Social pop-out effekt

Transkript

1 Om det finns bilder i bilagan kommer de inte att visas. Hämta den ursprungliga bilagan Social pop-out effekt Med en negativt laddad person Social Kogniton, VT 2010 Felix Koch Innehållsförteckning Inledning 3 Tidigare forskning 3 Metod 4 Metoddiskussion 4 Resultat 5 Diskussion 6 Referenser 8 Appendix 9 Bilaga 1. Frågeformulär 9 Bilaga 2. Kändisbild 10 Bilaga 3. Resultat 11 Inledning Tidigare forskning Tidigare studier har visat att ansikten med aggressiva eller hotfulla uttryck får större uppmärksamhet

2 jämfört med ansikten som ser glada eller neutrala ut. (Schrammel, et. al. 2009) Det finns även bevis för att hotfulla objekt får mer uppmärksamhet än neutrala (Miltner et. al. 2004) Med anledning av detta vill vi undersöka om samma effekt kan uppnås med ansikten som har en negativ laddning men ett neutralt uttryck, och hypotesen blir därför att det negativt laddade ansiktet borde få mer uppmärksamhet än andra. Studien gjord av Schrammel et. al. (2009) visar betydelsen av ansiktsuttryck. De undersökte försökspersonernas muskelrörelser i ansiktet, varaktighet av fokuseringen, pupillstorlek, samt deras subjektiva upplevelse, och fann att mer uppmärksamhet lades på neutrala och hotfulla ansikten. I en annan ögonrörelsestudie där man använde sig av blommor som neutralt stimuli blandat med spindlar och svampar, där svamparna och spindlarna användes som distraktorer eller skrämmande stimlui, visades det att ögonen tenderade att dras mot det skrämmande stimulit och att deltagarnas uppmärksamhet. Dock så krävdes det att neutrala stimuli fanns i närheten av det skrämmande för att få denna effekt. (Miltner, W et. al. 2004) Enligt Nummenmaa, L et. al. (2006) så fokuserar människor även på känslomässigt laddade stimuli, oavsett om de är positiva eller negativa. Blickens riktning har också betydelse för hur mycket uppmärksamhet ett ansikte får. Straube et. al (2010) har med hjälp av fmri studerat hur människor reagerar på ett ansikte som tittar rakt mot dem, samt ansikten som sneglar åt sidan, båda med glada, neutrala och aggressiva uttryck. Resultatet blev att amygdala aktiveras i större utsträckning när blicken är riktad mot försökspersonen, oavsett om ansiktsuttrycket är aggressivt eller inte. Artikeln av Hansen & Hansen (1988) visade att i en folkmassa så poppade hotande ansikten ut mer än de neutrala. Detta tros kanske kunna bero på någon slags preparerande parallell sökning vi människor gör efter hotande saker. En annan studie visar att socialt hot väcker uppmärksamhet hos oss människor och denna information blir processerad snabbt och effektivt av hjärnan. Det är på grund av detta som hotande ansikten i folkmassor poppar ut vid sådana studier. (Ashwin et. al. 2005). Metod Femton deltagare valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Studenter som fanns i närheten i Key-huset tillfrågades om de var intresserade av att delta i ett kort experiment. Försökspersonerna fick sitta framför en dator där en kamera läste av dennes ögonrörelser. Tre bilder visades, den första i 40 sekunder, och de två senare i 20 sekunder vardera. Dock fick den första personen se sista bilden i endast tio sekunder då detta räknades som ett pilottest. Bilderna bestod av 34 kändisar, bland annat Hitler då han borde uppfattas som starkt negativ av de flesta. Alla stimulin hade samma överkropp, för att undvika att vissa kändisar skulle stå ut mer på grund av till exempel klädsel. Kända personer valdes ut vars ansiktsuttryck inte var extrema åt något håll, och var känslomässigt neutrala för de flesta. Från början var avsikten att också använda okända personer, men denna idé valdes bort då vi förutspådde att kända människors ansikten skulle dra till sig mer uppmärksamhet oavsett ansiktsuttryck. Vi ansåg inte heller att det skulle hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Bilderna var i svartvitt för att undvika eventuell färgpop-out. Programmet BeGaze (STAVNING?) registrerade under tiden personens ögonrörelser, och denna data låg sedan till grund för resultaten vilka analyserades i efterhand. Efter försöket fick försökspersonen fylla i ett kort formulär (se appendix) samt bjöds på fika. Det som undersöktes med hjälp av enkäten var bland annat om någon person utmärkte sig, och i så fall varför. Detta för att kontrollera om de hade en speciell relation till någon och därför uppmärksammade denna extra mycket. Vi frågade även om försökspersonerna uppfattade någon som särskilt aggressiv eller negativ, och i så fall varför. Metoddiskussion

3 I bilden vi hade på Hitler så tittade han till skillnad från många av de andra personerna inte in i kameran utan snett till vänster. Man har märkt i tidigare forskning (källa) att man uppmärksammar personer som tittar på en själv lättare än personer som tittar bort. Detta kan påverka hur mycket vi uppmärksammar honom och om vi bedömer honom som mer aggressiv eller som ett hot. Om vi hade haft en bild på Hitler när han tittar in i kameran kanske vi hade fått ett annorlunda resultat. Vissa personer var lite mer utstickande än andra, och detta kan även ha påverkat resultatet, till exempel hade Bono glasögon, vilka stack ut lite på bilden, och vissa personer hade lite mer kontrast än andra och så vidare. Resultatet hade kunnat förbättrats om man sett till att det inte fanns sådana faktorer, dock är det väldigt svårt att hitta bilder med exakt samma kontrast och ljusstyrka Eftersom att huvudena var inklippta på kroppar som inte var deras kan det även ha varit så att vissa personer inte passade in lika bra som andra, och gjort att de stuckit ut mer, och att man därmed tittar mer på dem. Något som vi kunnat göra annorlunda för att bättre få svar på vår hypotes är att ha formulerat frågan "Var det någon person som du uppfattade som negativ/aggressiv?" annorlunda. Försökspersonerna kan ha uppfattat frågan som att de tyckte personerna såg negativa/aggressiva ut, och inte hade en negativ laddning som vi undrade. En försöksperson nämnde att denna tyckte Carolina Klüft såg negativ ut eftersom hon stirrade läskigt. Detta tyder på att vi fått fram ett oönskat svar, som vi kanske inte hade fått om vi inte formulerat frågan på det viset vi gjorde. Något annat som kan ha påverkat studien var att vi i resultatet räknade med pilottestet. Dock ansåg vi att denne gav så pass intressanta svar, och att de tio sekunder mindre han fick titta på sista bilden inte kan ha gjort så stor skillnad, att vi valde att räkna med det resultatet också. Resultat För att kunna sammanställa resultaten från de femton försökspersonerna användes print screens taget på de tre olika bilderna i programmet BeGaze. Dessa bilder visar var deltagarnas fokus låg på var och en av bilderna, samt visade hur länge de hade tittat på olika stimuli genom en så kallad heatmap. Dessa bilder jämfördes sedan med vad deltagarna hade svarat på frågorna i formuläret, allt sammanställdes i två diagram (se appendix). Frågeformulären visade att elva utav de femton deltagarna (ca 73 %) mindes Hitler, dock var det bara åtta av dem som såg Hitler som negativ/aggressiv. Motiveringar till detta var bland annat att personen hade tidigare kunskap om honom, Andra världskriget, för att personen associerar honom med något negativt. En deltagare såg Carolina Klüft som negativ/aggressiv på grund av att hon stirrade läskigt, i övrigt sågs ingen mer som negativ. Andra personer som deltagarna lade märke till extra enligt formuläret var bland annat Bono - hans glasögon var markerade, Arnold - skön kille, Elvis - har personlig koppling samt Jennifer Aniston - jag läste en artikel om henne imorse. Print screen-bilderna visade att fem utav femton försöksdeltagare (ca 33 %) tittade relativt lite eller mycket lite på Hitler, medan sju deltagare tittade mycket på honom och en deltagare tittade inte alls. Alltså tittade knappt hälften av de som nämnde Hitler i formuläret mycket på honom. För att jämföra detta resultat med några utav de andra kända personernas resultat valdes ett par utav dessa ut där deltagarna hade tittat mycket lite eller ingenting alls på men ändå nämnt, samt ett par där deltagarna både hade tittat mycket på samt nämnt. Det som då kunde utläsas var att 45 % av de som nämnde Hitler hade även tittat signifikant mycket på honom, jämfört med till exempel Johnny Depp där endast 14 % av de som nämnt honom hade tittat mycket. Ett annat exempel är Prins Carl Philip där deltagarna hade tittat väldigt mycket på honom och gett en hög återkallningsfrekvens. Uträkningen för prinsen visade att 129 % av de som nämnt honom hade tittat signifikant mycket på

4 honom, alltså var det fler deltagare som tittat mycket på prinsen än antal som sedan nämnt honom i formuläret. Övriga kända personer gav ett varierat resultat. (Se appendix för fullständiga uträkningar). Diskussion Våra resultat pekar inte exakt åt det håll vi hade väntat oss. Hitler var bland de 11 personer som försökspersonerna hade tittat mest på men fick inte så mycket uppmärksamhet som vi hade trott. Dock var det flest personer som uppgav att de hade sett honom i enkäten, 11 stycken av 15. Detta kan bero att Hitler representerar något negativt för de flesta, till skillnad från resten av kändisarna. Det kan även vara så att Hitler är så pass utstickande och uppmärksamhetsgivande att man inte behöver titta på honom särskilt mycket för att lägga märke till eller minnas honom, och därför valde försökspersonerna att lägga ner tiden på att titta mer på kändisar som de inte kände igen lika mycket. För att kunna jämföra deltagarnas olika resultat så dividerade vi antalet deltagare som hade tittat mycket på en person med antalet deltagare som hade nämnt denne. Ett högt värde visar att fler hade uppmärksammat personen men inte nämnt denne i formuläret, och ett lågt värde att många nämnt personen men ej tittat så mycket på personen enligt datan. Det vi hade förväntat oss var att Hitler skulle ha ett väldigt högt värde, dock fick han ett värde som låg i mitten av skalan, jämfört med de kändisar som uppmärksammats och nämnts oftast. Detta stämmer inte riktigt överens med tidigare studier som har visat att personer som ser aggressiva ut får mer uppmärksamhet (Schrammel, et. al. 2009, Hansen & Hansen, 1988). En anledning till det kan vara att han snarare är negativt laddad än har ett negativt ansiktsuttryck, samt att han tittar åt sidan, vilket enligt Straube et. al. (2010) kan ha betydelse för hur mycket uppmärksamhet ett ansikte får. Vår hypotes kan alltså inte styrkas, dock har vi sett att han har nämnts flest gånger i enkäten. Att just prinsen hade flest personer som hade tittat extra mycket på honom kan bero på att en del personer misstog honom för Orlando Bloom. Försökspersonerna kanske funderade på vem det verkligen var och lade ner extra mycket tid att titta på honom. Det var alltså mycket fler personer som tittade länge på prinsen än någon annan kändis, vilket kan tyckas konstigt, det borde därmed bero på att folk inte visste om det var Orlando Bloom eller prinsen, och därmed tittade länge för att kunna urskilja vem det var. Man kan även anta att försökspersonerna tittade extra mycket på vissa ansikten för att de inte kände igen dem på en gång och att det alltså tog en stund innan de kände igen ansiktet. Att Hitler inte blev lika uppmärksammad som vi trodde kan ha att göra med att han inte är en av de personerna som är mest uppmärksammad i nuläget. Hitler är inte den personen man ser oftast i vardagen jämfört med t.ex Prins Carl Philip eller några av andra kändisarna på bilden som uppmärksammas mycket i media. Personerna kan ha tittat mycket på personer som de sett och hört om mycket på senaste tiden. Ett bra exempel på det är när en försöksperson uppmärksammade Jennifer Aniston mest eftersom hon läst en artikel om henne tidigare den dagen. Eftersom vi kunde se att Hitler blev nämnd oftare än andra vore det intressant att göra ytterligare studier på hypotesen att negativt laddade personer uppmärksammas på samma sätt som ett aggressivt ansikte. Nya infallsvinklar skulle kunna vara att visa Hitler i en annan kontext, till exempel med endast andra politiker eller historiska personer, eller välja en annan negativt laddad person. Referenser

5 Ashwin, C., Wheelwright, S. and Baron-Cohen, S. (2005), Finding a face in the crowd: Testing the anger superiority effect in Asperger Syndrome, Brain and cognition 61 (1), pp Hansen, Christine H. Hansen, Ranald D. (1988), Finding the face in the crowd: An anger superiority effect, Journal of Personality and Social Psychology, Vol 54(6), Miltner, W. H. R., Krieschel, S., Hecht, H., Trippe, R., Weiss, T., (2004) Eye Movements and Behavioral Responses to Threatening and Nonthreatening Stimuli During Visual Search in Phobic and Nonphobic Subjects, Emotion Vol 4(4) Schrammel, F., Pannasch, S., Graupner, S.-T., Mojzisch, A., Velichovsky, B.M. (2009), Psychophysiology 46 (5), pp Straube, T., Langohr, B., Schmidt, S., Mentzel, H.-J., Miltner, W.H.R. (2010), Increased amygdala activation to averted versus direct gaze in humans is independent of valence of facial expression, Neuroimage 49 (3) pp