Kulturmiljöarbete i en ny tid betänkande av Kulturmiljöutredningen (SOU 2012:37)

Transkript

1 YTTRANDE Datum Ert datum Er beteckning Regeringskansliet Kulturdepartementet STOCKHOLM Kulturmiljöarbete i en ny tid betänkande av Kulturmiljöutredningen (SOU 2012:37) Sammanfattning Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att utredningen gjort en värdefull översyn av kulturminneslagens bestämmelser och av de nationella målen på kulturmiljöområdet. Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag till nya nationella mål för kulturmiljöarbetet och föreslagna förändringar i 1 kap KML. Det bör dock fortsatt framgå av lagen att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Länsstyrelsen tillstyrker föreslagen ny definition av fornlämning och förslaget om fornlämningsförklaring. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om upphävande av fornlämningsskydd liksom de språkliga förtydligande av begreppen fornlämning, arkeologisk utredning och arkeologisk slutundersökning. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att föra över prövningen av tillståndsplikt enligt 4 kap 4 KML till länsstyrelserna. Länsstyrelsen tillstyrker de redaktionella ändringar som föreslås i 3-6 kap KML. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning om behovet att se över kulturminneslagens straffbestämmelser. I det fortsatta arbetet bör övervägas att införa regler om föreläggande av rättelse och vite vid överträdelser av bestämmelserna i 2 och 3 kap KML. Bakgrund För att öka möjligheterna att leva i, bruka och utveckla kulturskyddade fastigheter och miljöer har utredningen lämnat förslag till förändringar av lagstiftningen på kulturmiljöområdet, samt gjort en redaktionell översyn av lagen (1988:950) om kulturminnen (KML). Utredningen har också gett förslag till nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön.

2 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsens synpunkter 1.2 AVGRÄNSNING AV UPPDRAGET OCH ÖVERSYN AV LAGSTIFTNING Utredningen konstaterar att det finns ett behov av översyn av straffbestämmelserna, men att utredningen inom ramen för en redaktionell översyn av KML, inte kan föreslå sådana förändringar. Fornlämningar och byggnadsminnen hotas i varierande omfattning av ovarsam markanvändning eller av brottslig verksamhet. Länsstyrelsen lägger idag ned betydande resurser på att dokumentera och driva överträdelser mot KML. Ofta resulterar detta i utdragna rättsprocesser eller att åklagarmyndigheten av olika skäl lägger ned ärendena. Vid krav på återställning tillkommer även omfattande skadeståndsprocesser med osäker utgång. Länsstyrelsen föreslår att regler införs i 2 och 3 kap KML om föreläggande av rättelse och vite vid fornminnesbrott och överträdelser mot 3 kap KML om byggnadsminnen, i likhet med vad som idag finns i miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer att detta kan bidra till ett förbättrat lagskydd och till ett effektivare kulturmiljöarbete. Länsstyrelsen föreslår att utredningen följs upp med ett nytt direktiv att se över ansvar och påföljder vid brott mot KML SKYDD, BRUK ANSVAR Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att i beslut om bruket av kulturmiljön bör försiktighetsprincipen tillämpas DE OFFENTLIGA AKTÖRERNAS UPPGIFTER PÅ KULTURMILJÖOMRÅDET I utredningen beskrivs den nya kultursamverkansmodellen som hanterar statens bidrag till regional kulturverksamhet. Den nya modellen samt andra förändringar inom kulturmiljöarbetets former har inneburit att länsmuseernas inriktning och roll förändrats vilket också beskrivs i utredningen. Med avseende på detta kan ifrågasättas om inte 2 förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. bör ändras för att bättre ta hänsyn till en situation där länsmuseerna på grund av resursbrist och krav på konkurrensutsättning har mindre möjligheter att bistå länsstyrelserna vid beredningen av ärenden enligt KML. 3 FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I LAGEN (1988:950) OM KULTURMINNEN M.M. Länsstyrelsen motsätter sig förslaget att ta bort åtgärden plantering i 2 kap 22 KML då det inte är självklart att detta inryms i begreppen rubba eller ändra. Risken för att fornlämningar skadas i skogsbruket är stor och att skogsbruket nu uppfattar plantering på fornlämningar som pågående markanvändning och en icke tillståndspliktig verksamhet.

3 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3.4 FÖRORDNINGEN (2010:1121) OM BIDRAG TILL FÖRVALTNING AV VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER OCH SLUTSATSER VAD GÄLLER KARTLÄGGNING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH LÖSNINGSMÖJLIGHETER Utredningen beskriver väl den betydelse kulturmiljöbidraget har för möjligheterna att bedriva och uppfylla kulturmiljömålen. Även om det inte ingår i utredningsdirektiven vill Länsstyrelsen ta tillfället att understryka kulturmiljöbidragets vikt och behovet av ytterligare resurser. Nivån på kulturmiljöanslaget ligger på 250 miljoner kronor per år och har inte förändrats nämnvärt sedan det infördes. Genom att anslaget inte korrigerats för att följa kostnadsutveckling och nya tillkommande uppgifter har anslaget under de senaste decennierna tappat omkring 100 miljoner i värde. Om kulturmiljösektorn ska kunna vara en relevant part i samhällsutvecklingen behövs en påtaglig resursökning. 5.4 FÖRSLAG TILL SÄRSKILDA NATIONELLA MÅL FÖR ARBETET MED KULTURMILJÖN Länsstyrelsen delar utredningens syn och förslag på nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. Sektorns möjligheter att leva upp till dessa nya mål är beroende av att tillräckliga resurser står sektorn till buds. 8.7 FÖRSLAG OM NY OCH TYDLIG ÅRTALSGRÄNS Föreslagen definition av fornlämning i 2 kap 2 KML ansluter i stort till den praxis som redan idag tillämpas i länet och som även är en anpassning till tillgången av kompletterande historiskt källmaterial. Förtydligandet av begreppet forna tider med att lämningen ska ha tillkommit före år 1750 ger en ökad tydlighet. Det kan dock bidra till en svår gränsdragningsproblematik för lämningar som saknar stöd i annat historiskt källmaterial. Beträffande övergivenhetsrekvisitet är det viktigt att den tillämpning av begreppet varaktigt övergiven som idag gäller städernas äldre kulturlager även tillämpas på motsvarande kulturlager i agrara miljöer och inom kyrkobyggnader och begravningsplatser. 8.9 FORNMINNESFÖRKLARING Länsstyrelsen anser att utredningens förslag om fornminnesförklaring av lämningar tillkomna efter år 1750 utgör ett värdefullt komplement att långsiktigt kunna skydda värdefulla kulturlämningar. Förslaget innebär en ny och ofinansierad uppgift för länsstyrelsen. Det bör klargöras för vilka dokumentationskrav som ska framställas innan beslut om fornminnesförklaring kan göras. Alltför långtgående dokumentationskrav kan medföra att länsstyrelsen av resursskäl inte kan prioritera uppgiften.

4 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning Krav på samråd ger en viktig demokratisk förankring men det är viktigt att det är lämningens kulturhistoriska värde som ska vara styrande för om en fornlämningsförklaring blir aktuell ERSÄTTNING Länsstyrelsen ifrågasätter varför rätt till ersättning ska kunna bli aktuell i samband med fornminnesförklaring. Redan idag kan markägare uppleva att fornlämningsförekomster inom sin fastighet påtagligt påverkar den enskildes möjligheter att använda sin mark, exempel på detta är lämningar i skogsmark som kan påverka stora delar av en skogsfastighet. Det vore inkonsekvent om ersättning enbart ska utgå till sådana lämningar som är aktuella genom fornminnesförklaring och inte till övriga. 9.4 GRÄNSBESTÄMNING AV FORNLÄMNINGSOMRÅDE I det dagliga kulturmiljöarbetet ingår ofta att bedöma olika arbetsföretags påverkan på fornlämningar. Indirekt innebär detta en precisering av fornlämningsområdets utbredning utifrån arbetsföretagets art och grad av påverkan. Detta bedöms i samhällsplaneringen ge en ökad flexibilitet. Vid en formell gränsbestämning ska fornlämningen ges tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse i förhållande till olika former av framtida markingrepp och anläggningar. Hittills har en formell fastställelse av gränser endast använts i undantagsfall. Gränser och markanvändning avvägs istället i den kommunala planeringsprocessen i samråd med länsstyrelsen. Fördelarna med förslaget är en ökad förutsägbarhet för den enskilde fastighetsägaren. Denne får genom en gränsbestämning klara förutsättningar om lagskyddets omfattning och kan förhålla sig till detta. En formell gränsbestämning är en grannlaga arbetsuppgift som kräver mer eller mindre omfattande undersökningar i fält för att vara tillförlitlig. För att arbetsuppgiften ska vara praktiskt hanterbar menar Länsstyrelsen att förslaget måste kompletteras med att kostnadsansvaret för framtagande av kunskapsunderlag inför en gränsbestämning av fornlämningsområde ska ligga på sökanden YNGRE KYRKOR Utredningens förslag att föra över handläggningen av ärenden rörande tillståndsplikt för kyrkor uppförda efter utgången av år 1939 är rimlig. Det är länsstyrelserna som har den bästa översikten och kunskapen om kyrkomiljöerna i länen.

5 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit landshövding Minoo Akhtarzand beslutande, avdelningschef Emma Willaredt, arkeolog Anna Kristensson, arkeolog Bo Annuswer, länsantikvarie Tomas Areslätt samt enhetschef Mattias Sörensen föredragande Minoo Akhtarzand landshövding Mattias Sörensen enhetshef Kopia till Riksantikvarieämbetet Jönköpings läns museum