Konsumentverkets vägledning om prisinformation

Transkript

1

2

3 Konsumentverkets vägledning om prisinformation Det är viktigt med prisinformation! En av de första frågorna som en konsument ställer sig innan köp är vad produkten kostar. Utan att veta kostnaden för en produkt är det svårt för konsumenter att göra medvetna och aktiva val. Konsumenter väjer också att avstå från att handla om de inte vet vad produkten kommer att kosta. Prisinformation är därför något som är nödvändigt för att marknaden ska kunna fungera tillfredställande för både säljare och köpare. Regler om prisinformation finns främst i prisinformationslagen (2004:347), men även i andra lagar. Samt i Konsumentverkets föreskrift om prisinformation. Prisinformation ska vara tydlig och korrekt. Om andra kostnader eller avgifter tillkommer ska det anges särskilt. Det ska som huvudregel även anges ett jämförpris för att konsumenter ska kunna jämföra olika varors kostnader med varandra och få en bild av vilken vara som är billigast. Ansvaret för en tydlig och relevant prisinformation åligger säljaren. En av Konsumentverkets uppgifter är att övervaka att näringsidkare verkligen följer prisinformationslagen. Med den här informationen vill Konsumentverket bidra till att göra det enklare för konsumenter och näringsidkare genom att informera om när och hur prisinformation ska ges, när och hur jämförpris ska anges och vilka specialregler som gäller i olika situationer. Gunnar Larsson Generaldirektör och Konsumentombudsman Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post/webbadress Giro Org.nr Box 48 Lagergrens gata konsumentverket@konsumentverket.se Post: Karlstad Bank:

4 2

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Prisinformationslagen Lagens tillämpningsområde När prisinformation ska lämnas Hur prisinformationen ska lämnas Var prisinformationen ska finnas Hur priset ska anges Jämförpriser När jämförpriser ska anges Beräkningsgrunder för jämförpriser Hur jämförpriser ska anges Några räkneexempel Regler om jämförpriser för särskilda produkter Apoteksprodukter Elenergi Kommunikationstjänster Särskilda regler för dagligvaruhandeln Färdigpaketerade varor utan pris Krav på tillgänglighet Prisinformation i skyltfönstret När priset ska anges Hur priset ska anges Vad som ska vara inräknat i priset Prisinformation i marknadsföring Exempel på prisutryck i marknadsföring Om en näringsidkare bryter mot reglerna

6 1. Prisinformationslagen Den första prisinformationslagen infördes i Sverige i början på 1990-talet. Prisområdet är ständigt under utveckling och lagtexten har därför förändrats vid flera tillfällen, bland annat med anledning av EG-rättslig reglering på området. Den 1 oktober 2004 infördes en helt ny prisinformationslag. En av de större förändringarna i den nya lagen var att den numera omfattar alla typer av produkter i stället för att enbart gälla för varor och tjänster som tidigare. Begreppet produkt definieras i prisinformationslagen som vara, tjänst eller annan nyttighet, dock inte fast egendom och arbetstillfällen. I prisinformationslagen fastläggs grundreglerna för hur prisinformationen ska se ut. Lagstiftaren har valt att göra en allmänt hållen lag och Konsumentverket har därefter fått bemyndigande av regeringen att besluta om närmare föreskrifter, bland annat om hur prismärkningen ska se ut och var priset ska anges. Dessa bestämmelser finns i Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation. Föreskrifterna är bindande och den här vägledningen är avsedd att hjälpa konsumenter och näringsidkare att förstå reglerna om prisinformation. 1.1 Lagens tillämpningsområde Prisinformationslagen gäller för näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller produkter till konsumenter. Med näringsidkare avses företag eller enskilda personer som yrkesmässigt bedriver ekonomisk verksamhet. Med konsument menas en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, dvs. för privata ändamål. Prisinformationslagen gäller inte för produkter som säljs på auktion. Den gäller inte heller för andra produkter än varor som säljs vid auktionsliknande förfaranden. Lagen gäller alltså inte situationer där det slutliga priset inte kan anges i förväg. Om det i någon annan lag eller författning finns särskilda bestämmelser om prisinformation till konsumenter gäller dessa bestämmelser i stället för reglerna i prisinformationslagen. Sådana särskilda regler finns till exempel för krediter och försäkringar. 4

7 2. När prisinformation ska lämnas Prisinformation ska lämnas när en näringsidkare tillhandahåller bestämda produkter. Bestämd blir en produkt när den är tillräckligt detaljerat angiven för att konsumenten ska kunna känna igen den och skilja den från andra produkter. När det gäller nya varor av standardiserad typ kan konsumenten vanligen skilja dem från andra genom ett fåtal uppgifter om varuslag, fabrikat, modellbeteckning eller liknande. I en butik ska alla varor ha prisinformation, det krävs inte i marknadsföring där ett företag gör reklam för en produkt utan att direkt tillhandahålla den till konsumenter. Med att tillhandahålla menas att konsumenten i princip omedelbart ska kunna köpa varan vilket är normalfallet om varan finns i till exempel en butik, i skyltfönster eller liknande. Begagnade varor måste beskrivas i detalj för att de ska gå att särskilja från andra varor. Tjänster omfattas av prisinformationslagen. Även här gäller att priset ska anges när tjänsten är bestämd, till exempel vid frisörtjänster, kemtvätt och restaurangtjänster. I många fall är dock inte tjänsten bestämd förrän näringsidkaren och konsumenten har kommit överens om vad som ska göras. Först då uppkommer skyldigheten att informera om priset. Ett vanligt exempel på detta är hantverkstjänster. Ibland går det dock inte att fastställa i förväg och då räcker det med att ange hur priset räknas ut. Det kan röra sig om olika moment i en frisörtjänst, kostnader för service på en bil eller procent av ett ännu inte känt belopp. När så är möjligt ska grunderna för priset anges. Den kan till exempel anges som arbetskostnad per timme och materialkostnad per enhet, tillsammans med en uppskattad kostnad för arbetstid och material. En ungefärlig prisuppgift för en tjänst får inte överskridas med mer än 15 procent. Även för övriga typer av produkter, andra nyttigheter, finns krav på att priset ska anges när produkten är bestämd. Det kan till exempel gälla en cirkusföreställning på en viss dag och plats eller leverans av elenergi eller fjärvärme under en specifik tid. 5

8 Konsumentverket har rätt att genom föreskrifter ställa krav på att jämförpris ska anges även för andra produkter än varor. Sådana krav har Konsumentverket hittills ställt när det gäller elenergi. 3. Hur prisinformation ska lämnas Prisuppgifter ska i princip vara skriftliga, men får undantagsvis vara muntliga om det är likvärdigt med skriftlig information, till exempel i mindre butiker med manuell betjäning eller om varan köps över disk, ska vara väl synliga och lätta att uppfatta, ska som huvudregel innehålla uppgift om jämförpris för varor, får inte skapa osäkerhet hos konsumenten om vilken produkt priset avser, samt inte vara vilseledande, till exempel beträffande varans värde eller det totala priset kunden ska betala. 3.1 Var prisinformationen ska finnas För varor är grundregeln att prismärkningen ska finnas på varan eller dess förpackning. Det går även att ersätta prislappen med en etikett på hyllkanten eller en skylt i varans omedelbara närhet. Vad som är omedelbar närhet måste bedömas från fall till fall men det ska vara enkelt för konsumenten att ta del av priset. Konsumenten ska inte behöva leta efter det. För andra produkter än varor gäller att prisinformationen kan lämnas på en skylt eller annat likvärdigt sätt, till exempel i den försäljningslokal eller i närheten av det säljställe där tjänsten bjuds ut. 3.2 Hur priset ska anges Alla prisuppgifter ska anges i svenska kronor med moms och andra skatter inräknade. Även obligatoriska tillägg, till exempel administrationsavgifter, ska vara inräknade i priset. Om kostnaden för produkten inte kan anges ska grunden för beräkningen av priset i stället anges, till exempel genom att ange portokostnad eller den procentsats som priset baseras på. Om en produkt består av flera olika delar ska det totala priset anges. Kan det tillkomma extra avgifter ska dessa anges. Dessa avgifter måste vara baserade på frivilliga tillval som konsumenten gjort. Om 6

9 avgiften är obligatorisk ska den räknas in i priset och vara inkluderad i prisuppgiften. 4. Jämförpriser Som huvudregel ska all prisinformation för en vara innefatta dels priset per förpackning eller annan enhet i vilken varan utbjuds till försäljning (försäljningspris), dels pris per måttenhet (jämförpris). Det är till för att konsumenterna på ett enkelt sätt ska kunna jämföra och se vilken vara som är billigast oavsett förpackningsstorlek. I Konsumentverkets föreskrifter finns angivet vilka måttenheter som ska användas. Andra måttenheter än dessa, till exempel per hekto, per låda eller liknande får inte användas. Vidare ska samma varuslag ha samma jämförpris. Det är alltså inte tillåtet att ange jämförpris beräknat per styck på till exempel vissa förpackningar av samma vara och jämförpris beräknat per kilo på andra. Detta beror på att konsumenten då inte kan använda jämförpriset för att jämföra priset på de olika varorna. 4.1 När jämförpriser ska anges Jämförpris ska anges för de flesta varor. Jämförpris ska anges så fort priset satts ut på prislappar och hyllkantsetiketter eller liknande. Jämförpris ska även anges i annonser där priset satts ut. För många varor finns särskilda beräkningsgrunder som anger hur jämförpriset ska räknas ut. Det finns även undantag för när jämförpris inte behöver anges. Detta gäller till exempel vid förpackningar av varor som innehåller mindre än 50 g eller 50 ml, förpackningar som innehåller flera olika varor, samt för varor som säljs huvudsakligen för sina kosmetiska egenskaper. Undantaget gäller även i övrigt om en produkts karaktär är sådan att ett jämförpris enbart skulle skapa förvirring eller sakna betydelse. 4.2 Beräkningsgrunder för jämförpriser För vissa varor finns följande särskilda beräkningsgrunder angivna i Konsumentverkets föreskrifter. För varor som säljs i förpackningar med flera enheter som konsumeras styckevis 7

10 beräknas jämförpriset i samma måttenhet som för den enskilda varan. För varor på rulle, spole, nystan och liknande beräknas jämförpriset per meter. För mjukpapper beräknas jämförpriset per kilogram exklusive hylsans vikt. För material som ska täcka en yta beräknas jämförpriset per kvadratmeter. För tapeter av papperstyp anges priset per rulle och för färg per liter. För varor med rekommenderad dosering, till exempel tvättmedel och diskmedel, beräknas jämförpriset per rekommenderad dos och då ska beräkningen ske enligt varans normaldosering. För varor som ska spädas med vatten beräknas jämförpriset per mängd konsumtionsfärdig vara eller standardlösning. 4.3 Hur jämförpriser ska anges Jämförpriset ska avrundas till två decimaler. Måttenheten, till exempel kilogram eller liter, ska anges. När jämförpriset skrivs ut på en hyllkantsetikett ska det anges mot gul bakgrund. Jämförpriset ska anges med en stil och storlek som är lätt att läsa. 4.4 Några räkneexempel Beräkningar av jämförpris på livsmedel Förpackningar som innehåller enbart huvudvara, till exempel bröd, kött, fisk, mjöl, pasta eller glass. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med varans vikt i kilogram (kg) eller liter (l). Exempel: Ett paket med 400 g djupfryst fisk à 32,80 kronor. Priset 32,80 kr delas med vikten 0,4 kg vilket ger ett jämförpris på 82,00 kronor per kilogram. Livsmedel i spad, sås eller annan tillsats av ringa värde i förhållande till huvudvaran, till exempel fiskbullar i sås, kött i gelé eller ättiksgurka. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med huvudvarans vikt i kilogram utan spad, sås etc. (avrunnen vikt). Exempel: En burk med 375 g fiskbullar i buljong innehåller 260 g fiskbullar. Priset 16,40 kronor delas med vikten 0,260 kg vilket ger ett jämförpris på 67,08 kronor per kilogram. Livsmedel som kräver tillsats av vatten för att bli konsumtionsfärdigt, till exempel 8

11 saft, vällingpulver, koncentrerad juice och potatismos. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med den mängd konsumtionsfärdig vara som man får enligt anvisningarna på förpackningen. Exempel: En saftflaska på 0,5 liter ska spädas med vatten 1+7 vilket ger 4 liter färdig saft. Priset 18,80 kr delas med den konsumtionsfärdiga varan, 4 liter. Detta ger ett jämförpris på 4,70 kronor per liter. Observera att jämförpris inte ska beräknas för livsmedel som kräver tillsats av mjölk, grädde, ägg, smör etc. för att bli konsumtionsfärdigt. Exempel på sådana varor kan vara kakmixer och såser. Livsmedel som säljs i förpackningar med portionsförpackade varor, till exempel tepåsar, glasspinnar och ägg. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med antalet portioner i förpackningen. Exempel: 20 tepåsar kostar 15,20 kronor. Priset 15,20 kr delas med antalet 20, vilket ger ett jämförpris på 0,76 kr per styck. Viktvaror som säljs till styckepris, till exempel frukt, grönt och bröd. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med dess vikt i kilogram. Exempel: Två bröd som väger cirka 100 g per styck säljs för 10 kronor. Priset 10,00 kr delas med vikten 0,2 kg vilket ger ett jämförpris på 50,00 kronor per kilogram. Beräkning av jämförpris på andra varor än livsmedel Förpackningar vars innehåll anges i gram eller kilo, till exempel tvål och mjukpapper. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med varans vikt i kilogram. Exempel: Toalettpapper i 6-pack, 6 rullar à 144 g (exklusive hylsans vikt), väger totalt 864 g och kostar 36,90 kronor. Priset 36,90 kr delas med vikten 0,864 kg vilket ger ett jämförpris på 42,71 kronor per kilogram. Förpackningar vars vikt anges i milliliter eller liter, till exempel schampo, rengöringsmedel och andra flytande kemtekniska produkter. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med varans volym i liter. Exempel: En schampoflaska som rymmer 250 milliliter kostar 34,00 kronor. Priset 9

12 34,00 kronor delas med volymen 0,25 liter vilket ger ett jämförpris på 136,00 kronor per liter. Observera att för refiller och förpackningsvarianter med starkare koncentration än i standardförpackningen ska jämförpriset beräknas per liter standardlösning. Förpackningar med varor som konsumeras styckevis, till exempel blöjor, plastpåsar, servetter och ljus. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med antalet enheter i förpackningen. Exempel: 62 blöjor säljs till priset 165 kronor. Jämförpriset beräknas genom att dela priset 165 kronor med antalet, 62 stycken. Jämförpriset blir då 2,66 kronor per styck. Varor i uppmätta längder på rulle, spole, nystan, till exempel snöre, kabel och vattenslang. Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med längden i meter. Exempel: 25 meter vattenslang säljs till priset 47 kronor. Jämförpriset beräknas genom att dela priset, 47 kronor, med längden, 25 meter. Jämförpriset blir då 1,88 kronor per meter. Varor med rekommenderad dosering, till exempel maskintvättmedel: Beräkna jämförpriset genom att dela förpackningens pris med antalet tvättar som medlet räcker till vid användning med rekommenderad dos för normal hushållsmaskin i mjukt vatten. Exempel: 750 g maskintvättmedel som kostar 39,00 kronor räcker till 18 tvättar för normalt smutsad tvätt i en mellanstor tvättmaskin och vid mjukt vatten. Jämförpriset beräknas genom att dela priset 39,00 kronor med 18 tvättar. Jämförpriset blir då 2,17 kronor per tvätt. Varor som ska täcka en yta, till exempel gipsskivor och golvmaterial. Beräkna jämförpriset genom att dela priset med varans yta i kvadratmeter. Exempel: En gipsskiva på 2,4 x 120 cm, vilket är 2,88 kvadratmeter, kostar 49 kronor. Jämförpriset beräknas genom att dela priset 49 kronor med antalet kvadratmeter, här 2,88 kvadratmeter, som varan täcker. Jämförpriset blir då 17,01 kronor per kvadratmeter. 10

13 Observera att för färg anges priset per liter och för tapeter av papperstyp anges priset per rulle. Varor som betingar ett litet pris per styck, men som säljs i förpackningar med större mängder, till exempel spik och skruv. Jämförpriset får anges som pris per styck eller pris per hundra stycken. Exempel: 75 mm galvad trådspik säljs i en förpackning om 1140 stycken till ett pris av 89,95 kronor. Jämförpriset beräknas genom att priset 89,95 kronor delas med antalet 100-tal i förpackningen, 11,40. Jämförpriset blir då 7,89 kronor per hundra stycken. Observera att denna användning av jämförpris måste användas konsekvent, det vill säga användas även om förpackningen innehåller färre än 100 spik. 5. Regler om jämförpriser för särskilda produkter För vissa produkter finns speciella beräkningsrunder för hur jämförpriset ska räknas ut. För närvarande gäller detta bland annat för apoteksprodukter och för elenergi. När den nya prisinformationslagen kom pekade regeringen ut vissa särskilda områden som ansågs viktiga för konsumenter, och där regeringen ansåg att det skulle övervägas om det kunde införas krav på jämförpriser. 5.1 Apoteksprodukter När det gäller apoteksprodukter har Konsumentverket slutit en särskild överenskommelse med Apoteket AB. Överenskommelsen överensstämmer i huvudsak med de beräkningsgrunder som finns i Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation, dock har Apotekets receptbelagda varor undantagits från huvudregeln att jämförpris måste anges. Enligt överenskommelsen ska Apoteket upplysa om att jämförpris inte behöver lämnas, när så är fallet. 5.2 Elenergi Enligt Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation ska elhandelsföretag ange jämförpris för el. Vid all marknadsföring med prisuppgift ska jämförpriset anges i öre per kwh för en årlig förbrukning av 2 000, och kwh. Upplysning ska lämnas om att nätkostnaden inte ingår. Vissa områden i Sverige har en lägre energiskatt. Jämförpriset ska dock alltid omfatta den energiskatt som tillämpas för 11

14 merparten av hushållen. Upplysning ska lämnas om att en annan energiskatt kan tillämpas för vissa områden samt hur stor skillnaden på jämförpriset blir för dessa områden. 5.3 Kommunikationstjänster Exempel på kommunikationstjänster är telefoni, bredbandstjänster och mobiltelefonitjänster. Priskonstruktionerna inom kommunikationstjänsteområdet är ofta komplicerade och svåröverskådliga. Konsumentverket har hittills inte tagit fram några särskilda föreskrifter för hur jämförpriser på kommunikationsområdet ska anges. Priser och taxor för kommunikationstjänster ska följa gällande rätt. 6. Särskilda regler för dagligvaruhandeln I Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation finns särskilda regler för dagligvaruhandeln. När en butik säljer dagligvaror och inte alla varor är märkta med prislapp ska det finnas ett enkelt sätt för konsumenterna att kontrollera att priset på hyllkanten eller skylten är detsamma som tas ut i kassan. Detta innebär i de flesta fall att det i butiken måste finnas en eller flera prisfrågeterminaler eller liknande. Prisfrågeterminalerna ska vara avstämda med butikens kassasystem för att visa samma pris som det som tas ut i kassan. Även tabeller där storlekar och priser framgår kan användas. I riktigt små butiker med manuell betjäning kan det räcka med att möjligheten finns att vid tveksamhet fråga efter priset i kassan. Som exempel kan nämnas mindre konditorier där handeln sker uteslutande över disk. 6.1 Färdigpaketerade varor utan pris När dagligvaror av olika vikt, som levereras färdigförpackade till butiken, säljs utan att vara individuellt prismärkta ställs det ytterligare krav på placeringen av prisfrågeterminalerna eller motsvarande. I detta fall går det inte att ha fullständig prisinformation på hyllkanten, utan där anges endast jämförpriset. I så fall krävs att det i varans omedelbara närhet finns en enkel möjlighet för konsumenten att kontrollera det exakta priset för den enskilda förpackningen. Detta kan till exempel göras genom att tillhandahålla prisfrågeterminaler som, förutom att visa priset, även ska visa att det angivna jämförpriset för varan är detsamma som tas ut i kassan. Termen omedelbar närhet måste tolkas från fall till fall men det ska vara enkelt för konsumenten att ta del av priset. Konsumenten ska inte behöva leta efter pris- 12

15 informationen. En stormarknad behöver fler terminaler än till exempel en närbutik. Undantaget från kravet på individuell prismärkning gäller endast varor som levereras färdigförpackade. För varor som butiken själv paketerar finns fortfarande kravet på individuell prismärkning. 6.2 Krav på tillgänglighet Prisfrågeterminalerna eller motsvarande måste vara tillgängliga för alla. Det innebär att de ska sitta på lämplig höjd för att kunna användas även av till exempel barn och personer som använder rullstol eller rollator. Texten måste vara så pass stor och tydlig att den lätt kan uppfattas. Vidare ska prisfrågeterminalerna utformas på ett sådant sätt att de är lätta att hantera och förstå även för personer med funktionsnedsättningar. 7. Prisinformation i skyltfönstret Allt som ingår i butikens sortiment och som används som skyltning ska vara prismärkt. Marknadsförs tjänster eller andra produkter ska priset anges även för dem, i den mån det finns ett fastställt pris. 7.1 När priset ska anges Priserna ska alltid anges i skyltfönstret. Så fort en eventuell omskyltning är klar ska också de nya prisuppgifterna finnas där. 7.2 Hur priset ska anges Huvudregeln är att prisinformationen ska finnas på varan eller förpackningen, eller i varans omedelbara närhet. Det är viktigt att prislappen inte kan förväxlas med priset på andra varor. En schematisk bild av skyltfönstret med priserna inlagda kan fylla kravet på tydlighet. Det går även bra med priserna på en skylt, men det ska vara lätt att förstå vilka varor som avses. 7.3 Vad som ska vara inräknat i priset Moms och andra skatter ska vara inräknade i priset. Kan det tillkomma avgifter och andra kostnader ska detta anges särskilt. Obligatoriska tillkommande kostnader ska vara inräknade i priset från början. 13

16 8. Prisinformation i marknadsföring Som huvudregel är en näringsidkare inte tvingad att sätta ut priser i annonser eller annan marknadsföring som inte direkt tillhandahåller produkten till konsumenter, till exempel genom en beställningstalong. Väljer näringsidkaren att sätta ut priset tillsammans med en bestämd produkt måste viss information lämnas. Det är bland annat uppgifter om varans utmärkande egenskaper, pris och jämförpris, näringsidkarens identitet och geografiska adress. Om näringsidkaren tillämpar villkor som avviker från vad som är normalt för branschen eller produkten ska detta anges. Marknadsföringen får framhäva ett särskilt förmånligt pris och innehålla prisjämförelser, men bara om de inte är vilseledande. Man får bara göra jämförelser med de priser som man själv eller andra faktiskt tillämpar. Det ska även framgå vilken typ av pris jämförelsen gäller, till exempel om jämförelsen gäller säljarens eget ordinarie pris eller ett realisationspris i jämförelse med konkurrentens pris. Marknadsföringen får inte innehålla jämförelser med priser som aldrig existerat, till exempel borde kosta x. En jämförelse med ett rekommenderat cirkapris är endast tillåtet om cirkapriset faktiskt tillämpas på marknaden. 8.1 Exempel på prisutryck i marknadsföring En del uttryck, till exempel fyndpris, förekommer ofta i marknadsföring för att framhäva att ett pris är särskilt förmånligt. Det har i lagtext och domstolspraxis utvecklats regler för hur dessa uttryck får användas. En huvudregel är att alla uttryck och påståenden som finns i marknadsföringen ska vara vederhäftiga. Här nedan följer några vanliga uttryck och rekommendationer om hur de bör användas. När det gäller uttryck som billigast och liknande får dessa endast användas om den som använder dem faktiskt kan bevisa att priset på hans produkter, eller åtminstone på den överväldigande majoriteten av hans produkter, är billigare än hos konkurrenterna. Uttryck som cirkapris och branschpris ska användas med försiktighet, eftersom de är vaga. När det gäller uttryck som extrapris, fyndpris och för framställningar som ger intrycket av att en vara säljs till extrapris, gäller att denna typ av uttryck får 14

17 användas endast när det handlar om ett pris som är åtskilligt lägre än det pris man själv tagit tidigare för varan. Sådana uttryck får dessutom användas endast under en begränsad tid och för varor som är en del av näringsidkarens ordinarie sortiment. Konkurs ensamt eller i förening med något annat uttryck, får användas bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning. Slutförsäljning, Utförsäljning eller något annat uttryck med motsvarande innebörd får bara användas om det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager eller en klart avgränsad del av det, försäljningen sker under en begränsad tid, och priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter. Rea eller andra uttryck med motsvarande innebörd får bara användas om försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment, försäljningen sker under en begränsad tid, och priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter. Även för andra typer av specialutryck som till exempel nu-pris, fabrikspris, reklampris, direkt från fabriken och liknande uttryck som ger intrycket av att priset är nedsatt i jämförelse med ordinarie pris, gäller att det måste handla om en nyligen gjord märkbar prisnedsättning i förhållande till ett ordinarie pris som faktiskt har tillämpats. För att få använda ett uttryck som förrpris måste näringsidkaren ha tillämpat det gamla priset under en något så när lång tid. Det ska även vara fråga om näringsidkarens eget pris om inget annat anges. Uttryck som gratis, present, gåva och liknande får inte som huvudregel användas om köparen måste betala något för produkten. Den oundvikliga kostnaden för att kontakta näringsidkaren (ett telefonsamtal) samt kostnad för leverans av produkten (porto) får tillkomma. Uttrycken får inte heller användas om köparen måste köpa en annan vara för att få varan. Slutligen får de inte användas om man genom att till exempel betala för två varor erhåller ytterligare en. 15

18 Lägsta prisgaranti eller liknande får endast användas när näringsidkaren faktiskt kan visa att lägre priser över huvud taget inte kan uppbringas någonstans på något sätt. Det är oftast vilseledande att koppla ihop ordet garanti och lägsta pris eftersom det kan ge konsumenten intrycket av att han inte behöver kontrollera vad andra näringsidkare tar betalt för produkten. Det får inte heller krävas att konsumenten tvingas åberopa garantin för att få pengar tillbaka om lägre pris påträffas. Priset ska vara det lägsta redan från början. Momsfritt, taxfree och liknande uttryck får endast användas om varor som enligt lag är befriade från skatt. Ordinarie pris är det pris som produkten har haft i affären under en längre tid. Ett överkorsat pris, pris inom parantes eller liknande förutsätts visa ordinarie pris om inget annat anges. 9. Om en näringsidkare bryter mot reglerna Om en näringsidkare bryter mot prisinformationslagen eller marknadsföringslagen kan Konsumentombudsmannen (KO) utfärda ett föreläggande vid vite, där näringsidkaren antingen förbjuds att fortsätta med marknadsföringen eller åläggs att lämna viss information, till exempel prisinformation. Att en produkt eller ett köperbjudande uppfyller reglerna om korrekt och tydlig prisinformation är ett krav som följer av marknadsföringslagen. Skulle en näringsidkare välja att inte skriva under ett föreläggande har KO möjlighet att väcka talan gentemot näringsidkaren i Marknadsdomstolen. 16

19

20