Politik är att vilja! Av kommllnafrddet Dan-Ake Moberg. I<umla bibliotek och utställ ningshall! Skoindustrimuseet S\'eavagen 19, Kumla,

Transkript

1

2 I<umla bibliotek och utställ ningshall! Politik är att vilja! Av kommllnafrddet Dan-Ake Moberg Varmt välkommen till dct nya huvuclbibliotc:ket i Kumla. Här finner Du en Stort urval b&ker, kassettböcker, tidskrifter, CD-skivor ffi m. Vi erbjuder studierum, tillgång till dat3sökning, möjlighet art släktfor~kaeller varför inte ta en kopp kaffe, läsa dagstidningen eller bara koppla av. VI arrangerar imressanta program och andra aktiviteter. Kunnig och serviceinrikrad personal finns till Din tjänst. Föreningar och andra grupper - boka garna tid för sludiebesokl Besök också den nya utställningshallen Här erbjuder vi utstallmngar av olika slag. Givetvis blir det kons(u~tallningar.men aven lokalhisloriska utslallningac, foroutsrallnmgac, hanl>'crk, vandrmgsutstallrungar ma. Kommunens kulturavdc!ning är i sin helhet placerad i biblioteket. Besök oss om Du har frågor, förslag och funderingar när det gäller "kultur" i ett Kumlap{'fspektiv! Expedition Information Barn/ungdomsavd Bokbusscn Adress: Parkgatan 13, Kumla julafton, luldagen samt annandagen stangt. Nyårsafton samt nyårsdagen srangt. Trettondedagsafton samt trettondedagen stangt. Bokbussens schema se sidan Skoindustrimuseet S\'eavagen 19, Kumla, Öppeuider: mån-fred julafton, juldagen, annandagen, nyårsafton samt nyårsdagen STÄNGT. Utställning om Kumla-Indianerna (till och med 24 februari) Öppettider: månd-torsd fred lörd sänd t6-18 KUMLAN, informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: kommunalrådet Dan-Åke Moberg Redaktion: informationsansvarig Anita Hjelm Kumla kommun Stadshuset, Kumla torg KUMLA Unr)"cket "politik är att vilja" mymades av Olof Palme under hans tid som statsminister i många och hårda duster med oppositionspartierna i riksdagen. Det kom också att utgöra titeln pa en av flera böcker Olof Palme skrev. Uttrycket hade och har en posiliv klang trols att man kan ana att det finns många stridiga vil Jor bakom en sådant påslående. t Kumla har vi denna hast fån kanna uttryckets inneoord nar vi under arbetet med budgeten for år 2002 och f1erårsbudget för 2003 och 2004 haft fler alternativa förslag än på många år. Vi har som olika partiföreträdare hävdat vår linje och vår sak i det politiska brgget som sedan skall avspeglas i och hur Kumla kommun skall drivas. Det skall ('rkännas an i det overvägande flertalet frågor. särskih när del gäller budgetens mnehåll, råder enighet. Den stora frågan under denna host har varit om, på vilket san och framför allt, när skolan i Skogstorp i nordvästra Kumla skall byggas. Bland annat framfördes förslag att finansiera Skogstorpsskolan genom det kommunala fastighetsbolaget istället för den kommunala budgeten. Ytterligare en skolenhet i Ekeby korn också att ställas som ett alternativ till den mer omfattande utbyggnaden av skolenheter vid skolan i Skogswrp. Andra avvikande forslag från budgetberedningens var bland annat fritidsgårdar på entreprenad, en anläggning för alrernativ uppvarmning med s k pellets i Sannahed av scrviceboendet Hea, del s k frukostprojektet som pågår vid Kumlabr skola, torgbildningar i kommunen, förstärkningar i socialförvaltningens ledningsorganisation, utbyggnad av bredbandsnätet i Kumla kommun, skidbacken i Kvarntorp, marknadsföring av Kumla med flera frågor. Ort är många faktorer som skall vägas in när man bedömer hur den kom munala verksamheten skall bedrivas. Först och främst skall givetvis den politiska ambitionen och viljan avspeglas i det kommunalpolitiska arbetet. Sedan skall man försöka "skåda i krisrallkulan" för an bilda sig ('n uppfatming om hur det kommer att sc ut i Kumla nasta år och året därefter, och årel dareft('r... Många av våra förslag, inte minst en ny skola, skall finnas för många år framåt i tiden. Vi skall göra bedömningar om utvecklingen av skanåraften i kommunen, befolkningsförändring.1t och då inte bara in- och utflynningar utan även bedom ningar om antalet barnfamiljer kommer alt öka markant i Kumb, om antalet aldre kan förväntas bli fler i Kumla an vad som framräknas I de mer nationella bedomningarna, om arbetstillfällen och om arbetslöshetssiffror. Allt detta sammanvägt skall slutligt bli till politiska överväganden, förslag och beslut. Därtill skall läggas att det totala rkonomiska utrymmet är begränsat även om vi ofta säger an Kumla kommuns ekonomiska situation är stabil. Så även med de allra bäsla politiska ambitioner så måste vi "räna mun efter marsacken". jagtror nog man kan saga att ingen av partierna repr(scnterade i kommunfullmäktige i Kumla kommun kan sagas ha mer ratt eller fel än andra partier. Det ar däremot den politiska viljan och slutligen kommuninvånarna som fär bedoma oss och de beslut vi fattar. Allra viktigast är ändå att den politiska debatten hålls vid liv och an vi alla känner att politik är an vilja. 3

3 Kommunens bud Av ekonomichef Ronny SDlomonjjon Kommunens ekonomiska ställning Kommunens ekonomi är fortsatt god i budgeten för år Extra pengar har kunnat avsättas på utveckling av verksamheten, framför allt vad gälb barn, utbildning och äldre. I 2002 åes budget finns det 742 miljoner kronor an använda ror att bedriva kommunal verksamhet för. Om man drar bort intäkter i form av avgifter och ersänningar av olika slag blir det kvar en nettokostnad på drygt 618 miljoner kronor som skall6nansieras med skatteintäkter. Denna nettokosmad förddar sig på kommunens olika verksamhetsområden mligr följande diagram. - w_ _.. '00' Under rubriken 8arn och utbildningsnämnd är förskoleverksamheten och grundskolan de största kostnaderna. Socialnämnd innehåller bland annat kostnader för vuxenomsorg, omsorg för utvecklingsstörda, social hjälpverksamhet etc. Kultur och fritidsnämnd svarar för biblioteksverksamhet, fritidsgårdar, skötsel av parker och idrottsanläggningar ~. Kommunstyrelse innefattar kostnader för kommunfullmäktige, kommunstyrelse, central administration, kommunens industrifa st igheter, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, väghållning, vanen och avlopp, renhållning samt skötsel av fastigheter. Miljö och byggnadsnämnd svarar bl a för planläggning, kartframställning, besiktningsverksamhet och miljö och hälsoskyddsarbete. Skatt och statsbidrag Det totala skatteuttaget i Kumla kommer an öka med 25 öre genom att landstinget höjer sin skattesats från ir 2002 frin 10,43 till 10,68 kronor per skattekrona. Kumla kommuns skattesats är oförändrat 20,42 kronor_ Avgiften till kyrkan uppgår till 1,33 kronor. Med kyrkoavgiften inräknad innebär det ett totalt uttag om 32,43 kronor på varje beskattningsbar loo-krona. Över 66 procent av kommunens inkomster utgörs av den kommunala skatten. Staten överför, främst i form av skat teutjämningsbidrag, pengar till den kom munala verksamheten. Ytterligare in komstkäua är de intäkter som kommu nen erhåller för service och vissa tjäns,a Taxor och avgifter Omsorger, som förskola respektive äldreomsorg, betalas till viss del av nyttjaren. Vatten och avlopp betalas liksom sophämtning helt av brukaren. Maxtaxa införs inom barnomsorgen från den l januari 2002 vilket innebär att högsta avgift för ett barn i förskolan blir 1140 kronor per månad och inom skolbarnsomsorgen 760 kronor JXr må nad. Har man fler barn i barnomsorgsverksamheten blir avgiften lägre för tillkommande barn. Från den 1 januari 2003 införs avgiftsfri förskola för 4-5-åringar. Maxtaxa inom äldreomsorgen är planerad att införas från den l juli 2002 men beslut är ännu ej taget i riksdagen. Va-taxan blir oförändrad under år Taxorna för byggnadslov och mätningsverksamhet justeras i takt med kostnadsutvecklingen. Renhållningstaxan kommer att höjas från 1 januari 2002 för att finansiera ökade kostnader för insamling avelek troniskt skrot, återställning av tippen i Kvamtorp, sortering av avfall mm. Höj ningen av taxan blir i genomsnitt 18%. Kommunens ekonomi i siffror Budgeten för år 2002 omsluter ca 742 miljoner kronor på drihsidan. För inv~teringar anslås 61 miljoner kronor. Kommunens tillgångar uppgår till 880 miljoner kronor. Fördelar vi tillgångarna per invånare blir det kronor per kumlabo. Gör vi på samma sän med kommunens skulder, som uppgår till cirka 136 miljoner kronor, ger det en skuldbelopp om kronor per kumlabo. Kommunens soliditet, det vill säga den del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel, uppgir i 2002 års budget till 84%. Kommunen har som målsättning art på lång sikt hålla soliditeten oförändrad. Vad gör vi med pengarna? Genom att kommunens ekonomin är stabil kan det göras vissa riktade satsningar inom olika verksamheter under Bland annar händer följande: Mer pengat satsas på förskoleverksamheten och grundskolan genom att elev och barnantalet ökar. Förskolan tillförs också medel för au täcka imäkubonfall genom införande av ma)c(axa från och med Kommunens kostnader för gymnasieelever blir högre bland annat genom art antalet elever ökar. Den sociala sekrorn ges extra tillskott på grund av der ökade omsorgsbehovet. Bland annat sker utökning av personalresurser inom äldreomsorgen. Förstärkning sker vidare av anslaget ~ör pla~ering av barn och un&,dom på institutioner och familjehem. Aven anslaget för försörjningsstoo utökas. Pengar avsätts dessutom till ökade insatser mot användande av narkotika. Utbyggnad av industriområde nordväst om Smedstorp, N:a Mos Företagspark, påbörjas under år 2002 och fortsätter därefter några år. Exploatering för bostäder påbörjas under år 2002 i del av den så kallade Kungsparken. 4 5 Ny $kola $kall byggas i Skogstorp. Bi/den visar en tillbygnad Sune skola.

4 Fortsatt utbyggnad av gång och cykelvägar sker. Gatorna runt kvarteren med det nya biblioteket och Folkets Hus kommer att iordningssrilllas med start under år Investeringar i VA-verk och VA-ledningar fortsi'itter. I samband med inve:ste:ringar i VAverksamhe:ten sker upprustning av berörda gator. Ishalle:n komme:r an förse:s med ny ispist och kulvenrör. Kumlahallen komme:r att gc'nomgå VISS upprustning. Kommune:n satsar även fortsattnings VIS på ökad anvandnmg av datorer i undervisningen. Tallangens skolas mat och slöjdsal kommer genom ombyggnadsåtgarder att ra en mer andam;\lsenlig lösning. En ny skola i nordvastra delen av Kumla (Skogstorp) bor)ar uppföras under år 2002 och utbyggnaden fortsaner darccter etappvis åren Ytterligare år framöver I samband med planeringen av 2002 års budget har vi även titrat på de tv! därpå följande årens ekonomi. Enligt denna planering kommer kommunalskatten att vara oforandrad a\'en undet 2003 och Mer information Givetvis är ovanstående enbart axplock ur ett mycket digert budgc'tmaterial. Vill du få mer information om budgeten kan du vända dig till kommunledningskontorets ekonomiavdelning med dina frågor. Komplett budgetmaterial finns också i kommunala hörnan pa huvudbiblioreket. 6 Besöksverksamhet på fängelset Efter önskemål från kriminalvårdsmyndigheten planerar Röda Korsct, Kumla an starta en besoksverksamhet. Besöken genomförs regelbundet hos en viss grupp interner och sker genom gruppsamtal. Deltagarna i gruppen får kvalificerad utbildning för att besök och samtal skall ske pa ett bra sätt. lhbijdningen leds av ROda Korset och kriminalvårdsmyndig. heten, Kumla. Efter avslutad utbildning ar gruppen redo an starta besöksverk samheten och detta sker under \'åren Röda Korset vander sig nu till all mänheten för an finna personer som vill inga i besöksverksamheten på Kumlaansralten.lntrcsscrade tag (senast 18 januari 2002) kontakt med: Carin Thanning, RödaKorset Kumla tel: Roger Svensson, ROdaKorskonsulenr te!: Färdtjänst RöclaKorset Fran och med den 1oktober 200l ilr det Länstrafiken som har ansvaret för färdtjänst. Förinformarion och ansökan om färdtjänst vänligen kontakta färdtjänsthandläggaren. Tet / Fax: O 13 Besöksadress: N}'torgsgamn HaJlsberg Spar energi - spara pengar När man talar om energibesparande åtgärder innebär der ofta investeringskostnader som till exempel vid tilläggsisolering och byte av varmekälja. Men man får inte glömma an det finns en mängd åtgärder som är enkla och inte kostar någonting an genomföra. Exem pel pa sådana åtgärder kan vara: Sänkning av rumsremperature:n med I grad, sparar ca 5 % av uppvarm ningskosrnaden. Frosta av frysen ofta Vädra korta stunder med vidoppna fönster. ~Iäck lampor, TV-ns standby funktion m m. Det finns också saker som kostar relaun lite pengar till exempel: Byte till snålspolande duschmunstycke, kan spara över 1000 kr per år om man duschar 20 mmuter per dag Vid byte av kylskåp, lrys m m val, elsnåla produkter Byte till Jagenergilampor vid byte av glödlampor Energibidrag De som har hus som värms med el och vill konvertera till nägor annat kan glädja sig är att det frän och med 1/ finns bidrag för konvertering från elvärme rill andra uppvärmningskäljor. För att bygga om sitt direkte!syslem till ett vattenburet system kan man få kr. Behöver man renovera el kr bygga ny skorsten kan man f.\ ytterligare kr, och för en ackumulatortank får man kr. Maximalt bidrag är allrså kr. Vill man inte bygga om sitt direkte!s)'stem for dyra pengar kan man göra en så kallad delkonvertering vilket innebar arr man sätter in en pelletskamin, komfortvärmepump (luft-luft) ejle:r annan vamekälla som täcker värmebehovc't til] minst 50 procent. För en pelle:tskamin eller en komfortvarmepump utgår bidrag med 8000 kr. Man kan räkna med en besparing runt kr per år. Ansökning sker hos Länsstyrelsen. Den kommunale energirådgivaren kan ge dig ytterligare information och blanketter. Oljeeldning De hushåll som värmer sitt hus med olja kan inte få bidrag för konvertering till annan uppvarmning, men det kan ändå vara intressant på grund a\' det höga oljepriset. Alternativen till oljepanna, som anvands mest idag, är pellets och bergl markvarmepump. Har man en oljepanna som ar i gott skick och inte Ix-höver bytas racker der i de allra flesta fall att byta oliebrannaren mot en pelletsbrännare. I~vesteringskostnadenblir relativt låg, CIrka kr. Behöver pannan bytas ut stiger kostnaden tm cirka kr. Det är änclä cirka kr billigare än en berglmarkvärmepump som kostar cirka kr i investeringskostnad. Driftskostnad Det b~ligaste uppvärmningssäner, om man bortser från investeringskostnader, är berg! markvärmepump. Sedan får man lägga in den kapitalkostnad som tillkommer och ta forts sid 9 7

5 Marita Uluskog, Gonl Engnumoch BjOm Eriksson i Jiligensrn. Den hette All Mau Runering En vacker och vann höstdag, fredagen den 19 oktober 2001, står en stor folkmassa utanför en grönputsad byggnad och väntar.. KonUTJlUlalrådet Dan Ake Mobergsrår på en tiufalligt uppfön podium och väntar även han. Klockan är några sekunder ö~'er 12.JO. Ett långsami dunkande ljud hörs. Järnskodda hjul mot grus och galsten. Nu hörs trumvirvlar. Allas blickar vänds mot norr, mot ljudet. Två trumslagare viker in mot folkmassan. Efttr följer en postdiligens dragen av två hästar. Kuskarna i högtidsklädsel. Trumslagare och diligens Stannar vid folkmassan. Dörren baktill öppnas. Kommunalrådet Björn Eriksson stiger ur diligensen och rackeren hjälpande hand till två damer. Dan-Åke Moberg berättar om bakgrund med mera och lämnar plats åt Björn Eriksson, som i 8 "Duga" triumf håller upp en budkavle. Björn Eriksson läser upp texten som förtäljer att Kumla fått ett nytt bibliotek och att kul rurverksamhet är viktig för kommunens utveckling. Budkavlarna ska sändas dll bibliotek, akademier; regering och riksdag, myndigheter med flera. Budkavlarna skickas iväg med postdiligensen med trumslagarna som "härolder". En av de båda damerna, läners hövding Gerd Engman, intager podium och talarsroi och framför bland annat sina grarulationer till Kumla kommun och kumlaboma. Landshövdingen avlöses av Sveriges ku!rurmiroster Marita Ulvskog som vältalige framhåller kulturens stora betydt:lse ror människor och sin förhoppning och tro att kumlaborna kommer att få stor glädje av sitt bibliotek. Kulturministern klipper det blågula bandet varvid biblioteket: ärinvigt. Trumpedanfarer Ijuder_ Kulturministern leder anloppet: in i biblioteket: och skri\'er som första person sitt namn i den särskilda dagboken där många av dagens besökare också noterar sina namn. Framför gåyobordet formerar sig en I1ng rad gratulanter med bland annat blommor och böcker; som ras emot av Björn Eriksson. Ännu längre köer uppstår vid de tre urskänkningsplatserna bemannade av kulrur- och friridsnämndens ledamöter och ersättare. Här serveras snittar och cider, råna och kaffe i flygande fläng, allt under det arr andra besökare flanerar runt i lokalerna, hämtar sina specialbokmärken, provsitter fåtöljer, tittar på utegård och utställningar, läser tidskrifter och lånar böcker. Se det var en invignjng som hette duga!! Vad är mera an säga? Senare på fredagskvällen blir det jazzkonsert. På lördagen öppnar biblioteket kl to. Även den dagen blir det utskänkning av sninar och mrta och utddning av bokmärken. Det är premiär för luffarschacket: utanför bibliote ket. Fyra författare framträder i biblioteket - Håkan Ncsser, Torbjörn Säfve, Arne Johnsson och Anna Jansson. En av författarna, kumlasonen Håkan Nesser; överraskas med kommunens kulturpris 200 I och blir enligt egen utsago "nlrörd". $enatt på lördagkvällen bjuds kumlaborna på föreställning "Mirakulösa metamorfoser" på Kumla Teater.. Vem blir då förste låntagaren i nya bittlimeket:? Per Retelius lånarden första heken men detta sker redan på torsdagen då biblioteket:, ehuru då ännu ej invigt, slår upp sina penar ror aumänhet:en och där golvet dansas in av hundratals uppsluppna kumlabor. Svenska Kammarorkestern ger konserten "Melvin Ttx" i FolketS hus och musikteaterföreställningar av "Bollibompa" ges i Kurnla Teattt På torsdagskvällen framförs i biblioteket Östgötateaterns "I Povels galna hage". Egentligen började invigningsveckan ännu tidigare! Frcclag och lördag 12 och 13 oktober ges teatcrförestäuningen "En kabarf i tvi delar" med Svcn-BeniI Taube, Kerstin Dcllerroch Lena Nyman på Kwnla forts från sid 7 hänsyn till den energiförbrukning man har för an komma fram till det: som är bäst just för det enskilda fallet. Därefter kommer pellerseldning som är ca halva kostnaden jämfört med olja. En komfortvärmepump är en delkonvertering och täcker inte hela uppvärmningsbehovet men hjälper till an sänka driftskostnaderna. Teater.. Söndagen 14 oktober invigs den första utställningen i den nya hallen med konstnärerna Viveka Nygren och Anna Karin Engdahl. Nya Teaterns Pippi Ungstrurnp, Ronja Rövarooner, Katten Findus och Karlsson på taket gör många besök på förskolor m.fl. På tisdagen blir del berättarcafe med Ingemar Andersson och på onsdag konstföreläsning med Dan!.ekberg. En vännepump kräver väldigt lite tillsyn och skötsel. En pehetspanna kräver rege1blulden tillsyn och soming. Detta bör också tas j beräkningen vid etteventuell byte. För mer information kontakta kommunens energirådgivare: Anders Brorsson tel anders.brorson@kumla.se 9 Alla nårliarande bjödj pj förtiiring pj fredagen.,h lördagen

6 tvättmedel för svarta kläder lä match för de flesta barn Det blir inte svartare med del fl "".DC\ finns mga säkra säkerhersbeslag medlet, visar Råd & Ron i$llf Råd & Rons test. Ingen förbausivt svart" lovar reklamen tor ing har sken sedan S('naste testet. [vimmediet för svana kläckt olor Skåp-. och lådreglar ska hindra små Black Velvet. Råd & Rön har testat om barn art komma åt farliga saker i skåp kläderna behåller svartan bättre i del och lådor. Men når barn i åldern (fe här svarttvånmedlet jämför! med etl till fem år fick prova elva olika beslag vanligt kulörrvattmedel. lyckades de flesta få upp skåpluckan Svaret ar nej! inom 30 sekunder, med lite kraft eller Efter tio tvättar i 40 grader kunde en gnutta list och fingerfärdighet. Beffian inre se någon skillnad på dr svarta slagen testades också i laboratorium. kläder som tvättats i svarttvättmedel Sämst klarade sig Ballingslövs barnoch de som tvättats i kulörtvättmedel. säkerhetsspärr som 97 procent av bar Vi kan inte Se att det är värt pengarna nen fick upp. Niist sämst var Safety No att betala mer för Color Black Velvet, 116 R som överlistades a\' 93 procent säger man på konsumentverketstestlab. av barnen. Bast klarade sig Miller och RJd & Rön 9/01 Kvantum (27 respåtive 30 procent) -De samsta beslagen kan vara sakra upp till euårsaldern, sager Goran Malmq\'ist, på S\'enges Provnings- och Forskningsinstitut, SP. De två bästa kan vara ganska säkra upp till två och ett halvt års ålder. Råd 6- Rön 9/01 Orimliga villkor för bankkunder på nätet Alla banker utom Postgirot Bank friskriver sig fdn ansvar genremot sina InterneIkunder vid datorhaveri. Har Du missat att betala en räkning i tid därför att bankens dator har krånglat? Har Du renl av missat en bra aklieaffär? Om det inte går an komma fram på Intemetbanken behö\'er bankerna ime betala någon ersarlning. Inte enhgt sina villkor -Det är orimligt, säger Carita lindborg, på Konsumemverket. Bankerna marknadsför den här tjänsren hårt, då måste de också kunna ha en sådan kontroll att de vet att den fungerar. Nu backar flera banker; lkanobanken, ska ändra villkoret om ansvarsfrihet och Nordbanken och Föreningssparbanken är på väg att ta bort det. När vi betalar våra räkningaröver Internet gör vi mycket av bankens jobb själva. Änd& är drt bara fyra banker som inte tar betalt för sina Internettjänster; Handelsbanken, lkano, Skandiabanken och Östgota Enskilda. Bankernas prismiormation på hemsidor har blivit bättre än tidigare. Men det ar mte nog. -Bankerna ska i god tid förvarna om eventuella pnsho]ningar, så atr man som konsumem kan avgöra om man vill vara kvar hos den banken eller inte, sager Carita Lindborg. Diskussionerna on Internetbankernas villkor fortsätter nu mellan Konsumentverket och bankerna. Om de inte frivilligt ändrar ett oskihigt avtalsvillkor kan Konsumentombudsmannen för fdgnn vidare till Marknadsdomstolen. Rlid & Ron nr 9120Ql.' Promenader för ett friskare Sverige! På Hä.lsans Stig kan du ta en promenad mot ett sundare liv. Tillsammans med landets kommuner har ca 40 promenad och motionsslingor anlagts. Alla är placerade vid attraktiva promenadstråk. Ideen som kommer från Irliindska Hjänfonden är att främja motion i alla.11drar och alt förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Halsans Stig kan användas av såväl söndagsflanörer som frisksportare, dagisgrupper och pensionarer. Varje kilometer är uunärkt med skyltar, så an du alltid vet vilken sträcka som tillryggalagts. Utmed slmgorna fmns dessutom ell antal översiktskartor. På Hälsans Stig kan du borja och sluta din promenad var du vill och ändå veta hur lång sträcka du vandrat. Här nedan kan du också ladda ned ett bildspel om Hälsans Stig till din dator. Vi berättar om slingorna, konceptet och hur allting startade. På vår kansida kan du läsa om var Hälsans Stig finns. Dar kan du också ladda hem kartor over slingorna. Intressant längs Hälsans Stig Kumlasjön "Sjön" uppstod som en dödisgrop för år sedan. Under 1900-talets forsta decennier fungerade gropen som municipalsamhällets soptipp. Efter att ha beviljats statliga medel för bekämpande av arbetslöshet genomfördes åren det djärva projektet att för hand griiva bort sopor, gora gropen Större och täta botten. Kumlaborna hade fått en hett efterlängtad badsjö och slapp nu cykla flera mil till något naturbad. Projektet vackte stor uppmärksamhet och man konstaterade att kumlaborna badade i lika fim vatten som de drack. Sjön fylldes nämligen på med samma vatten ur rullstensåsen som annars pumpades upp i det närliggande vattentornet för att distribueras ut till hushållen. Vattentornet togs ur drift på 1960-talet och byggdes 1992 om till bostäder. Kumlasjön mgår i Djupadalsparken med planteringar, gångstigar, vattenspel, utsmycknmgar, servenng och amfiteater. Har finns också sommartid en badanlaggning med tem~rerade bassanger, hopptorn, vanenrutschbanor m_m. Serveringen, badanläggningen och campingen ar öppen juni-augusti. Vid campingen finns toaletter och broschyrer. Bilparkering finns på ett flertal ställen i området. I<umla kyrka Sedan medeltiden har det funnits en kyrka i socknens administrativa cenrrum Kumla by. Den medeltida kyrkan med dess höga smala tornspira och intilliggande kastal revs på på 1830-talet varefter en ny kyrka uppfördes. Denna kyrka brann 1968 vareher en ny uppfördes på platsen för den gamla och exteriört liknande denna. Norr om kyrkan låg fanigstugan. Söder om kyrkan står gamla församlingshemmel, som ursprungligen uppfördes som skola år 1844, och pastorsexpeditionen. På andra sidan vägen ser du kyrkskolan, som uppfördes] 903 och numera ej fungerar som skola, samt "nya" församlingshemmet. Kumla pastorat var ehertraktal och lockade många 10 11

7 Hälsans Stig Hjärt <!> Lungfonden J_, I ~'" TECKIJIf6U.LAlING II' ssllj ""'111 $ _II..... '... i..u'c, 'u QJ I s 3 -"".S'. \ 'st _II ',' Clft'plC BUll1411l, VIA ljidustluomws ""Jo"." N 1 m

8 framstående praster bl a skalden, psalmförfattaren, professorn och akademiledamoten Frans Mikael Franzrn. 1parkkyrkogården finns den så kallade Franzcn-grottan. I närområdet ar många gator uppk3113de ener pr:isttr. Kumlaby med omnejd Efter an ha pas~rat Yxhultsbanan från 1883, en av Sveriges aldsta privata järnvagar, kommer du fmm till kommunens Största bostadsområde - Kumlaby. Du ser det bostadsområde som tillkom under "mlljonprogrammeu" dagar. Du ser ä\ en Kumlaby skola och Kumlabyparken med dess Stora grasytor och buskplanrenngar. Parkens storlek och ulformning är ridsryplsk (1960 och -70-ral) och har darför ett kullurhistoriskt varde. Platsen karaktdnseras av det stora sporlfaltet med lekplatser och bollplaner. Du fortsätter... järnvägen tillkom 1862 som bibana till Vasna Stambanan. Stationshuset byggdes på en sankt och skogigt område. Uran jamvagen och stationen hade Inte dagens Kumla funruts. Via mdllstriområde ar en av konununens aldsta med ett flenal indusuier. Har finns också Sveriges storsta krinllnalvårdsansralr. Kllmfahallen rillkom 1969 och är en flitigt bewkt friskvårdsaniaggning med kunnig personal, traningsmaskiner, träningslokaler m.m. Förutom simhall med förhöjd badtemperatur vissa tider har du har tillgång till toaletter, kaffeservering, matservering, parkeringsplatser och broschyrer perioden september - maj. Även Viaflf/ldskofa/l uppfordes 1969 och var länge kommunens enda högstadieskola. /drottsparken tillkom i början av 1900 talet och h3r byggts till i flera omgångar, bl. a. med en ishall. Här satte gångaren Werner Hardmo fler världsrekord under första hälften av 1940-talct. Vidare passerar du gamla bralldstatio,zen, från 1920-talet, som numera fungerar för V\lXenutbildning. Västra "arken har grusade stigar, stora gräsmaltor med lökvilxrer, barrrräd, rhododendron och en konstverk (fontän) med sittplats. Vid Hammargatan Mg en av Kumlas stora skofabriker, C A jonssons Skofabrik. Byggnaden ar numera delad i rvå delar varav den mindre delen ar ombyggd till bostadshus. Norr om byggnaderna ligger en nranlagd park. joh" Nor/anders Gata är uppkalbd efter iniliativragaren till Kumla Barnens Dag som snabbt fran stanen 1943 kom au vid Kumlasjön utveckla en av de srörsla fesrlighetcrna i mellansvenge. Föreningen driver fortfarande den s.~ kailade Kumlagården i Asa, en koloni dar barn fran Kumla an idag kan få njuta av sol, bad och storslagen naror. Kl/mia Skofabrik uppfördes Iboflan av 1900-talet som en av de fyra stora skofabrikerna i Kumla. Sedan borjan av I 990-talet är byggnaden upprustad och fungerar framfor allr for vuxenutbildningen i Kumla. Här finns lokaler for komvux, datoneket mn flera. Väntjänsten Varje vardag bn Du ringa till vänrjanstens telefonjour Pa vår expedition på Södra Kungsvägen 17 finns en ljsta på pensionarer som sräller upp som sållskap till vårdinrättningar, bank-eller postärenden som byter glödlampor, persiennsnören eller vad du vill ha hjälp med. Ring och framför Dina önskemål så hjälper vi Dig an lösa dem. Du är välkommen an besöb någon av våra träffar som vi har på Il platser i kommunen, ring för mer information. Vi vill gärna informera om aktuella trafikfrågor och har därför för avsikt an regelbundet finnas med i Kumlan. Förutom att ge information vill vi garna ha en levande dialog gällande uafik. Har ges möjlighet an få trafikfrågor besvarade samt komma med srnpunkter på trafiklösningar, både ris och ros. Hör gärna av er på telefon eller skicka en mail rill: garoavdelningenegkumla.se. Etl annal sätt att paverka är alt engagera sig i Kumla kommuns lokala rrafiksäkerhersgrupp dar du har mojlighet att arbeta med arr påverka vaghållare i trafikfrågor samt erhålla utbildnmg i trafiksäkerhetsfrågor. Intresseanmalan skall göras till Lasse Lundberg på NTF, Välkomna alt höra av Er med frågor och synpunkter till ovanstående telefon eller mail. Det går också bra att sknva f1h: Kumla kommun Gatuavddningen KUMLA Trafikhörnan... ett stående inslag i I<umlan? Av Eva jomson, gall/avdelningen Nyhet' KUn/la är gångfartsgatan på Von Rosensteins väg Gångfartsgara eller gårdsgaran är framst en gemensamt uterum för alla som bor eller verkar eher galan. Den är inre uppdelad i skilda banor och har ingen kantsten. Gående, cyklande och bilisrer anvander samma )'la. Bilar skall köra i högsr gångfarr och lämna företräde för gående och cyklande. uppmarl:samma er påföl Vi \'111 ock~ jande regel: Sedan I oktober 1999 galler ett generellt förbud mot an parkera på huvudled. Du får alltså bara stå på de ställen som är skyltade med upplysningsmärket parkering utefter en huvudled

9 Arkitekturåret 2001 Al' stadsmkitekt, K..,t Larsson Vinterväghållning Av Eva Jonsson, gatualldelningf.'n Småhustyper i Kumla kommun Staclsarkitekravdelningen har med hjälp av arkitektstuderanden Håkan Hjurström gjort broschyrer över småhusbebyggelsen i kommunens olika områden. Broschyren är i första hand tänkt som en information till alla som har planer på an bygga nytt eller bygga om och till sin hus. Tillsammans med en historisk bakgrund [iii bebyggelseutv«klingen ges exempel p1 olika byggnaders former och karaktärsdrag. Tips ges till vad man bör tänka på innan om- och tillbyggnaden, färgsättningen ro ro bestäms. Broschyrerna finns över rärorterna, Kumla, Hällabrotret, Abytorp, Sannahed, Ekeby, Kvamrorp och även landsbygden. Broschyrerna kan hämtas gratis pl stadsarkitektavdelningen i Stadshuset och pl Kumla huvudbibliotek. De kan ockd beställas via e-post; milin..byggnadsnamnd@kumla.sc: eller per telefon lo Barnens vackraste hus på vykort Som ynerligare en aktivitet i samband med "Arkitektudret 2001" och "Tyckomhustävlingen" har alla elever i årskurserna 3-7 inbjudits alt delta i en teckningstävling. Avsikten var alt teckna det hus som man Tyl:ker är vackrast i staden eller på landet. En hundratal elever deltog i tävlingen varav Emelie Björnrin från Hagaskolan utsägs till vinnare. Fyra av de bästa teckningarna finns nu an köpa som vykolt i flera Kumlas butiker. X Vi har kommit till den tid pl året dl väder och väglag förändras snabbt. Vinterns ankomst är väl inte direkt någon överraskning, men det fjnns anledning all informera om hur vinterväghållningen ska skötas i kommunen. Kommunen och fastighetsägarna har en gemensamt ansvar föt snöröjning och hafkbekämpning. Kommunens ansvar Tekniska kontorn, Gatuavdelningen ombesörjer vinterväghlllningen på kommunala körbanor, cykelbanor samt torg. Halkbekämpning: Kumla kommun använder inte salt för an bekämpa halkan eftersom vi vill skona miljön. Gatunätet halkbekämpas i huvudsak ad. bergkross men vid vissa väderlekstyper kan det vara svårt an få materialet att ligga kvar. Vi prioriterar de större lederna, cykelvägnätet och centrala kommunala g;ingytor, vilket innebär an det kan vara skiftande väglag inom kommunen. Snöröjning: Vid snö gäller samma prioritetsordning som vid halka. Vid cirka 5 cm snö röjs de större lederna, cykelvägnätet och de l:entrala kommunala gångytorna. Vid cirka 10 cm röjs hela gatunätet. Röjning sker normalt efter avslutat snöfall. Mängderna är ungefärliga då snöns beskaffenhet varierar och hänsyn tas till fortsan väderprognos. Om halka kvarstår efter utförd snöröjning halkbekämpas gatunätet. Fastighetsägarens ansvar Kommunen har antagit särskilda regler för renhållning av gångbanor med stöd av renhållningslagen. Dessa regler innebär bla. att fastighetsägaren skall sköta vinterväghållningen utmed sin fastighet, d.v.s. gångbana eller motsvarande utrymme. Fastighetsägaren skall snarast avlägsna snö, vid halka sanda eller vidta andra åtgärder som motverkar halka. På gator där snö plogas upp i sådana mängder att det inte är möjligt an hålla gångbanan framkomlig ska sandning ske utanför plogvallen, dessa gator är således undantagna från snöröjningsplikten (se nedan). Vägen till sopkärl skall hållas framkomlig och halkfri. Gratis sand Ur hämtas vid kommunens centralförråd på Östra garan av enskilda fastighetsägare. Utväxande grenar över gång- och körbanor kan orsaka skador på snöröjningsmaskiner och grenar kan gå av. Beskär därför träden, fri höjd över gångbana minst 2,8 meter och över körbana minst 4,5 meter. Vid plogning kan det hända att snö från gatan hamnar på gångbanor och framför garageinfarter. Kommunen försöker undvika detta men ber om överseende ifall det händer

10 Goda räd pä vintervägen Du som ar oskyddad trafikant - se till att du syns, använd reflex och lyse på din cykel under den morka delen av dygnet. Förse dig själv och ditt fordon med utrustning som är anpassad till vinter, kyla och halka. Vinterdäck: fr.o.rn. l oktober fjr du använda \'intcrdack och från 1 december ska du ha vloterdack vid vinterväg/ag. Mönsterdjupet skall vara minst 3mm Lyssna på radions rrafikmformation så du har chansen an välja alternativa fardmedd om väglaget ar problemariskl. Anpassa farlen ull vaglagct, håll rejalt avstånd till framförvarande bil och sakta In vid övergångsställen och andra korsningar. Parkering Snöröjningen försv;\ras ibland av parkerade bilar, cl (ank på att parkera rätt. I Kumla galler datllmparkertng mellan kl. 00:(}(}-10:00. Detta mnehar att dygn med; O/ämna datum, förb/lld~tan parkera på sida med Oliimna garunummer. Jämna darum, förbjlld~tan parkera på sida med lämna galunummer. Gator utan snöröjningsplikt Badhusgaran IHoganasg - f lammargl Bondprds\'agen Brand.is~agen (Skottvallag - Kopmang) Dalolgalan ;john ~orla"ders gala-.\l3, SIigenI DJupadalsgaroln Eriksbergsvagen IFredsg - Rosenhillsg) Fabriksgaran (V Parken - Norrmalmsg) FreJsgaran (Enksbergsv - Jarnvigsgj Fridhemsg Fylsragatan (Sorb}"' - V Dmttnmg) Gamla I'agen (V Drottmng - GartZ\'} Gaml.1 Orebrovagen ~ligaran Gransgaran Hammargatan Hasselstigen Hilgergatan Höganasgatan, norra sidan JarsjögaHln (Viag - Ymerg) LeksandsgMan Linnega!an Uärnvägsg - vlmcnrornet) Ljungmovagen (V Bang - Kvarng) MyntJUltan 18 :'\ygatan (Sorb)"' - Akergl l'\~'hemsgatan (;-';orrmalmsg -llagagl Oppcg:irdsvägm RIngvägen (SörbY' - V Drottning) RosenhilJsgatan (Erikbergsv - J.lTm'3gsg) Ronnstigen Sr. Torgils vag. norra sidan Skogsbacken Skolvagen (Srenc\'agen - Sörbyvagen} Skomakarcgaran Skorrvallavägcn Spelmansgatan Spongatan Torsgatan Trumperaregaran Trumslagaregat3n Wallenstroles väg Vandrargatan Vilebackcn Angabacken Anggaran Östra gatan Hällabrottet:samthga gator med undantag a Affiirsgalan, Vxhulrsvägen och Carl~ns väg nr 5,7 och

11 I<umla kommuns kulturpris år 2001 Av Ku/tU'1'riJkommitten Efterlysning Av Mats Runering KommlllZillrådet Annica En"'" ovt!rtasur Of lo""""'" H4kan Ntsser vid förfatwnnök i biblioteket. Författaren Håkan Nesser har tiikielat<; Kwnla kommuns kulturpris år 2001 med följande ~ Kum1asonen Håkan Nesser har under 1990-talet etablerar sig som en av de mest uppskattade nutida svenska förfanarna med speciell inriktning på detektivroma nen. Under flera år har böcker av Håkan Nesser valts till "Årets bästa svenska deckare". Vi har vant oss vid an läsa recensioncr såsom: "Det är en raffinemang som leder till cn absolut fulländad detektivroman"... "Nesst:r är hdt enkelt en av våra allra bästa berättare, oavsett genre, med cn lika brett som diskret utnyttjat register"... "Det kanske mest udda författarskapet någonsin när det gäller svenska kriminalromaner... när romanen tog slut uppfylldes jag aven oerhönstark längtan att så snart som möjligt åter få träda in i Ncssers och Van Veeterens """'". Redan detta hyllade förfauarskap skulle i och för sig kunna motivera Kumla kommuns kulturpris. Väl så viktigt är dock att en av hans romaner, "Kim Novak badade aldrig i GenesaretS sjö", och snart ytterligare en roman, "Piccadilly Circus ligger inte i Kumla", utspelar sig i Kumlabygden. Följden av detta blir en stolrhet hos kumlaboma över att leva och bo i en bygd som är skådeplatsen för välkända och omryckta böcker. Kumlaboma kan känna en samhörighet med människor och platser i böcker som oha uppmärksammas i radio, TV, tidningar och tidskrifter. Håkan Nesser har vid flera tillfällen haft förlattarmöten på bland annat skolor i Kumla och även på det sättet medverkar tillläsg!ädje och en positiv inställning till böcker och läsning. Håkan Nesser har således i sill författarskap och i sma framträdanden i hög grad medverkat till an öka våra kommuninvånares stolthet,medvetenhet, läsglädje och känsla för Kumlabygden. Isamband med att biblioo:ket invigdes 19oktoberanvändesden gamla postdiligensen för att trarlspoctera in~ kulrunninisa:r, landshiw<fu,;oo,kamnumlridrill~ Många personeriin~biikm blev imponerade av diliga:jl'icl1 ochtydtc: att denskulle kunna användasvid liern riufiillen. Finns der nigon i Kumlans läsekrmsom kan hjälpa kulturavdelningen med uppgifttt om postdiligmsen.. Enligt uppgift ska det äm"! ha funnits handlingar som rörde diligensen. Nedan anges vad som iskrivande stund är ""'- Svenska staten beställde i börjanav 1~ talet 10 militära postdiligenser hos en vagnmakareisrockholm. Vagnarna: bestäl1des med anledning av unionskrisen och det befarade kriget mellan Sverige och Norge. Vagnarna.kull<...".,"""~OO'~ -Nomnännen foikomröstade och unionen upplöstes på fredlig väg Vagnarna avbeställdes men en vagn hann dock bli tillverkad Den hamnade i militär1äger på Sanna hed I samband med ansanna hed avvecklades som mmtän övnings- och lägerområde såldes den aktuella postdiligensen. Enligt obekräftad uppgift vardet en bonde i närheten av Sannahed som köptediligensen på auktion och därefrer förvarade den utomhus. Smare, 1956, fick Kumla hembygdsföreningmt'ijlighetan inköpa vagnen som ren0 verades ~-naxdgustavssoll mjq\'ttade hjulen.lngång>dörren siuer baktill. Originalinredningen finn.; kvar. I vagnen /inn,~oo,.mbäni= Den gamla postdiligensen, som ägs av hembygdsföreningen, användes vid bibliotekets invigning 19 oktober. Ar det n4gon i Kumlans läsekrets som har upplysningar att lämna om vagnen? 20 21

12 ~!(UMLA 1<UItu r och f rit id ~!(UMLA Kumla utställningshall Öppcnider: se bibliotekets tider sid 2 Skulptur Karin Ward 25 november - 4 januari 2002 AkvarelJmJlen Wivian Tuuri 12 januari - 10 februan Teckningar Dan Lt:kbcrg 16 februan - 17 mars Konserter IZapil S,'ttISb kammaroricesremoch Lars Roas Kumla1.1Tb Teater Cobare K,tty Fredagen dcn 22 februmi k1.i9.00 Cafeteater Riks Gistspcl Husaren Folkets hus Vatten av Torgny Lindgren, Stig Östman Torsdagen dcn 28 februari k Östgötarcarcrn Kumb bibliorck Masen 3\' Anton Tjechov Onsdagen dcn 6 mars kl Riksteatern Hjalmar Bergm3me:Hern Det briliner! Det brinner! En eldfängd komedi av Martin Lindberg Lördagen den 6 april Riksteatern Lobl ej bestiimd Premiär Lille Eyo/( av Henrik Ibsen Lördagen den 27 april L..'insrcatern Husaren Folkets hus 22 Ishallen Allmänhetens åkning v 52 julafton ingen åkning tisdag u klubba onsdag u klubba torsdag oo-14.00mklubba fredag m klubba lördag u klubba söndag oomklubba v l måndag oou klubba nyårsdagen ingen åkning onsdag ffi klubba torsdag m klubba fredag m klubba lördag u klublxl söndag mklubba Frv2 måndag u klubba tisdag u klubba onsdag m klubba torsdag u klubba lördag u klubba söndag m klubba Simhalien Badtider: Måndag och Torsdag Tisdag, onsdag och fredag Lördag och söndag Oppethållande III/der helgdagarna: Julafron, juldagen srängt annandag jul Nyårsafton N"""""" _ trertondedagsaflon trettondedag jul Kassan stänger 30 minuter före b3dtidens slut. Skol bad förekommer \'ardagar För besked om möjlighet att bada med icke simkunniga barn i hlla bassängen, ring Tisdagar, lordagar och söndagar är lilla bassangen uppvärmd till 35 grader och lampar sig väl för barnbad. Av tradition anvands tisdagsenermiddagarna for spadbarns Ixld. Simundervisning för barn och vuxna ordnas regejbundet. Vid lov och sludiedagar är bassängerna disponibla, SlOrr~ utsträckning under dagtid. \I\~ Onsdagar från Id 17.30ärdu \-a1kommen an bada och morionssunm.a i lugn och TO. A\-spändmiljö Soft music llimpoo~ Åldei5grans min. 17 år. Bamod>p"..._ Frroagar från k står badet opper för bad,1ck ochsamvaro. Alla leksaker tillgängliga Hopprorn och sviktar öppna Ta med simringen, luftmadrassen eller annan vattenleksak Packa pieniekorgen och gör en kvall tillsammans Givetvis är alla andra badgäster välkomna, men kvällen går i Ickensrecken. Alltjämr populär: Jättehumrncm Kvarntorps skidan läggning Kontakta Curth Modin, 0[9-56 O[ 80, Bokbussen våren 2002 en service för läshungriga i kommunens ytteromdden. Kumla kommuns bokbuss td Turlistor Kumlaby/Sannahcd onsdagar, Kumlaby skola T\~cm,Sannalul18.JO fl, 23/1. 6/2, 20/1, 613, 2013, 3f4, 17f4, 815, 2215, 5f6, 19f6 Åb)'torp, Stcneskolaonsdagar , JOfl, U/l, 17fl, 13fJ, 27f3, IOf4, l4f4, ISf5,29/S, 1216,2616 EkebylKV:ltTuorp rorwgarmacken, Ekeby SIcifkn-agm, K\'atTItorp fl,J1fI, 1412,2811, 1413,4f4, 18f4,2/ S, 23fS, 616, 27f6 Hällabrottd torsdagar, affären t , 24fl, 712, 2111, 713, llf3, 1114, 25f 4, 16I5,J0I5, 1316 Präslgårdsskogen von Rosensteins väg 4, IQ.()).IIOO. 16/1, 2012, 17f3, 8f5, 12/6 LandsbygdstuTCC Nynas 2811, 25n, ISf3, 29f4, 3f6 Orsta 7fl, 28fl, 15n, 2513, 2214, 13f5, IOf6 Brånsta 711, 4n, 4f3, 8f4, 6/5, IOf6 Byrsta 14fl,lln, 1113, 15f4, Uf5, 17f6 Eneby21f1, 18f2. 18f3, 2214, 27f5, 24f6 J-1jortsberga. 811, 1211, 19f3, 2Jf4,4f6 ValJersla ISfl, 19/2,2613,715, [1/6 Rala2211,26/2,2/4, 14f5, 18/6 Berga , 9/4, 21/5, 25/6 Oja 511, 1213, 16/4,28/5 Brändåsen 3011, 6fJ, 10/4,22/5 Frommesta 1011,7/1,7/3,4/4,25/4,23,5 Ekcby by 1711, 14/2, 14/3, 1114,2/5,30,5 Björka24/l,2112,21/3, 18f4, 16f5 F;nllrlbg:itul' 23

13 Gruppförsändelsc: I<onstsidan Au Mats Rllnering Konstnär: Objekt: Titel: Teknik: Placering: Ägare: Storlek: Karin Ward Skulpturgrupp Dansen Rostande laserskuren järnplåt (15 mm) Entrepartiet vid Kvarntorpshögen Kurn1a kommun 6 skulpturer med varierande storlek upp till 300 cm höjd och 150 cm bredd. Karin Ward deltog i den första Konst på Hög utställningen 1998 med sin skulptur "Drake i draklandskap". Dena konstverk fick bara scl över sommaren eftersom det stod i skidbacken och måste tas bort inför vintersäsongen. Karin Ward erbjöd sig att göra ett nyn konstverk varvid den låga kullen vid emrepartict befanns vara en lämplig plats. Karin vill genom sitt nya konstverk ge betraktaren en illusion av "dansen". Hon gjorde en mall och när hon säg hur PK:s Mekaniska Verkstad i Kumla ar~tade blev det naturligt att skära ut figurerna med laserteknik ur tjocka järnskivor_ Ur två stora järnskivor skars 6 olika figurer ut. Figurerna fick olika karaktär fast de är tagna ur samma skivor. Som ofta när det gäller Karin Wards konstverk handlar det om goda och platta "väsen". Placeringen inbördes var grannlaga. Karin Ward gjorde många skisser på placering omlott och i olika vinklar till varandra innan hon var nöjd med resultatet. När besökaren närmar sig entreparrier med bil för att sludigen svänga in på infarten till högen rör sig figurerna i dansande rörelser i förhållande till betraktaren. Karin Ward har varit verksam som konstnär i Örebro län i flera decennier och bor numera i Dylta Bruk. Hon föddes 1940 i Ljusdal, Hälsingland, och utbildade sig vid Konsuacks fyråriga skulprurlink. Bland många utsmyckningsuppdrag kan nämnas ett flertal bibliotek, skolor och servicehus i länet liksom universitetssjukhuset i Orebro, Ulleråkers sjukhus i Uppsala, Orebro Flygplats. Katrineholms polishus och Ljusdals museum. Karin Ward har haft separatutställningar i bland annat Lund, Kairo, Washington, Stockholm, Prag, Kristinehamn, Karlstad, Malmö och Örebro.