Projekt vind och vatten

Transkript

1 Projekt vind och vatten

2 Bakgrund Syfte Mål Områdesbeskrivning Utredning Miljövärden i dagsläget Fågelinventering Näringsreduktion Tillgänglighet Åtgärdsförslag Vindpump och Näringsreduktion Teknisk beskrivning av vindpump Pumpkapacitet Beräknad näringsreducerande förmåga Underhåll Förslag på åtgärder vid sockerbruksdammarna Öar Grundområden Avsläntning av dammkanter Bohålor för backsvalan Odling av alger Förslag på åtgärder på östra sidan av ån Avsläntning Damm Skötsel Tillgänglighet Diskussion... 4

3 Bakgrund. Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram förslag på framtida användning av, två av dammarna tillhörande Jordberga sockerbruk och dess närområden. Syftet är att belysa hur området bäst kan utnyttjas för näringsrening, rekreation och biologisk mångfald. I utredningen skall även en kostnadsbedömning för olika åtgärder göras. Utredningen skall gå igenom vattenförsörjning från ån, vattenförsörjning genom vindpumpning, biologiska intressen, rekreation, tillgänglighet och framkomlighet, m.m..2 Mål Målsättningen är att: - Utreda möjligheten att installera en vindpump som pumpar upp vatten från ån till sockerbruksdammarna samt ge en teknisk beskrivning av vindpumpens utformning, placering och kapacitet. - Utreda sockerbruksdammarnas näringsreducerande förmåga samt kostnadseffektivitet (kr/kg kväverening och år), utifrån vindpumpens kapacitet att pumpa upp vatten. - Utarbeta förslag på åtgärder i dammarnas utformning som gynnar den biologiska mångfalden. - Redogöra för biologiska, framförallt ornitologiska, värden som finns i området i dagsläget samt hur dessa värden kan gynnas eller stå i konflikt med ovanstående åtgärder. - Ge förslag på hur området kan göras mer tillgängligt för rekreation genom bättre framkomlighet mm. 2

4 .3 Områdesbeskrivning Jordberga sockerbruk med tillhörande dammar, ligger i anslutning till Tullstorpsån i Trelleborgs kommun. På Jordberga sockerbruk producerades socker från sockerbetor, under början av 900talet. De åtta sockerbruksdammarna som ligger norr om fabriken har använts för rening av processvattnet från sockerbruket. Idag är bruket nedlagt och dammarna är oanvända. Karta - Jordberga sockerbruk med tillhörande dammar i Trelleborgs kommun 3

5 Det finns sammanlagt 8 sockerbruksdammar i området. Detta projekt omfattar enbart de två dammarna, som ligger längst ut mot Tullstorpsån. Projektet omfattar även en anlagd damm och en bit mark som ligger öster om ån. Det aktuella området är markerat med en grön linje i karta 2. Ån ligger mycket djupt i området. Den västra åkanten ligger ca 4-5 m ovanför åbotten och den östra åkanten ligger ca 4-7 m ovanför åbotten, se bilden till höger. 50 m Karta -2 Området som projektet omfattar är markerad med grön linje i kartan t.v. Bilden t.h. visar nivåskillnaden i ån och omgivande åkanter. De två sockerbruksdammarna är ca 2,2-2,5 meter djupa. Vattenytan är ca,9 ha i den södra dammen och ca 0,9 ha i den norra dammen. Släntlutningen i dammarna varierar, men är till största delen :2-:4, förutom längst upp i nordväst på den södra dammen, där släntlutningen är runt :0. Idag tar dammarna emot dagvatten från sockerbruksområdet, men har i inget inlopp från ån eller omgivande åkermark. Det finns två utlopp, ett öppet överfall i den södra änden som består av nivåplankor samt ett andra utlopp längst upp i norr som består av ett öppet dike. Det finns idag en gångstig längs hela den västra sidan av dammarna (orange linje på karta -2). Väster om stigen sluttar marken brant upp, ca 5-7 meter, med lutningen :2. Stigen omges till största delen av buskar, sly, enstaka träd, brännässlor och annan högörtsvegetation. I den norra änden vänder stigen tillbaka mot söder, upp på krönet och tillbaka ned mot vägen. På den östra sidan av sockerbruksdammarna, består vegetationen till stor del av brännässlor samt enstaka buskar och träd. Partivis består området av gräsvegetation. Området är igenväxt och otillgängligt. Dammen som ligger på den östra sidan av ån har mycket branta slänter som är bevuxna med träd och buskar. Vattenyta är ca 0,4 ha. Dammen försörjs med vatten från två rör, dim. 50 mm vardera, i den södra änden av dammen. Utloppet består av ett öppet dike i den norra änden av dammen. Även detta område är igenväxt med brännässlor och enstaka buskar. 4

6 2 Utredning 2. Miljövärden i dagsläget 2.. Fågelinventering Under år 2008, utfördes en fågelinventering på flera olika lokaler längst hela Tullstorpsån. I inventeringen ingick ett område kring Jordberga sockerbruk och ned till Hackemölla, området är markerad med blå linje i karta 2-. Jordberga sockerbruksdammar Pilarna visar områdena där de flesta fåglarna förekom. Karta 2- Fågelinventeringen utfördes inom området som är markerad med blå linje på kartan. De 8 sockerbruksdammarna består av flera olika typer av dammar, en del djupa dammar med branta kanter, en del dammar som domineras av vassvegetation samt en grundare damm i väster. Variationen i dammarnas utformning skapar flera olika habitat vilket gynnar den biologiska mångfalden. Totalt har 8 olika fågelarter skådats i området, varav flertalet fågelarter. Området kring Jordberga sockerbruk är, tillsammans med Sillesjö och Beddinge ängar, den artrikaste och viktigaste fågelvåtmarken längs Tullstorpsån. Enligt fågelinventeringen häckar i området knölsvan, änder, 4 par snatteränder, par kricka, 6 revir vigg, par smådopping, brun kärrhök, flertalet par sothöna och fiskmås. I den stora grunda sockerbruksdammen som ligger längst västerut, förekommer 2 par skärfläcka och par mindre strandpipare. I den rika buskvegetationen finnar man gott om tättingar, t ex 5 revir näktergal medan det i det stora vassbältet finns rör- och sävsångare. Vid den öppna fabriksytan förkom par svart rödstjärt. I området förekom även en del arter som är rödlistekriterade. Under juli månad rastade där fältpiplärka, som räknas som starkt hotad (fågelinventeringen). Fältpiplärkan häckar på torr trädesmark och näringsfattig hedmark med sand och busksnår. I Sverige häckar den oftast i sandiga kustlandskap, lägger bo under ljung eller grästuvor ( par turkduva 5

7 har uppehållit sig i området under häckningstid, den här arten räknas som sårbar. I gruppen missgynnade fågelarter förekom några par sånglärka, par törnskata och 4 par hämpling med ungfåglar (Fågelinventeringen) Törnskatan och hämplingen är beroende av öppna landskap med buskar och snår, medan sånglärkan behöver obrukade gräsmarker för sin häckning ( I grusbunkarna som lagts upp och glömts, häckade 0 par backsvalor, som också räknas som missgynnad. Alla fågelarter finns listade i bilaga. Våtmarksfåglar kan generellt delas in i vattenarter, landarter och vassarter, beroende på att de har olika miljökrav. Vid sockerbruksdammarna häckar idag många så kallade vattenarter, såsom änder, gäss, svanar, doppingar, sumphöns, måsar och tärnor. Denna grupp av fåglar är beroende av stora ytor av öppet vatten, mycket undervattens- och flytbladsväxter samt mosaikartad övervattenvegetation. Dessa arter häckar och söker föda i eller precis invid vattnet och missgynnas om ensartade vassarter tillåts sprida sig över stora delar av vattenytan. Det finns även flertalet sk vassarter, såsom rörsångare, sävsångare, sävsparv och brun kärrhök, som häckar i stora sammanhängande partier av bladvass och kaveldun och trivs oftast vid igenvuxna våtmarker. De sk landarterna tillbringar huvuddelen av sin tid på land och går enbart ut i vattnet för att söka föda på mycket grunt vatten, t.ex. de flesta vadare samt vit stork, gulärla och ängspiplärka. Dessa fågelarter är beroende av att marken runt vattnet hävdas, så att det bildas gräsbevuxna strandängar med varierande tuvighet för häckning. Dessa arter försvinner om de hävdade ängsmarkerna försvinner. I den grunda sockerbruksdammen längst västerut, som inte är med i detta projekt, häckar skärfläcka och strandpipare som föredrar grunda områden. Våtmarker har stor betydelse för många av våra mest sällsynta fågelarter. I den svenska rödlistan, som innehåller alla arter som är hotade eller missgynnade i Sverige, fanns 9 olika fågelarter (år 2007). Av dessa är nästan hälften våtmarksarter (47%) Näringsreduktion Dammarna tar idag emot dagvatten från sockerbruksområdet. Eftersom dammarna idag varken tar in vatten från ån eller från omgivande åkermark, bedöms dammarnas miljönytta när det gäller näringsreduktion vara mycket lågt eller obefintligt i dagsläget Tillgänglighet Attraktionskraft för rekreation bedöms vara lågt eftersom stora delar av området är igenväxt och svårtillgängligt. 6

8 3 Åtgärdsförslag 3. Vindpump och Näringsreduktion 3.. Teknisk beskrivning av vindpump Vattenytan i dammarna ligger ca 2-3 m över vattenytan i ån, därför är det omöjligt att med naturligt fall leda in vatten från ån till dammarna. Vattennivån i dammarna ligger på ca +36,70 möh medan åbotten går från höjden möh i den norra änden av dammarna till höjden i den södra änden. Därför föreslås att en vindpump anläggs för att pumpa upp vatten från ån, så att dammarnas kapacitet att rena kväve och fosfor kommer till nytta. Bild 3- Vindpump Vindpumpen består av ett vindhjul som konverterar vinden till rotationsrörelse. Växeln utgör centren på huvudet, och omvandlar den (horisontella) roterande rörelsen från hjulet till en vertikal axel som löper ned längs centrum av vindtornet och driver en kolvpump. En pumpbrunn installeras i centrum under vindpumpen och kopplas till ån genom ett rör. Vid sockerbruksdammarna kan det vara lämpligt att installera en vindpump med en Tornhöjd på 2,2 m, Rotordiameter 4,27 m samt 4 st 4 kolvpumpar med kapacitet att pumpa -2 m3/h beroende på vindhastighet. Förslagsvis placeras vindpumpen antingen på åkermarken i den norra änden av dammarna eller i den södra änden. Vindpumpen kräver en markyta på ca 5*5 meter. Det norra utloppet bör i detta fall stängas igen för att vattnet ska rinna hela vägen igenom dammarna till det södra utloppet Pumpkapacitet Vindpumpens kapacitet att pumpa upp vatten är beräknad utifrån flödesmätningar som har utförts på en befintlig vindkraftanläggning på Stureholm i Helsingborg. Vindpumpen på 7

9 Stureholm har en Tornhöjden på 2,2 m, Rotordiameter 4,27 m samt 4 st 4 kolvpumpar, dvs. samma format som föreslås för sockerbruksdammarna. Kontinuerliga flödesmätningar har utförts på denna anläggning under 3-3 juli och 4-26 augusti år 2009, där flöde och vindhastighet har registrerats med 5 minuters intervall. I tabellen 3- redovisas min, max och medelflöde under mätperioden. Eftersom mätningarna på Stureholm har utförts under sommaren, när vindhastigheten är relativt låg, så är troligen vindpumpens kapacitet över hela året något större. I Trelleborg ligger medelvindhastigheten på 7-7,5 m/s, därför har även medelflödet vid vindhastigheten 7 m/s under mätperioden på Stureholm redovisats i tabell 3-. Tabell 3- Uppmätt min- och maxflöde samt medelflöde vid olika vindhastigheter Min Max Medel juli-aug Medel vid 7 m/s Medelflöde (m3/h) 0,67 9,6 4,5 7,3 Vindhastighet (m/s) Medelflöde (m3/år) Vindhastigheten har pendlat mellan 3-9 m/s under juli och augusti månad. Vid en vindhastighet på mer än ca 8 m/s ökar inte vindpumpens pumpkapacitet, utan den stannar vi ca 200 l/min. Det har varit lågt flöde i bäcken under tidsperioden som flödesmätningarna har utförts, vilket gör att vindpumpen troligen inte har kunnat pumpa upp vatten vid alla lägen. Mer detaljerad information om vindhastighet och flöden på Stureholm går att finna på Kostnaden för anläggning av en vindpump av det ovanstående formatet uppskattas ligga på ca kr Beräknad näringsreducerande förmåga Vid en medelvindhastighet på 7 m/s har vindpumpen enligt beräkning kapacitet att lyfta in ca 6300 m3 vatten per år från ån. Medelkoncentrationen kväve i Tullstorpsån är 6 mg N/l, vilket innebär att kvävetillförseln till dammarna skulle vid detta flöde vara ca 76 kg N/år. För att beräkna dammarnas reningskapacitet används ett generellt samband som beskriver våtmarkers förmåga att reducera kväve kopplat till mängden kväve som flödar in. Ju högre kvävebelastning per ha vattenyta, desto högre renande förmåga har våtmarken, förutsatt att omsättningen i våtmarken inte understiger 2 dygn. Sambandet beskrivs närmare i Naturvårdsverkets rapport nr 5362, Rikare mångfald och mindre kväve (2004). Tabell 3-2 Beräknad kvävetillförsel, kväverening och kostnadseffektivitet vid olika medelinflöden Medelvind- Medelhastighet inflöde (m/s) (l/s) Medelinflöde (m3/år) Omsättning (dygn) KväveBeräknad Kostnad Kostnad tillförsel Kväverening vindpump N-rening (KgN/år) (kg/år) (kr) (kr/kg N) ,25 2, Den totala årliga kvävereningen beräknas uppgå till ca 76 kg och kostnaden per kg renat kväve uppgår till ca 4 kr om vindpumpen kostar Kostnadseffektiviteten när det gäller kväverening per år är relativt låg jämfört med andra planerade våtmarker inom Tullstorpsåns avrinningsområde, där den årliga kvävereningen i medel har beräknats till ca kg N/år och kostnadseffektiviteten till kr per kg renat kväve. En våtmark med optimal kvävebelastning och utformning kan reducera 000 kg N/år. Näringstransporten från Tullstorpsån till Östersjön beräknas vara ca 250 ton/n/år och 4 ton/p/år. 8

10 3..4 Underhåll Vindpumpen kräver regelbunden smörjning för att fungera optimalt. Vissa delar bör smörjas var 3 månad medan andra delar bör smörjas var 6 eller 2 månad. Vissa delar bör bytas ut regelbundet vartannat år och andra efter 5 år eller längre. Det krävs därför en ansvarsfördelningsplan när det gäller underhåll och ingripande vid driftstörningar. 3.2 Förslag på åtgärder vid sockerbruksdammarna Olika våtmarksfågelarter har olika miljökrav när det gäller vattendjup, vegetation och häckningsområde. De flesta våtmarksfåglar är inte beroende av själva vattenytan, utan är mer beroende av vilken typ av vegetationen som växer i våtmarken och runt våtmarken. Olika typer av växter växer på olika vattendjup, därför är det viktigt att skapa både grunda och djupa partier i en våtmark. Fåglarna är även beroende av att den omgivande marken lämpar sig för häckning. För att ytterligare öka dammarnas värde för olika våtmarksfåglar, framförallt vadande våtmarksfåglar, föreslås följande åtgärder Öar Ett par öar i olika storlek kan anläggas för att skapa mer häckningsyta för fåglar (se karta 2-2). Fördelen med öar är att rovdjur såsom mink, räv, grävling och igelkott inte kan ta sig ut på öarna. Öarna bör ligga minst m ut från strandkanten för att fåglarna ska känna sig trygga och använda den som häckningsplats (Strand, 2009). Därför är det lämpligast att anlägga en större ö i den västra dammen som är bredast. Förslagsvis byggs artificiella öar av ett hållbart träslag, såsom lärkträ, och förankras i botten på dammen med vajer eller rep. Det finns troligen någon form av förankringsmöjligheter i botten eller i de befintliga stålkonstruktionerna. Brädorna längs långsidorna bör vara snedställda för att änder, doppingar och fågelungar kan ta sig upp på plattformen. Kostnad för en liten ö ca 200 m2 i lärkträ uppskattas till kr. Alternativet är att bygga en ö av jordmassor där krönet ligger ca 20 cm ovanför vattenytan. Uppskattad kostnad och fyllvolym som krävs för att bygga två öar i olika storlek. Tabell 3-3 Uppskattad fyllvolym och kostnad för en mindre och en större ö Liten ö Stor ö Yta (m2) Fyllvolym (m3) ca 200 ca Fyllvolym/Yta (m3/m2) 7,5 4 Kostnad (kr) Det lönar sig att bygga en ö med stor yta istället för flera små öar om man tittar på fyllvolym per ytarea, eftersom dammen är så djup Grundområden För att öka antalet vadarfåglar i område är det mycket viktigt att skapa grunda områden i dammen, där de kan söka föda. Det finns idag en spång som går mellan den norra och den södra dammen, som har mycket branta kanter ned till botten, lutning ca :2. Förslagsvis schaktas detta parti ned så att den ligger ca 0 cm under den befintliga vattenytan, samtidigt som den utvidgas ut mot sidorna så att ett ca 2000 m2 stort grundområde skapas. Slänterna görs flacka, lutning :7:0, för att det ska bildas ytterligare yta med grunt vatten, 0-50 cm djupt, där olika fågelarter kan vada och söka föda. 9

11 GRUNDOMRÅDE SPÅNG IDAG Bild 3-2 Förslagsvis schaktas spången ned så att ett grundområde med flacka slänter, som ligger ca 0 cm under vattenytan, skapas. Vattennivån i dammarna kan med fördel variera några decimeter över året, så att grundområdet blir delvis synligt vid sommarens torrperiod (se bild 3-3). Den kan då även fungera som häckningsplats. Bilden till höger (3-3) visar den svartvita skärfläckan med sina långa ben, som är anpassad till att leta efter föda på något djupare vatten, medan skogssnäppan i förgrunden är beroende av mycket grunda vatten för att komma åt födan. Bild 3-3 Bilden till vänster visar ett grundområde vid lågvatten, som fungerar både som födosöksområde och häckningsplats. Bilden t.h. visar en svartvit skärfläcka i bakgrunden och en skogssnäppa i förgrunden. Fyllmassorna för ett grundområde på ca 0,2 ha uppskattas bli ca m3, eftersom dammen är mycket djup. Kostnaden beräknas uppgå till kr. Om grundområdet minskas ned till en yta på 0, ha, uppskattas fyllmassorna minska ned till ca m3 och kostnaden blir ca kr. 0

12 Tabell 3-4 Uppskattad Fyllvolym och kostnad för två olika stora grundområden Grundområde Stort Litet Yta (m2) Fyllvolym (m3) Fyllvolym/Yta (m3/m2) 4 7 Kostnad (kr) Massorna kan tas från områden där dammkanterna bör släntas av Avsläntning av dammkanter I kartan ges förslag på områden längst dammkanterna som bör släntas av. Vid anläggning av grundområdet behövs troligen m3 fyllmassor, därför bör avsläntningen av dammkanterna anpassas efter behovet av fyllmassor till grundområdet. Kostnaden av avsläntningen ingår därför i kostnaden för grundområdet. Varierande vattenyta Varierande vattenyta kan göra stor nytta för att hålla vegetationen under kontroll. En varierande vattenyta kan åstadkommas genom att utforma utloppet så att vattnet vid perioder med lite regn får sjunka ned till en bestämd nivå genom ett litet hål i nivåplanket och stiga igen vid högflöde Bohålor för backsvalan Backsvalan ligger på rödlistad som en missgynnad fågelart. Backsvalor bygger sina bon i tunnlar i höga branta sandbankar. Bild 3-4 Bilden tv visar backsvalor och th visas en anlagd häckningsbrant för backsvalor (Strand, 2008) Genom att bygga en 2-3 m hög och minst,5 m djup häckningsbrant (se bild th 3-4), går det att gynna backsvalornas kolonier (Strand, 2008). På den västra sidan av sockerbruksdammarna finns det dock branta slänter som lämpar sig väl för anläggning av bohålor för backsvalan. Partierna som är markerade med svart ruta i karta 3- föreslås för anläggning av en häckningsbrant. Partierna är ca 50 meter breda vardera, 5-7 m höga med en lutning på :2 och kan inhysa ett stort antal bohålor. Det är möjligt att anlägga 0 hålor per löpmeter, men förslagsvis räcker det att gräva ut ca hålor vid sockerbruksdammarna. Hålorna ska vara ca m djupa och ligga minst -2 meter ovanför marken för att grävlingen inte ska komma åt dem. Kring området för backsvala skall träd och buskar rensas bort. Kornstorleken bör vara mindre än 2 mm. Enligt en undersökning utförd i 4 områden i västra Sverige, var 90 % av bona utgrävda i sand med kornstorlek 0,-0,5 mm medan 0 % av bona låg i sand med kornstorleken 0,5-,0 mm (Strand, 2008).

13 50 m Vindpump Grundområde Öar Kantavplaning Bohålor backsvala Vall till damm Promenadslinga Karta 3- Förslag på åtgärder vid sockerbruksdammarna och vid dammen på den östra sidan av ån 2

14 3.2.5 Odling av alger Det finns ett intresse hos Trelleborgs kommun att odla och skörda alger för biogasproduktion samt för rening av näring i vattendrag. Enligt kommunen har Sockerbruksdammarna ett lämpligt läge för algproduktion, eftersom det finns planer på att eventuellt anlägga en rötgaskammare vid det gamla sockerbruket, där alger kan utnyttjas. Algernas tillväxt och förmåga att ta upp näring ur vattnet har studerats på laboratorium. Tillväxten är helt beroende av temperatur, ljusinstrålning och tillförseln av näring. Vid mycket hög produktion av alger, på 00 ton våtvikt per Ha och år, vilket motsvarar drygt 0 ton alger i torrvikt, är det teoretiskt möjligt att få en näringsrening på drygt 400 kg kväve per Ha och år. Detta förutsatt att algerna tar upp 4 % kväve per torrvikt alg, vilket är mycket högt räknat, samt att temperatur och ljusförhållandena är goda. Vid lägre temperatur och ljusinstrålning är tillväxten och näringsupptaget sämre. (Trelleborgs kommun, 2009). Kvävetillförseln till de två sockerbruksdammarna, som kan uppnås med hjälp av vindpumpen är relativt lågt. Detta gör att det är tveksamt om det är lönsamt att odla alger i dessa dammar. Algerna bör även skördas regelbundet för att algtillväxten ska förbli god. Det finns en risk att fågellivet i området störs av detta vilket sänker det ornitologiska värdet i området. 3.3 Förslag på åtgärder på östra sidan av ån 3.3. Avsläntning Den östra dammen har idag mycket branta kanter, därför bör den västra dammkanten göras flackare, lutning :7-:0, för att locka dit vadarfåglar. Ca m2 mer vattenyta skapas i dammen till följd av avsläntningen. Schaktvolym ca m3. Kostnad: kr Damm Förslagsvis anläggs en låg vall längst åkanten för att, genom dämning, skapa ytterligare vattenyta i området (se karta 3-). Vattenförsörjningen kommer att ske genom ytavrinning från åkermarken söder om dammen. Dammen kommer att ha en mycket varierande vattenyta, eftersom den inte har någon grundvattenförsörjning. Vattenytan kommer att vara hög vid vårens och höstens regnperioder och sedan torka ut mot sommaren och vintern. Detta skapar ett mycket värdefullt födosöks- och häckningsområde för våtmarksfåglar. Uppskattad vattenyta vid högflöde är ca 0,2 m2. Fyllvolym ca 500 m3 Kostnad: kr Om det är möjligt att skapa ett,5 m djup håla i dammen, som behåller vattenytan på sommaren, ökar dammens värde för groddjur. Groddammar bör utformas precis som fågelvåtmarker med flacka slänter för att skapa grundområden. Däremot får en groddamm inte torka ut under sommaren eftersom grodorna lägger sina ägg i vattnet. Äggen och larverna är beroende av en relativt hög vattentemperatur, uppemot 20 grader, därför är det en fördel om dammen har ett vindskyddat läge och hög solinstrålning. Groddammen bör inte ha förbindelse med andra vatten för att undvika invandring av fisk och kräftor. I gräsområdet bör det finnas stenmurar, stockar och buskar som kan fungera som övervintringsplatser, gömställen och födosöksområden, för groddjur som fortplanar sig i vattnet men i övrigt lever på land (Ahlén m fl, 200). 3

15 3.3.3 Skötsel Skötsel av hela våtmarksområdet är oerhört viktigt för att de viktiga fågelbiotoperna inte ska växa igen med vass, kaveldun och brännässlor mm. Även jättegröe, smalkaveldun och rörflen är konkurrenskraftiga och kan tränga undan all annan växtlighet (Strand, 2008). En mycket bra metod att hämma tillväxten av vass är att använda betesdjur som håller både området runt våtmarken och en bit ut i vattnet ren från alltför konkurrenskraftiga växtarter. Växtarter såsom svalting, vattenpilört och olika starrarter gynnas av hävden och deras frön utgör en mycket viktig födokälla för fåglar. De grunda hävdade partierna i våtmarken myllrar dessutom av fågelföda i form av insekter, kräftdjur, maskar, musslor och snäckor. Både nöt, får och häst kan användas som betesdjur, till och med hjort har visat sig fungera bra som betesdjur. Det är att föredra bete med nötboskap för att de är tunga och trampar sönder rötterna på vass och ger sig ut i vattnet och betar kantvegetationen. Om det inte finns tillgång till betesdjur så ska våtmarksområdet slås maskinellt en gång per år. I lättillgängliga, torra och flacka partier går det bra att använda vanliga betesputsmaskiner av rotorklippartyp eller slagslåttertyp. Rotorklipparen sliter inte av växterna på samma sätt som en slagslåtterklippare och kan därför vara bättre om man vill bevara en rik flora. I branta partier är det lämpligast att använda slaghack monterad på arm. Det är mycket viktigt att vegetationen slås en bit ut i vattnet. Fåglarna häckar i allmänhet från april till augsuti månad, under vilket man helst inte ska slå. Öar av trä kräver inte skötsel på samma sätt som en ö av jordmassor. Gäss och skrattmåsar kan vara mycket effektiva på att hålla öar fria från vegetation. Det är mycket viktigt att upprätta någon form av skötselplan med ansvarsfördelning Tillgänglighet Genom att göra området mer tillgängligt och intressant finns det goda förutsättningar för att öka rekreationsmöjligheterna i området. Nedan följer ett antal förslag på åtgärder - Anläggning av en parkering i den södra änden av dammarna Anläggning av en promenadstig runt hela området. Stugan i den sydvästra änden av området kan göras om till en fågelskådarstuga. Området bör kopplas samman med årestaureringsprojektet vid Jordberga. Infoskyltar bör sättas upp som beskriver fågelvärden i området samt restaureringen av ån och dammarna. Fiske under vinterhalvåret. Kostnad för detta är beroende på hur mycket insatser man vill göra i området. 4 Diskussion Vindpumpens effekt på fågellivet Det finns få utredningar utförda på huruvida vindpumpar stör fågellivet i en våtmark. Däremot finns det enligt Strand (2008) en del mycket fina fågelvåtmarker i Sverige, där en vindpump lyfter vatten från djupt liggande vattendrag till högre liggande våtmarksområden. Det finns flera exempel på våtmarker som myllrar av fågelliv trots att vattenförsörjningen sker med hjälp av en vindpump. Ett exempel är våtmark Munkagårdsfloen i Falkenberg där fågellivet är mycket artrikt, bland annat påträffas samtliga arter av simänder i Sverige, dessutom häckar skedanden, 40-talet par skärfläckor samt andra vadare ostört i området ( Vindpumpen bedöms med stor sannolikhet ha låg eller ingen negativ effekt på fåglarna i området. 4

16 Vindpumpen kan även placeras i den södra änden av dammarna för att underlätta åtkomsten vid underhåll och reparationsarbete. Nackdelen med placeringen i den södra änden är att vindpumpen kan upplevas mer störande, eftersom den ligger vid parkeringen och blir dominerande i landskapet precis där folk ska ta sig ut i rekreationsområdet. Kväverening Kostnadseffektiviteten av att installera en vindpump för kväverening är relativt låg jämfört med andra planerade våtmarksobjekt inom Tullstorpsåns avrinningsområde. Det kan dock ändå vara av värde att investera i detta, eftersom ca 400 kg kväve årligen skulle tillföras dammarna, varav minst hälften renas och försvinner ur Tullstorpsåns vatten. Det är även möjligt att reningskapaciteten är större än beräknat eftersom vattnets omsättningstid i dammarna är enormt hög, vilket gör att kvävereningsprocesserna hinner verka under en längre tid. Åtgärder vid sockerbruksdammarna Grundområdet betraktas som den viktigaste åtgärden för att locka vadarfåglar till området. Ett grundområde på 0,2 ha beräknas kosta ca kr Det är möjligt att minska ned grundområdets yta till exempelvis 0, ha för att få ned fyllmassorna och kostnaden. Fyllmassorna minskar dock enbart med 000 m3 och kostnaden minskar med ca kr. Markområdet runt dammarna är relativt litet i relation till vattenytan och är dessutom överväxt med vass eller brännässlor. Anläggning av öar och hävd av marken är mycket viktigt för att skapa mer häckningsområde för fåglar. Grundområdet och häckningsöar ökar sannolikheten för att fler, till och med rödlistade, våtmarksfåglar söker sig till området, vilket ökar det biologiska värdet nämnvärt. Storleken på öarna kan anpassas till viss del efter budgeten. Röjning av träd och buskar inom våtmarksområdet kan missgynna en del fågelarter, främst småfåglar och arter som är beroende av buskar för sin häckning. Därför bör en del buskar lämnas kvar, främst i branterna på den västra sidan av dammen, för att inte störa dessa arter. De flesta träd som ligger i direkt anslutning till dammarna bör dock röjas bort för att minska utkiksplatserna för kråkor och andra rovfåglar. Åtgärder på den östra sidan av ån Den nya vattenytan som kan skapas med hjälp av en vall, Vattenytan i den befintliga dammen ligger idag ca 2 meter under omgivande marknivå. Denna nivåskillnad gör att schaktvolymen blir ca m3, vilket är relativ mycket i relation till vattenytan på ca m2 som eventuellt skapas av avsläntningen. Däremot skapas ytterligare område där vadarfåglar kan söka efter föda. Tillgänglighet Genom att öka tillgängligheten till området och informera om de biologiska värdena som finns i området, ökar dess värde främst med hänseende på rekreation. Det finns dock en risk att fåglarna störs om folkmängden blir alltför stor vid häckningstider, därför bör gräsområdet öster om sockerdammen inte vara tillgängligt för igenomvandring. Skötsel Skötseln av området är mycket viktig för att området ska vara attraktivt både för våtmarksfåglar och för rekreation. Slåtter eller bete gynnar även floramångfalden. 5

17 Bilaga. Jordberga fågelinventering Fågelarter Art Knölsvan Grågås Gravand Snatterand Kricka Gräsand Vigg Fasan Smådopping Gråhäger Röd glada Brun kärrhök Blå kärrhök Sparvhök Ormvråk Sothöna Trana Strandskata Skärfläcka Mindre strandpipare Större strandpipare Tofsvipa Svartsnäppa Gluttsnäppa Rödbena Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa Skrattmås Fiskmås Gråtrut Tamduva Ringduva Turkduva Gök Tornseglare Sånglärka Backsvala Ladusvala Hussvala Fältpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Näktergal Blåhake Svart rödstjärt Rödstjärt Koltrast Björktrast Taltrast Fågelarter Aktivitet sträckande n antal par 7 par 3 par 4 par par 5 par 6 par 3 revir par 2 par par adult hane adult 7 par 58 par 2 par par par adult par par 2 par 6 par 4 revir 0 par 4 9 par revir par 3 par 3 revir 2 par 2 revir 5 revir par par 4 revir 2 5 ungar 2 ungfåglar 6 ungfåglar 2 ungfåglar 8 ungfåglar föda åt ungar 3 ungfåglar föda åt ungar 5 ungfåglar 2 ungfåglar Observation månadsvis mars april maj juni bobesök bobygge bobygge varnande Observation månadsvis 6 juli

18 Art Sävsångare Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Gransångare Lövsångare Blåmes Talgoxe Törnskata Skata Kaja Råka Kråka Korp Stare Gråsparv Pilfink Bofink Grönfink Steglits Hämpling Gulsparv Sävsparv sammanlagt 8 arter Aktivitet antal 3 revir 3 revir 4 revir revir revir 6 revir 3 revir 3 par 2 revir 0 revir 2 par par par par 8 8 par par par par 2 par 4 par 2 par 2 par par 4 par 5 revir 6 revir ungar mars april maj juni juli föda åt ungar föda åt ungar (Fågelinventeringen)

19 Medel N konc. Tullstorpsån 8 Lägsta flödet Högsta flöde Medelflöde Medelflöde vid vind 7m/s 0,9 3,3,25 2 Beräknat medelinflöde (l/s) 2,9 2,9 2,9 2,9 Vattenyta (ha) 6 mg N/l 0, kg N/l 3 0,006 kg N/m INDATA Medeldjup (m) ,99 04,07 39,42 63, , 203,4 537,0 335,6 0,9 0,9 0,9 0,9 0% 0% 0% 0% INDATA Hydraulisk Kostnad Tillrinning Teoretisk Korrigering Nedströms Kväve effektivitet totalt (kr) (000 omsättning för retention tillförsel 3 (%) (dygn) hydraulisk (kg N/år) m /år) effektivitet Kvävebelastning (kg N/ha vattenyta och år), 2,3,9 2, Log N load (kg N/ ha och år),3,9,7,8 Log N retention (kg N/ha och år) Kväveretention per ha vattenyta (kg N/år och ha) Total Kväveren Kväverening ing (kg/år) (kg/år) med hänsyn till hydraulisk eff Kostnad för Nrening (kr/kg) Bilaga 2 Beräkning av näringsrening

20 Referenser Ahlén I., Andrén C., Nilson G., (200). Sveriges grodor, ödlor och ormar, Svenska Naturskyddsföreningen, Arctic Natura Book, Helsingborg Clear Water Energy Nordic AB på uppdrag av Trelleborgs kommun. (2009). Tullstorpsån med avrinningsområde. Förstudie - Tillvaratagande och rening av näringsämnen i miljön. Hans Bjuringer., Muntlig information, Länsstyrelsen i Halland. Sahlén G., Strand J., Svensson J.M., Weisner S. (2004). Rikare mångfald och mindre kväve-utvärdering av våtmarker skapade med stöd av lokala investeringsprogram och landsbygdsutvecklingsstöd. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm Strand J., (2008), Fågelvåtmarker och våtmarksfåglar anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet, Hushållningssällskapet, Halland Falkenbergs Ornitologiska Förening (FOF) (09..2) 9