Astrid Lindgren 100 år.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Astrid Lindgren 100 år."

Transkript

1 EN TIDNING FÖR ALL VÄRLDENS SVENSKTALANDE Nr 2 JUNI 2007 Astrid Lindgren 100 år.

2 Sommarkurser i Göteborg 2007 Intensivkurser i svenska Göteborg Göteborg vid Sveriges vackraste västkust kännetecknas av sin stora hamn, fantastiska skärgård och sina vackra parker. Staden erbjuder storstadens alla kulturella begivenheter; konstgallerier, muséer, teatrar, konserter, festivaler, caféer och restauranger. Samtidigt som besökaren upplever den lilla stadens värme och gästfrihet. Att hitta något att göra på fritiden är inte svårt. Packa en picnic-korg och ta färjan till någon av öarna i skärgården. Strosa längs Avenyn och ta del av stadens uteliv. Eller varför inte gå på Liseberg, norra Europas största nöjespark och favoriten bland alla besökare. Folkuniversitetet Folkuniversitetet är en av Sveriges ledande språkutbildare. Vi erbjuder ett stort utbud av kurser året runt, med kurs-starter varje månad. Ett program med föreläsningar, fritidsaktiviteter och utflykter är inkluderat i sommarens kurspriser. Svenska, allmänna kurser Allmänna intensivkurser: 3 veckor, start 25/6, 16/7, 6/8 och 27/8 Intensivkurs i liten grupp: 3 veckor, start 25/6, 16/7, 6/8 och 27/8 Uttalskurs: 2 veckor, start 2/7, 23/7 och 13/8 Grammatik och skrivträning: 2 veckor, start 2/7, 23/7 och 13/8 Skriva på nätet distanskurs Introduktionskurs för utländska studenter: 3 veckor, 6-24/8 Swedex examen 24/ Swedex, examensförberedande kurs: 2 veckor, 14-23/8 Svenska för arbetslivet Affärssvenska: 2 veckor, 6/8-17/8 Sjukvårdssvenska: 3 veckor, 6/8-24/8 Konstkurser på lätt svenska Silversmide: lö/sö, 18-19/8 Målarglädje i skärgården: lö/sö, 25-26/8 Skräddarsydda kurser för enskilda eller grupper Information & anmälan: Folkuniversitetet, Box 2542, S Göteborg, Sweden Tel: , Fax: , E-post: Svenska Skolföreningen i München e.v. muenchen.de 2 Svenska skolan i München erbjuder kompletterande språkundervisning för svensktalande barn i och runt München. Vårt syfte är att hålla det svenska språket och kulturen levande. Barnen träffas ungefär varannan lördag på Gymnasieskolan i Obemenzing mellan klockan 10:00 och 13:00. Vi har just nu en lekgrupp, en förskolegrupp, klass 1-2 klass 3-4 och klass 5 och uppåt. För att barnen ska lära känna svenska seder och bruk firar vi Lucia med eget Luciatåg, ordnar påskpyssel, spelar brännboll och gör utflykter tillsammans. Midsommar firas med hela familjen på lägerskola, med sång, lekar, dans och smörgåsbord. Barnen läser dikter, sjunger och spelar teater; här spelas Emil i Lönneberga Undervisningen äger rum i Obermenzingergymnasium, Freseniusstr. 49, inte långt från S-Bahn stationen Obermenzing Vill Du veta Mer? Gå in på vår hemsida: maila till: ring: Karin eller skriv till: Svenska skolföreningen i München e:v. co/ Katharina Mirbt Adress Plz Röhrmoos Svenska skolföreningen i München grundades 1980 och sammarbetar med skolverket i Sverige och SUF, svenska utlandskolornas förening.

3 Från Dicksonsgatan Trots vidöppna fönster står luften ovanligt nog stilla och fuktvarm på Dicksonsgatan. Utifrån hörs några fåglar men mest är det tjoanden från nykläckta studenter som låter. Studentsången tycks ha blivit omodern men det råder inget tvivel om att glädjen hos studenterna är hög över att lämna skolan och att få börja vuxenlivet. Idag hade vi lärare och elever från svenska skolan i Kassel här. De var på skolresa och skulle gå på Liseberg, se skeppet Götheborg anlöpa sin hemmahamn efter Kinaresan och dessutom kom de för att prata och äta lunch med oss på Sverigekontakt. De verkade glada och nöjda med att fortfarande gå i skolan och kunna se fram emot ett oändligt sommarlov. De fick välja ut några roliga böcker att läsa på sommarlovet. Kanske ville de inte alls bliva stur som Pippi Långstrump sa. I år skulle Astrid Lindgren ha blivit 100 år och därför uppmärksammar vi henne med två artiklar här i tidningen. En av dem vittnar om hur gripande hennes berättelser, som balanserar mellan ursvensk, trygg miljö och fantasins oändliga möjligheter, kan vara, också för en liten sjukling i Polen. Under vintern och våren har vi bjudit in företrädare för Folkuniversitet och Svenska Institutet för att diskutera Swedex och hur vi skulle kunna bidra till att det används mer och i fler länder för att stimulera till bättre inriktade studier i svenska. För dem som inte träffat på Swedex tidigare så kan det sägas att det är ett hjälpmedel för att testa praktiskt användbara kunskaper i språket. En person som klarat B1-nivån på vilken ort som helst i världen där man har testare utbildade på Swedex vet man kan klara av vissa väl definierade situationer. Flera artiklar behandlar Swedex ur olika aspekter. Som vanligt har vår tidning många bidrag från skribenter med olika erfarenheter men det gemensamma är att alla är intresserade av svenska språket, allsköns kulturyttringar och vad som rör sig i det svenska samhället och dess utlöpare. Vi tar gärna emot bidrag från när och fjärran. Jag undrar om alla ni som läser dessa rader har märkt att vi fått en ny, modern hemsida (www.sverigekontakt.se). Det skulle vara roligt att veta vad ni tycker om den. Fyller den sin funktion att informera om vad Sverigekontakt står för och vad vi gör? Vi har där lagt in en ruta: Nyheter om språk och kultur. Den uppdateras varje dag och med den vill vi hjälpa dem som inte kan ha färska svens- ka tidningar och tidskrifter på sitt frukostbord att följa med i vad som rör sig i svenska spalter. Vi har också lagt in ett Forum för lärare under Utbildning. Ännu så länge har det inte blivit så många inlägg men en skola i Poznan har fått tag på en lärare genom den. Vi hoppas på fler inlägg. Nu är det dags att duka det traditionella bokbordet dit ni är välkomna att se om det finns böcker av intresse att ta med till er själva och era elever. När ni ändå är i Göteborg så missa inte den guldmedaljerade Linnéträdgården från Chelsea Flower Show. Den håller på att fraktas hit och invigs i Botaniska trädgården den 30 juni varefter man kan se den i tre månader med eller utan guidning. Många hälsningar! Lars Björkman generalsekreterare Ordföranden har ordet Det börjar bli sommar på allvar. Det är inte bara trädgården på Dicksonsgatan som står i blom men även den. Det är lätt att bli glad och optimistisk. Från vår förenings perspektiv finns det ytterligare skäl till glädje och framtidstro. Vi har nyligen haft ett synnerligen lyckat årsmöte (se särskild artikel inne i tidningen). Det var lokalföreningen i Malmö-Lund som hade bjudit in till årsmötesförhandlingar och efterföljande årsmötesmiddag i Malmö, varefter söndagens bussutflykt täckte in delar av den omgivande skånska landsbygden, allt under sakkunnig ledning av medlemmar med god lokalkännedom. Det var spännande att få initierad information om rikets tredje stad, som befinner sig i stark omvandling, på många plan. Vi passar på och tackar lokalföreningen för dessa trevliga och väl genomförda arrangemang. Alla som någon gång varit engagerade i förberedelserna till sådana begivenheter vet hur mycket arbete som krävs för att allt skall bli lyckat. Vi tillresta känner stor tacksamhet för lokalföreningens insats. I årsmötet deltog ovanligt många medlemmar. Förhoppningsvis är detta en tendens, och i så fall har vi skäl att hysa gott hopp om framtiden. Nästa år firar vi vårt 100-årsjubileum, och detta bör också aktivera våra medlemmar lite extra. Det innebär att vi under 2008 har två tillställningar som blir något utöver det vanliga. Dels äger årsmötet rum på vårkanten, såsom stadgarna kräver, dels inträffar själ- va jubileet alldeles i början av december. Eftersom jubileet hålls i Göteborg kan det vara lämpligt att årsmötet är förlagt till någon annan ort. Till detta får vi återkomma, när planerna är längre komna. Vid årsmötet kunde överstyrelsen redovisa en mycket tillfredsställande situation för föreningen. Vår ekonomi är solid, och vår verksamhet har sällan varit så ambitiös som under det gångna året. Föreningen har ett eget kapital, som ligger på en högre nivå än någonsin. Detta leder till ökad avkastning, som vi i sin tur kunnat omsätta i angelägna verksamheter. Efterfrågan på våra tjänster är, som vi ofta framhåller, ständigt i tilltagande, så det gäller under alla omständigheter att hushålla med de resurser vi förfogar över. När allt kommer omkring är detta naturligtvis trots allt angenäma problem. Den accelererande sommaren förebådar stundande semestertid och möjligheter till återhämtning. Det ser vi alla fram emot. När hösten kommer väntar nya uppgifter, så det gäller att samla krafter inför allt detta. Men sommaren innebär ju inte att föreningen slår sig till ro. I juni månad anordnas en kurs för svensklärare i Finland, förlagd till Sigtuna. Senare i sommar, grenslande över månadsskiftet juli augusti, vidtar vår årliga internationella sommarkurs i samarbete med Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Tillströmningen av deltagare är god i båda fallen. Förutom de kurser vi själva är direkt inblandade i kan vi också understödja annan kurs- och lägerverksamhet i Sverige under sommaren. Det som inträffar under sommarmånaderna i vår egen regi och i samarbete med andra hör till det viktigaste vi uträttar. Det vore alltså gravt missvisande att påstå att föreningen nu tar semester. Detta hindrar inte att föreningens medlemmar och andra som läser dessa rader önskas en god sommar med rikliga tillfällen till avkoppling och förströelse. Ni kan lyckligtvis ägna er åt sådant i förvissningen att också föreningen under tiden mår väl. Tidning utgiven av Riksföreningen Sverigekontakt. 94:e årgången. Besöksadress: Dicksonsgatan 6. Postadress: Box 53066, SE Göteborg. Tel Telefax e-post Postgiro Bankgiro Ansvarig utgivare: Lars Björkman. För ej beställda manuskript kan redaktionen ej ikläda sig ansvar. Lösnummer pris 7:50. Mediaprint Uddevalla AB, 2007 Hjärtliga sommarhälsningar Bo Ralph ordförande 3

4 Skåne i försommarskrud Vad är Sverigekontakt, är en fråga som man ofta får av vänner och bekanta. Innan jag blev medlem visste jag det inte heller. Svaret, det är en förening, som har till uppgift att hålla kontakt med svenskar, svenskättlingar och svensktalande världen över, är kanske det enklaste men långt ifrån heltäckande. Att vårda och lära ut det svenska språket och att hålla kunskapen om den svenska historien levande är ett sätt att fullfölja vår uppgift. Medlemstidskriften har 2/3 av sin läsekrets utanför Sveriges gränser. Den sista tredjedelen, den som bor i Sverige, håller också kontakt med varandra på olika sätt. Sverigekontakt ordnar resor både inom och utom landet. Vi lär känna varandra, knyter vänskapsband och lär oss mycket, både om världen och om vårt eget land. Det sista sker inte minst genom årsmötena, som förläggs till olika platser och som, vid sidan av årsmötesförhandlingarna, utvecklas till ett slags symposier i gammal god stil, förenande nytta med nöje. Ett nytt Malmö Det senaste gällde inte minst i Malmö, där årets årsmöte hölls den maj i Lärarhögskolan centralt belägen vid gamla hamnkanalen snett emot Centralstationen. Den var nybyggd, inte så vacker på utsidan vid första anblicken men desto elegantare inomhus, i synnerhet biblioteket högst upp med en vidunderlig utsikt över sundet. Årsmötets värd, Malmöföreningens ordförande Gunnar Fjellander, ringde, med en glimt av tillfredsställelse i blicken, ihop sin klass med en gammal skolklocka av blänkande mässing, ett bitterljuvt minne för den som tillbringat sina första skolår i en B-skola på den halländska landsbygden Den inledande föreläsningen hölls av stadsbyggnadskontorets Göran Rosberg och vi utsocknes fick klart för oss att dagens Malmö inte är samma industristad, som vi läste om i skolan med Kockums varv och andra storindustrier. Idag är Malmö en högskoleort med ca studenter och vars stadsbild präglas av den riksbekanta Turning Torso, som syns från alla håll och faktiskt är en rolig byggnad. Dagen avslutades av ett skånskt gästabud med möe mad och god mad på restaurang Översten, på 26:e våningen i kvarteret Kronprinsen, vars namn syftade på det gamla husarregementet, det första som Per Edvin Sköld lade ner på 30-talet då han blivit försvarsminister. Kanske en hämnd för en otrivsam rekryttid på regementet? Kanaans land På söndagen gjorde vi en utflykt med buss, fylld till sista plats, med Gunnar Fjellander som ciceron. Trots många stopp på vägen lyckades han med konststycket att avleverera oss vid lunchrestaurangen i bottenvåningen i Turning Torso tio minuter före utsatt tid utan att stressa oss. Han gav oss också under resans gång massor av intressant information om Malmöregionen och dess historia. Skåne visade sig från sin vackraste sida, solen lyste mellan nyutslagna bokar, vårblommor täckte markerna på Romeleåsen och kastanjerna lyste med sina vita ljus. En härlig färd! Den första anhalten på vägen var Jakriborg, ett bostadsområde byggt som en pastisch på en gammal nordtysk hansestad. Det enda som kändes underligt var att vi inte såg skymten av en urinvånare trots långt framskriden förmiddag. Vi passerade Uppåkra, där arkeologiska utgrävningar på sistone har blottlagt mycket intressanta fynd från tiden mellan 200 och 900, något som med säkerhet kommer att leda till att man får skriva om en del av Skånelands tidiga historia. I denna bördiga bygd ligger kyrkorna tätt. En annan av Malmöföreningens medlemmar, Torsten Nilsson, informerade om Dalby kyrka, som gör anspråk på att vara Nordens äldsta från 1000-talet, byggd av samme byggmästare som byggt kyrkan i Hildesheim i Tyskland. Norden hörde ju vid denna tid till ärkestiftet Bremen. När vi kom fram till Torups slott fick vi sträcka på benen och ta en liten promenad i slottsparken. Där växte bl.a. något, för oss som kommer längre norrifrån, något så exotiskt som valnötsträd. Här väcktes associationer till Hjalmar Gullbergs visa om att jaga fasaner med grevarna Thott som länge var Torups ägare. Idag tillhör slottet Malmö stad. När vi lämnade Malmö var det med en känsla av att vi hade varit, om inte i ett annat land så dock i en mycket exotisk del av Sverige. Ina Nordquist Fotnot: Kanaans land var Linnés omdöme då han gjort sin skånska resa. Astrid Lindgren och berättandets mirakel Var det någon som hörde på radion den femtonde oktober förra året? Var det någon som hörde att de frågade efter en försvunnen pojke? Så här sa de Polisen i Stockholm efterlyser 9-årige Bo Vilhelm Olsson, som sedan i förrgår kväll klockan 18 varit försvunnen från sitt hem, Upplandsgatan 18. Så börjar Astrid Lindgrens Mio, min Mio (1954) och så här börjar hon ofta sina berättelser. Hon tar direktkontakt med sina läsare. Var det någon som hörde? Nej, det har vi inte hört. Just därför måste vi lyssna vidare. Vad kommer att hända nu? Lägg märke till att det står lyssna, trots att det ju som i alla böcker rör sig om en skriven text, avsedd att läsas. Astrid Lindgren har ett speciellt tilltal i förhållande till läsaren, ett tilltal som gör att allt hon skriver också har den muntliga berättelsens direkta närvaro och kraft. Var det någon som hörde? Den som ställer den här frågan är samtidigt Bo Vilhelm Olsson. Astrid Lindgren låter honom själv berätta historien om sitt försvinnande. Det här är ett av många exempel på hennes förmåga att leva sig in i sina personer och berätta genom dem. Det framgår också av hur just den här berättelsen har kommit till. På väg mellan sitt arbete på bokförlaget Rabén & Sjögren och sitt hem på Dalagatan promenerade Astrid Lindgren genom Tegnérlunden. En kväll satt där på en bänk en ensam liten pojke i skymningen. Och hon kunde inte släppa bilden av honom. Vem är den där pojken? Varför sitter han där ensam? Varför ser han så sorgsen ut? Så sätter hennes fantasi igång och så låter hon Bo Vilhelm Olsson själv berätta hur han ger sig iväg till Landet i Fjärran där han får träffa sin fader Konungen, han som kallar honom vid hans rätta namn Mio. 4

5 Såväl Astrid Lindgrens medkänsla som hennes sätt att berätta finns alltså på barnets egen nivå. Själv är hon samtidigt en vuxen kvinna med en vuxens erfarenhet. Det här är det svåraste som finns i barnlitteraturen! Att vara klok och vuxen och ändå behålla barnets klara och oförfalskade blick! Astrid Lindgrens storhet ligger i att hon skriver sina berättelser utan att snegla mot alla vuxna som omger henne, det må vara förläggare, kritiker, lärare eller föräldrar. Inte så att det är något större fel på oss, vi rår ju inte för att vi har blivit vuxna, men grunden är att Astrid Lindgren inte riktigt bryr sig om oss! Hon riktar sig med ett tilltal direkt till barnen och vi får vara glada att vi får vara med. Margareta Strömstedt har i Astrid Lindgren. En levnadsteckning (1999) påpekat att Astrid Lindgren tydligt deklarerat varför hon valt att skriva för barn: Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Bara barn skapar mirakel när de läser. Barnens fantasi ger bilder som överträffar allt annat. Men hon säger dessutom att hon skriver för barnet inom henne själv. Det barn hon en gång var bär hon med sig genom livet och på sätt och vis längtar hon ständigt tillbaka dit. Barndomen är förutsättningen för hela hennes författarskap. Så tycks också hennes barndom ha varit mycket lycklig. Hon var ett begåvat och fantasifyllt barn i en stor familj där hennes föräldrar älskade varandra, där hon fick hjälpa till på gården men där det också fanns mycket utrymme för lek för Astrid och hennes tre syskon. Hon har vackert berättat om föräldrarnas kärlekshistoria i minnesboken Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult (1975). I samma bok skriver hon om barndomens lekar: Vi lekte och lekte så det är konstigt att vi inte lekte ihjäl oss! Och hon skriver i uppsatsen Det började i Kristins kök att när hon hörde sina första sagor sattes hennes barnasjäl i en gungning som ännu inte riktigt har avstannat. Nej, den gungningen stannar inte. Antropologer, historiker, arkeologer, litteraturforskare ja, ta vad ni vill alla har de visat att redan de första människorna tycks ha berättat historier. Det finns ett grundläggande behov hos oss människor av att berätta historier och att lyssna till berättelser. Någon berättar en historia för någon annan så enkelt är det. Det finns en glädje i att berätta, i att fånga in läsare, i att leka med orden, med hela berättelsen den berättarglädjen finns alltid hos Astrid Lindgren. Blod! Inget tvivel om den saken! Han stirrade på den röda fläcken genom förstoringsglaset. Sedan flyttade han pipan över till andra mungipan och suckade. Så börjar Mästerdetektiven Blomkvist (1946). Det är sommar, det är varmt och samtidigt lite tråkigt i den lilla småstaden. Den självutnämnde Mästerdetektiven Kalle Blomkvist har inget att göra. Inte ett brott så långt ögat når. Och han som har skaffat sig både förstoringsglas och pipa precis som en äkta Sherlock Holmes (även om han som elvaåring inte röker i den). Vad ska han göra? Han skär sig själv i fingret och nu kan han ta fram förstoringsglaset och ödesmättat säga: Blod, inget tvivel om den saken! Jag kan själv ha varit tio/elva år när jag läste den här boken för första gången. Jag fångades direkt av den fyndiga inledningen och jag tyckte om den här tanken: Händer det inget får man se till att det gör det. I värsta fall får man skära sig i fingret Sedan hände det ändå en massa spännande saker kring vår hjälte och att han dessutom hette Kalle precis som jag gjorde inte saken sämre. Där sattes min barnasjäl i gungning och inte heller den har riktigt avstannat. Astrid Lindgrens berättarglädje liksom hennes fyndighet med språket finns i de flesta av hennes böcker. Likaså hennes förmåga att fånga vårt intresse genom att vända upp och ner på saker och ting, genom att mitt i allt det vanliga plötsligt hitta på något ovanligt. Det är ju det som händer med Lillebror. Han som bor på en alldeles vanlig gata i Stockholm i ett alldeles vanligt hus med en alldeles vanlig pappa och en alldeles vanlig mamma och en storebror och en storasyster som är alldeles vanliga. Berättelsen fortsätter: Jag är inte alls någon vanlig Lillebror, säger Lillebror. Men där ljuger han. Han är visst vanlig. Det finns så många pojkar som är sju år och har blå ögon Och trubbnäsa och otvättade öron och byxor som jämt är sönder på knäna,så nog är Lillebror alldeles vanlig, den saken är säker. Men så här kan det ju inte fortsätta! Det finns en person i den här berättelsen som är ovanlig och nu har väl alla förstått att det handlar om Lillebror och Karlsson på Taket. Det är intressant att den boken kom året efter Mio, min Mio och kanske är det så att Astrid Lindgren fick ett behov att berätta något helt annat. Karlsson, en lagom tjock man i sina bästa år, 5

6 är egentligen ett mycket anarkistiskt barn. I en alltför ordnad värld flyger Karlsson omkring och skapar genom sina handlingar det oväntade och det farsartade. Han låter oss se samhället som i en skrattspegel och han är i alla situationer en överlevare. Det är därför Lillebror älskar honom trots att han lägger beslag på nästan alla köttbullar. Är man tillsammans med Karlsson händer det något och man har roligt! Ett delvis liknande förhållande har Astrid Lindgren redan berättat om drygt tio år tidigare i den första boken om Pippi Långstrump och hennes vänskap med de betydligt mer välartade Tommy och Annika. Vid något tillfälle säger Tommy just det när vi är med dig Pippi händer det alltid så roliga saker. Samtidigt är Pippi en annan figur än Karlsson. Pippi Långstrump är en av de många starka och kraftfulla flickorna som det finns så många av i Astrid Lindgrens böcker. Ofta är det så hos henne: Flickor är starka, men många av hennes pojkar är känsligare, ibland också svagare, dem är det mer synd om: Rasmus, Skorpan Lejonhjärta, Göran som har ont i sitt ben i novellen I skymningslandet osv. Det starka barnet hos Astrid Lindgren är oftast en flicka. Men det finns ytterligare en sida i Astrid Lindgrens författarskap, som gäller just flickan. Det har också att göra med Astrid Lindgrens eget liv. Om hennes barndom var lycklig blev vägen ut i vuxenlivet inte lika lätt. Som nittonåring blev hon ensamstående mor, var till en början tvungen att lämna bort sin son. Det finns mitt i berättarglädjen också ett vemod i delar av Astrid Lindgrens författarskap, en medkänsla och en insikt om att livet inte för alla är så lätt. Kanske är det därför hon så sällan i sina böcker låter de starka flickorna bli äldre, bli unga kvinnor. Det är som de, likt Pippi Långstrump har tagit sina krumelurpiller med orden Jag vill inte bliva stur! Så mycket märkligare är det därför att det som kom att bli Astrid Lindgrens sista storverk, Ronja rövardotter (1981) skildrar en ung flicka som står precis på gränsen till vuxenlivet. Där slits hon mellan sin kärlek till sin far, rövaren och till Birk, som tillhör fiendesidan. På ena sidan om Helvetesgapet finns barndomen, på den andra vuxenvärlden. Hon vågar språnget över till andra sidan, men i luften flyger Vildvittrorna, som kan sägas symbolisera den kvinnlighet hon ännu inte känner och som därför är så skrämmande. Hur slutar då berättelsen om Ronja? Den slutar med hennes vårskrik. Astrid Lindgren har återigen berättat om en stark flicka, denna gång så stark att hon lyckas förändra världen omkring sig. De båda manligt skrävlande rövarhövdingarna har slutit fred. Detta är en Romeooch Julia-historia med ett lyckligt slut. Och hur kommer det att gå med henne själv? Det får vi inte veta, men där står hon precis på gränsen till vuxenlivet. Det är ytterligare en av märkligheterna med Astrid Lindgrens författarskap att denna berättelse, skriven av en 74-årig kvinna som här på något sätt sammanfattar sitt liv, den berättelsen slutar med Ronjas vårskrik, Ett jublande skrik av en ung flicka som har hela livet framför sig. Karl Lindqvist Astrid Lindgren tröstens författare Som 10-årig pojke hamnade jag på sjukhus i min födelsestad Warszawa. Jag fick reda på att min vistelse där skulle bli långvarig. Det fanns inget tristare än att som barn bli inlagd på ett polskt infektionssjukhus. Inga besök, stenhård disciplin, långa, monotona dagar, mördande tråkigt. Hade några böcker med mig, hopplockade hemma av min mor i all hast, men dem hade jag redan läst. Det är bara att börja om, tänkte jag. Efter några veckor fick jag mitt första besök. Pappa hade med sig en ny bok. Den hette på polska Dzieci z Bullérbyn. Alla vi barn i Bullerbyn, där ortsnamnet uttalades, som alla polska ord, med betoning på näst sista stavelsen. Den nya boken innebar en revolution i mitt sjukhusliv. Levande och spännande berättelse med barn i min egen ålder i huvudrollerna. Rolig, snabb handling. Det var lätt att i tankarna lämna den sterila sjukhusmiljön och springa runt med de nya svenska kamraterna, delta i deras äventyr. Böcker jag brukade läsa handlade ofta om hjältemodiga polska minröjare eller tappra sovjetiska pionjärer. Tidstypisk socialrealistisk smörja. Den här världen var ljus, glad, naturlig. Tristessen försvann, jag hade min nya, underbara bok. Efter två månader i sjuksängen fick jag åka hem. Dzieci z Bullérbyn var då en sönderläst bok med lösa sidor och vikta kanter. Namnet Astrid Lindgren svetsade sig fast i mitt minne. Jag undrade om hon (eller var det en han?) hade skrivit flera böcker. Det skulle jag kolla upp. Men tillbaka i det vanliga livet tog skolan och de gamla kamraterna över. Astrid Lindgren glömdes tills vidare bort. Åren gick, jag växte upp, började läsa på universitetet. Hade många vänner, trivdes med mitt liv. Då slog bomben ner. Sexdagarskriget i Mellanöstern i juni 1967 skulle förändra mitt liv totalt. Under den grymma tiden av kalla kriget polariserades det polska samhället av det ledande kommunistpartiet i två grupper. De riktiga polackerna som skulle hålla på Egypten och de övriga arabstaterna, samt kommunismens fiender, som t.ex. judarna, den politiska oppositionen, radikala studenter mm som antogs hålla på den sionistiska aggressorn Israel. Jag hade oturen att tillhöra alla dessa grupper, utan att för den delen ta ställning i kriget i Mellanöstern. Mina föräldrar hade judiskt ursprung, men var totalt assimilerade i det polska samhället. Vi var ateister, djupt förankrade i den polska kulturen. Men i den allt starkare vågen av toppstyrd antisemitism var vi ju- 6

7 dar, folkets fiender. Vi uppmanades att lämna Polen, att avsäga oss vårt polska medborgarskap, att försvinna. Sverige var det land i världen som brukade reagera snabbast och ta till sig människor som förföljdes i sina hemländer. Så även i detta fall. Under åren tog Sverige emot omkring 2500 judiska flyktingar från Polen. De flesta var ensamstående, unga, hyggligt utbildade, beredda att ta upp sina studier eller yrken. Det kom också hela familjer. Alla fick plats och omhändertogs på bästa sätt. Jag kom till Sverige, Göteborg, i slutet av mars 1969, strax före påsk. Två veckor efter min ankomst började min undervisning i svenska. Sex timmar dagligen, duktiga universitetslärare, snabbt tempo, jämn och hög nivå, för i klassen fanns endast unga, studievana människor. Jag var väldigt motiverad att lära mig det nya språket, gav allt på klasstimmarna, försökte plugga in nya glosor på eftermiddagarna. Det var svårt, men livet i det nya landet hägrade. Och här, på det mest oväntade sättet, kom mitt nästa och viktigaste möte med Astrid Lindgren. För efter de första, inledande dagarna kom vår lärare med en hög av små, gula böcker, som hon delade ut till alla eleverna. En konstig, fräknig och rödhårig figur och en apa med blå byxor och vit hatt fanns på framsidan. Jag kommer ihåg min första tanke: Ok, vi är invandrare, vi kan inte språket, men vi är varken barn, idioter eller analfabeter, och det verkar vår lärare tro. Sedan såg jag författarens namn, och ett gammalt minne väcktes till liv. Gud, det är ju hon som skrev Dzieci från Bullérbyn, boken som gjorde mitt liv drägligt den gången jag var sjuk. Det var hon som gav mig tröst och framtidstro. Kunde det hända igen? Pippi Långstrump blev vår kurslitteratur. Ganska snart stod det klart för mig att valet av Pippi som kurslitteratur för vår grupp var utmärkt. Visserligen är det en barnbok, där abstraktionsnivå och handling på ett mästerligt sätt är anpassade till ett barns mentalitet och uppfattningsförmåga. Men språk och ordval är inte speciellt barnorienterade, Astrid Lindgren använder ett enkelt vuxenspråk när hon vänder sig till barn. Hon underskattar inte sina läsare, tvärtom, visar hon dem fullt förtroende och respekt. För oss innebar det ett stort och svårt steg framåt. Från vår vanliga studiebok Svenska för invandrare och dess klassiska fraser typ Vem är det?, Vad heter du?, Jag har en bok, vad har du? hamnade vi plötsligt i en miljö där man frågade Jag undrar vad du skulle ha sagt, om jag hade gått på händerna som folk gör i Bortre Indien?. Jag har den gula boken framför mig. I början finns det många understrukna ord. Det är ord som jag inte förstod. I marginalen eller i ett separat häfte finns det polska eller engelska översättningar. Det är roligt att se att det längre fram i boken finns färre och färre understrykningar, i slutet nästan inga alls. Det är knappt en bok längre, det är en samling lösryckta sidor. Efter mig har båda mina barn, nu vuxna människor, fått vara med och upplevt Astrid Lindgrens förtrollade värld. Boken har lästs om och om igen och Pippi Långstump har varit bådas barnkamrat och idol. Pippi Långstrump har även blivit min kamrat i livet. Jag har försökt följa de oräkneliga filmer och teaterföreställningar som har producerats. Inger Nilsson, Siv Malmqvist, Pernilla Wahlgren och andra har avnjutits av mina barn, mer än lovligt sporrade av mig, gång efter gång. Jag har frågat mig ibland vad som har orsakat min fascination för den lilla figuren. Jag tror att det har rätt mycket att göra med den tidpunkt i mitt liv då vårt möte ägde rum. Som invandrare i ett nytt land är man mycket utsatt och sårbar. Man avviker på alla sätt. Man passar inte in. Man känner sig udda och annorlunda. En underdog. Och sådan var också Pippi Långstrump. En udda figur, konstig, främmande. Ändå lyckades hon bra, visade sig vara stark, smart, klok. Jag tror att den lilla rödhåriga flickan blev mitt undermedvetna alter ego, gav självförtroende och styrka som behövdes så mycket på den tiden. Möjligtvis är det bara en efterkonstruktion, men faktum är att jag fortfarande, i senare medelåldern, ser Pippi Långstrump som en gammal och god vän. Stefan Ulman Datakonsult Välkomna igen! Jag har för en tid sedan i Sverigekontakt introducerat Margareta Paulssons genomtänkta och detaljdesignade lärobok för tyska elever: Välkomna, specialgjord för Swedexexamen A1 + A 2 (Kletts Verlag). Den har nu fått kompletteringar i form av Arbetsbok och Lärarhandledning. Arbetsboken är ett apoteos till sentensen Repetition är kunskapens moder den fördjupar förståelse och inpräglar paradigm, den ger underlag för egna diagonostiska tester och den har ett facit. Det systematiska grammatikkapitlet i slutet av boken känns som en senkommen revansch på Hjorth Lides lilla röda som många av oss fällt tårar över! Nu får äntligen tyskarna memorera deklinationer, en-och-ett-ord, oregelbundna adjektivkomparationer, bestämd och obestämd form, reflexiva possessivpronomen, prepositionella fasta uttryck, ordföljden i huvudsatser och oregelbundna verb. Die Rache ist süss! (Fast roligare framställd här). Arbetsboken är uppbyggd kring många s.k. fyllerifrågor och denna metod har ju länge ansetts vara mekaniserad och stereotyp men görs konstruktionerna så omväxlande och genomarbetade som i denna bok, så kan jag inte se annat än att de fyller en mycket viktig funktion. Språkstudier ÄR upprepning av mönster, paradigmplugg, repetitivt arbete innan talet eller skriften kan flöda obehindrat och kreativt om man nu vill uppnå en hög och korrekt nivå (dvs inte som jag läser biografier på språk jag inte behärskar: ungefärligt, tolkande, gissande, översiktligt). Lärarhandledningen lyfter fram målgruppen, målsättningen, kopplingen till Swedex A-nivåer och den går noggrant fram genom läroboken och dess strukturella tankar med olika moment och metodisk variation. Den består i huvudsak av 7

8 en metoddel som tar upp arbetssätt och hjälpmedel, kommentarer, facit och hörmanus samt kopieringsunderlag och ger idéer till olika arbetssätt vad gäller alla språkliga aktiviteter; läsa/skriva/tala/ höra/ordkunskapsbyggnad och detta med olika syften: för informationssökning, detaljkunskap, översiktlig ungefärlighet. Den tar upp rättningsproblematik och använder till min glädje ordet PRÄGLA när det gäller grammatik. Kommunikativa och reflekterande arbetsmetoder som dialoger/pararbete/portfolio lyfts också fram tillsammans med realiakunskap om Sverige och svenskarna. Jag möter så ofta, genom mina lärarstudenter, via intervjuer och undersökningar skolans lärare och handledare, och dessa framhåller hur svårt det är att hitta ett bra svenskt språkteorimaterial och så finns det faktiskt i denna tappning, för tyska studenter, i form av svenska som främmande språk. Läromedlet skulle alltså kunna användas dels för sitt ändamål, dels som modell och underlag för grammatik och pragmatikresonemang även i svensk skola. Eller varför inte som läromedelsmodell för svenska i andra språkområden? Ulla Berglindh Översättningsstödet till svensk litteratur slopat Det statliga svenska översättningsstödet för svensk litteratur i utlandet har slopats. Frågan har en längre tid bollats mellan kulturdepartementet och utrikesdepartementet/svenska institutet. Ledningen för Svenska institutet har valt att låta översättningsstödet (1,9 miljoner kronor) stå tillbaka bland annat för det som har kallats en virtuell ambassad. Det vore förmätet att tro att ett svenskt översättningsbidrag på några miljoner drastiskt skulle förändra närvaron av svensk litteratur i andra länder, skriver chefen för Svenska institutet, Olle Wästberg (DN 16/4-07). I stället vill han aktivt använda litteraturen för att sätta Sverige på kartan. Då tänker inte Olle Wästberg på att det ofta är översättarna som introducerar ny litteratur. Deras kärlek till det språk och den kultursfär de behärskar skapar i mötet med andra länder och andra litteraturer den bördiga mylla i vilken kontaktnäten kan växa och sedan resultera i nya möten. Finns inte böckerna översatta är det inte stor idé att skicka författare på turné i utlandet. Protester mot att översättningsstödet strukits har inte uteblivit. Flera översättare av svensk litteratur till andra språk, verksamma i såväl Sverige som utomlands har hört av sig. Tvärtemot Olle Wästbergs åsikt ser de en drastisk försämring av situationen för svensk litteratur i utlandet om översättningsstödet uteblir. Linda Schenck, översättare av svensk skönlitteratur till amerikansk engelska, (bl a Kerstin Ekman och Majgull Axelsson), skrev i Göteborgs Posten: Några få amerikanska förlag har måhända satsat på svenska barnböcker eller deckare, men översättningsstöd är en oumbärlig förutsättning för att annan kvalificerad svensk skönlitteratur ska komma ut på engelska. Det gäller såväl klassisk litteratur, t ex Strindberg och Lagerlöf, som dagens debutanter och litterära storheter. Eivor Martinus, översättare av svensk dramatik till engelska, (just nu aktuell med en bok om Strindberg, Lite djävul, lite ängel! Strindberg och hans kvinnor ), skriver i DN den 23/4-07: Det är naivt att tro att svenska författare skulle klara övergången till andra språk utan det blygsamma översättningsstöd som är väsentligt för att de utländska förläggarna skall ha råd att ge ut smala böcker i översättning. Inte ens tungviktare som Kerstin Ekman, Bodil Malmsten, Torgny Lindgren eller P O Enquist skulle finnas i den engelska bokhandeln om det inte vore för litteraturstödet. I ett öppet brev från Tyskland till Olle Wästberg skriver Klaus Jürgen Liedtke, Carmen Cima, Judit Kertesz m fl: Måhända att översättningar av Henning Mankell eller Liza Marklund inte behöver stöd vare sig till översättaren eller förläggaren, men en utgåva av Almqvists Drottningens Juvelsmycke eller Göran Sonnevis dikter behöver det helt säkert även framöver. När nu det svenska litteraturstödet till förmedling av svenska böcker utan förvarning har tagits bort vill vi hävda att det kommer att ha en mycket skadlig effekt på bredden av utgivningen av den seriösa svenska litteraturen... En annan effekt av det uteblivna översättningsstödet är den förlust som lärare, studenter och andra studerande av svensk litteratur och svensk realia kommer att uppleva. De flesta studenter lär sig inte tillräckligt mycket svenska för att kunna tillgodogöra sig avancerade texter på originalspråket, skriver Rochelle Wright, professor em vid University of Illinois. En betydande del av litteraturundervsiningen på universitet utomlands sker med hjälp av översatta böcker. Detta kan säkert fler av våra undervisande kolleger vittna om. För att säkra en bred förmedling av svensk litteratur till utlandet behöver Sverige ett informationskontor av det slag som finns i andra nordiska länder. Norla i Norge, t ex fördelar numera årligen fyra miljoner norska kronor i översättningsstöd. Förra året såldes 540 böcker av olika slags litteratur, både bred och smal, till utlandet.. En möjlig lösning på problemet är det Behöver översättningsstöd. förslag som Förläggareföreningen lanserade. Förläggareföreningen har i samråd med andra aktörer, som t ex Sveriges Författarförbund, diskuterat möjligheterna av att inrätta ett Internationellt Litteraturinstitut med fyra verksamhetsområden: översättningsstöd, stöd för provöversättningar, resebidrag och synlighet. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth svarade på en förfrågan att hon skall försöka lösa problemet så snart hon kan. En snabb lösning vore att stödja det föreslagna Litteraturinstitutet finansiellt så att utländska förläggare och översättare kan fortsätta med sitt arbete att presentera svensk litteratur utomlands. Berätta gärna om ditt arbete med svensk litteratur i utlandet och eventuella erfarenheter av översättningsstödet på vår hemsida under UTBILDNING, FORUM FÖR LÄRARE. Aimée Delblanc översättare, styrelsemedlem i Sveriges Författarförbund och handledare i litterär översättning, Södertörns Högskola 8

9 Swedex ett bevis på kunskaper i svenska Det finns idag ett stort antal människor som studerar svenska utanför Sverige. Ca läser vid olika universitet många av dessa har svenska som biämne. Lika många beräknas uppskattningsvis läsa svenska inom vuxenutbildning, språkskolor, företag eller på annat sätt. Störst intresse för svenskan finns i Finland, Tyskland och USA, men intresset växer i länder som Kina, Indien och i Latinamerika. Varför vill man då lära sig svenska ett litet och för många kanske exotiskt språk? Ofta har man ett specialintresse, t ex för Astrid Lindgren eller Ingmar Bergman eller svensk film och litteratur i allmänhet eller svensk popmusik. Från Tyskland och grannländerna kommer ofta turister som får ett behov av att kunna språket. Alltfler har också ett intresse av att kunna dokumentera sina kunskaper i svenska. Detta är idag möjligt genom Swedex en ny examen i svenska som främmande språk, som kan tas både i Sverige och ett växande antal centra utanför Sverige. De första examina ägde rum i maj Swedex testar praktiskt användbara kunskaper i svenska på två nivåer: A2 och B1 enligt Europarådets nivåbeskrivning. Swedex testar alla språkliga färdigheter med tonvikt på muntlig färdighet och hörförståelse. Examinationen innehåller fem testdelar på respektive nivå: läsförståelse, ord & grammatik, hörförståelse, skriftlig förmåga samt ett muntligt prov. Testspecifikationer och modelltest för Swedex utvecklades i ett EU-projekt med representanter från Sverige, Tyskland och Polen. Svenska partners var Folkuniversitetet och Svenska institutet. Samordnare var International Certificate Conference, ICC ett nätverk för språkutbildare i Europa. Efter projektets slut har Folkuniversitetet, Svenska institutet och en partner från projektet i Hannover tillsammans implementerat intentionerna och utvecklat ett nätverk av testcentra i och utanför Sverige och byggt upp en administration kring verksamheten. Var kan man ta Swedex? Idag finns det 31 Swedexcentra utanför Sverige. Flertalet finns i Tyskland och Polen. Andra länder är Island, Estland, Grekland, Schweiz, Österrike, Holland, Bulgarien, Storbritannien, Spanien, Ryssland. Det senast tillkomna centrat finns i Bangkok i Thailand. I Sverige kan Swedex tas hos Folkuniversitetet. Information om var man kan ta Swedex finns på Swedex hemsida, Centrala testledarutbildningar För att bygga upp och sprida kunskapen om Swedex har Folkuniversitetet tillsammans med Svenska institutet anordnat centrala testledarutbildningar i Stockholm. Tanken är att de personer som deltagit i utbildningarna ska resa hem och etablera ett Swedex-centrum på den institution där de arbetar. Folkuniversitetet har stått för utbildningen och Svenska institutet har stöttat med stipendier som bidrag till resa och uppehälle för blivande testledare från platser utanför Sverige. Dessa utbildningar är synnerligen intensiva och omfattar såväl teoretisk kunskap som praktiskt genomförande av muntliga prov. De som gått igenom den centrala utbildningen har rätt att genomföra Swedex och i sin tur utbilda kollegor för Swedex. Hittills har tre sådana centrala utbildningar genomförts i Stockholm. Drygt 60 personer har genomgått utbildningen. De centralt utbildade testledarna har sedan i sin tur ofta utbildat kollegor på hemorten. Egen hemsida Swedex har en egen hemsida, Här finns allmän information om Swedex, Hemsidan finns idag på svenska, engelska, tyska, polska och franska. Här kan man finna modelltest för de två existerande examina på A2 och B1. Dessa ser ut som de riktiga testen och kan användas som övningsmaterial eller prova-på-test. Man kan också se var i världen man kan ta Swedex med adressuppgifter till de centra som finns. Hemsidan innehåller också information om vart man vänder sig om man vill starta ett Swedexcentrum och en ansökningsblankett. Hemsidan sköts och uppdateras av Folkuniversitetet. Hur blir man testcentrum för Swedex? För administrationen av Swedex samarbetar Folkuniversitetet med en av de partners som ingick i det EU-projekt som utarbetade Swedex, Landes-verband der Volkshochschulen Niedersachsens. Här finns ett europeiskt testcentrum med stor erfarenhet av internationella språkexamina. Hit skickar intresserade sin ansökan om att bli testcentrum. Ansökningsblankett finns på Swedex hemsida. För att kunna etablera sig som testcentrum bör en institution ha erfarenhet av undervisning i svenska som främmande språk och tillgång till utbildade testledare eller till personer som är villiga att utbilda sig till testledare. Tillsammans med den administrativa partnern har Folkuniversitetet utarbetat examensbestämmelser, riktlinjer för genomförande av examina och annat material som ska garantera att examina genomförs på samma sätt överallt. Löpande testproduktion Folkuniversitetet svarar för löpande produktion av nya uppsättningar av test för examina. De nya testen har samma format som modelltesten. Innan testen är klara att användas i stor skala sker en noggrann utprovning på ett stort antal kandidater. Resultatet av utprovningarna analyseras och databearbetas och revideras tills de kan anses godkända att användas. De nya uppsättningarna sänds till Hannover som sköter utsändning av examensunderlag till centra. Hur anordnas Swedex? Det är det lokala testcentrat som anordnar Swedex. Examensmaterial och riktlinjer för genomförande kommer från Swedex administration i Hannover. Proven genomförs och rättas lokalt. Provanordnaren betalar en avgift per provkandidat för proven och tar ut en avgift av tentanderna. När provet är genomfört skickas underlag och resultat in till Hannover som utfärdar certifikaten och skickar dem till de lokala anordnarna. Certifikatet De som tagit Swedex får ett vackert certifikat. De får även på ett särskilt blad information om hur de klarat de olika delproven. På certifikatets baksida finns Europarådets nivåbeskrivningar för nivå A2 och B1 på både svenska och engelska som en förtydligande information om vad tentanden kan. Vad kan man efter Swedex B1? På nivå B1 förväntas man kunna förstå huvuddragen i svenskt standardspråk som man möter i arbetet, på fritiden och i skolan. Man kan språkligt hantera situationer som uppstår på resa i Sverige, man kan producera enkla texter om ämnen som är välkända eller av personligt intresse. Man kan beskriva händelser och erfarenheter och planer och kort ge skäl och förklaringar till åsikter och planer. Det vore viktigt att få resurser att bygga på Swedex med nästa nivå, en examen på nivå B2 enligt Europarådets beskrivning. Då har man sådana kunskaper i svenska att man på ett meningsfullt sätt kan möta den svenska kulturen och ta del i arbetslivet. Ulla Nissen 9

10 FAKTARUTA Swedex är en internationell examen i svenska som främmande språk testar praktiskt användbara kunskaper i svenska testar alla språkliga färdigheter relaterar till Europarådets nivåskala finns på två nivåer: A2 och B1 enligt Europarådets nivåskala är en fristående examen som kan tas oavsett hur och var man lärt sig svenska kan tas både i och utanför Sverige kan tas på 31 platser utanför Sverige Swedex hemsida, ger information om examen med modelltest och specifikationer att ladda ned, information om var man kan ta Swedex och mycket annat. Den finns på svenska, engelska, tyska, franska och polska Test för ett växande internationellt nätverk Paula Scherrer och Monica Sommarin två engagerade lärare i svenska som främmande språk. Foto: Karin All. En liten grupp lärare i svenska vid Folkuniversitetet arbetar sedan projekttiden med att producera nya test för Swedex enligt det gällande testformatet. Två av dessa är Monica Sommarin och Paula Scherrer. De medverkar också vid de centrala testledarutbildningarna. Vi träffas i lärarrummet på Folkuniversitetet i Stockholm, där det bjuds på kaffe och tårta från en grupp som just slutat sin kurs. Båda började som lärare i svenska för invandrare på 1980-talet. De hade också kvällskurser. Numera håller de kurser i sjukvårdssvenska och svenska som främmande språk. De är två riktiga eldsjälar, även om de själva inte tycker om det ordet. De har lagt ned osannolikt mycket tankearbete, tid och möda, många helger och kvällar, på att utarbeta test för Swedex. Det handlar inte bara om att skapa ett innehåll utan om att utprova och analysera ett otal gånger. Själva pratar de inte gärna om allt arbete de lagt ned, utan om hur viktigt det är att provet får rätt inriktning. Det är ett kommunikativt test, säger de med eftertryck och en mun. Det är den kommunikativa förmågan, förmågan till förståelse, kommunikation och uttal som är viktigast i provet, fyller Monica Sommarin i. Swedex består av fem olika delprov och Monica och Paula har arbetat fram fyra av dessa: Läsförståelsen, den skriftliga delen, ord och grammatik samt den muntliga delen. Hörförståelsedelarna görs av två kollegor vid Folkuniversitetet i Göteborg. Det internationella samarbetet var ytterligare en utmaning liksom utbildningarna av testledare testledare som sedan i sin tur ska genomföra examinationer och utbilda nya testledare. Vi har fått en så fantastisk respons från våra testledare. Swedex är ett användbart språkprov och det är roligt att göra. Det har fått stor internationell spridning de testledare som utbildats på de centrala utbildningarna kommer inte bara från Europa utan även från USA, Latinamerika och Thailand. Tre testledarutbildningar har genomförts och fler blir det. Nya test produceras. Fortsättning följer! Anette Riedel Utvecklingen av Swedex Rotraut Koll utarbetade testformat för Swedex och är expert på tyska som främmande språk. Hon svarar också för administrationen av Swedex. Administrationen av Swedex finns i Hannover, hos Landesverband der Volkshochschulen Niedersachsens. Där finner vi Rotraut Koll, som mycket aktivt deltog i EU-projektet Swedex som utvecklade specifikationer och modelltest. Rotraut arbetade då som språkansvarig på Landesverband Niedersachsens. Hur kom det sig att du hamnade i ett projekt som rör svenska? Det är väl tyska som främmande språk som är din specialitet? Min uppgift i projektet var att utarbeta specifikationer och testformat för Swedex på två nivåer, A2 och B1 enligt Europarådets nivåskala. För den uppgiften behövdes inte kunskaper i svenska. Generella kunskaper om test och testning och om nivåskalorna och Europarådets Framework var viktigare. Dessa kunskaper har jag, då jag har arbetat länge med test i tyska samt med läromedel. Språkkompetens kan beskrivas generellt utan att man relaterar till ett visst språk. Att överföra kunskaperna om vad språkkompetens är till ett nytt och för mig okänt språk var en utmaning och en rolig uppgift. Europarådets Framework och Swedex Vid den tidpunkt då Swedex utarbetades, hade Europarådets Framework med sin beskrivning om vad det innebär att kunna ett språk och nivåskalorna kommit. Vilken betydelse hade detta dokument för arbetet med Swedex? Det var naturligtvis lättare än innan Framework fanns, eftersom målen definieras klarare, svarar Rotraut. När jag utarbetade förslaget till testformat för Swedex, utgick jag från en analys av de språkliga kompetenser som beskrivs i Framework och föreslog vad som kunde testas och inte. Dessutom hade vi sedan länge påbörjat ett arbete med att skapa en beskrivning av vad man bör kunna på en första grundläggande nivå i svenska. Det arbetet skedde i samarbete med Margareta Paulsson från Sverige som arbetar i Tyskland sedan trettio år. Hon arbetar på Volkshochschule Minden där hon är lärare i svenska och administrerar språkkurser. Margareta Paulsson är lärare i svenska och administrerar språkkurser på Volkshochschule Minden. Foto: Ulla Nissen. Rotraut Koll drog in mig i det här projektet, säger Margareta. Jag arbetade med specifikationerna gjorde listor på ämnesområden, språkliga funktioner, begrepp och strategier som man måste behärska. Genom projektet fick jag nya impulser och fick god feed-back från de svenska pedagoger som deltog i arbetet, säger Margareta. Det finns en allmän bas av ämnesområden som man rör sig inom när det gäl- 10

11 ler grundläggande vardagsspråk och det går någorlunda att definiera vilka språkliga funktioner, begrepp och strategier man behöver. Ovan denna nivå blir behoven mer individuella. Sedan kommer det också in mer kulturella aspekter, behov av att uttrycka nyanser och känslor. Språk för yrkeslivet ställer också speciella krav, fortsätter hon. Vem kan ha nytta av specifikationerna? Förutom testproduktionen finns andra användningsområden, säger Margareta. Provdeltagare har ett intresse av att veta vad de förväntas kunna. Kursanordnare får en struktur till sina olika kurser. En annan grupp som kan ha nytta av detta är läromedelsförfattare och givetvis lärare, säger Margareta. Själv har Margareta skrivit en lärobok i svenska, Välkomna!, som presenterades i Sverigekontakt nr 2/2006. När jag skrev den hade jag stor nytta av både Framework och listorna i specifikationerna för Swedex. Stort intresse för svenska språket och kulturen Att det finns ett mycket stort intresse för svenska och Swedex i Tyskland, är både Rotraut och Margareta ense om. Jag tror att denna examen har goda förutsättningar här i Tyskland. Det finns ett stort intresse för det svenska språket, för filmer och kulturen. Många tyskar reser ofta till Sverige på semester, köper sommarstugor i Sverige eller vill arbeta där, säger Rotraut. En annan sak som jag tror är viktig med Swedex, fortsätter Rotraut, är att detta är en modern, kommunikativ språkexamen. Den kommer förhoppningsvis att ha en positiv inverkan på både utvecklingen av läromedel och undervisningen i svenska både här i Tyskland och i alla länder. Språkkunskaper är något som ska användas i praktiken. Praktiskt användbara språkkunskaper är ju folkbildningens kännetecken. Tidigt ute Peter Brandt var en av deltagarna i den första testledarutbildningen för Swedex. Han var också en av de första med att ordna en examen för Swedex. Den ägde rum i juni 2005 i Harburg strax utanför Hamburg i Tyskland. Var det svårt att bilda ett Swedexcentrum? Nej, det var det inte. Chefen på min Volkshochschule var mycket positiv. Man genomför redan andra internationella examina, så Swedex passade bra för oss. Var det svårt att rekrytera deltagare till examen? Nej, det var det inte heller! Flera hade väntat på att Swedex skulle kunna tas här. Vi var ju också med i den stora utprövningen som skedde under projekttiden, säger Peter. Det blev 8 personer som tog Swedex på B1 nivån. Vilken var deltagarnas reaktion på examinationen? De var rätt nervösa! Det var jag med det var ju mina deltagare. Givetvis var jag inte med och testade eftersom jag undervisat dessa personer. Vi fick hjälp från kollegor från Hannover och Stade som också gått utbildningen. Hur gick det då för deltagarna? Det gick bra! Alla klarade sig och tre personer hade till och med Väl Godkänd. Det svåraste tyckte man var hörförståelsen. När vi fick diplomen hade vi en liten fest för att fira. Ulla Nissen Längtan till vattnet lockade till Sverige Jelena Ljubisic sökte äventyret och kom till Sverige. Hej, det gick jättebra på Swedexexamen. Jag fick 99 av 100p :) Hälsningar, Jelenalena :) Mailet kom en vecka efter att vi träffade Jelena Ljubisic för att över en kaffe latte prata om hennes nya liv i Sverige, som ledde fram till Swedex-examen. Hon är en av de första att ta en sådan examen, och hon gjorde det för att få det slutliga beviset på att hon talar godkänd svenska. Själv tycker hon att hon känner sig osäker i sitt nya språk, men trots det är det en mycket varierad och uttrycksfull svenska hon talar, om än med stark brytning, men med ett stort ordförråd.. Jag började tala svenska på riktigt för tre månader sedan, säger Jelena mycket bestämt. Från Serbien till Norden Det började som ett äventyr, som blev något mycket mer. Född i Kroatien, uppvuxen i Serbien, svenskstudier på universitetet i Belgrad. Att därifrån som 21- åring bege sig till främmande land som aupair, ett land där man inte känner någon, till det krävdes mod. Nu drömmer Jelena Ljubisic om en framtid här med studier, uppehållstillstånd och så småningom arbete. Det är så många som frågat varför just Sverige, inte minst mina föräldrar, säger hon med ett stort skratt. Men jag vet faktiskt inte riktigt själv. När jag tittar på kartan och ser allt vatten som finns runt Skandinavien, det är nog därför. Och så är det så otroligt vackert här, att gå igenom stadens gator och se allt, fortsätter hon med mörka glittrande ögon. Under de två år hon arbetat som aupair har hon samtidigt studerat svenska på kvällarna. Ändå har hon inte vågat använda språket förrän nu, annat än med barnen i aupair-familjen. Med mina kompisar här i Sverige har det blivit engelska. Då förstår vi alltid varandra. Viktigt med examen Den Swedex-examen som Jelena Ljubisic gjorde var på nivå B1, som är en lite mer avancerad nivå än nybörjare. Det innebär bland annat att kunna förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Man ska också kunna ge sig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet. Jag hade inga svårigheter att skriva provet, säger Jelena. Det kändes bra hela tiden. Svårast var nog att hinna med hela provet, det blev lite stressigt på slutet. Den muntliga delen tyckte jag kändes lite konstig, att föra ett samtal med en helt främmande människa. Swedex-examen är oerhört viktig för Jelena. Jag vill ha den och visa upp, som en bekräftelse på att jag gjort något riktigt här. Jag tycker att fler som kommer hit som aupairer ska få lära sig mer och göra en sådan här examen. Den här hösten blir den absolut sista med aupair-familjen, som har varit densamma hela tiden. Jelena säger att det är dags att börja stå på egna ben nu. Anette Riedel 11

12 Samspråk med flerspråkiga familjer Familjeflerspråkigheten kan se ut på många olika sätt och gälla många olika språkkombinationer. Den här gången vill jag lyfta fram något som kan vara ganska obekant för många av Samspråksspaltens läsare, nämligen tvåspråkighet i som många hittills ansett två varianter av svenskan. Här handlar det om rikssvenska och älvdalska, en varietet med sådana särdrag att man utan vidare också skulle kunna kalla den för ett eget språk. Björn Rehnström har intervjuat en storfamilj där älvdalskan står högt i kurs, och han berättar också mer allmänt om arbetet för att höja det lokala språkets status i samhället. Björn Rehnström har gett ut många barnböcker på älvdalska. Det började med boken Ro Ien brindkåv fro Övdalim (Röd en älgkalv från Äldvalen) 1998, som senare översattes till svenska och tyska. År 2000 kom tio små pixiböcker med översättning och uppläsning på Internet. De handlar om lokala skrönor och sägner och används mycket i skolorna. År 2005 publicerades Trair byönner fro Övdalim (Tre björnar från Älvdalen). Han har också skrivit ett stort antal artiklar om älvdalska i Mora Tidning och var 1984 mycket aktiv bakom bildandet av föreningen Ulum Dalska ( Låt oss tala dalska ). I fjol fick Björn Rehnström kommunens kulturpris för sitt arbete för älvdalskan. Han tackade och tog emot diplomet, men ville inte ta emot pengarna. I stället önskade han att de 5000 kronorna skulle användas som grundplåt för att starta en utredning om hur älvdalskan ska kunna komma in i skolan på allvar. Leena Huss En tvåspråkig familj mitt i det ursvenska Familjen Håmås i Klitten, Älvdalen, Dalarna är tvåspråkig trots att de inte har invandrarbakgrund eller bott utomlands. Familjen består av mamma Annelie, pappa Björn och fem barn, en del av dem med respektive sambor och flickvänner. De är ingen ovanlig familj i Älvdalen utan delar tvåspråkigheten med många andra familjer i den lilla socknen fyra mil norr om Mora i Dalarna. I Sverige som helhet är de dock mycket ovanliga. De är nämligen några av de endast mellan och personer i Älvdalen som har det lokala språket Älvdalska som modersmål. För en som aldrig hört Älvdalska förr Den tvåspråkiga familjen Håmås i Älvdalen. är det helt omöjligt att förstå annat än några enstaka ord som lånats in från svenskan. Själv flyttade jag från Stockholm till Älvdalen Det tog flera år innan jag med rätta kunde säga att jag förstod det mesta av det som sades. Först 1992 vågade jag mig på att själv försöka lära mig prata älvdalska och efter 15 års tungvrickande tycker jag att jag klarar mig hyfsat, fast jag fortfarande har mycket kvar att lära mig, det inser jag framförallt då jag pratar med äldre älvdalingar. När jag första gången träffade Annelie Håmås hade jag mycket svårt att förstå henne. Tack vare hennes envishet att alltid prata älvdalska med mig tvingades jag dock att anstränga mig lite mer. Jag ville ju inte göra som många andra inflyttade Stockholmare; säga åt dem att prata riktig svenska så att jag förstår dig. När jag nu sitter vid köksbordet i deras hus i byn Klitten har jag inga som helst problem att förstå. Annelie och Björn sitter mitt emot mig. Runt bordet och i köket finns också alla deras barn. Dottern Lina 28 år, med sonen Max, 5 månader, och sambon Rolle Eriksson, dottern Sofi 27 år, dottern Rosemarie, Osa kallad, 23 år, med sonen Filip 5 månader och sambon Ulf Carlsson samt sönerna Gustav, 20 år och sonen Erik 18 år. Alla de fem barnen och en av svärsönerna pratar Älvdalska med mig och med mamma Annelie. Alla barnen pratar dock svenska med pappa Björn, som förstår allt, men aldrig började prata älvdalska då han var liten. Björn själv pratar alltså bara svenska, men har inga problem att förstå älvdalskan. När diskussionens vågor runt köksbordet börjar gå höga är det alltså en salig blandning av svenska och älvdalska som hörs. Två språk som snurrar runt mellan kaffekopparna och fatet med nybakt tunnbröd och kavelgris, som Annelie bakat i byns bagarstuga på morgonen. När min mamma växte upp i Kyrkbyn Älvdalens centralort fick man inte prata älvdalska i skolan, berättar Björn. Redan på 1700-talet skrev en präst i Älvdalen till biskopen och bad om hjälp med att lära barnen svenska i stället för älvdalska som han inte förstod. Bland de äldre i Älvdalen berättas än i dag hur de till och med fått stryk av lärarna för att de pratat älvdalska med sina kamrater ute på skolgården. Det är alltså en lång och varaktig förföljelse av språket som ägt rum under århundraden. Sådant sitter i och därför är det under åren många som skämts över sitt språk och inte lärt det vidare till sina barn. Rosemarie, Osa kallad till vardags, berättar att hon bara dalskar med sin mamma, med morfar och även med mormor då hon levde. Jag svenskar till Sofi och Lina, men dalskar faktiskt till Erik, säger hon. Linas sambo Rolle kommer också från en familj med älvdalska som modersmål. Jag har alltid dalskat till alla, men med min lillasyster svenskar jag, berättar han. Både han och Lina, liksom Osa och hennes sambo Ulf är helt övertygade om att de vill att deras barn Max och Filip, 12

13 som är fem månader gamla, ska lära sig älvdalska. Därför dalskar de alltid till sina barn. Och de får god hjälp från den stora, tvåspråkiga familjen. En familj som är stolt över att prata älvdalska, ett språk som är så skiljt från svenskan att det är omöjligt att förstå om man inte hört det förr. Det är det märkvärdigaste vi har i Sverige. Så uttrycker sig professor Henrik Williams om älvdalska. Älvdalska är en omistlig del av dalarnas kulturarv, sa förre landshövdingen Ingrid Dahlberg. Älvdalska är nämligen ett språk som har kvar stora delar av den fornnordiska grammatiken och syntaxen, meningsuppbyggnaden och även många ord. Före vikingatiden talade alla i Sverige, Norge och Danmark i princip samma språk med lite varianter. Dansk tunga kallades det. Senare koloniserades Island och fick ett eget skriftspråk redan på 1100-talet, något som gjort att det språket bevarat mycket av det fornnordiska arvet. På 1620-talet hade redan älvdalskan skiljt ut sig så mycket från svenskan att det användes i ett studentskådespel i Uppsala av en Johannes Pryts. I det älvdalska språket finns fortfarande nasalerade vokaler, något som isländskan tappade bort före 1100-talet. I Älvdalskan böjer man verben efter person. Så heter till exempel jag går Ig går, vi går- Gåum eller Wi gåum, ni går-gåi och de går-dier gå. I älvdalskan finns ett läspande d-ljud som inte finns i svenskan. Ljudet är detsamma som i engelskans father. Ljudet används efter vokal. Några exempel: sjunga-kwe o, smed-smi, er-i er, nedni er. W uttalas precis som det engelska w i t.ex. water. Alla substantiv i älvdalskan är antingen han, hon, eller det. Den finns inte. Så heter till exempel gård i bestämt form nominativ an garden( ljudet h finns inte i älvdalskan), den där granen o-dar gråne, den där vargen-an-dar wardjin, den där stugan-o-dar stugu, det där huset-edar ause. Diftonger och triftonger är också vanliga. Sten heter stien, vit heter wait, ful heter ljuot och kniv heter knaiv. Det älvdalska språket innehåller också en mängd ord som kan te sig obegripliga för svensktalande om man inte får dem förklarade för sig. Några exempel: welest-åh, vilken tur, diger-tjock, mikkelmånga, brinde-älg, döpa-hälla, gryvelkrypa. kriuopa-krypa ihop, öve-älven, glase -fönstret, bög-skinnsäck eller ryggsäck, kulla-flicka, kelingg-gift kvinna. Ofta finns små nyanser mellan orden som gör att de kan bli mycket malplacerade om man använder dem fel. Till exempel finns tre olika ord för svenskans kan: kann, dug och beller. Kann används i samband med sådant man lärt sig; ex. Ig kann leså-jag kan läsa( för jag har lärt mig). Ig dug leså-jag kan läsa (för att det är t.ex tillräckligt ljust). Ig beller leså. Jag kan läsa (för nu har jag tid). Det finns många, många fler märkvärdigheter i det älvdalska språket. Vill du veta mer kan du söka på älvdalska på Internet. Där finns mycket information att hämta. Många kämpar för språkets överlevnad Älvdalska har under många år varit ett förföljt språk. Lärare, präster och myndighetspersoner har gjort sitt bästa för att utrota det. Fram till början av 1900-talet levde det dock ganska så starkt och oförstört i Älvdalens socken. Med de stora skogsavverkningarna i de orörda skogarna och utbyggnaden av vattenkraften i Österdalälven kom många invandrare till Älvdalen. Då kom en ny våg av nedtryckning och många älvdalingar hjälpte till genom att inte lära sina barn älvdalska. De skulle klara sig bättre om de fick lära sig svenska, menade man. Men en motkraft dök upp bildades föreningen Ulum Dalska ( Vi ska prata älvdalska ). Deras arbete, påhejat av tusentals medlemmar, gav resultat. I dag diskuterar man på allvar att försöka få in älvdalska i skolundervisningen och kommunens kulturpris har tre gånger tilldelats personer som jobbar för älvdalskan. Barn- och utbildningsnämnden och fullmäktige har tagit beslut att stödja det älvdalska språket och förre landshövdingen Ingrid Dahlberg jobbade mycket aktivt för att höja språkets status. Föreningen Ulum Dalska och det älvdalska språkrådet Rå djärum jobbar aktivt tillsammans med politiker och forskare runt om i Skandinavien med att försöka få språket erkänt som ett minoritetsspråk. Det har hittills varit utan resultat, men i höst kommer frågan upp i riksdagen och nya uppvaktningar av den nya regeringen planeras. Vetenskapliga konferenser, utbildningar för lärare och kurser för både älvdalingar och invandrare anordnas, litteratur skrivs och just nu håller den kultförklarade boken Lille prinsen på att översättas till älvdalska. Mora Tidning, där jag arbetar till vardags, startar inom kort en ny serie som heter Ig will dalska ( Jag vill prata älvdalska ). Där presenteras under minst ett år en yngre vuxen person som antingen vill lära sig eller fortsätta att prata älvdalska och de flesta av dem säger också öppet att språket måste komma in i skolan. Tidigare har över 300 barn presenterats på samma sätt. Men trots allt som görs är älvdalskan i dag ett mycket hotat språk. Samtidigt som allt fler unga föräldrar pratar älvdalska med sina barn och den politiska viljan är stor på många plan utsätts det för allt högre tryck från svenskan. Barnen väljer nästan alltid det starkaste språket och svenskan är det starkaste språket i Älvdalen nu. Men nog borde väl även vi i Älvdalen ha rätt till vårt eget språk, vårt eget kulturella arv, vår egen kulturella identitet? Nog borde väl även älvdalska mor- och farföräldrar få känna glädjen av att deras barnbarn pratar med dem på deras eget språk. Vi bor ju i Sverige, där man förstår vikten av detta. Eller? Björn Rehnström Journalist, invandrare i Älvdalen, stolt över ett fantastiskt språk som jag haft förmånen att lära mig. Den som eventuellt vill prata mer om detta kan kan mejla mig på eller ringa kväll, eller dagtid. Medlemskap i föreningen Ulum Dalska kostar 50 kronor per år. Föreningen nås via dess ordförande Gösta Larsson på tel Artiklar till denna spalt välkomnas varmt! Skriv till Samspråk/Leena Huss, Källarbäcksvägen 13, SE Uppsala eller epost: Kom ihåg medlemsavgiften 150 kr för enskild 200 kr för makar 300 kr för skolor pg bg Tack 13

14 Nationaldagen och Gustav Vasa Många undrar vad vi svenskar skall fira på nationaldagen. Andra länder, som Norge och USA t ex, har självklara anledningar. Även vi svenskar har en självklar anledning att fira den 6 juni, då Gustav Vasa vid riksdagen i Strängnäs år 1523 utsågs och hyllades av alla partier till Sveriges kung. Han var den gången hjälten som efter Stockholms blodbad ensam tagit ledningen för befrielsekriget mot konkurrenten Kristian II (Tyrann). Han visste att riksföreståndaren Sten Sture stod högt i kurs hos dalkarlarna. Alltså tog han sig dit och redogjorde för det militära läget i landet, sedan det ledande skiktet avrättats 80 halshuggna på Stortorget i Stockholm, bland dem Gustavs far och svåger. Mormodern, mor och systrar fördes som fångar till Danmark. Men händelsen hade ett dramatiskt förspel. År 1518 stod ett viktigt slag vid Brännkyrka, där Stureanhängaren och nära släktingen till Sten Sture, Gustav Vasa, deltog med stor framgång. Men han användes som gisslan av Kristians folk, och under de följande förhandlingarna fördes han ombord på ett danskt krigsfartyg och transporterades förrädiskt till fångenskap i Danmark. Därifrån rymde han och ankom till vänner i Lübeck, som vägrade att utlämna honom till danskarna och istället hjälpte honom med transporten hem, och fortsatt kamp. Nu var det värdefullt att ha vänner i Hansans Lübeck. Det fanns också stora rikedomar, och Lübeckarna var villiga att gå med i kriget mot den gemensamma fienden Danmark. Gustav kunde lova att gynna Lübeck, om han blev kung mot att Lübeck levererade vapen, soldater och att de med sin starka flotta ville spärra sjövägen in till Stockholm. Befrielsekriget var framgångsrikt. Mälarlandskapen anslöt sig till bondehären från Dalarna och nu var det tid att säkra också de södra landskapen. De kungliga slotten föll i Gustavs händer, och vid en herredag i Vadstena lyckades han få med sig herremännen, främst biskop Brask i Linköping och Ture Jönsson Tre Rosor, vilket resulterade i att Gustav Vasa utsågs till riksföreståndare, visserligen efter löfte om privilegier. Sverige en självständig nation Nu var dagen inne för Sverige som en självständig nation med uppslutning från alla ständer. Vid riksdagen i Strängnäs 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa under stora högtidligheter till Sveriges kung. Det var symptomatiskt att sändebuden från Lübeck satt längst fram under högtiden. Gustav Vasa av Carl Milles. Foto Mats Landen, Nordiska Museet. De ansåg att det var deras verk som fört Gustav till upphöjelsen. Gustav hade ett stort problem från första stund skulden till Lübeck tvingade honom att finna en möjlighet att få landets usla ekonomi på fötter. Vid denna tid hade Martin Luthers reformation spridit sig i Nordeuropa, och svenska studenter kom hem efter avslutade studier och kunde berätta om den nya läran som innebar en brytning med påvens världsmakt. I Sverige fanns de största rikedomarna hos kyrkan, som under hela medeltiden berikat sig genom kyrkoskatt och testamenten som innebar att gods och gårdar skänktes till kyrkan för själarnas frälsning inför döden. Vid riksdagen i Västerås 1527 manövrerade Gustav skickligt adeln fick möjlighet att få tillbaka gods som en gång skänktes till kyrkan, medan påvens makt gick över till staten (Gustav Vasa). Staten kunde i ett slag betala hela skulden och gjorde sig av med Lübecks privilegier i form av tullfrihet och ensamrätt till den svenska utrikeshandeln. Men Gustav hade det hett om öronen de närmaste åren. Ett folk byter inte religion som man byter kläder. I Dalarna uppträdde en man som sade sig vara Sten Stures son och blev trodd. Daljunkerns uppror slogs ner, men när kungen ville hämta en kyrkklocka i varje socken följde det så kallade klockupproret. Sedan följde västgötaupproret, men värst var ändå dackeupproret, som så när hade kostat kungen hans krona. Kungen fann också tiden inne att skaffa sig en gemål, inte minst för tanken på en efterträdare på tronen. Han förstod också vikten av att finna sin livsledsagare i de främsta furstehusen. När han skickade en delegation till hertig Magnus av Sachsen-Lauenberg hade han framgång. Hans frieri till dottern Katarina ledde till äktenskap år 1531 och därmed hade han genom släktförbindelsen också vunnit en förespråkare i det tyska riket. Äktenskapet blev kort. Katarina dog Efter tio år sammankallade Gustav Vasa plötsligt riksdagen till Västerås. Det hade lugnat ner sig på de flesta fronter, varför han kunde lägga om till en mildare ledarstil. Nu var det viktigt för honom att ge riket en tryggad framtid och han föreslog riksdagen att göra Sverige till ett arvrike, där äldste sonen skulle ärva kungamakten. Förslaget antogs utan svårighet. Vid samma riksdag godkändes likaså den genomförda reformationen. Sverige hade fått en konstitution och en styrka som möjliggjorde en existens sekler framåt. Åter till kungavalet i Strängnäs Sverige hade valt en ung man till kung, som med full kraft, energi och oräddhet skapade ett fritt Sverige. Visserligen använde han hårda tag, särkilt under Dackefejden, men man måste komma ihåg att han levde i Machiavellis tid, då dennes bok Fursten var lärobok för alla furstar och lärde ut att fursten måste visa hårdhet för att själv överleva. Boken fanns också i Gustav Vasas bibliotek. Den nu beskrivna perioden i Sveriges historia lyfter fram 6 juni 1523 som en tillräcklig anledning att stå i blickpunkten vid firandet av vår nationaldag. Folke Eriksson 14

15 Ur Sverigekontakts fotosamling I förra numret av vår tidning publicerade vi ett antal bilder av kungafamiljen. I detta nummer tänkte jag visa några gruppbilder ur samlingen. Vårt arbete att registrera bilderna går ut på att göra dem åtkomliga i en databas och att identifiera dem. Vi har under arbetet samlat på oss en sump som saknar både ort- och personnamn m fl uppgifter. Kan ni hjälpa oss att komplettera de här publicerade bildernas texter är vi mycket tacksamma. Vi som arbetar med detta varannan tisdag är Ulla Setterberg, Ulla och Rustan Olsson, Anselm Bladh och Eva Westin. 1.Svenska kyrkliga dignitärer besöker kyrkogården vid Jenny Linds kapell i Andover, Illinois, USA. De tre framför Jenny Lindstenen, som bär biskopskors är från vänster i bild Gunnar Hultgren, biskop från 1947 och ärkebiskop från 1958 till 1967, Erling Eidem, ärkebiskop från 1931 till 1950 och Arvid Runestam, biskop från 1937 till Fotot är taget Familjen Hany (?) önskar Gott Nytt År den 26 dec Stora Tuna- klubbens första fotografi i maj Är den svensk eller amerikansk? Du Val Photo Service i Chicago. 4.Lektoratsavdelningen vid sammanträde i Göteborgs Högskola den 27 april Avdelningen fungerade inom Riksföreningen som organ för att sköta de utländska lektoraten fr o m Fotot har tillhört Utlandssvenska Museet. Personer från vänster: Karl Axel Hjort (läroverksadjunkt), Erik Lönnroth (intendent för Utlandssvenska Museet, docent), Wilhelm Lundström (professor, ordförande och Riksföreningens grundare), Carl Skottsberg (chef för Botaniska Trädgården i Göteborg), Ragnar Fleege (redaktör för Allsvensk samling), Gunnar Svärd (Riksföreningens generalsekreterare och sedermera Högerpartiets partisekreterare), Curt Weibull (professor i historia i Göteborg), Uno Forsberg (direktör och vice ordförande). Per Clemensson 15

16 Unika kyrkoföremål är nu tillbaka i Estland Sommaren 1944, i andra världskrigets slutskede, hade så gott som alla ormsöbor lämnat sina hem och sin församling. Kyrkans och församlingens värdefullaste inventarier packades ner för att tas med till Sverige, för man visste, att när Sovjetunionen åter ockuperat Estland skulle kyrkan och dess innehåll förstöras och församlingen upplösas. Med den sista organiserade estlandssvenska flykttransporten, i mitten på september 1944, fraktades en del av Ormsö kyrkas föremål med M/S Juhan till Sverige. När föremålen kom till Sverige deponerades de på Riksantikvarieämbetet som Riksantikvarie Sigurd Curmans privata deposition fördes föremålen över till Historiska museet och fick namnet Curmans deposition. Där hemlighölls den fram till 1976, för att föremålen inte skulle kunna återkrävas av Sovjetunionen. En del av föremålen visades då på Historiska museets utställning Estlandssvenska Kyrkominnen men efter utställningen packades de ner och blev åter oåtkomliga för allmänheten och inte minst för Ormsö församlings gamla medlemmar nu bosatta i Sverige. I början av 2006 startade Ormsö kyrkofond processen, att på ett säkert sätt kunna överföra och deponera Ormsö föremålssamling i Estland. Under tiden stod det klart att S:t Mikaels församling i Tallinn, genom EU-bidrag, har kunnat bygga ett säkert museum för föremålen. Därmed var frågan angående plats för visning och förvaring med hög säkerhet löst. I oktober 2006 överförde Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner och Ormsö Kyrkofond i samarbete med Historiska museet i Stockholm, samtliga föremål tillhörande Ormsö kyrka till det Estlandssvenska kyrkomuseet i Tallinn för fortsatt deponering. Det blir nu möjligt för allmänheten att inte bara se föremålen och utan också få kunskap om Ormsö kyrka och Ormsös svenska historia när de nu ställs ut för permanent visning på museet i Tallinn. Fortsatt ekonomiskt stöd behövs dels för vård och restaurering av föremålen dels för att kunna ha ett permanent öppethållande av museet med både vaktpersonal och guide. Bidrag kan sättas in på Ormsö Hembygdsförenings plusgiro nr Märk talongen Ormsö Kyrkas föremål. Kalken Kollekthåv Margareta Hammerman, Sekreterare i Ormsö Kyrkofond Maria i barnsäng 16

17 E. Jan Hartmann Årets Svensk-Amerikan 2007 De båda svenska Distriktslogerna av Vasa Orden av Amerika har utsett E. Jan Hartmann, Naples, Florida, till Årets Svensk-Amerikan 2007, den 48:e i ordningen. E. Jan Hartmann är född i Stockholm 1929 och tillhör första generationens utvandrare i modern tid, som gjort en enastående karriär i USA. E. Jan Hartmann kom första gången till USA 1951, som utbytesstudent. Efter juridikstudier i Sverige återvände E. Jan Hartmann till USA för studier vid universiteten i Indiana och Michigan avlade han magisterexamen i Business Admini-stration. Under de kommande decennierna gjorde E. Jan Hartmann karriär inom affärsvärlden och blev 1970 Chairman, President och Chief Executive Officer vid Ziebart International Corporation. Han lämnade chefsskapet 1994 efter att ha varit med om en utveckling från 150 försäljningsställen i USA till över 500 i 40 länder på 5 kontinenter. E. Jan Hartmann blev amerikansk medborgare1960. Han har alltid varit stolt över sin svenska bakgrund. Hans arbete för att vidmakthålla och utveckla goda svensk-amerikanska relationer och bevara svenskt kulturarv i USA är avsevärt. E. Jan Hartmann har varit Ordförande i Detroit Swedish Council, svensk honorärkonsul i staten Michigan , Ordförande i Swedish Council of America Swedish Council är paraplyorganisation för 300 svenska organisationer med syfte att främja och bevara svenskt kulturarv i USA fick E. Jan Hartmann mottaga Nordstjärneorden av kung Carl XVI Gustaf. E. Jan Hartmann och hans fru Patricia har tre barn och sex barnbarn. Utmärkelsen Årets Svenskamerikan 2007 kommer att tilldelas E. Jan Hartmann i Karlstad i början av augusti. Årets Svenskamerikan kommer att resa till Sverige med vår sponsor SAS Scandinavian AB Sverige för att närvara vid de svenskamerikanska firandena i samband med utmärkelsen. Vasa Orden av Amerika har sedan 1960 utnämnt en Årets Svensk-Amerikan för att hedra våra emigranter för deras insatser i Amerika. Årets Svensk- Amerikan har antingen varit engagerad i svenskamerikanska kulturutbyten eller gjort en enastående karriär i det amerikanska samhället. Bland tidigare mottagare av denna hederstitel märks nobelpristagaren i kemi 1951, Dr Glenn T. Seaborg, astronauten Edwin Aldrin, skådespelerskan Signe Hasso, ordföranden i USA:s högsta domstol William H. Rehnquist, Marilyn Carlson Nelson, VD för Carlson Companies Inc. och nu senast Agneta Nilsson, grundare av organisationen SWEA. Mer information om Årets Svensk-Amerikan kan fås av ordföranden i kommittén för Årets Svensk-Amerikan, Gunnar Gustafsson, tel eller Catherine Bringselius Nilsson, tel VASA ORDEN AV AMERIKA En svensk-amerikansk vänskaps- och kulturorganisation DISTRIKTSLOGEN NORRA SVERIGE NR 19 DISTRIKTSLOGEN SÖDRA SVERIGE NR 20 Kommittén för Årets Svensk-Amerikan 2007 Feministen August Strindberg I mina bokhyllor står ungefär två-ochen-halv hyllmeter Strindberg alla texterna i form av röda utgåvan, biografierna av Ollén, Lamm, Lagercrantz, Myrdal, skrynkliga häftade exemplar köpta på ett eller annat loppis. Jag har läst dem. Kort sagt: jag hör till dem som anser August Strindberg vara inkommensurabel i den svenska litteraturens historia. Och jag trodde det mesta var sagt om honom, språkligt och tematiskt och biografiskt och dramahistoriskt och om hans måleri och kemi-experiment och språktypologiska studier och fotografering och den gröna säckens efterlämnade papper genomgångna, nationalutgåvan under arbete. Fel. Det har fattats en text en författarskapsbiografi om Strindberg och hans hustrur. Den finns nu Eivor Martinus har skrivit den, först på engelska, hennes ar- betsspråk sedan länge, sedan själv översatt den till svenska. Den engelska titeln: Strindberg and Love (2001) blir inte bra inte i översatt form här heter den Lite djävul, lite ängel Strindberg och hans kvinnor. (Carlssons förlag) Den ger grundstöten till allt tjafs om Strindberg som kvinnohatare, han var snarare feminist. De kvinnor han älskade, gifte sig med eller ville gifta sig med Siri von Essen, Frieda Uhl, Harriet Bosse och Fanny Falkner var alla starka och självständiga, de var yrkeskvinnor i en tid när detta verkligen inte var vanligt och inte många karriärmöjligheter stod till buds. Han samarbetade med dem i teater och dramaturgi, han skrev texter för dem och med dem, han arbetade för deras yrkesroller åtminstone när det var praktiskt möjligt för barn och resande. Men ofta är deras liv inte olikt andra småbarnföräldrars livspussel. Att han även delade sin generations fördomar och tidstypiska tankemönster är inte så konstigt tidsandans missförstånd är det svårt att frigöra sig från, då som nu. 17

18 Eivor Martinus tecknar grundliga detaljrika tidsbilder från Stockholm och skärgården och Europaresorna med Siri och barnen som han ofta hade hand om själv medan Siri spelade teater hon beskriver Berlin och Österrikeåren med det lilla barnet Kerstin, hans ömhet och omsorg om den lilla minsta under de sena stockholmsåren, Anne-Marie. Han är ibland väldigt nära rollen av en velourpappa. Det ger en särskild aspekt på hans författarskap att Eivor Martinus kopplar äktenskapen med verken från Mäster Olof via historiedramer och Giftasnovellerna, Tjänstekvinnans son, de franska verken, Hemsöborna, Fadren, Fröken Julie under äktenskapet med Siri, Inferno, Legender, Till Damaskus under året i det korta äktenskapet med Frieda, och de tunga verken Påsk, Dödsdansen, Ett drömspel, Götiska rummen, Svarta fanor, Brända tomten, En blå bok, Spöksonaten under åren med Harriet Bosse, som för övrigt spelade hans verk i nästan fyra decennier; från 1898 till Att författaren till denna bok är min klasskamrat från gymnasiet ger mig en speciell glädje över att skriva om den. Eivor Martinus lever och arbetar i London sedan lika många decennier som Harriet Bosse spelade Strindbergs verk, hon skriver och översätter, introducerar svensk kultur, undervisar och är verksam inom teatern i samarbete med sin make, regissören Derek Martinus. Hennes arbete utgör en stark och viktig förbindelselänk mellan engelska och svenska litterära texter. Ulla Berglindh Sex år i Japan men fortfarande svensk Det händer ibland att man träffar folk som tror sig förstå Japan. Jag har aldrig på allvar räknat mig till den skaran ersatte jag Sverige med en förort till Yokohama. Sedan dess har jag försökt skrapa hål på den japanska kokongen. Inför min stundande återflytt summerar jag resultatet: Om Japan begriper jag fortfarande lika lite. Däremot har jag hittat många nycklar till min egen folksjäl. Av David Hultén, frilansjournalist och språklärare, (Yokohama ) På fredagskvällarna brukade jag träffa en av mina svenska elever mitt i Tokyo. Alfons från Södertälje hade smak. Han hade inte lämnat Sverige utan ett Stiga bordshockeyspel i bagaget. Med puckar och passningar lyfte vi från marken i vår svenska såpbubbla. Inte ens jordbävningar och tyfoner kunde störa oss. Omkring oss i de japanska kontorsfönstren brann lamporna sent inpå midnatt. Vilka arbetsuppgifter krävde ett sådant tygellöst behov av omänsklig övertid? Hade de inte familjer och vänner som väntade på dem hemma? Alfons och jag var besökare från en fjärran galax. Vi var svenskar som långsamt började fatta vad svenskhetens grundbult är för något. Innan jag kom till Japan hade jag sällan reflekterat över begreppet livskvalitet. Idag återvänder jag till Sverige med följande existentiella frågeställningar: Vilka möjligheter ges medborgarna att förverkliga sina drömmar i det samhälle som de lever? Hur breda är deras tidsramar för familjärt umgänge och mänsklig kontakt vid sidan av arbete och karriär? Ur dessa perspektiv har jag i Japan träffat fler tragiska livsöden än i Sverige. Jag har stött på fler dysfunktionella familjer. Jag har stiftat bekantskap med fler olyckliga vuxna utan livserfarenhet. Jag har mött fler människor som kännetecknats av ensamhet och social klumpighet. Min personliga åsikt är att vi i Sverige både har en varmare människosyn och en humanare plattform för relationer visades Killinggängets Fyra nyanser av brunt (med japansk textning) på Svenska Ambassaden i Tokyo. Japaner och svenskar fyllde bänkraderna. Filmen talar till publiken i implicita budskap. Ett av dessa pekar på vår oförmåga att visa kärlek. Ett annat visar hur svårt vi har att umgås med varandra på ett okomplicerat sätt. Efteråt frågade jag mig om japanerna i salongen tagit till sig substansen. Jag upplevde att filmen även styrde rakt mot den japanska kulturens allvarligaste skavanker. Det vore vansinne att påstå att vår svenska folksjäl är fullkomlig och fri från brister. Sex år i Japan har däremot hjälpt mig identifiera en uppenbar svensk överlägsenhet. Vi besitter en kronisk intention att alltid försöka belysa problem. Vi diskuterar. Vi kritiserar. Det tillhör svenskheten att rätta till defekter genom att rikta en strålkastare på dem. På detta är Fyra nyanser av brunt ett förträffligt exempel. Med svenska influenser kan den japanska livsstilen uppmuntras till att granska sig själv i sömmarna. Japanernas arbetskultur är beundransvärt energisk och serviceinriktad. Samtidigt skördar den sina sociala offer i likgiltig tystnad. Vid sidan av industriell och teknologisk perfektionism skriar samhället efter en gnutta emotionell intelligens. Jag är förmodligen bara ytterligare en utlänning som missuppfattat en av världens mest komplexa och introverta kulturer. Samtidigt har jag aldrig känt mig ovälkommen eller utsatt. Genom mina svenska filter noterade jag det som bara en svensk kan notera. Med detta lyfter jag på hatten. Jag tackar för en oersättlig tid av erfarenheter och självinsikt. Sayonara! Ett sista besök i templet. 18

19 Skandinaviska skolan i Maputo Moçambique är ett fantastiskt land att bo och arbeta i. Visst är fattigdomen ständigt närvarande och påtaglig även i miljonstaden Maputos centrala delar, men människornas vänlighet och förmåga att sprida glädje och skratt är på något märkligt sätt invävd i den urkramade fattigdomen och i ärren efter ett krig som sedan länge är slut. Ett krig som har sina erfarenhetsberättare stående vid de flesta av stadens trafikljus. Tysta berättare som aldrig behöver mer än en sko. De hoppas att några förbipasserande varje dag för- Maputo erbjuder många spännande lärmiljöer. Här får ett par elever uppdrag utanför frukt- och grönsaksmarknaden Janet. står att när flera hundra tusen med två ben är arbetslösa så är de själv ändå alltid sist i kön till jobb. Stadens alla gator är kantade med träd som vid blomning är översållade med röda, gula, blå eller vita blommor. Skolan ligger som en liten oas i centrala Maputo. En stad som överraskar med sitt kulturutbud, sina fantastiska restauranger och annat vi inte väntar oss så långt från vårt centrum av världen. Den som suttit på en restaurang utmed Indiska oceanen, ätit en portion grillade räkor och avslutat med en Pastel de Nata och en kopp galão har nog svårt att tänka sig något godare. Varför i all sin dag finns det en Skandinavisk skola i denna stad, dessutom i ett av världens fattigaste länder? Svaret kan enklast ges med,... Just därför! De skandinaviska länderna tillhörde de få västländer som inte övergav Moçambique under dess dramatiska och sönderslitande väg efter befrielsen från Portugal. Bland alla dessa skandinaver som sedan 70-talet varit med om att bistå landet med att bygga upp, reparera, administrera, utbilda och mycket annat så har det naturligtvis alltid funnits barn i olika åldrar, ibland så många som 80. Barn som varit i behov av trygghet, omsorg och kvalificerad utbildning. SIDA startade och var till en början huvudman för skolan. Skolan som följer svensk läroplan och kursplan sorterar fortfarande formellt under den svenska ambassaden, men sedan ett par år har skolan medvetet arbetat med att utveckla en, inte bara till namnet utan i vardagen väl fungerande skandinavisk skolmiljö. (Mer om detta går att läsa på skolans hemsida ) Varför välja en Skandinavisk skola när det finns bra engelskspråkiga skolor över hela världen? Troligtvis är det en frågeställning som många brottats med inför arbete utomlands. Att Sverige, Norge och Finland slutit avtal på nationell nivå för att stötta varandras skolor där de finns i världen beror naturligtvis på insikten av att det kan vara avgörande för barnens trygghet och utbildningskvalitet. Vi har en tradition i Sverige att peka på försämringar och söka misslyckanden som i det allmänna medvetandet skapat en orättvis bild av svensk skola i internationell jämförelse. Sverige ligger enligt senast publicerade PISA rapporten signifikant över OECD-medelvärdet i alla de mätta områdena, läsförståelse, problemlösning, matematik och naturvetenskap. Vi har en pedagogisk tradition, en kunskapssyn och en syn på barns utveckling och lärande som vi borde vara månare om att sprida i världen. En exportvara jag tror vi försummar. De nordiska länderna har i dessa avseende likartade traditioner och grund. Skolan har en hög lärartäthet och när en tjänst utannonseras är kön av sökande alltid lång. Jag brukar lite skämtsamt påminna mina lärare om att de är utvalda som Skandinaviens bästa pedagoger med lust att arbeta i Afrika. Uppdraget genomförs. Med stöd av argument från elever som gått på skolan genom åren och deras föräldrar vet vi också att just den Skandinaviska förankringen är betydelsefull oavsett om man går på skolan ett år och därefter återvänder till hemlandet eller om man går hela grundskoletiden här. För alla barn som gått en termin på skolan är norska, svenska och danska självklara språk som inte skapar något problem i kommunikationen med vare sig kamrater eller vuxna. Som arbetsspråk i skolarbetet uppmuntras däremot alla barn att använda sitt modersmål. Förutom engelska och språkval liksom i alla svenska skolor, läser våra elever portugisiska upp till år 5, därefter är det ett frivilligt val. Den som gått ett år eller mer på Skan- dinaviska skolan har sannolikt fått med sig en livslång prägling till Afrika, en utomordentlig bas för fortsatt skolgång varsomhelst i världen och en förankring i Sverige, Norge eller Danmark med allt vad det innebär av traditioner, grundvärderingar och trygghet. Elever studerar havsdjur under vårens lägerskola på den marinbiologiska stationen på ön Inhaca. Hur ser elevernas vardag ut? En skola med ständig sommar och ett påtagligt avspänt och vänligt umgänge mellan både stora och små, ger förutsättningar till en kreativ och positiv lärmiljö. Barn från förskola till gymnasieålder finns på samma skolområde, känner varandra och möts dessutom naturligt i delar av skolarbetet. De flesta eleverna är på skolan mellan 8.00 och Förskolebarnen slutar tidigare på eftermiddagen medan de äldre ofta har någon fritidsaktivitet som skolan organiserar. Måndag och onsdagskvällar är det fritidsgård eller filmkväll med aktuell eller skandinavisk film. Lunchen som lagas på skolan serveras varje dag utomhus vid poolen och barnen har tillgång till färsk frukt på både för- och eftermiddag. Skolans pool används flitigt på både raster och idrottslektioner. Ett elevaktivt undersökande arbetssätt, ofta utifrån ett gemensamt tema, kännetecknar det pedagogiska arbetet. Därför är också skolbiblioteket högprioriterat. Internet är ett självklart läromedel och hjälpmedel hos oss som i alla skolor, men för våra elever är det dessutom kanske den viktigaste kanalen för kontakt med jämnåriga i hemlandet. En höjdpunkt varje termin är en veckas lägerskola vid Indiska Oceanen eller på ön Inhacas biologistation. Vår käre bekant Linné var naturligtvis närvarande vid årets spännande utforskning av både växter på land och korallfiskar. För våra elever är helgerna med föräldrar ofta en hisnande skola också det. Samtalen vid måndagens lunch handlar inte sällan om möten med lejon och elefanter eller snorkling med gigantiska valhajar på armlängds avstånd. Välkommen att besöka oss IRL eller på vår hemsida. Jan-Anders Andersson rektor 19

20 Med Billströmska i Bolivia På somrarna tar Billströmska folkhögskolan emot studerande från många olika länder som vill lära sig svenska och få inblick i svenskt samhälle och kultur. På en av våra vinterkurser gör vi det omvända: Det handlar om en ettårig kurs som heter De ungas rätt, där man studerar barns och ungdomars situation i Sverige och i världen och utgångspunkten är FN:s barnkonvention. I kursen ingår sex veckors fältstudier i Latinamerika och efter att ha rest till Nicaragua i ganska många år planerar vi att nästa år ta med halva gruppen till Bolivia. Målet med vistelsen där är dels att lära känna landet i allmänhet och dels att praktisera på olika projekt som arbetar med att stödja och hjälpa barn och ungdomar, för att på så sätt få inblick i de ungas levnadsvillkor. I mars i år besökte jag Bolivia under två veckor för att rekognosera inför nästa års resa och söka upp intressanta praktikplatser för våra deltagare. Fyra cholitas på Plaza Murillo i La Paz. Varför Bolivia? För ett och ett halvt år sedan fick Bolivia för första gången en president av indianskt ursprung. Han heter Evo Morales och är aymaraindian och för de ca 75 % av Bolivias befolkning som tillhör olika ursprungsfolk är det mycket betydelsefullt. Den stora gruppen indianbefolkning som länge har levt i fattigdom har stora förhoppningar om att få bättre tillgång till utbildning, sjukvård, humana arbetsförhållanden och överhuvudtaget få det som krävs för att kunna ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Som det är nu så är klyftorna enorma mellan den vita medelklassen och den stora gruppen indianer. Det som är spännande att ta del av är alla de insatser som görs för att överbrygga klyftorna och ge indianbefolkningen det som behövs för att man ska kunna använda sina rättigheter. Snabba förändringar Man märker tydligt när man kommer till Bolivia att det sjuder av aktivitet på alla plan; alfabetiseringskampanjen är i full gång, det hålls kurser kring demokratifrågor, man startar kooperativ för att ta tillvara indianskt hantverk, människor organiserar sig i sina stadsdelar för att hjälpa arbetande barn och ungdomar att klara av skolan Listan kan göras lång och situationen liknar den i Sverige i början av 1900-talet då folkrörelserna var som mest aktiva. Skillnaden är väl att allt måste gå mycket fortare i Bolivia och att krockarna mellan gammalt och nytt blir så mycket häftigare. Det finns en fantastisk rikedom i att det traditionella och uråldriga kan finnas och leva sida vid sida med det allra modernaste. I det nya Bolivia kan man hitta många fina exempel på det. Stoltheten över det egna språket och den egna kulturen viktigast av allt Både nationalisering av landets tillgångar och en genomgripande jordreform har stått högt upp på den nya regeringens åtgärdsprogram och där har man redan kommit långt. Men det finns ett annat beslut som kanske är väl så viktigt: Alla i statlig tjänst är skyldiga att lära sig ett av de stora indianspråken. Man behöver inte tänka efter länge förrän man inser hur mycket det betyder för alla de som har quechua eller aymara som modersmål. Plötsligt har hembiträdet i den spanskättade familjen något att lära dem hon arbetar hos! Och överallt annonseras det om kurser som erbjuder undervisning i dessa språk. Fortfarande saknas det lärare som kan undervisa i skolan och på universitetet på ursprungsspråken, men målet är att alla ska kunna studera på sitt eget modersmål i framtiden. Att så här tydligt höja deras status är en mycket viktig början, förstås. Topooco startar bibliotek i Anderna En av de personer som jag tog kontakt med i Bolivia var Eusebio Topooco. Han är författare och konstnär och kommer ursprungligen från en by på den andinska högplatån. Han har bott i Skåne i 30 år, men just nu är han upptagen med ett stort projekt i Bolivia: att starta bibliotek i byarna i Anderna. För detta ändamål startade han i Sverige organisationen Inti Wawa, som samlar in pengar till böckerna. Jag träffade honom och Ingrid Hjärne i deras lägenhet i El Alto, där de bor i år för att organisera arbetet med de nystartade biblioteken. De berättade att de nu startat 15 bibliotek och att deras bidrag i första hand är ett startpaket med böcker och en studiedag där man berättar om hur man kan använda böckerna. Att man t ex kan samlas och läsa högt ur en bok! Ingrid Hjärne och Eusebio Topooco i El Alto. Astrid Lindgrenböcker på spanska Innehållet i bokpaketet är mycket omsorgsfullt utvalt. Där finns framför allt böcker som har anknytning till aymaraindianernas historia och kultur och i möjligaste mån försöker man hitta böcker skrivna på aymara. Barnböcker är också viktiga och en uppsättning av Astrid Lindgrenböcker på spanska finns alltid med. Och Topoocos egen bilderbok för barn, Wairas första resa, som precis har översatts till aymara, kommer också att ingå. Det är den första barnboken någonsin som ges ut på det språket! Det var fantastiskt intressant att få ta del av Topoocos och Ingrids erfarenheter när det gäller att försöka stärka indianernas kulturella identitet och känsla för det egna språket. En av reglerna på de nya biblioteken är att man måste tala aymara där. När jag frågade om de trodde att något av biblioteken kan ta emot två praktikanter från Billströmska nästa år blev de väldigt entusiastiska och menade att det är viktigt med den sortens kontakt även för barn och ungdomar ute i byarna och att båda parter säkert kan få ut mycket av några veckor tillsammans. Isla del Sol i Titicacasjön Ett av målen på min resa var Isla del Sol i Titicacasjön. Jag hade kontakt med en ungdoms-organisation i La Paz som hade haft volontärer i en by på ön; och en av ungdomarna, Maria, följde med mig en lördag-söndag dit ut för att se om det fanns en möjlighet för Billströmska att få ha två praktikanter där nästa år. Vägen till Titicacasjön från La Paz är ganska lång och mycket tidskrävande, särskilt om man hamnar i miljonförstaden El Altos ständiga trafikstockningar p.g.a. protestblockader. Men det vackra landskapet kompenserar allt. Och redan i överfarten till den första ön börjar äventyret. Där ligger små knarrande träfärjor med enbart utombordsmotor redo att skeppa över såväl vår bil som stora turistbussar tvärs över sundet i det tämligen strida vattnet. Sen var det hisnande serpentinvägar till den vackra pilgrimsstaden Copacaba- 20

Vandra i Astrids sagokvarter

Vandra i Astrids sagokvarter Vandra i Astrids sagokvarter Astrid Lindgren är född i Vimmerby som ligger i Småland. När hon var 18 år flyttade hon till Stockholm och bodde på olika ställen, innan hon gifte sig 1931 och bosatte sig

Läs mer

En modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren

En modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren sidan 1 Författare: Astrid Lindgren En modern klassiker Astrid Lindgren var och är en av våra mest älskade barnboksförfattare. Hennes berättelser har lästs av barn och vuxna från 1940-talet fram till våra

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Flaskposten juni. -15

Flaskposten juni. -15 Flaskposten juni. -15 Sommar, sol och fågelkvitter...då var det åter dags för en förhoppningsvis härlig sommar framför oss. Med lite framförhållning vill vi passa på att tala om att den 7 september har

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Hon vill få Skåne att cykla

Hon vill få Skåne att cykla Page 1 of 5 Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln. Hon vill få Skåne att cykla Av Anna Lindblom 28 MAJ 13.39 Kristin Nilsson är tyskan som vill ge sitt nya hemland Sverige den cykelturism hon

Läs mer

Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014

Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014 Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014 För andra året i rad kommer Slaviska institutionen att i samarbete med Novgorods universitet genomföra en kurs i praktisk ryska under

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Reseberättelse Polen

Reseberättelse Polen Reseberättelse Polen Utgången från centralstationen Introduktion Jag åkte på utbytesstudier till Polen och studerade vid Warsaw University of Technology höstterminen 2013/2014. Jag valde Polen för min

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

NALLEABONNEMANG 2015/2016

NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEKONSERTER Våra älskade Nallekonserter flyttade givetvis med oss från Konserthuset till Malmö Live. Ett enkelt och trevligt sätt för generationer att umgås och en möjlighet

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43)

Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43) From: Netigate Sent: den 2 september 2014 21:56:32 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43)

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg HEJ! Här kommer nu 2014 års resor och läger med FUB. De resor och läger som finns med i programmet ordnas inte bara av FUB utan vi samarbetar även med Jönköpings kommun, Länsförbundet FUB, Smålands HIF,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Swedex Examen i svenska som främmande språk

Swedex Examen i svenska som främmande språk Examen i svenska som främmande språk A2 Läsförståelse 45 min Namn:... A2 LÄSFÖRSTÅELSE Läs texterna och svara Ja eller Nej på fråga 1-8.! " # $$! % % $ $$ %!& % % $% & % $$ % % & $" % % ' " " ' ( % ( &

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari

barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari tdet har varit full rulle sedan sist. Därför har detta brev dröjt och nu vet vi knappt hur vi ska få plats med allt som har hänt. Vi ska ju

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet 1. Vilket program läser du på? Logopedprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University i staden

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kärleksboktips. För vuxna. Kärleksboktips för både stora och små! Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren

Kärleksboktips. För vuxna. Kärleksboktips för både stora och små! Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren Kärleksboktips Kärleksboktips för både stora och små! För vuxna Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren Astrid Lindgren berättar den sanna historien om sina föräldrars livslånga

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer