Utvecklingsplan. GRUNDSKOLA och GRUNDSÄRSKOLA I Borås Stad. Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten

Transkript

1 Utvecklingsplan 2016 _ GRUNDSKOLA och GRUNDSÄRSKOLA I Borås Stad Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten

2 Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till de processer som pågår inom respektive område. Följande utvecklingsområden är gemensamma för skolväsendet i Borås Stad: Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning för lärande/formativa förhållningssätt Värdegrund Barn- och elevhälsoarbete Nyanlända/modersmål Digital kompetens För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Språk-, läs- och skrivutveckling Matematik Utöver områdena i Bildningsstaden Borås har LSG Arbetsgrupp fastslagit ytterligare ett område för förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola Naturvetenskap och Teknik Varje stadsdelsförvaltning och Utbildningsförvaltningen ska förhålla sig till utvecklingsområdena utifrån det goda lärandet. Varje förvaltning inom skolväsendet och varje enhet tar fram en motsvarande plan för sin nivå där man förtydligar och konkretiserar sitt arbete. Barns och elevers perspektiv är viktigt för skolans utveckling och ska tas tillvara. Revidering av utvecklingsplanen Utvecklingsplanen revideras årligen. Förkortningar SKA Systematiskt kvalitetsarbete BFL Bedömning för lärande UE Utvecklingsenheten KR Kvalitetsrapport OC Områdeschef OL Områdesledning SKUT Skolutvecklingskonferens CFL Centrum för lärande RKA Rådet för främjande av kommunala analyser LINeducation namn på IKT-företag Denna Utvecklingsplan är fastställd av Styrgruppen för Kommungemensam förskola och skola och gäller för Från 2017 revideras och fastställs utvecklingsplaner i januari förvaltningsvis i de nya förvaltningarna. Bo Drysén, Förvaltningschef, Stadsdelsförvaltningen Norr Monica Svensson, Förvaltningschef, Stadsdelsförvaltningen Väster Ulrika Gustafsson, Förvaltningschef, Stadsdelsförvaltningen Öster 2

3 Utvecklingsområden 1. Värdegrund Effekter av arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling beskrivs och analyseras i SKA. Barn- och elevinflytandet utvecklas utifrån Råd för inflytande. Kompetens i värdegrundsfrågor utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet i ett kollegialt lärande. Kompetensen kring normkritiskt förhållningssätt utvecklas hos personalen. Klimatundersökningens resultat när det gäller inflytandefrågorna analyseras och återkopplas. Klimatundersökningen används som ett konkret underlag för utvecklingsåtgärder. Svarsfrekvensen ökar i klimatundersökningen. Elever upplever att de har ett reellt inflytande. Skolor och fritidshem har ett fungerande värdegrundsarbete. 2. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Utveckla rektors arbete med SKA. OC på OL UE på SKUT Fördjupa analysen av kvaliteten i övergångar mellan och inom skolsystemet. Nyanställda chefer introduceras i det systemteoretiska perspektivet, BFL mm Introduktion för nya rektorer Verksamhetssystem SKA OC anmäler deltagare till UE UE anordnar 72 h per år UE anordnar halvdag i okt och mars 3

4 Särskola Övergångar Elevhälsa Juridik IKT Skapa helhetsbild och uthållighet i beslutade övergripande satsningar. (HUP) Arbetet utifrån rektorsinstruktionen fortsätter med fokus på BFL- ledning. Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs enligt kvalitetshjulet. UE stödjer framtagandet av sammanhållna projektplaner/aktivitetsplaner genom att erbjuda HUPsamtal till alla rektorer. OC på OL UE på SKUT uppföljning, analys och åtgärder på OC ansvarar för uppföljning, analys och åtgärder för stadsdelen. UE tar fram tre rapporter årligen som stöd för analys och beslut om åtgärder. Fyra skolor med låga resultat erbjuds varsin 50% tjänst för att arbeta med lokal skolutveckling. Processledarutbildning erbjuds för nyckelpersoner, som t.e. BFL, arbetslagsledare, förstelärare, projektledare, handledare och biträdande rektorer i skola, elevhälsa Få in elevhälsan i enheternas SKA och skapa förståelse för att ÅP är en del av detta lokal utformning. UE ställer personal till förfogande och stödjer processerna. EC elevhälsa och rektor ansvarar för enheterna i samverkan. Lärmässa genomförs. Respektive förvaltning i samverkan Nivåerna i styrkedjan är definierade. Varje nivå tar sitt pedagogiska resultatansvar. Rektorer har ökad kompetens för sitt uppdrag. Bra övergångar gör att pedagoger möter barn/elever på deras utvecklingsnivå. Skolor har en ledarutbildad ledningsgrupp. Rektorsinstruktion och uppdragsdialog är implementerad. 4

5 Rektorer upplever att man har verktyg att göra en kvalitativ analys. Fungerande årscykel i kvalitetsarbetet. Processledare bidrar till att kollegialt lärande utvecklas på skolor. Skolor med låga resultat förbättrar sin måluppfyllelse. 3. Barn och elevhälsoarbete Arbete sker i enlighet med EC för elevhälsan. elevhälsoplanen. Implementering av rutiner UE, EC för elevhälsan och för etra anpassningar och särskilt stöd samt metodutveckling bl.a genom revidering av Mål och riktlinjer för elevhälsan. OC samverkar. Projekt Tidiga insatser för UE (Samverkansprojekt ökad skolnärvaro Särskilda undervisningsgrupper översyn. Effekt inför lå 17/18 AST Varje stadsdel utvecklar sin kompetens och organisation för att kunna arbeta inkluderande med elever inom autismspektrat Digitalt dokumentationssystem för elevhälsan upphandlas och implementeras. Implementering av övergångsrutinerna. Riktlinjer för att möta särbegåvade barn och elever implementeras. (Revidering tillsammans med SKL) med BUP och IFO) UE UE (till HT 16) UE och EC elevhälsa OC OC ansvarar för stadsdelen. Stad och följer upp i KR Det är tydligt att elever utvecklas mot målen. Fler elever blir behöriga till gymnasiet. Rektorer bedömer att alla elever får det stöd de behöver. Alla skolor har fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och effektiviseras. 4. Nyanlända/Modersmål Fler flerspråkiga lärare 5

6 rekryteras till skolor där det behövs. Lärare ökar sin kompetens kring flerspråkighet. Nätverk för nyckelpersoner inom andraspråkslärande utvecklas i skolan. (Förstelärare driver nätverk Sva, lässatsningen) Utveckla användandet av IKT-verktyg för ökad kvalitet i studiehandledning och modersmålsundervisning. Utvärdering av effekter av studiehandledningen och organiseringen av denna. Översyn av förberedelseklass ny lagstiftning OC ansvarar för stadsdelen. UE och CFL ansvarar för Borås UE Kommungem LSG tillsätter en arbetsgrupp Antalet behöriga elever med utländsk bakgrund ökar till nationellt program. Utökat samarbete sker i undervisningen mellan modersmålslärare och respektive skola. Nyckelpersoner sprider kunskap om andraspråkslärande. Samverkan mellan respektive skolans lärare och CFL:s lärare och studiehandledare ökar. 5. Språk-, läs- och skrivutveckling Språkplattformen ska användas i förskoleklass och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Lässatsningen utformas i samråd med deltagande skolor. 250% stadenövergripande utvecklingspedagog. 220% läslyft/handledning Varje elevs läsutveckling följs upp. att enheten dokumenterar detta i de skriftliga omdömena. OC ansvarar för att Deter 6

7 Framtagande av handlingsplan för läsutveckling inkl elever med lässvårigheter Samverkan med biblioteken utvecklas. Modersmålsaspekt ska med Råden implementeras implementeras. Stad OC ansvarar för stadsdelen. Alla elever möter en språkutvecklande lärmiljö. Lärare som undervisar i läsinlärning har strategier för att upptäcka, åtgärda när elever har svårigheter. Tidig upptäckt av elevers bristande läsförståelse gör att skolan sätter in åtgärder direkt. Lärare använder lässtrategier i sin undervisning i fkl-åk 9. Elevernas resultat förbättras. 6. Matematikutveckling Matematikplattformen ska användas i förskoleklass och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolorna deltar i Matematiklyftet. Matematiksatsningen utformas i samråd med deltagande skolor. 250% stadenövergripande utvecklingspedagog och 320% matematikyft/handledare Varje elevs matematikutveckling följs upp. Rutin för kvalitetssäkring av matematikundervisningen i skola implementeras. UE ansvarar för anmälan deltagandet. Ambassadörerna handleder OC ansvarar för stadsdelen. att enheten använder Mattesmart planering och genomför beslutade uppföljningar. OC ansvarar för stadsdelen. 7

8 Tidig upptäckt av elevers bristande matematikkunskaper gör att skolan sätter in åtgärder direkt. Lärare i åk 1-9 har en varierad matematikundervisning som utgår från kursplanen. Samtalet tar mer plats i undervisningen än tidigare i matematik. Lärare förhåller sig kritiskt till sin undervisning och läromedel i matematik. Elevernas resultat förbättras. 7. Bedömning för lärande/formativa förhållningssätt Rektor organiserar för, leder UE skapar nätverk och och följer upp sin skolas utveckling när det gäller bedömning för lärande. kompetensutveckling kring BFL på SKUT Boråsgemensamma BFLkonferenser genomförs. 3 årligen Lärare är medvetna om och tillämpar en formativ undervisning i samtliga ämnen. Lärare och elever använder nyckelstrategierna som ett redskap för elevens lärande. Lärare anpassar kontinuerligt undervisningen och arbetet utifrån var eleverna befinner sig i förhållande till målet. Lärare gör eleverna medvetna om målen i den pedagogiska planeringen. Undervisning och andra lärprocesser utvecklas utifrån gemensamma reflektioner; det kollegiala lärandet utvecklas. Lärare arbetar för att få eleverna mer delaktiga. Eleverna upplever att de är mer delaktiga i sitt lärande. Elever vet vad BFL är och varför vi arbetar med det. Elever ges verktyg att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån stigande ålder. Elevernas resultat i alla ämnen förbättras. 8. Digital kompetens IKT plattformen ska användas i förskoleklass och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Använda IKT-verktyg för att utveckla undervisningen. Lärplattformen Pingpong används. Översyn av vilka digitala plattformar vi vill ha i de olika skolformerna. En struktur med ansvariga och rutiner tas fram för att Utvecklingspedagoger IKT implementerar i stadsdelen. Utvecklingspedagoger IKT ansvarar för stadsdelen. UE samordnar OC ansvarar för stadsdelen. 8

9 anpassa och uppdatera lärplattformens innehåll. IKT i undervisningen utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet i ett kollegialt lärande. Analys av IKT-kvalitet på skolorna (Lika) och handledning tillsammans med LIN-education för rektorer. Utvecklingspedagoger IKT ansvarar för stadsdelen. Alla pedagoger i skolan behärskar vanliga metoder för digital informationshantering, kommunikation, presentation, skapande och färdighetsträning. Pedagoger använder IKT regelbundet i undervisningen. Elever får regelbundet använda IKT i sitt lärande. Skolan erbjuder alla vårdnadshavare att följa det egna barnets utveckling med hjälp av en digital lärplattform. 9 NO-Teknik NO-Teknikplattformen ska användas i förskoleklass och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger i förskoleklassen utvecklar undervisningen i NO/Teknik. 9

10 Uppföljning Ovanstående processer följs upp i kvalitetsrapporterna. Följande nyckeltal rapporteras in till huvudmannen. Skola Betyg ht och vt åk 6, 7, 8, 9 Sista dagen på Rektor terminen Sommarskola v. 32 (Tidigast OC möjligt) Skriftliga omdömen i alla ämnen och Sista dagen på Rektor läsförståelse i sv/sva åk 1-5 vårterminen Nationella prov åk 3, 6 och 9 Sista dagen på Rektor vårterminen Klimatundersökning v 4-8 Rektor Skolfrånvaro åk 1-9 Löpande registrering i Rektor Deter Lärarbehörighet på skolorna Bygger på rektorers Rektor uppgifter till SCB om lärarnas undervisnings- ämnen samt Skolverkets utfärdande av legitimationer Fritidshemmet antal inskrivna barn och personaltäthet Budget och ÅR OC 10