% & " % % 4 " $ " # $ "

Transkript

1

2 !"# $ % & " % '%()*(*+)(,%-.//.)+0&! "# % 4 " $ " # $ "

3 % &''()**+,-.! /'&'% 0&'*1'&'% 2 00 $ " '.%&(7+()**'&'% 8 30 " ""$ 8 33( '.%&,,/!&:#;%%'#1. < 20 0= 23 " 02! " # $ % # & % ' () * + %,-./ '.%&#'#* > 34 # 0 ' # 1 ' # / ' ## 23 ' & 38 #,4 % #!4 % ## 4-5 ## 0 * ##. 6 ### /44

4 ? , A' $ 26 ' & ' ' & ' ' & + '# 0 4) 5 *&!!.#!7. 40 ;&*#%#0 43 ;&*#%#3 42 ;&*#%#244, 456# 4 5 6(6!7#! 7 (8 4# 4( 42# 4 2( 49# 4 9 ( " 24,# 2 4, (, # (!:4#! : ( 644# 64 4 (6 6;<# 6=; <(<' 0 >,# >3,(5 2/44

5 0&'*1'&'% 00 $ " Tillgång till energi är en förutsättning för alla mänskliga aktiviteter och för sociala och ekonomiska framsteg. Energianvändningen per person har blivit en indikator för utvecklingsnivån i ett land. En hållbar energiförsörjning är en av de största utmaningarna för länder över hela världen. Energifrågorna berör sociala och ekonomiska aspekter som fattigdomsbekämpning, hälsa, arbete, befolkningstillväxt och tillgång till sociala tjänster. Men energianvändning påverkar också miljön genom markförstöring, klimatförändringar etc. Energikällor som är direkt tillgängliga för användning (el, gasol, bensin m.m.) har framställts av primärenergiformer som finns i naturen, t.ex. kol, naturgas och olja. Dessa kallas fossila bränslen. Deras användning genererar växthusgaser som koldioxid (CO 2 ) som står för 75 procent av alla växthusutsläpp. Dessa gaser bidrar till jordens naturliga växthuseffekt (figur 1.1) och ökar jordklotets medeltemperatur och är anledning till allvarliga och oförutsägbara klimatförändringar. Förutom problemet med växthuseffekten är fossila energikällor dessutom ändliga. Enligt färska undersökningar kommer man att hitta nya fyndigheter under högst ytterligare 40 år. Detta leder till att energikostnaderna blir högre. Därför är det viktigt att energin används effektivt. Energianvändningens negativa effekter kan minskas antingen genom att effektivisera användningen eller använda miljövänligare energikällor och system., 00A:B 3/44

6 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energianvändningen jämfört med beteendeförändringarna. Det är dock mycket viktigt att inte använda energi i onödan. När alla möjligheter för energibesparing har analyserats och tillämpas, är det dags att överväga möjligheten att utnyttja förnybara energikällor. De ger upphov till mindre miljöpåverkan genom att de är koldioxidneutrala samtidigt som de bidrar till en säkrare och långsiktigare energiförsörjning. Solenergi (för värme- och elproduktion), vindkraft, vattenkraft, bioenergi, geotermisk energi och vågkraft är några exempel på förnybara energikällor. 03 De 160 miljoner byggnader som finns i de 27 länderna i EU (EU27) står för nästan 40 procent av all energianvändning och över 40 procent av CO2-utsläppen i Europa. Trenden är ökande. Byggnaders energianvändning står för den största andelen före transporter, se figur 1.2 (Households and Services). Hushållen konsumerar två tredjedelar av den energi som används i byggnader. Uppvärmning står för den största delen av byggnaders energianvändning. Av bostäders totala energianvändning går 57 procent till uppvärmning, för övriga typer av byggnader är andelen 52 procent. Uppvärmning av byggnader orsakar upp till 25 procent av de totala CO 2 -utsläppen i EU. Uppvärmning av varmvatten står för 25 procent av hushållens energianvändningen och 9 procent i andra byggnaders energianvändning. Belysning står för cirka 4 procent av bostadssektorns totala energiförbrukning (cirka 9 Mtoe). I tjänstesektorn går 14 procent (cirka 18 Mtoe) av all energi till belysning p.g.a. ett stort antal lysrör m.m. Belysning totalt sett står för upp till 25 procent av CO 2 -utsläppen inom EU. Luftkonditionering har en snabbt växande andel i energiförbrukning inom bostads- och tjänstesektorn. Den totala energiförbrukningen för luftkonditionering inom EU är 0,7 procent (ca 3 Mtoe) och andelen förväntas fördubblas till 2020., 03A1 73? CD 0? 1 Mtoe = 1 miljon ton oljeekvivalenter. Ett energimått baserat på energiinnehållet i genomsnittlig råolja, 1 toe motsvarar ca 42 GJ (gigajoule). 4/44

7 Cooling 4% Other 16% Cooking 7% Lighting & Appliances 11% Lighting 14% Cooking 5% Water heating 9% Space heating 52% Water heating 25% Space heating 57%, 02A; 7 C D$ C D Byggnaders energiförbrukning inom EU presenteras i figur 1.3 (statistikuppgifter från 2000). Det mesta av den energi som används i byggnader inom EU kommer från icke-förnybara, fossila bränslen. Som det visas i figur 1.4, olja, naturgas och fasta bränslen står för mer än 70 procent av den slutliga energiförbrukningen i EU, medan andelen förnybara energikällor fortfarande är mycket låg. 025 Det finns en betydande potential att minska energianvändningen i byggnader. Exempelvis uppskattas energianvändningen i nya byggnader att vara 60 procent av användningen i byggnader byggda under 70-talet. Enligt EU kan besparing på cirka 22 procent av dagens energiförbrukning i byggnader förverkligas till år Några intressanta tips: Värmepannor: 10 miljoner pannor är äldre än 20 år i bostäderna inom EU. Byte till nya pannor skulle spara 5 procent av den tillförda energin. Belysning: procent besparingar skulle kunna göras med användning av modern teknik och bättre utnyttjande av dagsljus. Luftkonditionering: Energianvändning för luftkonditionering beräknas att fördubblas fram till Om det fanns ett minimikrav på luftkonditioneringsutrustningars energieffektivitet skulle 25 procent av denna energimängd kunna minskas., 04A+ 7 CD 5/44

8 Förnybar energiproduktion: Användning av förnybara bränslen, i egna värmepannor eller i kraftvärmeanläggningar med anslutning till fjärrvärme/fjärrkyla och värmepumpar har också besparingspotential. Ekobyggande: Aktiv och passiv solenergidesign och solenergisystem, för bättre utnyttjande av dagsljus och naturlig uppvärmning/kylning kan minska energibehovet med upp till 60 procent. En klok energihushållning i byggnaderna kan innebära att man sparar procent av energin med befintliga energiförbrukande utrustningar och till och med procent om man installerar ny energiteknik. 3'.%&(7+()**'&'% God hushållning med energi är en viktig förutsättning för en bra levnadsstandard och för industrins konkurrenskraft. Det kan kosta oss mycket pengar att fatta beslut utan kunskap om alternativa energikostnader. Att vara ekonomiskt konkurrenskraftig på den globala marknaden och samtidigt uppfylla ökande miljökrav har varit viktiga styrande faktorer i de investeringsbeslut som de flesta företag, branscher eller offentliga organisationer tagit under den senaste tiden. Energihushållning kan definieras som kontroll av systemets energiflöden genom att maximera nettovinsterna. I praktiken innebär det kontroll, insamling, analys och uppföljning av uppgifter om energianvändning och identifiering, utvärdering och genomförande av energisparåtgärder (EG, 1995). Det finns många goda skäl att hantera energifrågorna på ett bättre sätt. God energihushållning i byggnader kan minska både energikostnader och risker för negativ miljöpåverkan. Dessutom är energianvändning ofta kopplad till andra områden. T.ex. kan en klokare energianvändning betyda även arbetsmiljöförbättringar som i sin tur kan öka verksamhetens och personalens produktivitet. Energisparåtgärderna kan i slutändan mångfaldiga energibesparingarna. 30 " ""$ Energiplanering och genomförande av energiplanerna kan göras på olika sätt. Å ena sidan finns det ett heltäckande koncept som vanligen omfattar följande delar: väl definierade målsättningar, analys av den nuvarande situationen, analys av möjliga åtgärder och scenarier, definition av åtgärder och projekt, genomförande och utvärdering. Å andra sidan finns det möjlighet att genomföra enskilda åtgärder som inte ingår i ett övergripande energiplaneringskoncept. Tanken är att identifiera och jämföra olika åtgärder endast mycket grovt utan att utforma en hel handlingsplan. Åtgärderna genomförs en i taget. 6/44

9 Steg 4 Gör en handlingsplan: En detaljerad handlingsplan bör användas för att säkerställa en systematisk process för genomförande av energibesparande åtgärder. Handlingsplanen bör uppdateras regelbundet, helst årligen, för att avspegla de senaste åtgärderna och resultaten samt de eventuella förändringarna i prioriteringar. Steg 5 Genomförande av handlingsplanen. Det måste betonas att energihushållning är ett långsiktigt åtagande, inte bara något som sker en gång och sedan är över. Om en ordentlig granskning av handlingsplanen har gjorts har en plan för ständiga förbättringar redan skapats. Men behovet av ständiga förbättringar är hög. Steg 6 Utvärdering av resultat: Utvärdering av resultat omfattar mätning av både energianvändningen och granskning av den verksamhet som bedrivs inom handlingsplanen. Steg 7 Uppskattning: Att ge uppskattning och beröm för de som arbetar med energiprojektet är en bra åtgärd för att upprätthålla drivkraften och stöd för det fortsatta arbetet. Enligt ENERGY STAR-programmet, initierat av United States Environmental Protection Agency (EPA), som är ett framgångsrikt energihushållningsprogram inkluderar framgångsrik energihushållning följande sju steg: Steg 1 - Ständiga förbättringar: Framgångsrik energihushållning förutsätter engagemang. Organisationer gör ett åtagande att avsätta personal för arbetet samt ordnar finansiering för att ständiga förbättringar kan uppnås. Steg 2 - Bedömning av resultat: Återkommande utvärdering av organisationens energianvändning samt inrättande av ett underlag för att mäta energibesparingarna i framtiden. Steg 3 Sätt mål: Väl satta mål underlättar det dagliga beslutsfattandet och är grunden för att mäta resultat i energibesparing. Att kommunicera och skriva mål kan motivera personal att stödja energibesparingsinsatser i hela organisationen. 7/44

10 33( En handlingsplan för ett bra energieffektiviseringsarbete måste omfatta minst följande åtta delar: 1. Väldefinierade mål. 2. Rapporteringsmall. 3. Resursbehov, internt och externt. 4. Ekonomiska investeringskriterier. 5. Aktivitetsplan. 6. Mätning av energiförbrukning. 7. Personalens engagemang och rapportering. 8. Utveckling av en utbildningsplan (för personalen och andra lokalanvändare). Många tror att ett energieffektiviseringsarbete är lika med att göra en energianalys. Detta är bara delvis sant. Energianalys är ett viktigt steg i arbetet men det är inte det enda steget. Genomförandet av energianalysens rekommendationer kräver ständigt arbete under flera år. Arbetet betalar sig dock självt och ger utdelning under arbetets gång. Dessutom, efter den första övergripande energianalysen som görs i fastigheterna bör ett system för kontinuerlig kontroll av energianvändningen införas och mer riktade analyser bör utföras över tiden. Resultatet av en energianalys är en detaljerad handlingsplan för genomförandet av de föreslagna energieffektivitetsåtgärderna. Planering bör göras för varje steg och omfattar: de mål och åtgärder som måste genomföras i varje steg, en tidsplan för varje steg, uppgifter om organisationen och en budget för genomförandet av åtgärderna, beslut om hur arbetets skall dokumenteras och följas upp och avgränsning av arbetets omfattning vid varje steg. För att kunna fastställa de energirelaterade målen vid varje steg bör man ta hänsyn till de besparingsresultat som har uppnåtts i det förra steget. Detta innebär att målen med energiförbrukningen vid varje steg måste relateras till situationen vid det förra steget och inte till ursprungssituationen. Ett vanligt kriterium för avgränsningen av mål är att varje steg bör säkra sådana fördelar för företaget att de kommer att motivera både den investering som krävs för genomförandet av åtgärden och att det även fortsättningsvis följer energisparplanen. Slutligen finns det några punkter att ta hänsyn till när man tar fram en energisparplan: a) utvärdering och prioritering av de föreslagna åtgärderna från energianalysen, b) kombination av andra energirelaterade projekt i företaget och samordning av dessa, c) de organisatoriska och tekniska möjligheterna i företaget för genomförandet av de föreslagna åtgärderna, d) de ekonomiska förutsättningarna hos företaget för att själv finansiera de investeringar som behövs för energieffektiviseringsprojektet. 32 En effektivare energianvändning grundas på bättre kunskap om energianvändning. Därför är det avgörande att ha en energiplan som syftar till att kontinuerligt registrera, analysera, verifiera och kommunicera energiförbrukningen och på så sätt förbättra energieffektiviteten. Energimätningen ska vara kontinuerlig och fokusera på energiförbrukning och kostnader samt täcka alla olika energiförbrukade enheter (el, olika bränslen, fjärrvärme m.m.). 8/44

11 En sammanställning av all energiförbrukande utrustning och installationer måste finnas och uppdateras. Denna måste inkludera all typ av utrustning, funktion och effekt (kw). Vidare bör det finnas registrering av när utrustningen används. Ibland måste kompletterande mätningar genomföras. I större byggnader rekommenderas installation av undermätare för att registrera elanvändningen på en mer detaljerad nivå. Insamlade data analyseras och rapporter sammanställs och sprids till dem som nyttjas fastigheten. Informationen måste anpassas efter mottagarna. Det är också viktigt att välja de rätta informationskanalerna så att informationen når fram på ett effektivt sätt. Som en del i uppföljningen av elförbrukningen är det viktigt att kontrollera avtal och abonnemang med elnätsbolag och elleverantör. Kontrollen innefattar bland annat att se över att det verkliga effektbehovet stämmer överens med den effekt som abonneras från elnätsbolaget. Om effektabonnemanget är för högt eller för lågt innebär det högre kostnader för kunden. Detta är ingen energisparåtgärd men ändå en viktig del för att sänka kostnader. På den numera avreglerade elmarknaden finns många elleverantörer. Det är därför viktigt att se över sina elabonnemang regelbundet. Det är också viktigt att anpassa dessa efter energibehovet. Speciellt gäller detta möjligheten att få nattariff d.v.s. en lägre energikostnad nattetid om så är möjligt. Det finns idag styr- och reglerutrustning som ser till att anpassa driften så att den lägsta tariffen alltid används. 2'.%&,,/!&:# ;%%'#1. Begreppet energieffektivitet är svår att definiera. Två olika begrepp presenteras här: ett tekniskt och ett mer omfattande och subjektivt begrepp. En ingenjör kan definiera energieffektivitet begränsad till energiförbrukning av en utrustning medan en miljöaktivist kan ha en mer bred syn på energieffektivitet. En ekonom, politiker eller sociolog kan alla ha en annorlunda definition för energieffektivitet. Ofta blandas begreppen energieffektivitet och energisparande ihop. Ett exempel: Tänk er en skylt i en hög kontorsbyggnad som säger Var mer effektiv, använd trapporna istället för hissen! Om besökarna lyder skylten och tar trapporna har energieffektiviteten då ökat? Vi har sparat energi men vi har också minskat besökarnas tidseffektivitet. Ett annat exempel: Ett hushåll vidtar olika energibesparande åtgärder som att byta till energisparlampor och tilläggsisolerar. På vintertid höjer familjen dock rumstemperaturen och låter lamporna lysa längre tid som innebär att hushållet använder samma mängd energi som tidigare. Har detta hushåll förbättrat sin energieffektivitet? I en teknisk mening ja. 9/44

12 Hushållet får bättre komfort för samma energimängd och de får sitt belysningsbehov tillfredställt med mindre mängd el. I ett helhetsperspektiv har emellertid inte effektiviteten påverkats alls om inte hushållet av någon anledning har fått ökat behov för ökning av inomhustemperatur och längre belysningstid. energianvändningen avsevärt. Det leder till att utsläppen minskar och att vi får ett bättre klimat. Ekodesigndirektivet är planerat för att jämföra relationen mellan produkters funktion, kvalitet och miljöpåverkan. Direktivet ger inga bindande krav för olika elektronikprodukter men det definierar kriterierna för en miljövänlig elektronikprodukt. Avslutningsvis, när man försöker definiera energieffektivitet kan man konstatera följande: a. Energieffektivitet ökar när antingen den tillförda energimängden är minskad till en viss komfortnivå eller att komfortnivån ökar med samma energitillförsel som tidigare. b. Energieffektivitet (lite mer subjektivt sett) är den relativa minskningen i energianvändningen för att tillhandahålla samma mängd varor eller tjänster som tidigare. Tillgång till energi ger en mängd olika möjligheter som att köra ett fordon eller rosta bröd, att elda i en värmepanna, kyla ett kontor eller belysa en parkeringsplats. Man är energieffektiv om man kan tillhandahålla tjänster med en liten energimängd i relation till det man får. 20 Energiförbrukande produkter som elektronik eller uppvärmningsutrustningar står för en stor del av användningen av naturresurser och av energianvändningen. Produkterna har därför även betydande miljöpåverkan. Ekodesigndirektivet (2005/32/EG) är ett sätt för medlemsländerna i EU att arbeta tillsammans med klimatfrågan. Genom att ställa minimikrav på olika energiförbrukande produktgrupper där teknik finns för ökad energieffektivitet, minskar Energiförbrukande produkter och speciellt vitvaror har redan en energimärkning med information om produkternas energiförbrukning enligt direktivet 92/75/EEC. Energimärkningens syfte är att få konsumenterna att ta miljövänligare och mer energieffektiva köpbeslut när de skaffar nya produkter till sitt hushåll. Energimärkning ger information om investeringens ekonomiska effekter genom att visa på att högre investeringskostnad återbetalar sig genom en lägre energikostnad under produktens livstid. När man köper nya elapparater är det bra att välja utrustningar som är mer energieffektiva. Att ersätta gamla, energislösande apparater med nya och 10/44

13 energieffektiva är också att rekommendera men man ska ändå räkna ut hur mycket apparaterna används och hur mycket energi det går åt totalt sett för användning av den gamla utrustningen eller det nya alternativet. EU klassar produkters energieffektivitet från A++ (effektivast) till G (minst energieffektiv). Förutom en färgkodad klassificering finns det även andra uppgifter som energiförbrukning, vattenförbrukning och produktens ljudnivå. En liknande märkning finns för byggnader enligt Direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD- 2002/91/EC, lag om energideklaration för byggnader). I offentliga verksamheter är direktiven om upphandling (2004/17/EG och 2004/18/EG) också aktuella. Dessa direktiv styr t.ex. upphandling av byggentreprenader, vatten, energi, transporter m.m. och innebär att man måste ta hänsyn till miljöeffekterna. Ett antal olika webbverktyg har tagits fram för att hjälpa konsumenterna att välja mer energieffektiva apparater, t.ex. Topten ( Detta är ett konsumentinriktat sökverktyg som uppvisar de bästa apparater i olika produktkategorier. E./'&'% )* 5.>17/!. F;;+&1#, & ( & < % 849 " > " ""! %8 & " /44

14 En mycket viktig aspekt att tänka på när det gäller energiförbrukande produkter är att de ofta drar ström även när de är i ett standbyläge. I varje hushåll förbrukas många wattimmar per år i onödan på grund av att elektroniken inte stängs av på riktigt med avstängningsknappen utan lämnas i standby-läget. När man köper en ny utrustning ska man alltid välja produkter med så låg standby-energiförbrukning som möjligt och alltid en utrustning som har en avstängningsknapp. Genomsnittliga värden för energiförbrukning i standby-läget och i ON-läget visas i tabellen i bilaga 1. 12/44

15 23 " I följande kapitel presenteras vanliga energisparåtgärder som kan göras i olika typer av hus. 230/ Klimatskalet är husets ytterhölje, det vill säga väggar, golv och tak. I klimatskalet ingår också husets fönster och ytterdörrar. Även en ordentligt byggt hus släpper igenom värme. Man måste också komma ihåg att luften i byggnaderna måste bytas ut (1 gång / 2 timmar) för ett bra inomhusklimat. Men luften ska bytas ut genom ventilationssystemet och inte genom klimatskalet! Tilläggsisolering av väggar minskar uppvärmnings- och kylningsbehovet. Hur kostnadseffektiv åtgärden är beror på hur stor väggytan är och vilken typ av isoleringsmaterial man väljer. Generellt man säga att isolering av vägg inte är lika kostnadseffektivt som t.ex. tilläggsisolering av Några vanliga rekommenderade energisparåtgärder på klimatskalet är följande: Tilläggsisolering av tak (vindsbjälklaget) minskar värmebehovet på vintern och det eventuella kylningsbehovet på sommaren och förbättrar inomhusklimatet. Tilläggsisolering av tak är oftast den mest ekonomiska isoleringsåtgärden jämfört med isolering av golv eller väggar. Byggnader är ibland byggda på för dåligt isolerad grund (t.o.m. helt oisolerat i södra Europa). När det är kallt ute känns golven då kalla för fötterna. Isolering av golv förbättrar inomhuskomforten men är ofta inte lika lönsam åtgärd som t.ex. tilläggsisolering av tak. Minska solinstrålning eller värmeförluster genom fönster: Det är smart att använda rullgardiner, markiser eller liknande för att reglera solinstrålningen eller stänga ute kylan. Markiser som man monterar utomhus är effektiva för att hålla borta värmen på sommartid. På öst- och västsidan är vertikala jalusier effektivare, däremot på norr- och sydsidan ger horisontella jalusier en bättre effekt mot solen. Rullgardiner eller andra gardiner hjälper till på vintern för att hålla värmen inomhus. 13/44

16 Energieffektivare fönster. Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Ett billigare alternativ till att byta fönster helt och hållet är att sätta in en extra ruta i gamla fönster eller att byta ut en av rutorna mot lågenergiglas. Bättre tätning av fönster.värmen kan läcka ut genom dåliga tätningslistor till fönster eller ytterdörrar. Även själva fönsterkarmen kan vara dåligt isolerad. Trämaterial leder mindre värme än t.ex. aluminium eftersom det isolerar bättre. När man ska byta fönster är det viktigt att se till att man skaffar fönster av bra kvalitet även ur energisynpunkt. Installation av en ljusreflekterande fönsterhylla. Det innebär att en horisontell reflekterande fönsterhylla monteras på en höjd av 2/3 delar av fönstrets totalhöjd. Installationen har ett dubbelt syfte. Dels att skärma av solinstrålningen för dem som befinner sig närmast fönstret. Dels för att få in ljus längst in i lokalerna genom reflexion i hyllplanet. En efterinstallation är dyr och ger endast energibesparing om det samtidigt finns en dagsljusstyrning av belysningen. Byt färg på taket. Mörk färg absorberar mer värme från solen och ljusa färger reflekterar bort solinstrålningen och behåller byggnader svalare. Att behålla byggnaden så sval som möjligt när det är varmt ute är viktigt framför allt vad gäller kontorsbyggnader eftersom kylbehovet då kan minskas. Byt väggfärg. Ljusa färger på husväggarna reflekterar mer solinstrålning än mörka färger och behåller således byggnaden svalare. Ljusa väggfärger inomhus minskar belysningsbehovet och är därför energieffektivare $ Även om huset är uppvärmt eller kylt till en bekväm temperatur behöver inte detta innebära att man har gjort det energieffektivt. Det finns många olika typer av uppvärmnings- ventilations- och luftkonditioneringssystem (HVAC) t.ex. brännare, kaminer, värmepumpar eller fjärrvärmesystem.. Man kan göra många olika typer av åtgärder för att energieffektivisera uppvärmnings- /kylningssystemet, vissa av dessa beskrivs nedan. *$ Värme-/kylaggregaten måste placeras rätt så att den varma eller kalla luften kan cirkulera fritt. Rengöring av aggregaten. Lufttillförseln kan vara helt eller delvis blockerad, på grund av smuts och dammansamlingar eller t.o.m. fasta föremål i ventilationskanaler. Resultatet är ett system som inte fungerar som det ska, med en minskad energieffektivitet. Rengöring av luftfilter. Luftfiltren används för att avlägsna partiklar av damm och föroreningar som kommer in eller sprids in i byggnaden. Filtrena ska rengöras regelbundet eftersom orena luftfilter minskar luftflöden och minskar effekten av fläkten samtidigt som luftkvaliteten försämras. 14/44

17 + $ Installera styr- och reglersystem som på ett optimalt sätt sätter på och stänger av HVAC enligt de boendes önskemål. Styrsystemets givare mäter temperaturen på utsidan och/eller insidan av byggnaden och bestämmer hur länge byggnaden skall värmas upp eller kylas ner eller när t.ex. luftkonditioneringen eller ventilationen ska vara på och av. Använd timer. Det är enkelt att reglera HVAC-systemens gångtid med hjälp av timer. Systemen kan med hjälp av en timer stängas av redan innan lokalerna/rummen lämnas utan att det påverkar komforten. På detta sätt kan man spara energi. Behovsstyrning av ventilationen. När man inte vistas i utrymmen kan man dra ner ventilationsutrustningens effekt och på detta sätt minska energiförbrukningen avsevärt. Minska den uppvärmda/kylda ytan vid frånvaro. Utrustningen behöver kanske inte vara påslagen I hela byggnaden vid frånvar Det kanske går att använda HVAC-systemet i endast delar av byggnaden när ingen vistas i utrymmena. / Byt ut. Man kan göra stora besparingar genom att byta ut en gammal kylutrustning till en modern och energieffektiv. Bättre anpassning av belastningsprofilen. Varje kylanläggning har ett effektområde där den fungerar bäst. Genom att vid anskaffning av kylanläggningar tänka på att utrustningen är anpassad just till de effektbehov som man har kan man också optimera energieffektiviteten. Injustering av systemet är viktigt för systemets effektivitet, framföra allt om det finns flera kylaggregat inkopplade in i systemet. Varvtalsreglering eller behovsanpassning av kylfläktar kan utnyttjas för att reducera effektuttaget och energiförbrukningen. Kylvatten kan användas för uppvärmning av tappvarmvatten eller byggnaderna. Kompressorstorleken ska anpassas till lokalernas behov. Reglering av kylvatten och kondensvatten på ett optimalt sätt ökar anläggningens energieffektivitet. : Man kan göra stora besparingar genom att byta ut en gammal värmepanna och/eller brännare till en modern. Bättre anpassning av belastningsprofilen. Energiutbytet kan optimeras genom att dimensionera utrustningen rätt till de behov som man har. Injustering av pannans drift ökar utrustningens effektivitet. Reglering av pannans drifttider beroende på variationer i värmebelastningen är viktig för effektiv drift av värmesystemet. Justering av varmvattentemperaturerna efter det verkliga behovet som användarna har, undvik överdimensionering. Tänk att vattentemperaturen måste dock vara lägst 50 C vid tappstället (ca 60 grader i varmvattenberedaren) p.g.a. risken för Legionella-bakterier. Optimering av förbränning. En optimal förbränning (mängd luft etc.) minskar energiförbrukningen och ger den bästa energieffektiviteten. :$ Centraliserade kylanläggningar och varmvattenberedning. Omoderna centraliserade kylanläggningar eller panncentraler kan innehålla dåligt isolerade rörsystem som kan ge upphov 15/44

18 till förluster. Ökad energieffektivitet kan uppnås med hjälp av mindre kylrum/pannor som placeras närmare förbrukarna eller genom isolering. I Sverige är fjärrvärmesystemen mycket effektiva och värmeförlusterna är oftast mycket låga. Centraliserad kylvatten och varmvattenproduktion. Om det finns ett antal mindre anläggningar relativt nära varandra kan det vara ekonomiskt att koppla ihop dessa till ett system genom ett gemensamt välisolerat rörnät. Investerings- och underhållskostnaderna blir lägre för ett större system än för många små. Reglering av pumphastigheten. Genom att använda olika pumphastigheter kan man optimera energiförbrukningen för cirkulation av kylvatten eller varmvatten. Minskad vattenmängd. Ibland värms det upp eller kyls onödigt mycket vatten för att toppbehovet ska kunna tillfredställas till exempel på morgonen när många duschar och vattnet ska räcka till alla.. Eventuellt kan systemet omfördelas och flödet minskas och energi besparas. Cirkulationspumpens kapacitet ska anpassas till det verkliga behovet. Det är energislöseri att ha onödigt stora pumpar. Justering av vattentemperaturerna. Ibland kan det vara möjligt att justera vattentemperaturerna för att motsvara användarnas behov och på detta sätt minska förlusterna från rörsystemet. Minska vattencirkulationstiden. Många system har onödigt långa drifttider. Isolera vattenrören. Om vattenrörsisolering är för tunn eller i ett dåligt skick är det ofta lönsamt att göra om isoleringen. Förbättra ventilernas isolering. Isoleringen runt ventilerna bryts sönder med tiden. Genom att ersätta den med ny och väl anpassade material kommer förlusterna att sänkas. Minska rörlängd. Pumpens kapacitet samt förlusterna från vattenrören är relaterade till rörsystemets längd. Om det är möjligt att minska rörsystemets längd kan man möjliggöra besparingar i energi. :$ Byt ut gamla pumpar. Utrustning som är nära sin tekniska livslängd är sällan riktigt effektiva. Genom att ersätta dem kan hela systemets effektivitet bli bättre och man gör energi- och kostnadsbesparingar. Anpassning av lasten till behovet. Vid en installation är det viktigt att utrustningen är rätt dimensionerad till behovet. På detta sätt minimerar man energiförbrukningen och förlänger investeringens livslängd. Använd återluftsfunktion. Med hjälp av en återluftsfunktion kan man recirkulera luften under de perioder då frisk luft inte är nödvändig. Som följd av detta kan man minska onödig uppvärmning eller kylning eftersom den inkommande kalla/varma uteluften inte blandas i med inneluften och således kan man spara energi. När luft inte kan recirkuleras kan man istället utnyttja värmen/kylan i den 16/44

19 utgående luften med en s.k. värmeväxlare till att förvärma/kyla den inkommande luften. Man kan också använda den varma ventilationsluften för uppvärmning av utrymmen eller varmvatten och således spara energi. 232: förluster på vägen till förbrukaren. Det är oftast effektivare att ha en egen varmvattenberedare i varje hus. Effektiviteten i de svenska fjärrvärmesystemen är dock oftast hög och förlusterna i rörsystemet är små.. Tappvarmvatten kan produceras med en elektrisk varmvattenberedare, i en fjärrvärmeväxlare eller värmepump eller i en panna. Det finns många faktorer som styr valet av tappvarmvattenproduktion. Det kan vara ekonomi, tillgänglighet på fjärrvärme, leveranstrygghet, pris etc. Det finns i huvudsak fyra olika sätt att minska kostnaderna för tappvarmvatten produktion: använd mindre varmvatten, sänk temperaturen, isolera beredare och ledningar eller köp en ny effektivare modell. Enkla åtgärder som kan hjälpa till att klara varmvattenförsörjningen med mindre energiåtgång är: Minska temperaturen i beredaren. På grund av risk för tillväxt av Legionellabakterier (orsakar en svår bakteriesjukdom) får inte temperaturen sänkas till under 60 o C i varmvattenberedaren. Sänk temperaturen i tappvarmvattnets cirkulationssystem. Av samma skäl som ovan får inte tappvarmvattentemperaturen sänkas under 50 o C. Minska vattenflöden. Installera snålspolande kranar eller munstycken i köket eller i duschen och du kan spara mycket varmvatten utan att minska komforten.. Man ska alltid stänga av vattnet när man inte behöver det t.ex. när man tvålar in eller schamponerar sig. Egen varmvattenberedning. Centraliserad varmvattenberedning kan innebära att långa rördragningar orsakar Planering av varmvattenanvändningen. Varmvatten används för flera ändamål inom en byggnad. Genom att planera användningen av varmvatten för olika ändamål och vid olika tidpunkter kan det vara möjligt att jämna ut varmvattenberedningen och minska topparna. På detta sätt kan man kanske ha en mindre beredare som förbrukar mindre energi. 234; Belysning kostar, inte bara som energiförbrukning utan även underhållet kostar t.ex. lampbyten kostar i form av arbetstid. Energibesparingar kan uppnås genom att installera nya moderna armaturer, lampor och driftdon. Med nya armaturer är det också lättare att rikta ljuset så att det hamnar på rätt plats. Belysningssystemens effektivitet kan förbättras genom många olika åtgärder som presenteras nedan. 17/44

20 ; Armaturernas reflektorer måste hållas rena från smuts och damm. Rengöring av armaturerna sparar inte energi i sig men ju renare de är desto bättre ljusutbyte får man för samma energimängd. Byte till energieffektivare ljuskällor och armaturer. Byte av standardlysrör s.k. T8-lysrör (diameter 26 mm) till moderna T5-rör (16 mm) kan spara upp till 70 procent energi. Lågenergilamporna är cirka fem gånger effektivare än glödlampor. En lågenergilampa på 11 W ger samma mängd ljus som en glödlampa som tar 60 W i effekt. Om ljusnivåerna är onödigt höga eller om ljuskällorna är dåligt placerade efter användarnas behov är det möjligt att spara energi genom att ta bort onödiga lampor. Byte till lysrör med bättre ljusutbyte. Genom att byta till s.k. fullfärgslysrör kan man få bibehållen ljusstyrka med färre lysrör och på detta sätt få en energibesparing. Installation av spänningssänkande reglerutrustning. Detta är ett sätt att effektivisera en befintlig lysrörsinstallation. Utrustningen fungerar så att den sänker spänningen en stund efter upptändning av lysrören. Därmed minskar ljuset obetydligt samtidigt som energiåtgången sänks med upp till 30 procent. Armaturbyte kan minska energiåtgången om man samtidigt byter till en energieffektivare ljuskälla. Att minska antalet ljuspunkter kan vara ett sätt att minska överbelysning. Rätt placering av armaturer i förhållande till arbetsplaster kan också förbättra arbetsmiljö, minska bländningsproblem och spara energi. Byte av drivdon (drossel) i lysrörsarmaturer kan spara energi. + $ Släck efter dig! Det mest effektiva sättet att försäkra sig om att belysningen är släckt efter arbetsdagen är att ge ansvar till personalen för att kontrollera att belysningen inte är på. Dessutom ska man endast ha belysning på i de rummen där man vistas. Optimera belysningen efter behovet Var behövs ljuset? Att ha bara en ljusbrytare för hela arbetsutrymmet är ineffektivt energiutnyttjande, framför allt om bara några få personer vistas i utrymmet. Det är energismart att anordna flera arbetsområden med individuella ljusbrytare. Utnyttja dagsljuset! Om dagsljuset är tillräckligt ska det utnyttjas. Det är dock viktigt att det finns möjlighet att tända ljus i de områden av arbetslokalen där dagsljuset inte räcker till. Bra tillgänglighet! Det är viktigt att ljusbrytarna är rätt placerade så att man har lätt att komma åt dem. Ju bättre tillgänglighet desto enklare är det att släcka ljuset. Skymningsrelä utomhus och och närvarosensorer inomhus. Automatiska ljusbrytare är mycket bra ur energibesparingssynpunkt. 18/44