generaldirektör, Tillväxtverket Projektledare: Christina Frimodig Omslagsfoto: Vandring med Vägvisaren samiska upplevelser. Foto: Staffan Widstrand Foto baksida: Maria Kvarnbäck och Susanne Liljenström. Text: Maria Kvarnbäck / Precis Kommunikation Form: Kaigan TBK ISBN: Innehåll Förord sid 2 Naturturism näring med potential sid 3 Turismen växlar upp fördubbling till 2020 sid 4 På samma spelplan sid 6 Med blick för landskapet sid 7 Let go the Scottish way sid 8 Fritt flöde i turismens nervbanor sid 10 Döden i grytan matlagning med förhinder sid 12 Mark till låns, men till vilket pris? sid 14

3 Foto: Staffan Widstrand/Ekoturismföreningen Full fart framåt, men förutsättningarna för naturturismen kan förbättras. Naturturism näring med potential Älg- och bäversafari, fjällvandringar med packren, vargspaning, hummerfiske och eremitläger. Svensk naturturism lockar allt fler. Tanke smedjan 2012 gav inblick i livet som företagare inom naturturism, men också i den komplexa verklighet man verkar. Ekoturismföreningen pekade på näringens stora potential som tillväxtmotor liksom på nyttan av att fler hittar ut i naturen. Turistföretagande med naturupplevelser som bas växer, men potentialen är enligt Ekoturismföreningen inte på långa vägar utnyttjad. Med rätt stimulans och undanröjda hinder kan näringen i avsevärt högre grad än idag bidra till tillväxt, sysselsättning och en livskraftig landsbygd. Stöd motiverat Entreprenörerna måste göra jobbet, men hjälp på traven är enligt branschorganisationen motiverat; näringen präglas av fåmansföretag, är personalintensiv och tampas med samma regelverk som större företag i resebranschen. Ekoturismföreningen vill också se en rättvis konkurrens mellan offentliga instanser, andra privata och ideella aktörer. Budskapet är tydligt: - Utnyttja företagen som den tillväxtmotor de är, de ger sysselsättning inte bara i det egna företaget, de driver tillväxt inom allt från lokalt hantverk till uthyrning av boende, mat och lanthandlare. Finess krävs Samverkan kan lösa upp knutar för näringen, men är också viktig för att skydda naturresurserna från slitage och störningar. Något som bland annat uppmärksammas i Naturvårdsverkets pågående arbete med översyn av möjligheterna till turism i skyddade områden. Men samverkansvägen kräver finess flera deltagare vittnade om behovet av tydliga mål och struktur, politisk förankring, lokalt engagemang och bra processledare när allt från myndigheter till samebyar, intresseorganisationer och företag ska sitta vid samma bord. Goda exempel Goda exempel på både metod och resultat lyftes fram under smedjan. Fjällforum i Sylarna tecknades av Svenska Turistföreningen som en spännande typ av samverkansform för att hantera intressekonflikter, hitta lösningar och nå en gemensam målbild. I Stockholms skärgård visar Skärgårdsstrategin hur framgångsrik samverkan kan främjas och organiseras. Här har dialogen mellan en rad lokala och regionala aktörer med koppling till skärgården och besöksnäring utmynnat i en gemensam ambition att sätta utvecklingen av besöksnäringen i Stockholms skärgård i fokus. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar besöksnäring med bevarade och stärkta natur- och kulturvärden. Långsiktighet önskas Naturturismföretagandet vädrar morgonluft, men för att lyfta krävs enligt Ekoturismföreningen en långsiktig planering, ökat fokus och målmedveten prioritering utifrån långsiktiga och överenskomna utvecklingslinjer. Läs mer om utmaningar och möjligheter för naturoch kulturturismen längre fram i denna skrift. 3

4 Foto: Astrid Lindgrens värld Kulturturism i större skala, Astrid Lindgrens värld i småländska Vimmerby. Turismen växlar upp fördubbling till 2020 Svensk turism lägger in ännu en växel. Omsättningen ska fördubblas till år Branschorganisationen Svensk Turism har tagit fram en strategi för hur det ska gå till. Fler lockbeten med Astrid Lindgrens och ishotellets dragningskraft liksom bättre samarbete mellan entreprenörer är viktiga steg på vägen. Strategin mot en fördubbling av turismens omsättning lanserades 2010 och börjar nu ge avtryck runt om i landet i regionala och lokala tillväxtstrategier. Strategin innehåller en imponerande målbild med tusentals möjliga nya arbetstillfällen och ett finansiellt språng från dagens 250 miljarder kr i omsättning till det dubbla år Både utländska och svenska resenärer står i fokus. En nyckel till framgång är utveckling av fler exportmogna destinationer. Idag har Sverige ett 15-tal sådana resemål som håller kvalitet och kan ta emot en stor volym av besökare. Ett exempel är ishotellet i Jukkasjärvi, en unik upplevelse med gästnätter under säsongen 2011/2012. Summan av delarna Magnus Nilsson, vd för Svensk Turism, pratar vo lym, exportvärde och destinationer med internationell slagkraft. Finns det plats för småskalighet och naturturism? - Absolut, säger Magnus Nilsson. Naturen kommer högt upp på listan över anledningar att resa till Sverige. En reseanledning kan vara summan av delarna tillsammans kan flera mindre entreprenörer skapa en destination med stark dragningskraft. Men entreprenörerna måste jobba med sina besöksmål. Reseanledningen är a och o, men det räcker inte med att det är vackert, besökaren måste ha något att göra också. De måste bo bra och äta gott. Rådet till entreprenörer är att samarbeta, utveckla sina produkter och tjänster, sin image och nogsamt analysera vad målgruppen vill ha och vad man kan ta betalt för. Det ska inte vara dyrt, utan prisvärt. 4

5 Ser framtiden an Exportmogna destinationer som drar tiotusentals besökare var kommer hållbarheten in? Är det överhuvudtaget hållbart med en fördubbling av turismen? - Det är viktigt att betänka att vi pratar om en framtida vision år 2020, säger Magnus Nilsson. Själv är han övertygad om att vi då reser på ett effektivare och Magnus Nilsson mer miljövänligt sätt. Och det måste inte finnas någon motsättning mellan ett större besöksmål och hållbarhet. Astrid Lindgrens värld lyfts fram som ett exempel, här har man bland annat konsekvent jobbat med ekologisk och närproducerad mat. För att garantera tillräcklig volym på närproducerade varor har man slutit avtal med lokala leverantörer. Istället för pommes frites och hamburgare vankas här hemgjord pannbiff med rå vara från en fläskproducent någon mil utanför Vimmerby. Allt i enlighet med andan i Astrid Lindgrens sagovärld. - Det visar hur en större destination kan skapa tillväxt också för mindre, gröna leverantörer, avrundar Nilsson. Tillväxtverket samordnar och utvecklar Tillväxtverket ansvarar för turism och besöksnäringsfrågor i Sverige. Tillsammans med VisitSweden ska myndigheten bland annat samordna nationella myndigheters insatser inom turism. Våren 2012 fick myndigheten också i uppdrag av regeringen att under en treårsperiod göra extra insatser för att stärka och utveckla hållbara turistdestinationer samt för att stärka innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. Inom ramen för uppdraget kommer ett mindre antal destinationer med potential att bli exportmogna att utifrån särskilda kriterier, kunna ansöka om medel från programmet Hållbar destinationsutveckling. Kunskap, verktyg och metoder som utvecklas i samband med insatserna ska göras tillgängliga för andra företag och destinationer i hela landet. Satsningen omfattar totalt 60 miljoner kronor. Läs mer: och mötesplats för offentliga aktörer och företag inom besöksnäringen. Växa är stort, växa rätt är större Turismen ska öka, men den måste växa på rätt sätt. I Västsverige pågår ett pilotprojekt som ska visa hela den svenska besöksnäringen vägen mot hållbarhet. Hållbar besöksnäring är arbetsnamnet på projektet med syftet att styra besöksnäringen i hållbar riktning. Arbetet bedrivs av Västsvenska turistrådet och finansieras av Tillväxtverket. Uppdraget är att i samråd med branschen och myndigheter, ta fram en kvalitetsoch hållbarhetssäkring för hela Sveriges besöksnäring. - Systemet utvecklas och anpassas för att passa allt från mindre ekoturistföretag till bed- and breakfast och större företag inom resebranschen, berättar Christian Åberg, rådgivare vid Västsvenska turistrådet. Idéer och kunskap hämtas bland annat från Scottland och Nya Zeeland, länder med erfarenhet av nationella system för kvalitet och hållbarhet. Företag i Västra Götaland blir först ut och testar under 2012 systemet på försök. - Det svenska systemet blir frivilligt för näringen och bygger på regelbunden rådgivning och tester enligt fastställda kriterier, berättar Christian Åberg. Hållbarhetens alla dimensioner bedöms, systemet är gästorienterat och hela flödet från gästens ankomst till avfärd synas. I fråga om miljö och resurseffektivitet bedöms bland annat avfallshantering, vattenförbrukning och inköp, men också hur företaget beaktar natur- och kulturarvet. Märkningen ska fungera parallellt med annan kvalitetsmärkning. En 5-gradig skala från acceptabel till världsklass ska stimulera förtagen till ett ständigt förbättringsarbete. - Målet är att bygga världens bästa kvalitetssäkringssystem, säger Christian Åberg. Klart för användning ska det vara Foto: KARIN BJÖRK 5

6 Foto: Sven-Erik Magnusson Flodbåten, Vattenriket. Foto: Sven-Erik Magnusson På samma spelplan Naturum Vattenriket. Hur står det till med lagspelet i naturen? Förr tog frivilliga organisationer ut oss ut i naturen. Idag är det fler spelare på banan, föreningslivet samsas ofta med både offentliga och privata aktörer. Kan gratis lån av fiskespön pågå sida vid sida med uthyrning av utrustning via en fiskeentreprenör som vill leva på sin näring? Gränserna mellan ideell, offentlig och privat verksamhet kan dras på olika sätt. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike visar att med en öppen attityd och bra dialog finns det vägar som fungerar. I nordskånska Kristianstad finns naturen mitt i staden, på fem minuters promenad från centrum når man det kommunägda naturum Vatten riket. Här blir ett vattensjukt landskap vattenrikt och aktiviteter med koppling till natur och kultur ordnas året om. - Örnarna på vintern, tranor på våren, på försommaren kikar vi på spovar och njuter av livet på strandängarna, berättar Karin Magntorn, entusiastisk föreståndare vid naturum. Under högsommaren kan landskapet upptäckas med båt eller varför inte prova nyheten malsafari när Vattenriket genomför prov fiske av mal i augusti. Smörjmedel För aktiviteter i området svarar både naturum, privata entreprenörer och föreningar. - Dialog och bra planering lägger grunden för samarbetet, säger Karin Magntorn. I en särskild sa m rådsgrupp diskuteras allt från praktisk verksamhet till värdegrunden för Vattenriket. Årets aktiviteter läggs fast i ett programråd där många deltar. Naturums program kan puffa för både ideella arrangemang och privata givet att de passar in på temat. Besökaren uppmanas att utforska Vattenriket på egen hand eller ta hjälp av ett ekoturistiskt företag. Man kan också boka en guide på naturum. Risk för Karin Magntorn 6

7 konkurrens mellan privat och offentligt? -Vi tar betalt för guidning av grupper med avgifter som matchar de privata entreprenörernas utbud, förklarar Magntorn som framhåller att det naturligtvis också ordnas många föredrag och gratis aktiviteter för familjer och skolor. Själva besökscentrat naturum hyrs ut för konferenser och möten, även det till en hyra som motsvarar den för jämförbara lokaler i staden. En lägre taxa gäller dock för skolor och föreningsliv. - I övrigt väljer vi nischer där vi inte konkurrerar. Ett trovärdigt samarbete kräver ömsesidig respekt för varandras villkor. och katalysator I Vattenriket finns två turbåtsentreprenörer. Vattenriket väntade fem år att den första skulle etablera sig och stöttade sedan med guidekunskap och information om var verksamheten lämpade sig bäst. Något recept på hur man får fart på entreprenörerna har hon inte, men uthållighet är viktigt. Att öppna marknader för det privata genom att visa på hur en naturupplevelse kan göras hållbar, attraktiv och intressant leder i rätt riktning. Samarbete nyckel Samarbete med lokalbefolkning, markägare och ideellt föreningsliv är grundläggande. -När tranorna kommer och bönderna upplever det som besvärande startar trangruppen i Vattenriket en stödmatning. Vi kör guidningar till platsen i samarbete med Studiefrämjandet, den lokala fågelföreningen guidar och byalaget tar hand om parkeringen och serverar korv. Fler aktörer Nya privata aktörer välkomnas och verksamhetsidéer diskuteras inom ramen för ett grönt nätverk. Hittills har det enlig Karin Magntorn inte varit några svåra gränsdragningar där man tvingats välja bort entreprenörer, men man räknar med att det framöver kommer fler aktörer som vill dra nytta av naturresurserna. Kriterier kan komma att behövas för att göra ett urval till fördel för gröna företag, helst vill man se ett rikstäckande system. Slåtter en kulturupplevelse mitt i naturen. Med blick för landskapet En bortglömd husgrund, rösen från en svunnen tid, kittlande sägner och traditioner. I skuggan av naturturismen växer kulturturismen, ett förtagande med kulturen i alla sina former och format som rekvisita. Med vaket öga hjälper Ann-Carlott Hajdu-Rafis, rådgivare vid länsstyrelsen i Västra Götaland, småföretagare att utveckla sin lantgårdsdestination med hjälp av landskapet och dess natur- och kulturvärden. Foto: Ann-charlott Hajud-Rafis Många sätter likhetstecken mellan natur- och kulturturism. Men när bladet tas från munnen är det oftast naturturism som får störst uppmärksamhet. Olyckligt, tycker Ann-Charlott som vill att natur och kultur ska ses som den helhet det är. - Det hänger ihop, biologisk mångfald och naturupplevelser är i många fall resultatet av generationers formande av landskapet. Och det ena stärker det andra, naturen blir oftast mer intressant om den sätts in i ett sammanhang. Varför glider då så ofta kulturdimensionen åt sidan? - Kanske att vi inte har tillräcklig tilltro till kulturen, vi tror kanske inte att den är tillräckligt intressant, resonerar Ann-Charlott. Ofta får hon höra att just på den här gården finns nog inget intressant att berätta om. Men ack så fel. Kulturen är långt mer än bara byggnader, i rådgivarens ögon har alla platser en historia och berättelser värda att lyssna till. Själv är hon ofta ute på gårdsbesök för att bistå småföretagare inom turismnäringen att upptäcka och beskriva resurser på de egna markerna. En vandring runt ägorna kan bli en glad överraskning för dem båda. - Vid ett besök på en gård i Bohuslän med uthyrning av bäddar hittade vi till exempel fornminnen som inte var dokumenterade och spår av odlingsmark från före 1700-talet. - Ägaren har med tillstånd av myndigheterna varsamt röjt fram sin kulturskatt och planerar guidningar i markerna i kombination med sina boendeerbjudanden. Kul turvärdena kan därmed bidra till att besökaren får en bra upplevelse och kommer tillbaks, säger Ann- Charlott. Ann-Charlott Haidu-Rafis 7

8 Let go the Scottish way En nationalpark med ett 50-tal anställda, men utan parkvakter. Och där tillsyn och besökscentra sköts av lokalbefolkningen med ett mindre driftbidrag från parkledningen. Hur kan det fungera? Och vad gör egentligen parkens egen personal? Cairngorms nationalpark i Skottland statuerar ett tänkvärt exempel på förvaltning i en tid när nationalparker förväntas leverera allt mer. Duncan Bryden, expert inom lokal utveckling och miljöfrågor. - Där, säger Duncan Bryden och pekar med fingret på kartan över nationalparken. Bryden är rådgivare i frågor om lokal utveckling och miljö inom Cairngorms National Park, hans finger sitter klistrat nere i parkens södra del, här finns den senaste i raden av egendomar som ivrigt väntat på att få använda parkens logotyp. För parkens varumärke är enligt Duncan Bryden otroligt viktig för markägare och de turistiska företagen i området. Så viktig att de är beredda att göra ett jobb för att parken ska fungera. Markägarna delar ansvaret för tillsyn och svarar för parkvakter, rangers, som jobbar enligt parkens föreskrifter. Situationen är 8 resultatet av ett målmedvetet arbete för delaktighet och för att förmedla känslan av att lokalbefolkningen äger parken, berättar Duncan Bryden. - Logotypen är parkens och lokalsamhällenas, inte administrationens, poängterar Bryden. Naturligt med tanke på markägandet, till skillnad mot svenska nationalparker äger staten här bara en mindre del av marken. Merparten av nationalparken är privatägd. Staten har lagt ut spelregler för området, bästa efterlevnad bedöms nås genom samverkan. Balansakt fortsätter Med sina kvadratkilometer är Cairngorms National Park Storbrittanniens största nationalpark. I parkens mitt finns ett vildmarksområde med urskog och några av landets högsta bergstoppar. Inom parkens gränser bor cirka personer fördelade på flera mindre samhällen. Området präglas av storslagen natur, men också av landsbygdsproblem som utflyttning och höga huspriser. Och liksom i många andra områden finns här en historia av konkurrens om naturresurser. Balansakten mellan bevarande och utveckling fortsätter. Parken har som mål att främja ekonomisk och social utveckling av områdets samhällen, ett kontroversiellt mål i mång I fokus, lokalbefolkningen. as ögon. Bland målen finns också det högst rankade; att bevara och stärka områdets natur- och kulturvärden. Vid målkonflikter gäller det senare, men utveckling måste tillåtas inom rimliga gränser, säger Bryden. Just nu planeras för bebyggelseutveckling i utkanten av ett av parkens samhällen för att råda bot på bostadsbrist. Tar ansvar Delaktighet från breda skaror av befolkningen är parkens måtto. I parkens styrelse sitter lokala representanter och en rad samrådsgrupper har etablerats på olika teman. Duncan Bryden uppskattar att un Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority

9 Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority Foto: CNPA, Cairngorms National Park Authority Flitigt friluftsliv i Cairngorms National Park, Skottland. Caringorms National Park tar emot 1,3 miljoner besökare varje år. gefär hälften av parkens personalstyrka jobbar med olika typer av samverkansprojekt, något han menar är en nyckel till framgång och acceptans för parkens regelverk. Lokalbefolkningen tar ansvar för och drar nytta av parken på flera sätt, till exempel är besökscentra och guidning i huvudsak baserat på lokala initiativ. - Det är inte så viktigt för besökaren vem de möter, de vill ha ett bra bemötande och uppleva parken, säger Duncan som har regelbundna träffar med både parkvakter och guider. Med en tydlig strategi för hållbar turism och ett grönt nätverk för företag, försöker nationalparken upp mana entreprenörer att satsa på kvalitet och hållbarhet. Att utveckla parken som en turistdestination ses som en möjlighet till tillväxt och naturförståelse, en möjlighet som dock måste matchas med ett ansvar att ge besökare en exceptionell upplevelse samtidigt som hänsyn till naturmiljön ges högsta prioritet. Satsa på dialogen Rådet till svenska förvaltare av skyddade områden är att våga bjuda in till dialog med sikte på att nå bredd och representativitet. Men partnerskap och bra samråd uppstår inte av sig självt, de måste nogsamt arbetas fram och bygga på ett ömsesidigt förtroende och intresse av att lyssna och lära. En mångfald av kommunikationsformer behöver användas, öppna möten och transparens i parkledningens arbete är viktiga inslag. Duncan Bryden betonar vikten av att vara tydlig gentemot alla intressenter med vad som är acce ptabelt och inte. Intressenterna måste inse att sitta vid samma bord betyder inte att man alltid får som man vill. - Sometimes you have to be cruel to be nice, konstaterar Duncan. Men samförståndet ska värnas parken ska skydda naturen, men den har också till uppgift att hjälpa boende att samarbeta och den ska leverera nytta tillbaka till de skotska invånarna. Sverige: turism i skyddad natur utreds I 18 av Sveriges 29 nationalparker råder förbud mot kommersiell verksamhet, Naturvårdsverket ser nu över reglerna, syftet är att tillmötesgå ökad efterfrågan från besöksnäringen och göra de fina naturområdena tillgängliga för fler utan att naturmiljön tar skada. Genom dispenser och dialog med förvaltare finns redan idag småskalig turism i flera av de aktuella nationalparkerna. Men situationen upplevs som ohållbar i takt med att intresset för småskalig och äventyrsbaserad turism ökar. Naturvårdsverket tar parallellt fram en vägledning för hållbar turism i skyddade områden samt en vägledning för tillgänglighet. Nationalparker dit det är enkelt att resa kan vara särskilt viktiga att utveckla för turism. Planering för ökat antal besökare samt metoder för att kanalisera besökare kan göra det möjligt ta emot fler. Arbete för ökad tillgänglighet i vissa delar av nationalparkerna kan gå hand i hand med ett begränsat tillträde i andra delar. - Sverige har mycket att lära av andra länder i fråga om naturturistiskt utbud och målgruppstänkande, säger Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket och ger några exempel: En smart placerad fågelkikare riktad mot ett rovfågelbo är ett sätt att ge en naturupplevelse utan att störa. Ett vildmarkscenter lockar många besökare, men kan också göra det enklare att styra dem till ett visst område och sprida ut besöken över årstiderna. - Möjligheter finns, men naturskyddet är förstås viktigt. Parallellt med ett ökat friluftsliv måste vi också bli bättre på att visa vad de skyddade områdena står för och vilka värden som finns där. 9

10 Fritt flöde i turismens nervbanor? Samtal om infrastruktur Går tåget till Kiruna nästa sommar? Kan bilen tankas på destinationen och finns det möjlighet att handla mat? Tar fjällstationen betalkort? Infrastruktur för naturoch kulturturism är ett komplext ämne med stor betydelse för både besökare och entreprenörer. Därom råder enighet mellan både näring, myndigheter och trafikplanerare. Men utmaningar finns, på Tankesmedjan för friluftsliv uttrycktes behov av en part som tar ett helhetsansvar. Många färdsätt bär till Strömstad. -Turismen har en viktig uppgift när det gäller att visa vad man har för behov av att komma med i planeringen av framtidens infrastruktur, manade Solweig Adolfsson, turistansvarig vid Trafikverket. Det gäller även mindre orter och destinationer. På myndighetens agenda för att främja turismnäringen finns bland annat policy för skyltning, ambitioner om att utveckla cykelturismen genom att binda samman leder och göra det enklare att ta med cykeln på tåg samt verka för smidiga bytespunkter. Service försvinner Magnus Ling, generalsekreterare och vd för STF, målade upp en alarmerande bild av turismens förutsättningar på landsbygden. Service på landsbygden försvinner, tankställen och butiker läggs ner, tele- och kommunikations Foto: KARIN BJÖRK nätet brister. Fjällstationer i väglöst land har som regel inga elektroniska betalningsfunktioner. Kravet på rening av dricksvatten i fjällen ställer till problem för fjällstationerna. - Problemet är att ingen tar ett helhetsansvar för att skapa den infrastruktur som kan ge en ökning av turismen, påpekade Ling. Idag är det politiska ansvaret delat på sju departement. Vi vet att vi tappar resenärer när trafiken brister. Ändringar skylls på för svag efterfrågan, men utan långsiktighet i trafik- och infrastrukturplaneringen kan vi inte se till att den ökar. Helhet behövs Thomas Bergenfeldt entreprenör inom naturturism i företaget Stockholm Adventures har lång erfarenhet av naturturism. Nuvarande mission är att visa huvudstadens natur utifrån mottot stora upplevelser, små strapatser. Utländska resenärer står på kö, men ska de flyga till Sverige, frågade Thomas som pekade på behovet av en bra tågtrafik från utlandet. Här krävs bland annat koordinering av biljettsystem och marknadsföring på andra språk. - Turistisk infrastruktur är en fråga om ett helhetstänk från ankomst till avfärd. Komfort måste vägas in i mat, resor och boende. Arbete för ökad cykelturism kräver inte bara nya cykelleder, utan också information om var man kan bo och äta. Resegaranti Reglerna om resegaranti lyftes fram som ett bekymmersamt område. Lagstiftningen har sin grund i ett EU-direktiv och ger konsumenten rätt till ersättning för bland annat inställda resor. Även mindre reseföretag måste som regel ställa resegaranti om transporter ingår. Det kräver i sin tur att betydande kapital kan ställas som säkerhet, vilket för många entreprenörer innebär tunga krav på bankgaranti. Arbetet för att skapa en infrastruktur som stödjer ökad turism innehåller många utmaningar. Dennis Bederoff från Tillväxtverket reste frågan om näringen på ett tydligare sätt kan visa vilka resandeströmmar som kan förväntas för att ge underlag för en mer långsiktig planering. Samverkan i viktiga utvecklingsfrågor konstaterades vara en nyckel för att komma framåt. 10

11 5 frågor till miljöminister Lena Ek Miljöminister Lena Ek (c) Klimatmål och miljömål klarar vi dem med ett ökat resande? - Det gäller förstås för arrangören att förpacka sin resa eller destination på ett hållbart sätt. Hur resandet ser ut i framtiden vet vi inte riktigt. Teknikutveckling av motorer och bränslen går fort, även inom flyget. Inom arbetet men en plan för ett Sverige utan klimatgasutsläpp Färdplan 2050, bedömer expertmyndigheter och branschen att transportsektorn på sikt kan bli fri från klimatutsläpp. Det tror jag också. Klimatutmaningen kräver politisk kraftsamling blir det något krut över till friluftsfrågorna? - Klimat, friluftsliv och naturturism hänger ihop. Jag tror att engagemang för de stora, globala frågor som klimatets förändring kommer ur ett eget intresse för naturen och miljön. Därför är det otroligt viktigt med friluftsliv och naturupplevelser, vi människor måste ut i naturen av flera skäl. När turismen ökar, har regeringen beredskap inför konflikter med t ex naturvård och markägande? - Såklart att många intressen berörs om många fler ska vistas ute i naturen i en eller annan form. Jag har regelbunden dialog med både natur-/ miljöorganisationer och företagsorganisationer. För mig som politiker handlar det om att skaffa kunskap genom till exempel forskning och att rama in de eventuella värden som står på spel. Och förstås lösa upp eventuella konflikter. Tankesmedjan är en viktig arena för att alla ska kunna ventilera sina synpunkter, få ny kunskap, kanske vidga vyerna och lära av andra. Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att se över förbudet mot kommersiell verksamhet i nationalparker varför? - Kanske måste vi ha en mer öppen attityd i vissa områden. Jag vill att det ska vara enkelt att komma ut. Alla områden lämpar sig inte för en stor mängd besökare, men i andra fall kan kanske naturvård och turism samsas. Det är särskilt viktigt att funktionshindrade får hjälp att komma ut, till exempel på hästryggen. Hur konsumerar du själv natur? - Jag försöker komma ut så mycket som möjligt oavsett var jag är, i Sverige eller utomlands. Annars har jag förmånen att bo på en av landets vackraste platser och njuter av naturen runt knuten. (Lena Ek bor i Gryts skärgård i Östergötland). Naturen i fokus för framtidens turist Naturupplevelser det är vad svenskarna helst vill fylla sin semester med. Åtminstone enligt STFs underökning av framtidens koncept för resande. Inte mindre än 14 trender märks i svaren, fram växer bilden av en mångsidig framtida natur- och kulturturist. Bilden av hur vi vill turista i framtiden är inte entydig. Här finns vildmarkstrenden med längtan efter orörd och vild natur, här finns också jakten på aktiva upplevelser och Se- Sverige-trenden med målinriktade resor runt i vårt avlånga land. Dessutom finns exotismtrenden med besök på exotiska platser och utposter i alla väderstreck, hemvändare och sökandet efter ostörd ensamhet. vara bokningsbart på Internet. Gourmettrenden är tydlig, god vällagad mat står högt på kravlistan för framtidens njutningslystna resenär. Matresor där traktens specialiteter utforskas blir allt vanligare. Kulturevenemang lockar till resande liksom vår historia, nedlagda industrier blir till museer och monument som kan locka stora besökarskaror. Enligt undersökningen bryr vi oss också om miljön, ett resande som tar hänsyn till hållbarhet och miljö blir allt viktigare. Intresset för tågresor uppges öka, boendet ska vara miljöanpassat och hållbart liksom råvarorna till mat som serveras. Undersökningen om framtida resetrender gjordes av STF Gemensamt är att man önskar sig god service och att resan bara ska vara ett knapptryck bort, hela paketet ska helst 11

12 Foto: Tobias Elvhage Matlagning utomhus svårt för den som vill göra rätt. Döden i grytan matlagning med förhinder Tänk dig en kryddstark chili över öppen eld. Eller en enkel middag hemma hos värdarna på det lilla ensligt belägna bed- and breakfast som passeras på kajakturen. Nej och nja, i princip bara om maten tillagats i godkänt kök, säger livsmedelslagstiftningen. Hopplöst, suckar entreprenörer som vill se lättnader i regelverket för att ge naturturismen bättre förutsättningar. Krav på omfattande resegaranti så fort transporter inkluderas, olika momssatser för olika delar av resan och beroende på av vem kunden bokat sin upplevelse samt snåriga regler för servering av lagad mat; den som vill satsa på småskalig natur- och kulturturism måste rusta sig med en god portion uthållighet och tid för pappersarbete. Knixet har ofta sin grund i paketkonceptet där flera olika typer av tjänster kombineras i den upplevelse som företagaren tillhandahåller. - För små, personalintensiva företag som vill göra rätt blir den administrativa bördan ofta tuff, säger Tomas Bergenfeldt, vd för naturturismföretaget Stockholm Adventures. Utmaningen att kunna erbjuda kunderna mat i fält är en svår nöt att knäcka. - Lagstiftningen ska garantera hälsa och trygghet, men den begränsar effektivt möjligheten att kunna erbjuda mat bortom restaurangkökens domäner, menar Tomas Bergenfeldt som beklagar att lagen där Riktlinjer ska visa vägen Det är kommunernas livsmedelsinspektörer som avgör om och vilken mat företaget kan få tillstånd att erbjuda. Dagens lagstiftning ger möjligheter, men otydligheter tillsammans med brister i kunskapen om matsäkerhet har skapat tolkningsutrymme och lett till ibland godtyckliga beslut, menar Per Nilsson, expert på matsäkerhet inom företaget Profox. För att öka tydligheten och nå samstämmighet mellan kommuners bedömning har Jordbruksverket givit måltidsentreprenörerna Progrezzum i uppdrag att ta fram branschriktliner. Utomhusmatlagning är en av de grenar där reglerna nu tydliggörs. Det ska bland annat bli enklare att få veta vad man behöver tillstånd för, vad man får göra utan tillstånd och var farorna ligger. Enligt Per Nilsson kan riktlinjerna bli det verktyg som företagarna efterlyser. Förslagen lämnas till Livsmedelsverket för granskning under våren 2012, förhoppningen är att de kan antas under året. FAKTA/Livsmedelslagstiftningen ställer inga krav på dig som lagar mat för egen och dina närmastes måltider. Men den som lagar mat till andra utanför det privata har ett ansvar för att maten är säker (artikel 14 i EG-förordningen nr 178/2002). Blir någon sjuk så kan du få betala skadestånd för det lidande du orsakat. Särskilda regler gäller för rörliga verksamheter och/eller tillfälliga lokaler som i första hand används som privata bostäder, men där man regelbundet bereder livsmedel som ska släppas ut på marknaden. Lokalernas utformning och lämplighet, personlig hygien, utrustning, rengöring, dricksvatten, kylförvaring, med mera avgör vad du kan få tillstånd att göra. Lagstiftningen lägger inget direkt hinder mot matlagning utomhus. 12

13 Foto: Glenn Mattsing Tomas Bergenfeldt med ofta tar bort möjligheten att sitta ner och äta en god middag med värdarna på boendet. - För många av mina besökare är möjligheten att äta tillsammans med lokalbefolkningen en viktig del av upplevelsen, säger Tomas. Och framförallt när man slagit läger eller inkvarterat sig på sitt boende vill man inte sätta sig i en följebil och åka två mil till närmaste pizzeria. Äta lagad mat under bar himmel anses i princip inte möjligt. Ett kryphål är att lagen inte ställer några krav om man lagar mat till sig själv, att låta deltagarna laga maten själva kan därmed öppna dörrar. Men det bedöms inte hållbart i längden. - Matsäkerheten är viktig, men det borde gå att utveckla ett light-regelverk som gör det möjligt att erbjuda mat ute och äta hos små leverantörer under godkända former, anser Tomas. Krav på en dagskurs i livsmedelshygien kan vara en byggsten. Örebro bäst på friluftsliv 2012 Örebro kommun knep priset som bästa friluftslivskommun Bakom utmärkelsen med syftet att stärka och stimulera friluftslivet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och Ekoturismföreningen. Motiveringen till valet av Örebro kommun lyder: Örebro har under flera år arbetat offensivt med friluftsfrågor och skapat en arena för natur- och kulturturism. Kommunens framgångsrika arbete bygger på samverkan inom kommunen och med privata markägare, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Kommunen arbetar för att bygga en attraktiv stad för Örebroarna. Den säkerställer grönområden genom kommunala naturoch kulturreservat men återskapar också naturoch kulturlandskap för friluftsliv. Kommunen arbetar med tillgänglighet, genom att skapa stigar för funktionsnedsatta och nya rastplatser och raststugor. Kommunens översiktplan innehåller långsiktiga planer för friluftsliv där de pekar ut områden för friluftsliv med företräde framför andra intressen. Hälsa och friluftsliv beaktas tidigt i den fysiska planeringen. I Örebro finns också en attraktiv naturskola. Utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2012 baseras på en enkät som besvarades av 254 av landets 290 kommuner. Undersökningen har fokuserat på tre områden: planer för friluftsliv, information och samarbeten kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv. Läs mer: Glada representanter för Örebro kommun, Jan Alinski, Björn Sundin och Malin Björk, tog emot priset för Sveriges friluftskommun i Stockholm den 15 mars

14 Mark till låns, men till vilket pris? Foto: KARIN BJÖRK Ska organiserade utflykter i naturen i framtiden kräva avtal med markägare? Tvingande krav för naturturismföretag om tillstånd för att färdas över annans mark en utopi eller snar verklighet? LRF vill helst se en skärpning i lagstiftningen som stärker markägarens rätt vid turistisk verksamhet på dennes mark. Lagkravet står mot uppfattningen om att nyttja dagens förvaltning bättre och söka samförstånd. Allemansrättens kärna, principen om att inte störa, inte förstöra bör räcka enligt den utredning om allemansrätten som nyligen avslutats. Slitage, bärplockning, markskador, störningar och möjligheter för andra att tjäna pengar på privat mark oroar markägarintressen som vill lyfta ut organiserad, kommersiell verksamhet ur den grundlagsskyddade alle ma n s rätten. Ekoturismföreningen och andra företrädare för naturbaserade verksamheter motsätter sig en sådan utveckling som man menar skulle försvåra och på vissa platser helt hindra naturturism. Man betonar att uttag av bär inte ska likställas med naturturism och att de bekymmer som markägare rapporterat till största delen orsakats av enskilda, privata utövare inte av organiserad verksamhet. Klas Sandell, professor i kulturgeografi och Margareta Svenning, jurist, hade under 2011 forskningsmedel från Naturvårdsverket för att utreda allemansrätten. En slutsats är att allemansrätten kan omfatta kommersiell verksamhet, men att allemansrättens kärna behöver stärkas. Myndigheter och friluftsorganisationer är positiva till utredningen, markägarorganisationer är mindre positiva. Färden går vidare. På Tankesmedjan för friluftsliv vände deltagarna på nya stenar i jakten på framkomliga vägar. Bland rösterna hördes bland annat: Allemansrätten får bära skulden för nedskräpning, skadegörelse och terrängkörning som är förbjudet i annan lagstiftning. Polisen måste beivra dessa brott. Brott mot allemansrätten måste beivras, polisen måste ta till krafttag när fel begås. Det är viktigt och självklart att ha dialog med markägaren, särskilt om det pågår verksamhet på fastigheten, till exempel jord- och skogbruk. Beredskap för att förebygga konflikter måste finnas. Om störningar inträffar kan en fond med medel för åtgärder för att iordningsställa platsen underlätta processen. Det är också viktigt att hjälpa markägare att komma tillrätta med störningar i efterhand. Anmälningsplikt så att man i efterhand kan komma i kontakt med den som bedrivit verksamhet är ett sätt. Satsa på information om allemansrättens innebörd inte störa, inte förstöra och ta fram förslag till samarbetsavtal för till exempel ridande och markägare. Sök regionala lösningar utifrån hur problemet ser ut i området. Den påverkan eller störning som aktuell aktivitet ger bör vara utgångspunkten för eventuella åtgärder. Skaffa bättre kunskap om de faktiska problemen. Är det organiserad verksamhet eller enskilda och okunniga ut övare som är det största problemet för markägaren? Mer och nyanserad kunskap om problemet behövs! 14

15 Allemansrätten och markägande saken i korthet: FREDRIK BONDE Lantbrukarnas Riksförbund, - Ur ett markägarperspektiv kan man inte tala om allemansrätten utan att samtidigt tala om den privata äganderätten, menar LRF:s chefsjurist Fredrik Bonde. Allemansrätten är att betrakta som en inskränkning i äganderätten. Den är något som markägaren måste tåla, utan rätt till kompensation. - LRF vill ändå slå vakt om den grund för människors möjlighet att fritt vistas i naturen som allemansrätten ger. Den är ett viktigt inslag i den svenska kulturen som ska respekteras. Motiven till behov av översyn av allemansrätten kommer av friluftslivets förändring och motorisering samt av den organiserade naturturismens ökning. LRF ser två parallella vägar; lagstiftning och utökat krav på samarbete. Helst vill man reglera så att organiserad, kommersiell verksamhet alltid ska ha samtycke av markägare. Ett förslag till ny lagstiftning med den innebörden har lämnats till regeringen. - Ett organiserat nyttjande av allemansrättsligt tillgänglig mark bör alltid bygga på ett gott samarbete med markägare, betonar Fredrik Bonde. Ulf Loven Ekoturismföreningen - En lagstiftning enligt LRF:s förslag skulle effektivt sopa bort den värdeskapande ekoturismen helt i onödan, säger Ulf Loven, ordförande i Ekoturismföreningen. Ointresserade markägare skulle då enkelt kunna spärra tillgången till stora naturområden med negativa effekter för både besökare och boende. - Med kunskap, tydlighet och seriösa aktörer kan frågan om nyttjande av privat mark lösas inom dagens förvaltningssystem. Miljöbalkens möjlighet att kräva anmälningsplikt för till exempel fisketurism och på så sätt styra bort från ur miljösynvinkel känsliga områden kan till exempel användas i större utsträckning än idag. Uttag av bär från annans mark bör enligt Loven inte blandas samman med naturturismen. Att guida en grupp i skogen är inte uttag av en naturresurs, naturguiden får betalt för sitt kunnande och den tjänst hon/han erbjuder. Tjänstens värde kommer av personens förmåga att guida och vägleda, inte nödvändigtvis av den mark personen står på. - Där det behövs råder idag en harmonisk balans där företagaren kan förhandla sig fram till rimliga arvoden med markägaren. Låt den balansen bestå. Tio mål för friluftslivspolitiken Naturvårdsverket föreslår tio mål för friluftslivspolitiken. Förslagen till mål har tagits fram på uppdrag av regeringen och omfattar friluftslivets hela bredd och många dimensioner. Här finns mål för tillgänglighet, tätortsnära natur, skolans roll, behovet av samverkan, friluftslivet roll för folkhälsan liksom mål för allemansrätten. I höst väntas svar på förslaget i form av en skrivelse eller proposition. Förslagen har tagits fram via en omfattande process med bland annat viktiga inspel från deltagarna i Tankesmedjan för friluftsliv Utgångspunkten för arbetet har varit regeringens proposition Framtidens friluftsliv 2009/10:238. Utöver målen har Naturvårdsverket också givit förslag på hur målen kan följas upp och vilka problem som behöver lösas. Cirka 20 myndigheter och organisationer har arbetat aktivt i tio nätverk för att ta fram underlag till målen, 111 organisationer lämnade synpunkter när förslagen under 2011 skickades på remiss. Samtliga mål med tillhörande beskrivningar hittar du här (NV rapport 6476) Dialog om allemansrätten: Hösten 2011 Margareta Svenning, naturvårdsjurist och Klas Sandell, professor i kulturgeografi, presenterar en utredning om allemansrätten. Dec 2011 feb 2012 Naturvårdsverket tar emot synpunkter från allmänheten på utredningen. Dec 2011-feb 2012 Naturvårdverket hämtar in synpunkter från myndigheter och organisationer. Sommar, höst 2012 Naturvårdsverket genomför dialogmöten utifrån inkomna synpunkter. Tanken är att en bred dialog ska ringa in ett antal knäckfrågor och samla synpunkter för att försöka lösa dessa inom ramen för befintlig lagstiftning. 15

16 Vägvisare på webben Ekoturismföreningen arbetar för mer och bättre ekoturism, en turism som bevarar och tar ansvar för ömtålig natur och kultur, både i Sverige och utomlands. Mötesplats på internet för aktörer inom turism. Marknadsplats för leverantörer av naturupp levelser i Sverige. Nytt från forskningsfronten; kunskap om friluftsliv och naturturism från forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Fakta om allemansrätt, arbete med friluftsliv, naturvård och turism i skyddade områden etc. Om samordning och utveckling av besöks näring i vid bemärkelse. Nätverket Naturens år tipsar om utflykter och om projekt inom naturvägledning. Fängelsehålor, fyrstationer och anrika byggnader. Statens fastighetsverk tipsar och tar hand om svenska kulturskatter. Riksantikvarieämbetet informerar om svenska kultur arv och landskapskonventionens roll för turism. FörTur, Föreningen Turism i Sverige är en ideell intresseorganisation för svensk turism. Kosläpp och gårdsturism, Lantbrukarnas riksförbund informerar om upplevelser kopplat till lantbruket. Information och fakta för dig som vill upptäcka och uppleva skogen. Centrum för naturvägledning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Praktiska tips och metoder för framgångsrik naturvägledning. Naturvårdsverket SE Stockholm. Besöksadress: Stockholm: Valhallavägen 195. Östersund: Forskarens väg 5 (Campus Östersund, hus Ub). Tel: , fax: , e-post: Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma. Internet:

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Uppdrag att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turistoch upplevelseföretag eller HDU som de säger på VisitSweden Dennis Bederoff

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt

Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Per Nilsson Tel: 010-698 11 58 per.nilsson @naturvardsverket.se 2011-12-15 Dnr NV-12413-11 Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt Alla

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång Cykelleder för rekreation och turism Nationella Strategin bakgrund kvalitetskriterier mål och utveckling referensgrupp utmärkning övergång & checklista Foto: Sofia Ernerot leder på gång Lena Stävmo VD

Läs mer

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Var med och säkra besöksnäringens växtkraft

Var med och säkra besöksnäringens växtkraft Var med och säkra besöksnäringens växtkraft 1 Foto: istockphoto Därför är besöksnäringen vår viktigaste framtidsnäring > den är arbetsintensiv > den är geografiskt spridd > den stärker attraktionskraften

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Samling i Oslo Peter Fredman

Samling i Oslo Peter Fredman Samling i Oslo 2016-04-18 Peter Fredman Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Minicards - Din leverantör av turistinformation Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Varför är Sverige ett så populärt resmål idag för turister och besökare? Shoppingupplevelser, naturen

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kristianstad och friluftsliv Framtidens friluftsliv och

Läs mer

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism Large 2011 i Järvsö 2011-11-22 Sammanfattning från regionalt dialogmöte om rovdjursturism. 1. Olle Fack från Destination Järvsö och Linda Thelin från Rovdjurscentret hälsar välkommen till ett möte med

Läs mer

Vem får använda din skog? Erik Evestam Äganderättsexpert LRF

Vem får använda din skog? Erik Evestam Äganderättsexpert LRF Vem får använda din skog? Erik Evestam Äganderättsexpert LRF Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Remissinstanser för Regeringens skrivelse 2012/13:51, framtiden friluftsliv där frågan om Allemansrätten är

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Friluftslivets ekonomiska värden

Friluftslivets ekonomiska värden Friluftslivets ekonomiska värden friluftslivet berör många aktörer Vi behöver fakta kring friluftslivets betydelse, inte minst i ekonomiska termer. Friluftslivets stora bredd är också dess akilleshäl.

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Här är vi. Sydligaste kommunen i Västra Götalands län. Ytan 989 km. Cirka 10 300 invånare. Från Svenljunga tätort

Här är vi. Sydligaste kommunen i Västra Götalands län. Ytan 989 km. Cirka 10 300 invånare. Från Svenljunga tätort Här är vi Sydligaste kommunen i Västra Götalands län Ytan 989 km Cirka 10 300 invånare Från Svenljunga tätort Borås 34 km, Göteborg 90 km, Landvetter flygplats 75 km, Jönköpings flygplats 84 km Några uppgifter

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Min utgångspunkt Konkret utgå från skogsgården Den svenska skogen är taxerad till 600 miljarder kronor vad är en rimlig avkastning? Var finns jobb

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Program. Utomhus i stan. Tankesmedja för friluftsliv 2015. 28 29 april i Örebro

Program. Utomhus i stan. Tankesmedja för friluftsliv 2015. 28 29 april i Örebro Program Tankesmedja för friluftsliv 2015 Utomhus i stan 28 29 april i Örebro Två spännande dagar om friluftsliv i och kring tätorter Är det friluftsliv att vara utomhus i stan? Varför behövs friluftsliv

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:51

Regeringens skrivelse 2012/13:51 Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken Skr. 2012/13:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är.

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. Vår gemensamma identitet Varumärken har personligheter, precis som människor. Vi står för

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

FRAMTIDENS FRILUFTSKOMMUN

FRAMTIDENS FRILUFTSKOMMUN inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 november 2014 VÅRA EXPERTER Peter Fredman Professor och forskare i friluftsliv Margaretha Svenning Miljöjurist Ulf Silvander Generalsekreterare PRAKTIKFALL FRÅN

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Orust kommun Ronny Svensson. Tjörns kommun Lena Karlstedt

Orust kommun Ronny Svensson. Tjörns kommun Lena Karlstedt Orust kommun Ronny Svensson Tjörns kommun Lena Karlstedt Utvecklingstrender för Öresund/Kattegatt/Skagerackregionens kuster De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen Den

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader Roslagens Destinationsdag 2012 BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Enskilda företag

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna varierar över tiden, liksom samhällets prioriteringar

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer