Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER. αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER. αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION"

Transkript

1 Broschyr 1998 EUROPA PA LEKTIONER αν Pascal Fontaine EUROPEISK DOKUMENTATION

2 / SAMMA SERIE Europe A fresh start. The Schuman Declaration A human face for Europe Environmental policy in the European Community (fourth edition) Taxation in the single market Energy in the European Community The European Community and its Eastern neighbours Consumer policy in the single market (1991) Working together The institutions of the European Community (1993) The ABC of Community law (fourth edition) (1994) Europa från A till Ö Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för information, kommunikation, kultur och audiovisuelle medier

3 EUROPA PA 10 LEKTIONER αν Pascal Fontaine Professor vid Institut d'études politiques i Paris (tredje utgåvan) Manuskriptet avslutat i mars 1998 Teckningar: Mario Ramos

4 Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i denna publikation som inte binder Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998 ISBN Europeiska gemenskaperna, 1998 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

5 NNEHALLSFORTECKNING 1 HISTORISK BAKGRUND 5 2 EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER 9 3 DEN INRE MARKNADEN 15 4 DEN GEMENSAMMA POLITIKEN 21 5 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 27 6 UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK 33 7 MEDBORGARNAS EUROPA 37 8 UTVIDGNINGEN AV EUROPEISKA UNIONEN 42 9 EUROPEISKA UNIONEN I VÄRLDEN HUR KOMMER EUROPA ATT SE UT PÅ 2000-TALET? 54 BILAGA KRONOLOGISK ÖVERSIKT ÖVER EU:s UTVECKLING 57

6

7 HISTORISK BAKGRUND I dén om ett enat Europa fanns först hos filosofer och visionärer innan den förverkligades i form av ett politiskt projekt och blev ett mål för medlemsstaternas regeringspolitik. Victor Hugos tanke om Europas förenade stater byggde på ett humanistiskt och fredsvänligt ideal som brutalt krossades i de tragiska konflikter som drabbade Europa under första hälften av 1900-talet. Först under intryck av motståndsrörelsen mot totalitarismen under andra världskriget växte tankar fram om hur Europa borde organiseras för att motsättningarna mellan länderna skulle överbryggas. De två huvudsakliga idéströmningarna inom integrationsprocessen företräddes av den italienska federalisten Altiero Spinelli och av Jean Monnet som inspirerade Schumanplanen som låg till grund för den första europeiska gemenskap som inrättades år 1950, Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Den ena inriktningen är federalistisk och grundas på dialog och komplementaritet mellan lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheter. Den andra inrikt-

8 T] ningen är funktionalistisk och inriktas på att successivt överföra en viss del av självbestämmanderätten från nationell nivå till gemenskapsnivå. De båda inriktningarna förenas i dag i övertygelsen om att det, vid sidan av nationella och regionala myndigheter behövs en europeisk styrning som grundas på demokratiska och oberoende institutioner, som kan sköta frågor där gemensamma åtgärder är mer effektiva än de enskilda staternas, till exempel i fråga om den inre marknaden, valuta, ekonomisk och social sammanhållning, sysselsättningspolitik, miljöskydd, utrikesoch försvarspolitik, inrättandet av ett fritt och säkert område. Europeiska unionen 1998 är resultatet av de insatser som förespråkarna för ett enat Europa har gjort sedan EU är en organisation för långtgående integration på många områden och verkar på såväl det ekonomiska, sociala och politiska planet som i frågor som rör medborgarrätt och utrikesförbindelser i de stater som är medlemmar av organisationen. Samarbetet bygger på Parisfördraget av 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, på Romfördragen av 1957 om Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), vilka ändrades genom Europeiska enhetsakten år 1986, genom Fördraget om Europeiska unionen som antogs i Maastricht år 1992 och slutligen genom Amsterdamfördraget som undertecknades Fördragen knyter juridiska band mellan medlemsstaterna som går betydligt längre än avtal mellan självständiga stater vanligtvis gör. Europeiska unionen stiftar sina egna lagar, som blir direkt tillämpliga och ger unionsmedborgarna särskilda förmåner. Den första gemenskapen bestod av en gemensam marknad för kol och stål som inrättades mellan de sex grundarstaterna (Belgien, Västtyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna). Det var i första hand ett fredsbevarande samarbete som samlade andra världskrigets segrare och besegrade i en institution som styrdes enligt principen om jämlikhet. Sedan planerna på en europeisk armé skrinlagts år 1954 då den franska nationalförsamlingen vägrade ratifikation beslutade de sex medlemsstaterna år 1957 att upprätta en ekonomisk gemenskap som grundades på fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Tullarna på industrivaror avskaffades helt den 1 juli 1968 och undersamma årtionde infördes en gemensam politik, framför allt på jordbruks- och handelsområdet. De sex medlemsstaternas framgångar fick Förenade kungariket, Danmark och Irland att söka medlemskap efter svåra förhandlingar som Frankrike under general de Gaulle stoppade två gånger, år 1961 och år Den första utvidgningen år 1973 utökade gemenskapen från sex till nio medlemsstater och samtidigt fördjupades samarbetet på nya områden som i social-, regional- och miljöpolitiska frågor. I början av sjuttiotalet blev behovet av konvergerande ekonomier och en monetär union tydligt då guldmyntfoten för dollar avskaffades och ledde till en omfattande monetär instabilitet i världen som förvärrades av oljekriserna 1973 och Det europeiska monetära system som infördes år 1979 stabiliserade växelkurserna och medlemsstaterna förde en åtstramningspolitik för att kunna upprätthålla den solidaritet och disciplin som är förutsättningen för ett öppet ekonomiskt samarbetsområde.

9 När Grekland, Spanien och Portugal anslöts år 1981 och 1986 förstärktes gemenskapen söderut samtidigt som strukturprogram behövdes för att minska skillnaderna mellan de tolv medlemsstaternas ekonomiska utveckling. Gemenskapen gjorde sig även gällande internationellt genom att stärka förbindelserna med de södra Medelhavsländerna och länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet tack vare de på varandra följande Lomékonventionerna ( : Lomé I, II, III och IV). Medlemmarna i GATT undertecknade ett avtal i Marrakech den 14 april 1994 som förde in världshandeln i en ny utvecklingsfas. Europeiska unionen stod enad i förhandlingarna och kunde därigenom både påverka utfallet och göra sina intressen gällande. Unionen är en av världens största handelsmakter och håller på att skapa instrument för att kunna hävda sig internationellt. Ambitionen är att skapa en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Den "Europessimism" som bredde ut sig i början av åttiotalet fick näring dels av den ekonomiska världskrisen, dels av en svår intern diskussion om hur de ekonomiska bördorna skulle fördelas, men avlöstes från och med 1985 av en dynamisk nystart i Europa. Gemenskapen beslutade år 1985 att genomföra den inre marknaden till den 1 januari 1993, enligt en vitbok som kommissionens ordförande Jacques Delors lade fram. Datumet och bestämmelserna om hur det ambitiösa målet skulle genomföras stadfästes i Europeiska enhetsakten, som undertecknades 1986 och trädde i kraft den 1 juli Europas politiska struktur förändrades på djupet av Berlinmurens fall, Tysklands återförening den 3 oktober 1990, demokratiseringen av länderna i Central- och Östeuropa som inte längre lydde under Sovjetunionen, samt Sovjetunionens upplösning i december Medlemsstaterna började utvidga unionen genom att förhandla fram ett nytt fördrag som Europeiska rådet antog vid ett möte i Maastricht den 9 och 10 december Fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft den 1 november 1993 och innehåller ett ambitiöst program för medlemsstaterna som bland annat omfattar en monetär union senast år 1999, gemensam politik på nya områden, unionsmedborgarskap, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt inre säkerhet. Maastrichtfordraget innehöll en klausul om revidering av fördragen vilket ledde till att medlemsstaterna förhandlade fram ett nytt fördrag som undertecknades i Amsterdam den 2 oktober Genom Amsterdamfördraget skall unionens politik och möjligheter stärkas, bland annat i fråga om rättsligt samarbete, fri rörlighet för personer, utrikespolitik och folkhälsa. Europaparlamentet, som är unionens direkta demokratiska företrädare, får utökade befogenheter som bekräftar parlamentets medverkan i lagstiftningen. Den 1 januari 1995 gick tre nya länder med i Europeiska unionen. Österrike, Finland och Sverige bidrar alla på sitt sätt till att berika unionen och ge nya centraleuropeiska och nordliga perspektiv. Dagens femton medlemsstater står inför två stora utmaningar. Att framgångsrikt ansluta Cypern samt de tio central- och östeuropeiska länder med vilka anslutningsförhandlingar inleds våren 1998 enligt Europeiska rådets beslut vid mötet i Luxemburg den 13 december Att dra nytta av den monetära unionen för att när euron införs den 2 maj 1998 ge med-

10 lemsstaternas ekonomier bättre konvergens och möjlighet till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Utmaningarna kräver arbete. Hur skulle en union med över tjugofem medlemsstater kunna fungera om inte beslutsgången stärks och både sammanhållningspolitiken och annan gemensam politik finansieras på ett både effektivt och rättvist sätt? Och hur skall medlemsstaterna kunna enas om gemensamma mål och genomföra dem med tanke på att utvidgningen kommer att medföra fler skilda intressen och uppfattningar? I juli 1997 lade kommissionens ordförande Jacques Santer fram "Agenda 2000" som ligger till grund för regeringarnas insatser för att revidera den gemensamma strukturpolitiken och jordbrukspolitiken. Nu måste unionen fortsätta utvecklas i riktning mot effektivitet och demokrati för att bli handlingskraftig och kunna fatta beslut som samtidigt tar hänsyn till medlemsstaternas olika identiteter. Strukturerna måste stärkas och beslutsgången rationaliseras för att unionen inte skall splittras eller bli handlingsförlamad. För att organisera detta "större Europa" behövs strukturer och enighet i internationella frågor. Nära ett halvt sekel av europeisk uppbyggnad har djupt präglat både kontinentens historia och invånarnas mentalitet, samt förändrat maktbalansen. Oavsett politisk inriktning vet medlemsstaternas regeringar att nationalstaternas totala suveränitet är förbi och att det bara är med förenade krafter och med en gemensam vision om en sådan "delad framtid" som nämns i Robert Schumans uttalande som de gamla nationalstaterna kan fortsätta göra ekonomiska och sociala framsteg och behålla sitt internationella inflytande. Gemenskapsmodellen bygger på ständig växelverkan mellan nationella och gemensamma intressen, respekt för nationella olikheter och en egen profilering av unionens identitet, och den modellen är fortfarande gångbar. Metoden har gjort det möjligt att överbrygga gamla motsättningar, få bort överlägsenhet och våld som präglat vissa förbindelser mellan stater och har skapat sammanhållning i ett demokratiskt Europa som under hela det kalla kriget hållit fast vid frihetsidealet. Slutet på motsättningarna mellan öst och väst och den politiska och ekonomiska återföreningen av kontinenten utgör en seger för den europeiska andan, som folken med tanke på framtiden nu behöver mer än någonsin.

11 EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER Luropeiska unionen kännetecknas av ett system av institutioner som skiljer den från andra internationella organisationer. Medlemsstaterna har genom att underteckna de europeiska fördragen överlåtit en del av sin suveränitet till oberoende organ, som representerar både nationella och gemensamma intressen och som kompletterar varandra i beslutsprocessen. Europeiska unionens råd (ministerrådet) är Europeiska unionens främsta beslutsfattande institution. I rådet samlas olika ministrar från de femton medlemsstaterna beroende på vilka frågor som står på dagordningen: utrikespolitik, jordbruk, industri, transporter eller miljö till exempel. Rådet representerar medlemsstaterna och antar rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Rådet har befogenheter att lagstifta tillsammans med Europaparlamentet. Rådet och Europaparlamentet bildar tillsammans den sä kallade budgetansvariga myndigheten. Internationella avtal som förhandlas fram av kommissionen skall godkännas av rådet. Rådet skall också se till att medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik samordnas, enligt artikel 202 (') (tidigare artikel 145) i Fördraget om Europeiska gemenskapen. Enligt artikel 205 (tidigare artikel 148) i Fördraget om Europeiska gemenskaperna kan beslut fattas med enkel majoritet, med kvalificerad majoritet (minst 62 röster av 87) eller enhälligt. C) De artiklar som citeras finns i en konsoliderad version av fördraget som utarbetades sedan Amsterdamfördraget undertecknats den 2 oktober Numreringen börjar inte gälla förrän fördraget trätt i kraft, efter nationell ratifikation.

12 När beslut fattas med kvalificerad majoritet (minst 62 röster) vägs rösterna på följande sätt: Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket har 10 röster var, Spanien har 8 röster, Belgien, Grekland, Nederländerna och Portugal har 5 röster var, Österrike och Sverige har 4 röster var, Danmark, Irland och Finland har 3 röster var och Luxemburg har 2 röster. Kvalificerad majoritet skall enligt Amsterdamfördraget användas på nya områden. I många frågor som enligt Fördraget om Europeiska gemenskapen tidigare måste avgöras enhälligt räcker nu kvalificerad majoritet, till exempel i fråga om sysselsättningsåtgärder, jämlikhet mellan könen, kampen mot social utslagning, folkhälsa, bedrägeribekämpning, insyn, tullsamarbete, statistik, mycket avlägsna regioner samt ramprogrammen för forskning. Enhällighet krävs främst i "konstitutionella" frågor som till exempel ändring av fördragen eller anslutning av nya stater, eller för vissa särskilt känsliga frågor som till exempel skattefrågor. Varje medlemsstat är i tur och ordning ordförandeland i rådet under sex månader. En komin itté som består av medlemsstaternas ständiga representanter (Coreper) förbereder rådets beslut med hjälp av arbetsgrupper som består av tjänstemän från de nationella departementen. Rådet har ett generalsekretariat i Bryssel som förbereder och verkställer besluten. Europeiska rådet tillkom år 1974 då Europeiska gemenskapens stats- och regeringschefer började hålla regelbundna möten. Vanan institutionaliserades genom Europeiska enhetsakten Sedan dess håller Europeiska rådet minst två möten om året och kommissionens ordförande är självskriven ledamot. Vid varje möte uttalar sig Europaparlamentets ordförande. Från början rörde det sig om att skapa fasta ramar för de toppmöten som sammankallats sedan 1961 på enskilda medlemsstaters initiativ. Gemenskapsfrågornas växande betydelse för staternas politiska vardag gav anledning till möten mellan stats- och regeringscheferna för att diskutera de viktigaste gemensamma frågorna. Genom Maastrichtfordraget befästes Europeiska rådets uppgift att driva på viktiga politiska initiativ i unionen och avgöra frågor som inte har kunnat lösas i ministerrådet. Europeiska rådet kom snabbt i rampljuset på grund av ledamöternas framskjutna ställning och dramatiken kring vissa frågor. Europeiska rådet behandlar även aktuella internationella frågor inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som gör att de femton medlemsstaterna ytterligare närmar sig varandra i riktning mot gemensamma diplomatiska ställningstaganden. Europaparlamentet är den institution som ger uttryck för folkviljan i unionen, som utövar politisk kontroll och som medverkar vid lagstiftning. Sedan 1979 hålls allmänna val till parlamentet som idag består av 626 ledamöter som väljs för fem år. Tyskland har 99 ledamöter, Frankrike, Italien och Förenade kungariket har 87 ledamöter var, Spanien har 64 ledamöter, Nederländerna 31 ledamöter, Belgien, Grekland och Portugal har 25 ledamöter var, Sverige har 22 ledamöter, Österrike har 21 ledamöter, Danmark och Finland har 16 ledamöter, Irland har 15 ledamöter och Luxemburg har 6 ledamöter. Inför utvidgningen av Europeiska unionen begränsades i Amsterdamfördraget antalet ledamöter till 700. Parlamentet håller vanligen plenarsammanträde i Strasbourg. De 20 utskott som bere-

13 der plenarsammanträdena och de politiska grupperna samlas för det mesta i Bryssel. Generalsekretariatet ligger i Luxemburg. Parlamentet utövar tillsammans med rådet lagstiftande makt: parlamentet deltar när direktiv och förordningar utarbetas genom att yttra sig om kommissionens förslag. När förslagen behandlas skall kommissionen ta hänsyn till parlamentets ställningstagande. Genom Europeiska enhetsakten ändrades de europeiska fördragen och det fastslogs att förslagen skall behandlas två gånger, i parlamentet och i ministerrådet. Detta samarbetsförfarande gav parlamentet större inflytande på lagstiftningen i en rad frågor som till exempel den inre marknaden. Genom Amsterdamfördraget förenklades lagstiftningsproceduren och medbeslutandeförfarandet blev vanligare. Därför avskaffades samarbetsförfarandet, utom i vissa frågor som faller under fördragets avdelning för den ekonomiska och monetära unionen. Genom Maastrichtfordraget fick parlamentet en starkare ställning i lagstiftningsfrågor och fattar tillsammans med rådet beslut enligt medbeslutandeförfarandet i vissa bestämda frågor, som till exempel fri rörlighet för arbetstagare, fri etableringsrätt, frihet att tillhandahålla tjänster, den inre marknaden, utbildning, forskning, miljö, transeuropeiska nät, folkhälsa, kultur och konsumentskydd. Om parlamentet når absolut majoritet kan gemensamma ståndpunkter som tagits i rådet förkastas och därigenom kan parlamentet fälla förslag. Fördraget innehålleräven bestämmelser om förlikning. Genom Amsterdamfördraget fick parlamentet en starkare ställning i lagstiftningsfrågor eftersom medbeslutandeförfarandet tillsammans med rådet skall användas på nya områden såsom folkhälsa, transportpolitik, fri rörlighet för personer samt vissa socialpolitiska och sysselsättningspolitiska bestämmelser. För att anta en rättsakt krävs hädanefter uttryckligt godkännande från rådet och parlamentet och att parlamentet inte avvisar förslaget (artikel tidigare artikel 189b i fördraget). Genom Europeiska enhetsakten infördes slutligen bestämmelser om att parlamentets samtycke krävs för internationella associeringsoch samarbetsavtal och frågor som gäller utvidgning av gemenskapen. Samtyckesförfarandet skall enligt Maastrichtfordraget även användas i frågor om rösträtt och valbarhet, inrese-och uppehållstillstånd samt avseende strukturfonderna (se kapitel 4). Enligt Amsterdamfördraget skall förfarandet också användas vid sanktioner mot medlemsstater som utövar allvarliga och ständiga kränkningar mot de grundläggande rättigheterna. Parlamentet utgör tillsammans med rådet den budgetansvariga myndigheten som godkänner gemenskapens budget. Parlamentet kan även förkasta budgeten, vilket redan har hänt flera gånger. Det innebär att budgetförfarandet börjar om. Kommissionen utarbetar budgeten som sedan skickas mellan rådet och parlamentet, som tillsammans utgör den budgetansvariga myndigheten. Rådet har sista ordet om de så kallade obligatoriska utgifterna som framför allt är jordbruksutgifter. Andra så kallade eke-obligatoriska utgifter bestäms av Europaparlamentet som kan ändra dem på de villkor som anges i fördraget. Parlamentet har i hög grad utnyttjat sina budgetbefogenheter för att få inflytande på gemenskapens politik.

14 En viktig funktion för parlamentet är att ge nya politiska impulser. Parlamentet företräder 373 miljoner medborgare och är alltså ett mycket viktigt europeiskt forum där de femton medlemsstaternas politiska och nationella hållningar kommer till uttryck och där det naturligtvis tas initiativ. Parlamentet lägger ofta förslag om utveckling och ändring av redan existerande politiska områden eller föreslår nya. När parlamentet antog förslaget till Fördrag om Europeiska,unionen år 1984 var det ett avgörande steg som föranledde regeringarna att anta Europeiska enhetsakten. Det var också parlamentet som tog initiativ till att sammankalla två regeringskonferenser, om ekonomisk och monetär union och om politisk union. Parlamentet anknöts nära till förhandlingarna om Amsterdamfördraget genom två observatörer. Parlamentet kräver dock att få större inflytande på framtida ändringar i fördragen. Parlamentet är slutligen också gemenskapens organ för demokratisk kontroll. Parlamentet godkänner valet av ordförande för kommissionen och kan genom att ställa misstroendevotum med två tredjedels majoritet tvinga kommissionen att avgå. Europaparlamentet yttrar sig om kommissionens arbetsprogram och framför sina synpunkter. Enligt Amsterdamfördraget skall Europaparlamentet föreslå hur allmänna val till parlamentet skall hållas enligt "en i alla medlemsstater enhetlig ordning". Parlamentet kontrollerar att gemenskapspolitiken genomförs ändamålsenligt, främst med utgångspunkt i revisionsrättens rapporter. Parlamentet kontrollerar också politikens dagliga förvaltning genom att ställa muntliga och skriftliga frågor till kommissionen och rådet. Rådets tjänstgörande ordförande informerar parlamentet om vilka resultat rådet uppnår. José Gil-Robles Gil-Delgado är ordförande för Europaparlamentet sedan januari Europeiska kommissionen är en nyckelinstitution i gemenskapen. Sedan de tre Europeiska gemenskapernas förvaltningar slogs samman den 1 juli 1967 är kommissionen en gemensam institution för alla tre gemenskaperna, nämligen Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen samt Euratom. Kommissionen består sedan den 5 januari 1995 av 20 ledamöter (Frankrike, Tyskland, Förenade kungariket, Italien och Spanien har två ledamöter var och övriga länder har en ledamot var). Ledamöterna utses på fem år efter gemensamt beslut av medlemsstaterna och godkänns genom omröstning i Europaparlamentet. Kommissionens ordförande skall enligt Amsterdamfördraget utses efter gemensamt beslut av medlemsstaternas regeringar och godkännas av Europaparlamentet. Tillsammans med ordföranden utser medlemsstaternas regeringar sedan kommissionens övriga ledamöter. Slutligen skall hela kommissionens sammansättning godkännas genom omröstning i parlamentet. Europeiska kommissionen är i hög grad oberoende då den utövar sina befogenheter. Den skall företräda unionens intressen och får inte ge efter för någon press från medlemsstaterna. Kommissionen skall i egenskap av fördragens väktare se till att fördragen efterlevs, att rådets förordningar och direktiv genomförs och kan väcka talan vid EG-domstolen om tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Kommissionen harensam initiativrätt till lagstiftning och får ingripa för att underlätta enighet i rådet eller mellan rådet och parlamentet. Kommissionen är ett förvaltningsorgan som verkställer rådets

15 beslut till exempel om den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har stora befogenheter inom den gemensamma politiken och budgetansvar i fråga om till exempel forskning och teknik, utvecklingsstöd och regional sammanhållning. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet och måste avgå i sin helhet om parlamentet ställer misstroendevotum. (Det har ännu aldrig hänt.) Kommissionen administreras frän säten i Bryssel och Luxemburg. Det finns tjugofem generaldirektorat för olika gemenskapspolitiska områden och en gemensam administration. Till skillnad från sekretariaten i vanliga internationella organisationer är kommissionen finansiellt oberoende och är oavhängig i egenskap av fördragens väktare. Jacques Santer är kommissionens ordförande sedan januari Europeiska gemenskapernas domstol har sitt säte i Luxemburg. Domstolen består av femton domare som biträds av nio generaladvokater, vilka utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd och kan utnämnas på nytt. Domstolen är helt oavhängig och skall se till att fördragen tolkas och tillämpas korrekt. Domstolen kan döma medlemsstater som åsidosätter skyldigheter som följer av fördragen, kontrollera lagenligheten i institutionernas rättsakter vid talan om ogiltigförklaring samt fastställa om Europaparlamentet, rådet eller kommissionen varit passiva om sådan talan väckts. Domstolen är också den enda instans som på begäran från nationell domstol får lämna förhandsavgöranden om hur fördragen skall tolkas och om giltigheten och tolkningen av institutionemas rättsakter. När en sådan fråga väcks kan de nationella domstolarna begära förhandsavgörande från EG-domstolen i frågan och är i vissa fall skyldiga att göra det. På så sätt tolkas och tillämpas gemenskapsrätten enhetligt i hela gemenskapen. I Amsterdamfördraget sägs uttryckligen att domstolen är behörig att kontrollera om gemenskapens rättsakter respekterar de grundläggande rättigheterna. Domstolen är även behörig att avgöra frågor om personers frihet och säkerhet. Förstainstansrätten inrättades 1989 och består av femton domare. Rätten är första instans till EG-domstolen och är behörig att behandla fysiska eller juridiska personers talan mot gemenskapen, talan mot kommissionen enligt EKSG-fördraget, samt tvister mellan gemenskapen och dess tjänstemän eller övriga anställda. Revisionsrätten inrättades genom ett fördrag den 22 juli 1975 och består av femton ledamöter som utses på sex år efter gemensamt beslut av medlemsstaterna sedan Europaparlamentet hörts. Revisionsrätten kontrollerar att gemenskapens inkomster och utgifter är lagenliga och riktiga och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Arbetet resulterar i en årsrapport vid räkenskapsårets slut. Revisionsrätten fick formellt ställning som den femte EU-institutionen när Fördraget om Europeiska unionen undertecknades i Maastricht. Enligt Amsterdamfördraget får revisionsrätten i de frågor som ingår i dess behörighet väcka talan i EG-domstolen och revisionsrättens kontrollbefogenheter utsträcks till att omfatta även gemenskapsmedel som förvaltas av externa organ. Ekonomiska och sociala kommittén bistår rådet och kommissionen i frågor som rör Europeiska

16 gemenskapen och Euratom. Kommittén är sammansatt av 222 ledamöter som företräder olika intressegrupper i näringslivet och samhället. Kommittén får yttra sig på eget initiativ och måste höras om ett stort antal beslut i fråga om till exempel sysselsättning, socialfonder eller yrkesutbildning. Genom Ekonomiska och sociala kommittén kan branschorganisationer och fackliga organisationer aktivt delta i gemenskapens utveckling. Regionkommittén inrättades genom Fördraget om Europeiska unionen och består av 222 representanter för regionala och lokala organ. Kommittén utses för fyra år i taget av rådet, på förslag från medlemsstaterna. Rådet och kommissionen hör kommittén i en rad frågor enligt fördraget och kommittén får även yttra sig på eget initiativ. Genom Amsterdamfördraget ökas antalet områden där de båda kommittéerna skall höras och Europaparlamentet får rätt att vända sig till kommittéerna. 0

17 DEN INRE MARKNADEN I Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anger grundarna i artikel 2 att gemenskapen har till uppgift att främja en harmonisk och väl avvägd utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en fortgående och balanserad tillväxt, en ökad stabilitet, en höjning av levnadsstandarden samt sammanhållning mellan de stater som den förenar. Två medel för att uppnå målen är dels att öppna gränserna för att ge personer, varor och tjänster fri rörlighet, dels att genom gemensam politik och ekonomiska medel genomföra principen om solidaritet. När den inre marknaden inrättades den 1 januari 1993 uppnåddes målen helt eller delvis. Varför tog det då över fyrtio år att nå målen trots att tullar och andra handelshinder mellan medlemsstaterna avskaffades redan i juli 1968, arton månader före utsatt datum? Därför att det är lättare att harmonisera tullfrågor än skattefrågor. Därför att bestäm- 15

18 melserna om fria yrkesutövare varierar från land till land. Därför att marknaden i början av åttiotalet paradoxalt nog fortsatte att fragmenteras genom en kombination av protektionism och de många nya tekniska standarderna. Vissa medlemsstater som drabbades hårt av den ekonomiska kris som följde på oljekriserna 1973 och 1980 använde skyddsåtgärder för att skydda hemmamarknaden från ökande internationell konkurrens. Kommissionens ordfö tog ett krafttag genom en vitbok i vilken det seningarna hopade sig rande Jacques Delors att år publicera konstaterades att forati alltför många hinn skulle kunna utnytt- der kvarstod för att ma ja de expansionsmöjlig heter som en marknad med över 380 miljoner konsumenter innebär. Diagnosen på det allmänna tillståndet är känd: att inte genomföra den inre marknaden skulle kosta ungefär 200 miljarder ecu (') på grund av väntetid vid gränserna, tekniska handelshinder och avskärmning av den offentliga upphandlingen. Europeiska enhetsakten undertecknades i februari Därigenom fastställdes en tidsplan för cirka 270 åtgärder som behövdes för att genomföra den inre marknaden, och de tolv medlemsstaterna ställde upp ett nytt mål som mycket snart började ge effekt. Företagare, branschorganisationer och fackföreningar reagerade spontant genom att före 1993 anpassa sina strategier till de nya förhållandena. Utbudet som rör allas vår vardag har ökat sedan dess, vare sig det gäller konsumtion, resor eller arbete. Genom att förena fri rörlighet, konkurrens och tillväxt inleddes en uppåtgående trend som fortsatt sedan dess. Fysiska, skattemässiga och tekniska hinder undanröjs ett efter ett även om vissa särskilt känsliga områden kvarstår, till exempel harmonisering av beskattning på sparkapital. Resultat Resultaten är på det stora hela tillfredsställande och avser huvudsakligen vissa områden. Att ge fri tillgång till offentlig upphandling genom att förbättra direktiven om upphandling av varor och tjänster, lägga större vikt vid insyn och kontroll samt genom att låta bestämmelserna omfatta andra viktiga områden som ännu inte ingår, som till exempel transporter, energi och telekommunikation. Att utjämna skatteskillnader genom att närma nationella bestämmelserom indirekt beskattning, moms och punktskatter till varandra. Att libéralisera kapitalmarknaderna och finansiella tjänster. Standardisering genom ömsesidigt erkännande av certifikat och nationella lagar, samt mera generellt genom ömsesidigt erkännande av nationella standarder och genom harmonisering i säkerhets- och störningsfrågor. (') Ecun hade följande kurs i mars 1998: 1 ecu = 8,76 kronor.

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING SJUNDE RAMPROGRAMMET EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING [Europeiska gemenskapen] ( gemenskapen ), företrädd av [Europeiska gemenskapernas kommission

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ ,3 Bryssel den 1 mars 2002.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ YlONRPQDGH GH VOXWVDWVHU VRP GHQQD H[SHUWJUXSS Sn K J QLYnXQGHU0DULD-RDR5RGULJXHVRUGI

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 NOT Ärende: Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt TILL

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG TILL LÄSAREN Denna utgåva innehåller en konsoliderad version av EU:s fördrag i enlighet med de ändringar som avses införas genom Lissabonfördraget.

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning

EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning EU-Ordlista Källa: EU-upplysningen, Sveriges Riksdag Acquis communautaire Samlingsbegrepp för den gemensamma lagstiftningen och andra gemensamma bestämmelser i EU. Kan översättas med gemenskapens regelverk

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA MARS 2010 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/1 F E U KONSOLIDERADE VERSIONER F E U F AV FÖRDRAGET OM

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 93/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om ikraft sättande av vissa bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetutskottet 2009 2007/0042(CNS) 20.10.2008 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning med budgetförordning för Euratoms försörjningsbyrå (KOM(2007)0108 C6-0120/2007

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer