Utvecklingspsykologi. Pär Nyström

Transkript

1 Utvecklingspsykologi Pär Nyström

2 Upplägg Introduktion Generella aspekter (timme 1-2) Kronologisk utveckling (timme 2-3) Summering

3 Många aspekter 3

4 Generella aspekter Fysisk Längd Vikt Inre organ Skelett Nervsystem Motorik Kognitiv Tankar Språk Symboler Fantasi Medvetande Tolkningar Soc.emotionell Personlighet Identitet Roller Relationer

5 Viktiga frågeställningar Arv och miljö Kontinuerlig / diskontinuerlig Tidiga / sena erfarenheter Generella / individuella skillnader

6 Neural utveckling 6

7 Neural utveckling

8 Neural utveckling 8

9 Neural utveckling

10 Individuella skillnader

11 Actions Not Reactions! Utveckling har sin grund i handlingar Kognition Motorik Motivation Perception Handling 11

12 Barn styrs inte bara av reflexer! Barn är målinriktade Barn har medfödda förmågor Barn är motiverade Barn kan använda information Arv och miljö påverkar utvecklingen genom växelverkan 12

14 Kontinuerlig / diskontinuerlig Eriksons psykosociala stadier 1. Infancy (to 1 year) 2. Toddlerhood (1 3 years) 3. Preschool (3 6 years) 4. Elementary school (6 puberty) 5. Adolescence (teen years into 20s) 6. Young adulthood (20s to early 40s) 7. Middle adulthood (40s to 60s) 8. Late adulthood (late 60s and up)

15 Kontinuerlig / diskontinuerlig Piagets kognitiva stadier 1. Stage I: Sensorimotor 2. Stage II: Preoperational 3. Stage III: Concrete operational 4. Stage IV: Formal operational

16 Ny kunskap á la Piaget Scheman Assimilera Ackommodera

17 Ny kunskap á la Piaget Scheman Assimilera Ackommodera Klara, 5 år: Nu ska jag ha Norsk! Jag: Scones? Klara: ja, Skånsk, jag glömmer ju hela tiden! Jag: Scones, inte Skånsk

18 Kontinuerlig / diskontinuerlig SIEGLER (se ref) PIAGET

19 Krypning 19

21 Generellt / individuellt Dagar

22 Generellt / individuellt Dagar

23 Dynamiska system Bestäms av många olika faktorer som varierar samtidigt Information matas tillbaka in i systemet Icke-linjärt Ger kvalitativa förändringar Övergång mellan stadier kännetecknas av variationer Självorganiserande 23

24 Neural utveckling Den tidiga utvecklingen har sina rötter i interaktionen mellan handlingar och aktivitet i nervsystemet Handlingar förändrar nervsystemet och förändringar i nervsystemet leder till förändrad handlingsförmåga Hjärnan växer mycket under det första levnadsåret. Det är kopplingarna mellan nervcellerna som etableras 24

25 Viktiga frågeställningar Exempel: Autism Arv och miljö Kontinuerlig / diskontinuerlig Tidiga / sena erfarenheter Generella / individuella skillnader

27 Anknytning (attachment) Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande / Ambivalent / Desorienterad typ Den socioemotionella kompetensen sätts ner vid otrygg anknytning Trygg anknytning kräver kontinuitet, värme / kärlek, responsivitet och sensitivitet

28 ANKNYTNING (attachment) Redan fostret har förmågan att registrera och minnas ljudet av mammans röst. Under de första dagarna och veckorna använder spädbarnet alla sina sinnesmodaliteter (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) för att lära känna sin omgivning och de personer (föräldrarna, syskonen) som ständigt återkommer. Det nyfödda barnet har dock en mycket begränsad beteenderepertoar. Det kan inte vända sig eller röra huvudet, och de flesta kroppsrörelserna är reflexmässiga snarare än viljemässigt styrda.

29 Från början består spädbarnets signalsystem enbart av skriket och förmågan att fästa blicken under kortare stunder. Att höra spädbarn skrika är obehagligt, och som vuxen vill man, nästan till varje pris, få slut på skriket. De flesta föräldrar svarar, tack och lov, på spädbarns skrik med olika försök att trösta barnet. I sällsynta fall går det däremot som vi vet riktigt illa; då reagerar vuxna med att tysta spädbarn på helt andra sätt. Efter en tid får spädbarnet också förmågan att avge positiva signaler, det s k sociala leendet växer fram och gläder alla som får ta del av det. Vid ett par månaders ålder låter sig spädbarn tas om hand (t ex bytas blöja på) av olika personer, och det tittar intresserat på nästan alla som visar det intresse.

30 I takt med att det sociala leendet växer fram blir det dock allt tydligare att de personer som känner barnet bäst, och har haft mest positiv interaktion med, är de som lättast framkallar igenkännande glädjeyttringar hos barnet. Detta markerar övergången till nästa fas i anknytningsutvecklingen. Anknytningen påbörjas. Efter ungefär fyra månader får föräldrarna lättare och främlingar i allmänhet svårare att framkalla sociala leenden, och barnet börjar nu också kunna visa att det föredrar att bli omhändertaget (t ex bytt blöja på) av några få personer som barnet känner väl. Om barnet av någon anledning börjar skrika, får främmande personer allt svårare att trösta barnet. Barnet visar alltså på olika sätt att det nu är mer selektivt, och att det helt enkelt föredrar att vara med vissa människor framför andra.

31 Upplevelsen av att på så sätt vara utvald av det egna spädbarnet, är för de flesta föräldrar en mycket positiv upplevelse, en upplevelse som också för med sig känslan av ansvar - det är mig barnet är beroende av för sitt välmående och sin överlevnad. Dessa känslor är mycket viktiga, eftersom de ska bära barn och förälder genom många stunder av påfrestningar (som sömnbrist, mjölkstockning, krångel i partnerrelationen och frånvaro av vuxenkontakter).

32 Under de första månaderna i livet, innan anknytningen utvecklats på riktigt, är förälderns viktigaste uppgift (förutom att ge mat, värme och beskydd) att bistå barnet med känslomässig reglering. Spädbarn tål inte några längre stunder av starka negativa affekter, och deras förmåga att reglera och modulera starka känslor är begränsad. De övermannas lätt av dem och behöver förälderns hjälp att successivt lära sig det som brukar kallas känslomässig självreglering. Detta är inte något man lär sig en gång för alla, eller som man inte kan lära sig senare. Men livet underlättas om man får tidig hjälp att känna igen, reglera och härbärgera olika starka känslor. Här spelar föräldern en väldigt viktig roll redan under barnets första halvår. Det som gör att man skiljer denna fas från nästa är att barn i åldern fem till sex månader i allmänhet inte visar separationsrädsla ännu, dvs om föräldern lämnar barnet börjar det inte omedelbart att skrika efter föräldern.

33 Anknytningsbeteendet når sin höjdpunkt: några månader senare, ofta vid ca sju månaders ålder, sker det i de flesta fall en abrupt förändring. Barnet protesterar kraftfullt om det skiljs från sin förälder och det accepterar inte att bli omhändertaget av personer som det inte känner sedan tidigare. Även personer som haft relativt mycket kontakt med och passat barnet, t ex mor- och farföräldrar, kan nu få svårigheter i umgänget med barnet.

34 Vid nio till tio månaders ålder kan barn i allmänhet krypa omkring och därmed i någon mån själva reglera avståndet till föräldern. Barnet visar nu ett målstyrt beteende, genom att reglera avståndet till föräldern med avseende på om anknytningssystemet är påslaget eller ej. När allt är frid och fröjd leker barnet till synes obekymrat om förälderns närvaro, och man kan få intrycket att det inte bryr sig om ifall föräldern är där eller inte. Om det kommer in en främmande person i rummet, eller ännu värre om föräldern lämnar rummet, slås dock anknytningssystemet på och barnet vill genast öka närheten till föräldern. Det är när man ser denna beteendesekvens som man vet att barnet har format en specifik känslomässig relation, en anknytning.

35 Anknytningen, i form av detta nästan reflexmässiga beteendemönster, når sin höjdpunkt någon gång under det andra levnadsåret. I takt med att barnets kognitiva förmåga utvecklas (minne, språk, symboliseringsförmåga) får det fler möjligheter att hantera möten med främmande människor och separationer från föräldrarna. Därmed avtar det reflexmässiga anknytningsbeteendet i styrka. Barn fortsätter dock att vara känsliga för separationer från sina anknytningspersoner ytterligare några år, i synnerhet om separationen sträcker sig över flera dygn, och i all synnerhet om den innebär att barnet ses efter i en främmande miljö av personer som barnet inte känner väl sedan tidigare.

36 Sensomotorisk (0-2 år) Differentierar sig själv från föremål Börjar förstå att man kan påverka sin omgivning Börjar förstå att saker existerar även om man inte direkt ser dem

37 Stadier i griputveckling Nyfödda: pre-reaching 3 mån: Öga-hand koppling och kroppshållning utvecklas så att barn börjar gripa med framgångrikt ( Ulnar grasp- griper med hela handen) 4 mån: undersöker objektet med båda händerna växelvis 5-6 mån: stäcker sig efter ett objekt de inte längre ser (proprioception) 7-8 mån: börjar gripa mer med 1 hand 9 mån: Pincettgreppet börjar utvecklas 37

38 Griprörelser - Pre-reaching Barnet riktar rörelser mot attraktiva objekt men griper dem inte så de har svårt att koordinera rörelsen Öppnar en förbindelse mellan ögat och handen Rörelserna är: - Organiserade - Målinriktade - Planerade - Måldrivna 38

39 Pre-reach vid 3 månader 39

40 Utveckling av griprörelser Vid 4 månader börjar barnen bli mer framgångsrika gripare Barnets egen aktivitet är viktig för att organisera den komplexa motoriska utvecklingen Barnet upprepar och försöker oförtröttligt Faktorer som påverkar gripdebuten Förbättrad kroppshållning (3-4 mån) Starkare muskler Binokulärt seende (2-3 mån) Självständig handfunktion Utveckling av blickkontroll Vilja att gripa objektet 40

41 Gripning vid 5 månader 41

42 Pincettgrepp vid 9 månader 42

43 Handens rörelse Vid 6 och 9 månader så sluter sig handen strax innan beröringen av objektet Runt 1 års ålder börjar handen sluta sig tidigare 43

44 Predicerar objektets bana 44

45 Krypningens betydelse Påverkar 3D-perceptionen Påverkar den neurologiska utvecklingen 45

46 Krypning 7 månader 46

47 Krypning 10 månader 47

48 Krypning i labbet

49 Pre-operationella stadiet (2-7 år) Inre representations och symboler (SPRÅK) Tänker perceptuellt (yttre form, färg, storlek) Egocentrism

50 Konkret operationell (7-11 år) Kan lösa logiska problem Kan kombinera flera parametrar (t.ex. höjd OCH bredd i vattenexemplet) Kan omtolka verkligheten så det passar barnet Upptäcker att de kan vara bättre än vuxna

51 Formellt operationell (11+ år) Tänker vuxet Hanterar abstrakta tankeoperationer Tänkandet blir allt mer komplext allt eftersom vår kunskap ökar, men processerna är samma

52 Puberteten Fysiska skillnader Kognitiva skillnader Moralen utvecklas Identiteten formas Idag kommer puberteten tidigare än för 100 år sedan. Detta påverkar vissa processer i hjärnan, men inte alla!

53 Vuxen Partnerskap Föräldraskap Arbete

54 Ålderdomen Kroppen börjar ofta kärva Sinnena blir mindre känsliga Processerna går långsammare Erfarenheterna är fler Livsglädjen är konstant

56 Summering Utveckling sker genom handlingar i omgivningen. Vissa förutsättningar är medfödda, andra tillkommer genom egen utveckling. Vi är motiverade att utvecklas, vilket gör att vi kan fortsätta försöka med olika handlingar även om vi misslyckas gång på gång. Flera system utvecklas parallellt och påverkar varandra.

57 Summering forts. Ibland passerar vi milstolpar (stadier) som gör att vi får nya, kvalitativt annorlunda förmågor. Trots det kan vi falla tillbaka på gamla strategier i olika situationer. Vi utvecklas under hela vår livstid. Vår omgivning kommer att forma vår utveckling, men Vi kan själva påverka vår utveckling.

58 Referenser De här referenserna pratade jag om under föreläsningen I förbifarten: Adolph, K. E., Eppler, M. A. and Gibson, E. J. (1993), Crawling versus Walking Infants' Perception of Affordances for Locomotion over Sloping Surfaces. Child Development, 64: Shrager, J., Siegler, R.S., (1998), SCADS: A Model of Children s Strategy Choices and Strategy Discoveries, Psychological Science, Vol 9 (5),