Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER. αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER. αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION"

Transkript

1 Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION

2 / SAMMA SERIE Europe A fresh start. The Schuman Declaration A human face for Europe Environmental policy in the European Community (fourth edition) Taxation in the single market Energy in the European Community The European Community and its Eastern neighbours Consumer policy in the single market (1991) Working together The institutions of the European Community (1993) The ABC of Community law (fourth edition) (1994) Europa från A till Ö Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för information, kommunikation, kultur och audiovisuelle medier

3 EUROPA PA 10 LEKTIONER αν Pascal Fontaine Professor vid Institut d'études politiques i Paris (tredje utgåvan) Manuskriptet avslutat i mars 1998 Teckningar: Mario Ramos

4 Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i denna publikation som inte binder Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998 ISBN Europeiska gemenskaperna, 1998 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

5 NNEHALLSFORTECKNING 1 HISTORISK BAKGRUND 5 2 EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER 9 3 DEN INRE MARKNADEN 15 4 DEN GEMENSAMMA POLITIKEN 21 5 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 27 6 UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK 33 7 MEDBORGARNAS EUROPA 37 8 UTVIDGNINGEN AV EUROPEISKA UNIONEN 42 9 EUROPEISKA UNIONEN I VÄRLDEN HUR KOMMER EUROPA ATT SE UT PÅ 2000-TALET? 54 BILAGA KRONOLOGISK ÖVERSIKT ÖVER EU:s UTVECKLING 57

6

7 HISTORISK BAKGRUND I dén om ett enat Europa fanns först hos filosofer och visionärer innan den förverkligades i form av ett politiskt projekt och blev ett mål för medlemsstaternas regeringspolitik. Victor Hugos tanke om Europas förenade stater byggde på ett humanistiskt och fredsvänligt ideal som brutalt krossades i de tragiska konflikter som drabbade Europa under första hälften av 1900-talet. Först under intryck av motståndsrörelsen mot totalitarismen under andra världskriget växte tankar fram om hur Europa borde organiseras för att motsättningarna mellan länderna skulle överbryggas. De två huvudsakliga idéströmningarna inom integrationsprocessen företräddes av den italienska federalisten Altiero Spinelli och av Jean Monnet som inspirerade Schumanplanen som låg till grund för den första europeiska gemenskap som inrättades år 1950, Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Den ena inriktningen är federalistisk och grundas på dialog och komplementaritet mellan lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheter. Den andra inrikt-

8 T] ningen är funktionalistisk och inriktas på att successivt överföra en viss del av självbestämmanderätten från nationell nivå till gemenskapsnivå. De båda inriktningarna förenas i dag i övertygelsen om att det, vid sidan av nationella och regionala myndigheter behövs en europeisk styrning som grundas på demokratiska och oberoende institutioner, som kan sköta frågor där gemensamma åtgärder är mer effektiva än de enskilda staternas, till exempel i fråga om den inre marknaden, valuta, ekonomisk och social sammanhållning, sysselsättningspolitik, miljöskydd, utrikesoch försvarspolitik, inrättandet av ett fritt och säkert område. Europeiska unionen 1998 är resultatet av de insatser som förespråkarna för ett enat Europa har gjort sedan EU är en organisation för långtgående integration på många områden och verkar på såväl det ekonomiska, sociala och politiska planet som i frågor som rör medborgarrätt och utrikesförbindelser i de stater som är medlemmar av organisationen. Samarbetet bygger på Parisfördraget av 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, på Romfördragen av 1957 om Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), vilka ändrades genom Europeiska enhetsakten år 1986, genom Fördraget om Europeiska unionen som antogs i Maastricht år 1992 och slutligen genom Amsterdamfördraget som undertecknades Fördragen knyter juridiska band mellan medlemsstaterna som går betydligt längre än avtal mellan självständiga stater vanligtvis gör. Europeiska unionen stiftar sina egna lagar, som blir direkt tillämpliga och ger unionsmedborgarna särskilda förmåner. Den första gemenskapen bestod av en gemensam marknad för kol och stål som inrättades mellan de sex grundarstaterna (Belgien, Västtyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna). Det var i första hand ett fredsbevarande samarbete som samlade andra världskrigets segrare och besegrade i en institution som styrdes enligt principen om jämlikhet. Sedan planerna på en europeisk armé skrinlagts år 1954 då den franska nationalförsamlingen vägrade ratifikation beslutade de sex medlemsstaterna år 1957 att upprätta en ekonomisk gemenskap som grundades på fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Tullarna på industrivaror avskaffades helt den 1 juli 1968 och undersamma årtionde infördes en gemensam politik, framför allt på jordbruks- och handelsområdet. De sex medlemsstaternas framgångar fick Förenade kungariket, Danmark och Irland att söka medlemskap efter svåra förhandlingar som Frankrike under general de Gaulle stoppade två gånger, år 1961 och år Den första utvidgningen år 1973 utökade gemenskapen från sex till nio medlemsstater och samtidigt fördjupades samarbetet på nya områden som i social-, regional- och miljöpolitiska frågor. I början av sjuttiotalet blev behovet av konvergerande ekonomier och en monetär union tydligt då guldmyntfoten för dollar avskaffades och ledde till en omfattande monetär instabilitet i världen som förvärrades av oljekriserna 1973 och Det europeiska monetära system som infördes år 1979 stabiliserade växelkurserna och medlemsstaterna förde en åtstramningspolitik för att kunna upprätthålla den solidaritet och disciplin som är förutsättningen för ett öppet ekonomiskt samarbetsområde.

9 När Grekland, Spanien och Portugal anslöts år 1981 och 1986 förstärktes gemenskapen söderut samtidigt som strukturprogram behövdes för att minska skillnaderna mellan de tolv medlemsstaternas ekonomiska utveckling. Gemenskapen gjorde sig även gällande internationellt genom att stärka förbindelserna med de södra Medelhavsländerna och länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet tack vare de på varandra följande Lomékonventionerna ( : Lomé I, II, III och IV). Medlemmarna i GATT undertecknade ett avtal i Marrakech den 14 april 1994 som förde in världshandeln i en ny utvecklingsfas. Europeiska unionen stod enad i förhandlingarna och kunde därigenom både påverka utfallet och göra sina intressen gällande. Unionen är en av världens största handelsmakter och håller på att skapa instrument för att kunna hävda sig internationellt. Ambitionen är att skapa en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Den "Europessimism" som bredde ut sig i början av åttiotalet fick näring dels av den ekonomiska världskrisen, dels av en svår intern diskussion om hur de ekonomiska bördorna skulle fördelas, men avlöstes från och med 1985 av en dynamisk nystart i Europa. Gemenskapen beslutade år 1985 att genomföra den inre marknaden till den 1 januari 1993, enligt en vitbok som kommissionens ordförande Jacques Delors lade fram. Datumet och bestämmelserna om hur det ambitiösa målet skulle genomföras stadfästes i Europeiska enhetsakten, som undertecknades 1986 och trädde i kraft den 1 juli Europas politiska struktur förändrades på djupet av Berlinmurens fall, Tysklands återförening den 3 oktober 1990, demokratiseringen av länderna i Central- och Östeuropa som inte längre lydde under Sovjetunionen, samt Sovjetunionens upplösning i december Medlemsstaterna började utvidga unionen genom att förhandla fram ett nytt fördrag som Europeiska rådet antog vid ett möte i Maastricht den 9 och 10 december Fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft den 1 november 1993 och innehåller ett ambitiöst program för medlemsstaterna som bland annat omfattar en monetär union senast år 1999, gemensam politik på nya områden, unionsmedborgarskap, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt inre säkerhet. Maastrichtfordraget innehöll en klausul om revidering av fördragen vilket ledde till att medlemsstaterna förhandlade fram ett nytt fördrag som undertecknades i Amsterdam den 2 oktober Genom Amsterdamfördraget skall unionens politik och möjligheter stärkas, bland annat i fråga om rättsligt samarbete, fri rörlighet för personer, utrikespolitik och folkhälsa. Europaparlamentet, som är unionens direkta demokratiska företrädare, får utökade befogenheter som bekräftar parlamentets medverkan i lagstiftningen. Den 1 januari 1995 gick tre nya länder med i Europeiska unionen. Österrike, Finland och Sverige bidrar alla på sitt sätt till att berika unionen och ge nya centraleuropeiska och nordliga perspektiv. Dagens femton medlemsstater står inför två stora utmaningar. Att framgångsrikt ansluta Cypern samt de tio central- och östeuropeiska länder med vilka anslutningsförhandlingar inleds våren 1998 enligt Europeiska rådets beslut vid mötet i Luxemburg den 13 december Att dra nytta av den monetära unionen för att när euron införs den 2 maj 1998 ge med-

10 lemsstaternas ekonomier bättre konvergens och möjlighet till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Utmaningarna kräver arbete. Hur skulle en union med över tjugofem medlemsstater kunna fungera om inte beslutsgången stärks och både sammanhållningspolitiken och annan gemensam politik finansieras på ett både effektivt och rättvist sätt? Och hur skall medlemsstaterna kunna enas om gemensamma mål och genomföra dem med tanke på att utvidgningen kommer att medföra fler skilda intressen och uppfattningar? I juli 1997 lade kommissionens ordförande Jacques Santer fram "Agenda 2000" som ligger till grund för regeringarnas insatser för att revidera den gemensamma strukturpolitiken och jordbrukspolitiken. Nu måste unionen fortsätta utvecklas i riktning mot effektivitet och demokrati för att bli handlingskraftig och kunna fatta beslut som samtidigt tar hänsyn till medlemsstaternas olika identiteter. Strukturerna måste stärkas och beslutsgången rationaliseras för att unionen inte skall splittras eller bli handlingsförlamad. För att organisera detta "större Europa" behövs strukturer och enighet i internationella frågor. Nära ett halvt sekel av europeisk uppbyggnad har djupt präglat både kontinentens historia och invånarnas mentalitet, samt förändrat maktbalansen. Oavsett politisk inriktning vet medlemsstaternas regeringar att nationalstaternas totala suveränitet är förbi och att det bara är med förenade krafter och med en gemensam vision om en sådan "delad framtid" som nämns i Robert Schumans uttalande som de gamla nationalstaterna kan fortsätta göra ekonomiska och sociala framsteg och behålla sitt internationella inflytande. Gemenskapsmodellen bygger på ständig växelverkan mellan nationella och gemensamma intressen, respekt för nationella olikheter och en egen profilering av unionens identitet, och den modellen är fortfarande gångbar. Metoden har gjort det möjligt att överbrygga gamla motsättningar, få bort överlägsenhet och våld som präglat vissa förbindelser mellan stater och har skapat sammanhållning i ett demokratiskt Europa som under hela det kalla kriget hållit fast vid frihetsidealet. Slutet på motsättningarna mellan öst och väst och den politiska och ekonomiska återföreningen av kontinenten utgör en seger för den europeiska andan, som folken med tanke på framtiden nu behöver mer än någonsin.

11 EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER Luropeiska unionen kännetecknas av ett system av institutioner som skiljer den från andra internationella organisationer. Medlemsstaterna har genom att underteckna de europeiska fördragen överlåtit en del av sin suveränitet till oberoende organ, som representerar både nationella och gemensamma intressen och som kompletterar varandra i beslutsprocessen. Europeiska unionens råd (ministerrådet) är Europeiska unionens främsta beslutsfattande institution. I rådet samlas olika ministrar från de femton medlemsstaterna beroende på vilka frågor som står på dagordningen: utrikespolitik, jordbruk, industri, transporter eller miljö till exempel. Rådet representerar medlemsstaterna och antar rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Rådet har befogenheter att lagstifta tillsammans med Europaparlamentet. Rådet och Europaparlamentet bildar tillsammans den sä kallade budgetansvariga myndigheten. Internationella avtal som förhandlas fram av kommissionen skall godkännas av rådet. Rådet skall också se till att medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik samordnas, enligt artikel 202 (') (tidigare artikel 145) i Fördraget om Europeiska gemenskapen. Enligt artikel 205 (tidigare artikel 148) i Fördraget om Europeiska gemenskaperna kan beslut fattas med enkel majoritet, med kvalificerad majoritet (minst 62 röster av 87) eller enhälligt. C) De artiklar som citeras finns i en konsoliderad version av fördraget som utarbetades sedan Amsterdamfördraget undertecknats den 2 oktober Numreringen börjar inte gälla förrän fördraget trätt i kraft, efter nationell ratifikation.

12 När beslut fattas med kvalificerad majoritet (minst 62 röster) vägs rösterna på följande sätt: Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket har 10 röster var, Spanien har 8 röster, Belgien, Grekland, Nederländerna och Portugal har 5 röster var, Österrike och Sverige har 4 röster var, Danmark, Irland och Finland har 3 röster var och Luxemburg har 2 röster. Kvalificerad majoritet skall enligt Amsterdamfördraget användas på nya områden. I många frågor som enligt Fördraget om Europeiska gemenskapen tidigare måste avgöras enhälligt räcker nu kvalificerad majoritet, till exempel i fråga om sysselsättningsåtgärder, jämlikhet mellan könen, kampen mot social utslagning, folkhälsa, bedrägeribekämpning, insyn, tullsamarbete, statistik, mycket avlägsna regioner samt ramprogrammen för forskning. Enhällighet krävs främst i "konstitutionella" frågor som till exempel ändring av fördragen eller anslutning av nya stater, eller för vissa särskilt känsliga frågor som till exempel skattefrågor. Varje medlemsstat är i tur och ordning ordförandeland i rådet under sex månader. En komin itté som består av medlemsstaternas ständiga representanter (Coreper) förbereder rådets beslut med hjälp av arbetsgrupper som består av tjänstemän från de nationella departementen. Rådet har ett generalsekretariat i Bryssel som förbereder och verkställer besluten. Europeiska rådet tillkom år 1974 då Europeiska gemenskapens stats- och regeringschefer började hålla regelbundna möten. Vanan institutionaliserades genom Europeiska enhetsakten Sedan dess håller Europeiska rådet minst två möten om året och kommissionens ordförande är självskriven ledamot. Vid varje möte uttalar sig Europaparlamentets ordförande. Från början rörde det sig om att skapa fasta ramar för de toppmöten som sammankallats sedan 1961 på enskilda medlemsstaters initiativ. Gemenskapsfrågornas växande betydelse för staternas politiska vardag gav anledning till möten mellan stats- och regeringscheferna för att diskutera de viktigaste gemensamma frågorna. Genom Maastrichtfordraget befästes Europeiska rådets uppgift att driva på viktiga politiska initiativ i unionen och avgöra frågor som inte har kunnat lösas i ministerrådet. Europeiska rådet kom snabbt i rampljuset på grund av ledamöternas framskjutna ställning och dramatiken kring vissa frågor. Europeiska rådet behandlar även aktuella internationella frågor inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som gör att de femton medlemsstaterna ytterligare närmar sig varandra i riktning mot gemensamma diplomatiska ställningstaganden. Europaparlamentet är den institution som ger uttryck för folkviljan i unionen, som utövar politisk kontroll och som medverkar vid lagstiftning. Sedan 1979 hålls allmänna val till parlamentet som idag består av 626 ledamöter som väljs för fem år. Tyskland har 99 ledamöter, Frankrike, Italien och Förenade kungariket har 87 ledamöter var, Spanien har 64 ledamöter, Nederländerna 31 ledamöter, Belgien, Grekland och Portugal har 25 ledamöter var, Sverige har 22 ledamöter, Österrike har 21 ledamöter, Danmark och Finland har 16 ledamöter, Irland har 15 ledamöter och Luxemburg har 6 ledamöter. Inför utvidgningen av Europeiska unionen begränsades i Amsterdamfördraget antalet ledamöter till 700. Parlamentet håller vanligen plenarsammanträde i Strasbourg. De 20 utskott som bere-

13 der plenarsammanträdena och de politiska grupperna samlas för det mesta i Bryssel. Generalsekretariatet ligger i Luxemburg. Parlamentet utövar tillsammans med rådet lagstiftande makt: parlamentet deltar när direktiv och förordningar utarbetas genom att yttra sig om kommissionens förslag. När förslagen behandlas skall kommissionen ta hänsyn till parlamentets ställningstagande. Genom Europeiska enhetsakten ändrades de europeiska fördragen och det fastslogs att förslagen skall behandlas två gånger, i parlamentet och i ministerrådet. Detta samarbetsförfarande gav parlamentet större inflytande på lagstiftningen i en rad frågor som till exempel den inre marknaden. Genom Amsterdamfördraget förenklades lagstiftningsproceduren och medbeslutandeförfarandet blev vanligare. Därför avskaffades samarbetsförfarandet, utom i vissa frågor som faller under fördragets avdelning för den ekonomiska och monetära unionen. Genom Maastrichtfordraget fick parlamentet en starkare ställning i lagstiftningsfrågor och fattar tillsammans med rådet beslut enligt medbeslutandeförfarandet i vissa bestämda frågor, som till exempel fri rörlighet för arbetstagare, fri etableringsrätt, frihet att tillhandahålla tjänster, den inre marknaden, utbildning, forskning, miljö, transeuropeiska nät, folkhälsa, kultur och konsumentskydd. Om parlamentet når absolut majoritet kan gemensamma ståndpunkter som tagits i rådet förkastas och därigenom kan parlamentet fälla förslag. Fördraget innehålleräven bestämmelser om förlikning. Genom Amsterdamfördraget fick parlamentet en starkare ställning i lagstiftningsfrågor eftersom medbeslutandeförfarandet tillsammans med rådet skall användas på nya områden såsom folkhälsa, transportpolitik, fri rörlighet för personer samt vissa socialpolitiska och sysselsättningspolitiska bestämmelser. För att anta en rättsakt krävs hädanefter uttryckligt godkännande från rådet och parlamentet och att parlamentet inte avvisar förslaget (artikel tidigare artikel 189b i fördraget). Genom Europeiska enhetsakten infördes slutligen bestämmelser om att parlamentets samtycke krävs för internationella associeringsoch samarbetsavtal och frågor som gäller utvidgning av gemenskapen. Samtyckesförfarandet skall enligt Maastrichtfordraget även användas i frågor om rösträtt och valbarhet, inrese-och uppehållstillstånd samt avseende strukturfonderna (se kapitel 4). Enligt Amsterdamfördraget skall förfarandet också användas vid sanktioner mot medlemsstater som utövar allvarliga och ständiga kränkningar mot de grundläggande rättigheterna. Parlamentet utgör tillsammans med rådet den budgetansvariga myndigheten som godkänner gemenskapens budget. Parlamentet kan även förkasta budgeten, vilket redan har hänt flera gånger. Det innebär att budgetförfarandet börjar om. Kommissionen utarbetar budgeten som sedan skickas mellan rådet och parlamentet, som tillsammans utgör den budgetansvariga myndigheten. Rådet har sista ordet om de så kallade obligatoriska utgifterna som framför allt är jordbruksutgifter. Andra så kallade eke-obligatoriska utgifter bestäms av Europaparlamentet som kan ändra dem på de villkor som anges i fördraget. Parlamentet har i hög grad utnyttjat sina budgetbefogenheter för att få inflytande på gemenskapens politik.

14 En viktig funktion för parlamentet är att ge nya politiska impulser. Parlamentet företräder 373 miljoner medborgare och är alltså ett mycket viktigt europeiskt forum där de femton medlemsstaternas politiska och nationella hållningar kommer till uttryck och där det naturligtvis tas initiativ. Parlamentet lägger ofta förslag om utveckling och ändring av redan existerande politiska områden eller föreslår nya. När parlamentet antog förslaget till Fördrag om Europeiska,unionen år 1984 var det ett avgörande steg som föranledde regeringarna att anta Europeiska enhetsakten. Det var också parlamentet som tog initiativ till att sammankalla två regeringskonferenser, om ekonomisk och monetär union och om politisk union. Parlamentet anknöts nära till förhandlingarna om Amsterdamfördraget genom två observatörer. Parlamentet kräver dock att få större inflytande på framtida ändringar i fördragen. Parlamentet är slutligen också gemenskapens organ för demokratisk kontroll. Parlamentet godkänner valet av ordförande för kommissionen och kan genom att ställa misstroendevotum med två tredjedels majoritet tvinga kommissionen att avgå. Europaparlamentet yttrar sig om kommissionens arbetsprogram och framför sina synpunkter. Enligt Amsterdamfördraget skall Europaparlamentet föreslå hur allmänna val till parlamentet skall hållas enligt "en i alla medlemsstater enhetlig ordning". Parlamentet kontrollerar att gemenskapspolitiken genomförs ändamålsenligt, främst med utgångspunkt i revisionsrättens rapporter. Parlamentet kontrollerar också politikens dagliga förvaltning genom att ställa muntliga och skriftliga frågor till kommissionen och rådet. Rådets tjänstgörande ordförande informerar parlamentet om vilka resultat rådet uppnår. José Gil-Robles Gil-Delgado är ordförande för Europaparlamentet sedan januari Europeiska kommissionen är en nyckelinstitution i gemenskapen. Sedan de tre Europeiska gemenskapernas förvaltningar slogs samman den 1 juli 1967 är kommissionen en gemensam institution för alla tre gemenskaperna, nämligen Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen samt Euratom. Kommissionen består sedan den 5 januari 1995 av 20 ledamöter (Frankrike, Tyskland, Förenade kungariket, Italien och Spanien har två ledamöter var och övriga länder har en ledamot var). Ledamöterna utses på fem år efter gemensamt beslut av medlemsstaterna och godkänns genom omröstning i Europaparlamentet. Kommissionens ordförande skall enligt Amsterdamfördraget utses efter gemensamt beslut av medlemsstaternas regeringar och godkännas av Europaparlamentet. Tillsammans med ordföranden utser medlemsstaternas regeringar sedan kommissionens övriga ledamöter. Slutligen skall hela kommissionens sammansättning godkännas genom omröstning i parlamentet. Europeiska kommissionen är i hög grad oberoende då den utövar sina befogenheter. Den skall företräda unionens intressen och får inte ge efter för någon press från medlemsstaterna. Kommissionen skall i egenskap av fördragens väktare se till att fördragen efterlevs, att rådets förordningar och direktiv genomförs och kan väcka talan vid EG-domstolen om tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Kommissionen harensam initiativrätt till lagstiftning och får ingripa för att underlätta enighet i rådet eller mellan rådet och parlamentet. Kommissionen är ett förvaltningsorgan som verkställer rådets

15 beslut till exempel om den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har stora befogenheter inom den gemensamma politiken och budgetansvar i fråga om till exempel forskning och teknik, utvecklingsstöd och regional sammanhållning. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet och måste avgå i sin helhet om parlamentet ställer misstroendevotum. (Det har ännu aldrig hänt.) Kommissionen administreras frän säten i Bryssel och Luxemburg. Det finns tjugofem generaldirektorat för olika gemenskapspolitiska områden och en gemensam administration. Till skillnad från sekretariaten i vanliga internationella organisationer är kommissionen finansiellt oberoende och är oavhängig i egenskap av fördragens väktare. Jacques Santer är kommissionens ordförande sedan januari Europeiska gemenskapernas domstol har sitt säte i Luxemburg. Domstolen består av femton domare som biträds av nio generaladvokater, vilka utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd och kan utnämnas på nytt. Domstolen är helt oavhängig och skall se till att fördragen tolkas och tillämpas korrekt. Domstolen kan döma medlemsstater som åsidosätter skyldigheter som följer av fördragen, kontrollera lagenligheten i institutionernas rättsakter vid talan om ogiltigförklaring samt fastställa om Europaparlamentet, rådet eller kommissionen varit passiva om sådan talan väckts. Domstolen är också den enda instans som på begäran från nationell domstol får lämna förhandsavgöranden om hur fördragen skall tolkas och om giltigheten och tolkningen av institutionemas rättsakter. När en sådan fråga väcks kan de nationella domstolarna begära förhandsavgörande från EG-domstolen i frågan och är i vissa fall skyldiga att göra det. På så sätt tolkas och tillämpas gemenskapsrätten enhetligt i hela gemenskapen. I Amsterdamfördraget sägs uttryckligen att domstolen är behörig att kontrollera om gemenskapens rättsakter respekterar de grundläggande rättigheterna. Domstolen är även behörig att avgöra frågor om personers frihet och säkerhet. Förstainstansrätten inrättades 1989 och består av femton domare. Rätten är första instans till EG-domstolen och är behörig att behandla fysiska eller juridiska personers talan mot gemenskapen, talan mot kommissionen enligt EKSG-fördraget, samt tvister mellan gemenskapen och dess tjänstemän eller övriga anställda. Revisionsrätten inrättades genom ett fördrag den 22 juli 1975 och består av femton ledamöter som utses på sex år efter gemensamt beslut av medlemsstaterna sedan Europaparlamentet hörts. Revisionsrätten kontrollerar att gemenskapens inkomster och utgifter är lagenliga och riktiga och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Arbetet resulterar i en årsrapport vid räkenskapsårets slut. Revisionsrätten fick formellt ställning som den femte EU-institutionen när Fördraget om Europeiska unionen undertecknades i Maastricht. Enligt Amsterdamfördraget får revisionsrätten i de frågor som ingår i dess behörighet väcka talan i EG-domstolen och revisionsrättens kontrollbefogenheter utsträcks till att omfatta även gemenskapsmedel som förvaltas av externa organ. Ekonomiska och sociala kommittén bistår rådet och kommissionen i frågor som rör Europeiska

16 gemenskapen och Euratom. Kommittén är sammansatt av 222 ledamöter som företräder olika intressegrupper i näringslivet och samhället. Kommittén får yttra sig på eget initiativ och måste höras om ett stort antal beslut i fråga om till exempel sysselsättning, socialfonder eller yrkesutbildning. Genom Ekonomiska och sociala kommittén kan branschorganisationer och fackliga organisationer aktivt delta i gemenskapens utveckling. Regionkommittén inrättades genom Fördraget om Europeiska unionen och består av 222 representanter för regionala och lokala organ. Kommittén utses för fyra år i taget av rådet, på förslag från medlemsstaterna. Rådet och kommissionen hör kommittén i en rad frågor enligt fördraget och kommittén får även yttra sig på eget initiativ. Genom Amsterdamfördraget ökas antalet områden där de båda kommittéerna skall höras och Europaparlamentet får rätt att vända sig till kommittéerna. 0

17 DEN INRE MARKNADEN I Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anger grundarna i artikel 2 att gemenskapen har till uppgift att främja en harmonisk och väl avvägd utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en fortgående och balanserad tillväxt, en ökad stabilitet, en höjning av levnadsstandarden samt sammanhållning mellan de stater som den förenar. Två medel för att uppnå målen är dels att öppna gränserna för att ge personer, varor och tjänster fri rörlighet, dels att genom gemensam politik och ekonomiska medel genomföra principen om solidaritet. När den inre marknaden inrättades den 1 januari 1993 uppnåddes målen helt eller delvis. Varför tog det då över fyrtio år att nå målen trots att tullar och andra handelshinder mellan medlemsstaterna avskaffades redan i juli 1968, arton månader före utsatt datum? Därför att det är lättare att harmonisera tullfrågor än skattefrågor. Därför att bestäm- 15

18 melserna om fria yrkesutövare varierar från land till land. Därför att marknaden i början av åttiotalet paradoxalt nog fortsatte att fragmenteras genom en kombination av protektionism och de många nya tekniska standarderna. Vissa medlemsstater som drabbades hårt av den ekonomiska kris som följde på oljekriserna 1973 och 1980 använde skyddsåtgärder för att skydda hemmamarknaden från ökande internationell konkurrens. Kommissionens ordfö tog ett krafttag genom en vitbok i vilken det seningarna hopade sig rande Jacques Delors att år publicera konstaterades att forati alltför många hinn skulle kunna utnytt- der kvarstod för att ma ja de expansionsmöjlig heter som en marknad med över 380 miljoner konsumenter innebär. Diagnosen på det allmänna tillståndet är känd: att inte genomföra den inre marknaden skulle kosta ungefär 200 miljarder ecu (') på grund av väntetid vid gränserna, tekniska handelshinder och avskärmning av den offentliga upphandlingen. Europeiska enhetsakten undertecknades i februari Därigenom fastställdes en tidsplan för cirka 270 åtgärder som behövdes för att genomföra den inre marknaden, och de tolv medlemsstaterna ställde upp ett nytt mål som mycket snart började ge effekt. Företagare, branschorganisationer och fackföreningar reagerade spontant genom att före 1993 anpassa sina strategier till de nya förhållandena. Utbudet som rör allas vår vardag har ökat sedan dess, vare sig det gäller konsumtion, resor eller arbete. Genom att förena fri rörlighet, konkurrens och tillväxt inleddes en uppåtgående trend som fortsatt sedan dess. Fysiska, skattemässiga och tekniska hinder undanröjs ett efter ett även om vissa särskilt känsliga områden kvarstår, till exempel harmonisering av beskattning på sparkapital. Resultat Resultaten är på det stora hela tillfredsställande och avser huvudsakligen vissa områden. Att ge fri tillgång till offentlig upphandling genom att förbättra direktiven om upphandling av varor och tjänster, lägga större vikt vid insyn och kontroll samt genom att låta bestämmelserna omfatta andra viktiga områden som ännu inte ingår, som till exempel transporter, energi och telekommunikation. Att utjämna skatteskillnader genom att närma nationella bestämmelserom indirekt beskattning, moms och punktskatter till varandra. Att libéralisera kapitalmarknaderna och finansiella tjänster. Standardisering genom ömsesidigt erkännande av certifikat och nationella lagar, samt mera generellt genom ömsesidigt erkännande av nationella standarder och genom harmonisering i säkerhets- och störningsfrågor. (') Ecun hade följande kurs i mars 1998: 1 ecu = 8,76 kronor.

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) A5-0058/1999-18.11.1999 Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/1999-1999/2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 677 final 2015/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 643 final 2015/0293 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0008(COD) 7 november 2003 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund EUROPAPARLAMENTET 12 maj 2000 ARBETSDOKUMENT om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund Utskottet för sysselsättning och socialfrågor Föredragande: Anne E.M. Van

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 24/2013 (Finlands författningssamlings nr 1030/2012) Statsrådets förordning om sättandet i kraft av fördraget om stabilitet,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Allmänt II. Protokoll av den 13 april 1962 rörande skapande av Europaskolor upprättat

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

En typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden.

En typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden. UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Johan Lindholm Jur kand, doktorand EG-RÄTTSLIG DOKUMENTATION Datum 2006-12-15 SVENSKA ENGELSKA BESKRIVNING PUBLIKATION CITERING (EX) 1. Primärrätt Primary Law Fördrag

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.9.2016 COM(2016) 604 final 2016/0283 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer