Innehåll. 7. Boendet
|
|
- Ellinor Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn Barnen i befolkningen Stora och små födelsekullar...27 Många har utländsk bakgrund...28 Många barn från krigshärjade länder...29 Adoptivbarn Befolkningsförändringar bland barn Stor variation i antalet födda...43 Dödsfall bland barn...45 Flyttningar...46 Adoptioner Föräldrar och syskon Barn som bor hos båda sina föräldrar...54 Färre nu än förr bor med båda sina föräldrar...55 Alltfler har ensamstående förälder...55 De minsta barnen...56 Mamma eller pappa har en ny partner...57 I traditionella kärnfamiljer har föräldrarna längre utbildning...57 Vanligare i storstäder att barn har ensamstående förälder...58 Först sambor sedan gifta...59 En tiondel är ensambarn...59 Flytten hemifrån Separationer mellan föräldrar Alltfler har upplevt en separation...97 Ökande separationsfrekvenser under 1990-talet...98 Nyfödda...99 Äldre barn färre separationer...99 Barn till sambor separationer dubbelt så vanliga...99 Barn till lågutbildade också dubbelt så många separationer...99 Storstadsbarn är oftare med om separation Adoptivbarnens familjer håller Gemensam vårdnad efter separation Vem bor barnen med Geografiskt avstånd Barn vars föräldrar avlidit Boföräldrar och frånlevande föräldrar Tre procent av 17-åringar har förlorat en förälder Dödsfall mycket vanligare förr Boendet
2 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Fyra av fem barn har en mamma som förvärvsarbetar Småbarnsmammorna är ofta hemma från jobbet men barnens pappor är på jobbet Mammorna arbetar deltid papporna heltid Få mammor ser sig som hemarbetande Högutbildades barn har oftare förvärvsarbetande mammor och de har längre arbetsdagar men alla pappor jobbar oavsett utbildningsbakgrund Vanligare att barn i högutbildade familjer har en föräldraledig pappa Små skillnader mellan kommungrupper Ensamståendes barn har oftare förälder utan jobb Föräldraledighet Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Föräldraledighet utöver den lagstadgade Sammanfattning Barnomsorg Sociala skillnader minskar Längre dagar för ensamståendes barn Arbetslösas och föräldraledigas barn Varannan åring klarar sig själv Familjeekonomi ur olika perspektiv Från småbarn och till tonåring Mindre än rimlig ekonomisk standard Barn till ensamstående och till par med en förvärvsarbetande har det sämst Barn i välbeställda familjer En femtedel är bidrag Barnfamiljerna har fått det bättre men det gäller inte alla Föräldrarnas utbildning Barn i storstad har det sämre än barn i förort Barn med egna arbetsinkomster Kommuntabeller Bilagor 1. Antalet barn Tidpunkt på året Ålder Bedömning av uppgifternas säkerhet Familjebegreppet Begreppen Statistikkällorna Registret över barn och deras familjer Urvalsundersökningar Statistikkällorna, sammanfattning Olika inkomstbegrepp Disponibel inkomst Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Inkomststandard Median, P10 och P Gini-koefficient Barns arbetsinkomster
3 4. Utnyttjade surveyer genomförande och skattningsmetoder Arbetskraftsundersökningen (AKU) Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) Kommungrupper
4 Tabellförteckning 1. Barnfamiljerna Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.a Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Antal...15 Tabell 1.1.b Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Procent...16 Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med barn efter familjetyp och sammanboendeform Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent...18 Barnfamiljer i kommungrupper efter familjetyp Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent...19 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent...20 Tabell 1.5 b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent...21 Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp Medelantal barn efter kommungrupp Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter kommungrupper och sammanboendeform Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell Medelantal hemmaboende barn, andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent...24 Tabell 1.9 b Familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Antal Barnen i befolkningen Barn och ungdomar Tabell 2.1a Antal barn och ungdomar 0 21 år efter ålder och kön
5 Tabell 2.1 b Antal barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön och kommungrupp Tabell 2.2 Barn och ungdomar Antal...31 Svensk och utländsk bakgrund Tabell 2.3 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Antal...32 Tabell 2.3 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Antal... 3 Tabell 2.3 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Procent...3 Tabell 2.3 b forts Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Procent...35 Föräldrar från samma eller olika länder Tabell 2.4a Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Antal...36 Tabell 2.4a Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Antal...37 Tabell 2.4b...37 Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Procent...37 Från samma eller olika länder per kommungrupp Tabell 2.5 Samtliga barn och ungdomar 0 21 år i olika kommungrupper efter kön, ålder samt egen och biologiska föräldrars bakgrund, samma eller olika länder Antal och procent...38 Födelseland Tabell 2.6 Barn och ungdomar, 0 21 år, som är utrikes födda eller där en eller båda biologiska föräldrarna är födda utomlands, ej utlandsfödda adoptivbarn, efter kön och födelseland Antal...39 Tabell 2.7 Hemmaboende adoptivbarn 0 21 år efter kön, ålder och födelseland Antal Befolkningsförändringar bland barn 1999 Tabell 3.1 Födda efter ordningsnummer Tabell 3.2 Fars och mors ålder för förstfödda Antal barn...48 Tabell 3.3 Antal dödsfall bland barn Tabell 3.4 Spädbarnsdödlighet Tabell Dödlighet i åldrarna 1 17 år Tabell 3.6 Inrikes och utrikes flyttningar efter kön och ålder Antal och per 100 barn av medelfolkmängden... 50
6 Tabell 3.7 Kortväga och långväga flyttningar 1999 bland barn 0 21 år...51 Tabell 3.8 Barn i olika åldrar som invandrat Barn i olika åldrar som utvandrat 1999 Tabell 3.9 Barn som adopterats 1999 fördelade efter födelseland Föräldrar och syskon Föräldrars sammanboendeform Tabell 4.1 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...61 Tabell 4.1 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...62 Tabell 4.1 c Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...63 Tabell 4.1 d Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...64 Tabell 4.1 e åringar efter ålder, kön, kommungrupp föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...65 Tabell 4.1 f Barn och ungdomar 0 17 respektive 0 21 år efter kommungrupp och föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...66 Biologiska föräldrar och styvföräldrar Tabell 4.2 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...67 Tabell 4.2 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...68 Tabell 4.2 c...69 Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Antal...69 Biologiska föräldrar och styvföräldrar forts. Tabell 4.2 d...70 Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Procent...70 Tabell 4.2 e åringar efter kön, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående föräld, hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...71 Tabell 4.2 f Barn och ungdomar 0 17 år och 0 21 år efter kommungrup, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...72 Gemensam och enskild vårdnad...73 Tabell Gemensam och enskild vårdnad för barn 0 17 år efter ålder, kön och familjeställning Antal och procent.. 73
7 Ungdomars sammanboende och egna barn Tabell 4.42 Ungdomar, år efter kön, ålder, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent åringar efter kommungrupp och egen familj Tabell åringar efter kön, kommungrupp, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent...83 Barn i traditionella kärnfamiljer och andra familjer Tabell 4.6 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal och procent...84 Barn i traditionella kärnfamiljer och andra familjer Tabell 4.6 b Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal...85 Tabell 4.6 c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Procent...86 Familjetyp och föräldrars utbildningsnivå Tabell 4.7 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/ adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Antal Tabell 4.7 b...88 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Procent...88 Tabell 4.7 c...89 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Antal...89 Tabell 4.7 d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Procent Antal syskon och föräldrars sammanboende Tabell 4.8 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal...91 Tabell 4.8 b...92 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Procent...92 Antal syskon och föräldrars sammanboende forts. Tabell 4.8 c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal...93 Tabell 4.8 d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Procent...94 Inget, få eller många syskon Tabell 4.9 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal och procent...95
8 5. Separationer mellan föräldrar Föräldraseparationer 1999 Tabell 5.1 a Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, sammanboendeform. Antal och separationer per 100 barn.... Tabell 5.1 b Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp och sammanboendeform1999. Antal separationer per 100 barn Tabell 5.1 c Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, föräldrars utbildningsnivå och föräldrars sammanboendeform samt bland adoptivbarn efter föräldrars sammanboendeform Antal separationer per 100 barn Föräldraseparationer 1999 i ombildade och i traditionella kärnfamiljer Tabell 5.2 Föräldrars separationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, familjetyp och föräldrars sammanboendeform1999. Antal separationer per 100 barn Föräldraseparation under barndomen Tabell 5.3 Svenskfödda hemmaboende 17-åringar 1999 efter kön, kommungrupp, biologiska föräldrars utbildningsnivå samt separation mellan biologiska föräldrar från födelseåret. Antal och procent Födda under året Tabell 5.4 Födda 1999, som fanns i riket vid årets slut, efter familjesammansättning Antal och procent Gemensam och ensam vårdnad efter separation Tabell 5.5 Gemensam och ensam vårdnad i slutet av juni 2000 för gemensamma omyndiga barn till par som separerat 1999 efter barnets ålder och kön samt föräldrarnas tidigare sammanboendeform. Antal och procent Bor skild från en av föräldrarna Tabell 5.6 a Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Antal Tabell 5.6 b Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Procent Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar Tabell 5.7 a Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Antal Tabell 5.7 b Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Procent Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar forts. Tabell 5.7 c Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Antal Tabell 5.7 d Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Procent Tabell 5.7 e Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter kommungrupp och geografiskt medelavstånd i km från biologiska far respektive mor Växelvis boende Tabell 5.8 a Växelvis boende bland barn som ej bor med bägge sina ursprungliga föräldrar efter kön, ålder och socioekonomisk grupp Andel (%) som bor växelvis lika mycket med båda föräldrarna
9 Tabell 5.8 b Växelvis boende bland barn i fjärde skolåret som ej bor med bägge föräldrarna vårterminen Andel (%) som bor växelvis lika mycket med båda föräldrarna Tabell 5.8 c Växelvis boende bland barn med underhållsstöd efter kön och ålder oktober Antal och procent Tabell 5.8 d Växelvis boende bland barn med underhållsstöd efter kön och ålder januari 1998 t.o.m. oktober Antal och procent Barn vars föräldrar avlidit Föräldrar avlidit 1999 Tabell 6.1 Hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, föräldrars sammanboendeform 1998 efter om någon av de biologiska föräldrarna eller boföräldrarna avlidit Antal Biologiska föräldrar avlidit Tabell 6.2 Hemmaboende barn och ungdomar 0-21 år efter ålder och efter om biologiska föräldrar avlidit under barnets liv. Antal och procent Boendet Tabell 7.1 Barn efter den typ av hus som familjen bor i 1998/99. Procentandelar Tabell 7.2 Barn efter dels familjens tillgång till fritidshus, dels utrymmesstandard i permanentbostaden 1998/99. Procentandelar Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Mammas respektive pappas sysselsättning Tabell 8.1 a Barn i olika familjetyper fördelade efter mammans respektive pappans sysselsättning (100-tals personer) Tabell 8.1 b Barn fördelade efter mammans respektive pappans sysselsättning Procent Mammas och pappas sysselsättning kombinerad... Tabell 8.2 a Hemmaboende barn i åldrarna 1 5 år, 6 9 år och år med sammanboende föräldrar... efter föräldrarnas sysselsättning Antal barn Tabell 8.2 a Hemmaboende barn i åldrarna 1 5 år, 6 9 år och år med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas sysselsättning Procent Ensamståendes föräldrars sysselsättning Tabell 8.3 a Hemmaboende barn till ensamstående föräldrar fördelade efter mammas respektive pappas sysselsättning Antal barn Tabell 8.3 b Hemmaboende barn till ensamstående föräldrar fördelade efter mammas respektive pappas sysselsättning Procent Mammas och pappas utbildningsnivå och kombinerade sysselsättning... Tabell 8.4 Hemmaboende barn, 1 5 år, med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas utbildning och kombination av sysselsättning Antal barn och procent Mammas och pappas kombinerade sysselsättning i olika kommungrupper Tabell 8.5 Hemmaboende barn, 1 5 år, med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas kombination av sysselsättning i olika kommungrupper Antal barn och procent
10 Föräldraledighet Tabell 8.6 Uttagna dagar med föräldrapenning efter barnets ålder Barn vars föräldrar har tagit ut föräldrapenning Tabell 8.7 Uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning Barn vars föräldrar har tagit ut tillfällig föräldrapenning Tabell 8.8 Ersatta dagar för vård av barn Barnomsorg Tabell 9.1 Barn inskrivna i förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklass 15 oktober 1999 efter ålder. Antal barn och procent av samtliga barn Tabell 9.2 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Antal barn Tabell 9.3 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.4 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Antal barn Tabell 9.5 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.6 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Antal barn Tabell 9.7 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.8 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Antal barn Tabell 9.9 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.10 Barn i olika barnomsorgsformer efter föräldrarnas socioekonomiska grupp 1998/ Tabell 9.11 Konfidensintervall för skattningar av ULF av andel barn med olika barnomsorgsformer efter föräldrarnas socioekonomiska grupp 1998/99. Halvt 95-procentigt konfidensintervall Tabell 9.12 Elever i grundskolan, specialskolan och särskolan läsåret 1999/ Tabell 9.13 Elever i gymnasieskolan läsåret 1999/
11 10.Familjeekonomi ur olika perspektiv Tabell 10.1 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjens inkomststandard och andelen barn som tillhör familjer med låg och med hög ekonomisk standard Tabell 10.2 Barn i familjer med hemmaboende barn 0-21 år efter familjens disponibla inkomst per konsumtionsenhet och andelen barn som tillhör familjer med låga disponibla inkomster Tabell 10.3 Barn som tillhör familjer med och utan kontantmarginal och som tillhör familjer som har svårt att betala löpande utgifter för mat, hyra och räkningar. 1998/99. Procentandelar Tabell 10.4 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjestödets andel av den disponibla inkomsten Tabell 10.5 Barn 0 21 år som tillhör familjer som fått socialbidrag någon gång under Tabell 10.6 Barn med egna arbetsinkomster Procentandelar Tabell 10.7 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjens inkomststandard Tabell 10.8 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter andelen barn som tillhör familjer med låg ekonomisk standard Tabell 10.9 Barn i familjer med hemmaboende barn 0-21 år där föräldrarna är sammanboende med olika utbildning efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Tabell Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år i kommungrupper efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Kommuntabeller Familjesammansättning, utländsk bakgrund och separationer i län och kommuner 1999 Tabell 11.1 Genomsnittligt antal barn 0 21 år, antal 0 17-åringar med utländsk bakgrund och 0 17-åringar som bor med ursprungliga föräldrar, med styvföräldrar eller ensamstående samt separationer per 100 barn 0 17 år Inkomststandard m.m. i län och kommuner Tabell 11.2 Barn 0 17 år i familjer i län och kommuner efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard
12 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna år räknas med, blir antalet 1,2 miljoner. Antalet småbarnsfamiljer, familjer med hemmaboende barn upp till 5 år gamla, var Av barnfamiljerna utgörs drygt av sammanboende par med barn, och omkring av familjer med en ensam förälder. Ensamståendefamiljerna består i de allra flesta fall av mamma med barn. Det finns omkring familjer med en ensam pappa. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år Ensamstående far 4 % nen har det (se tabell 1.2). Bland ombildade familjer med barn upp till och med 18 år finns det familjer där enbart kvinnan har med sig eget barn, där enbart mannen har med sig eget barn. I familjer har båda med sig barn från ett tidigare förhållande. Familjetyp för familjer med hemmaboende barn 0 17 år Ensamstående far 4 % Ensamstående mor 20 % Ombildad familj 6 % Traditionell kärnfamilj 70 % Ensamstående mor 20 % Sambofamilj 21 % Familj med gifta föräldrar 55 % Källa: SCB register över barnfamiljer 1999 Källa: SCB register over barnfamiljer 1999 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn Så länge ett sambopar inte har gemensamma barn har de i vår redovisning inte kunnat identifieras som ett par och klassas därför som ensamstående 1). Därför blir antalet ensamstående lite för högt och antalet sambor med barn lite för lågt. De allra flesta familjer med sammanboende föräldrar är traditionella kärnfamiljer, med vilket menas att samtliga hemmaboende barn är föräldrarnas gemensamma. Under 1999 minskade antalet kärnfamiljer med omkring Antalet ombildade familjer var oförändrat. Med ombildad familj menas en familj där ett eller flera barn är enbart mannens eller enbart kvinnans. I ombildade familjer är det betydligt vanligare att det är kvinnan som har med sig ett barn från ett tidigare förhållande än att man- Familjetyp Traditionell kärnfamilj Familj med sammanboende föräldrar där alla hemmaboende barn är gemensamma (inkl adoptivbarn) Ombildad familj Familj med sammanboende föräldrar där ett eller flera barn är enbart mannens eller enbart kvinnans inklusive eventuella gemensamma barn Ensamståendefamilj Ensamstående kvinna eller man med hemmaboende barn 1) Se bilaga Familjebegreppet 1. Barnfamiljerna 13
13 Kommungrupp Det finns en variation mellan olika kommungrupper i andelen familjer som består av en ensam förälder. I gruppen storstäder (Stockholm,Göteborg,Malmö) är andelen en tredjedel, i grupperna industrikommuner och landsbygdskommuner bara en femtedel, (se tabell 1.1b). Bland familjer med sammanboende föräldrar finns det skillnader i andel med gifta föräldrar. Det är i glesbygdskommuner som det är vanligast att sammanboende föräldrar ej är gifta. Andel ensamstående i olika kommuntyper Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Föräldrars 1) utbildning och familjetyp Hög- och lågutbildade mammor och pappor till 0-17 åringar efter familjetyp Mammor, kortare utbildning Mammor, längre utbildning Pappor, kortare utbildning Pappor, längre utbildning Ensamstående Källa: SCB register over barnfamiljer 1999 Ombildad familj Traditionell kärnfamilj Kort gymnasial = 2 år eller mindre. Lång gymnasial = 3 år eller mer. Kort utbildning = Förgymnasial eller kort gymnasial. Lång utbildning = Lång gymnasial eller eftergymnasial. Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner procent Källa: SCB Register över barnfamiljer 1999 Utbildning Sammanboendeformen ser olika ut för personer med olika utbildningsnivå. Lågutbildade föräldrar är i större utsträckning ensamstående än högutbildade föräldrar, (se tabell 1,5a). Bland mödrar med enbart förgymnasial utbildning är det nästan en tredjedel, 32%, som är ensamstående. För mödrar med eftergymnasial utbildning är andelen bara 16%. För fäder är samma andelar 6 respektive 4%. Lågutbildade föräldrar har också ombildade familjer i större utsträckning än högutbildade. 10% av de mödrar som har förgymnasial utbildning har en ombildad familj, jämfört med 5% av mödrar med eftergymnasial utbildning. Antal barn Sammanboende föräldrar har fler barn än ensamstående, och ombildade familjer har fler barn än traditionella kärnfamiljer. Skillnaderna är små mellan olika kommungrupper, (se tabell 1.7). Tydliga skillnader finns dock när det gäller föräldrar med olika utbildningsnivå. Ju längre utbildning, desto färre barn, tycks vara den regel som gäller, (se tabell 1.8). I en familj med sammanboende föräldrar där båda har kort utbildning är medelantalet barn 0-17 år 1,97. När båda har lång utbildning är medelantalet 1,85. De flesta barnfamiljer har antingen ett eller två hemmaboende barn. Omkring familjer har 4 barn eller fler. Drygt familjer har 7 eller flera barn. Ensamstående föräldrar har oftast endast ett barn. Antal barn 0 17 år i olika familjetyper Ensamstående far Ensamstående mor Ombildade familjer 1 barn 2 barn 3 barn 4+ Traditionella kärnfamiljer ) Här ingår föräldrar med hemmaboende barn, dvs. enbart de som bor tillsammans med några barn Källa: SCB Register över barnfamiljer Barnfamiljerna
14 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.a Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Antal Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn 0 5 år år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 15
15 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.b Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Procent Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna
16 Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med barn efter familjetyp och sammanboendeform 1999 Antal och procent Antal familjer Procent Barnstatus Gift Sambo Samtliga Gift Sambo Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 21 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 17 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 17
17 Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent Gemensamma barn m.m. Antal familjer Procent Gifta Sambor Samtliga Gifta Sambor Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 17 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Uppgift saknas Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 21 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Uppgift saknas Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen = uppgift saknas Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna
18 Barnfamiljer i kommungrupper efter familjetyp Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent Kommungrupp Ensamstående- Traditionella Ombildade Summa Samtliga familjer kärnfamiljer familjer barnfamiljer Antal Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamiljer Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamiljer Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som enstamståendefamilj Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 19
19 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent Utbildnings- Totalt nivå Ensam- Gift Sambo Summa antal stående familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna
20 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent Utbildnings- Totalt nivå Ensam- Traditionell Ombildad Summa antal stående kärnfamilj familj familjer familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 21
21 Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp 1999 Sammanboendeform Familjer med barn 0 17 år Familjer med barn 0 21 år Familjetyp Medel- Antal Antal Medel- Antal Antal antal familjer barn antal familjer barn barn barn Ensamstående kvinnor 1, , Ensamstående män 1, , Sammanboende indelade i: Gifta familjer 1, , Sambofamiljer med 1, , gemensamma barn Sammanboende indelade i: Traditionella kärnfamiljer 1, , Ombildade familjer 2, , Samtliga barnfamiljer 1, , Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Medelantal barn efter kommungrupp Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter kommungrupper och sammanboendeform 1999 Kommungrupp Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Sammanboendeform Medelantal barn Andel med ett barn Medelantal barn Andel med ett barn Utbildningsnivå Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Sammanstående boende stående boende stående boende stående boende Storstäder 1,53 1,82 0,61 0,40 1,54 1,87 0,60 0,38 Förortskommuner 1,58 1,87 0,55 0,35 1,60 1,91 0,55 0,33 Större städer 1,54 1,90 0,59 0,35 1,56 1,94 0,58 0,34 Medelstora städer 1,56 1,92 0,58 0,35 1,58 1,96 0,57 0,33 Industrikommuner 1,59 1,93 0,57 0,34 1,60 1,97 0,56 0,33 Landsbygdskommuner 1,62 1,98 0,56 0,33 1,64 2,03 0,55 0,32 Glesbygdskommuner 1,56 1,98 0,58 0,34 1,58 2,03 0,58 0,32 Övriga större kommuner 1,57 1,93 0,57 0,34 1,59 1,97 0,56 0,33 Övriga mindre kommuner 1,58 1,96 0,57 0,33 1,60 2,00 0,56 0,32 Samtliga barnfamiljer 1,56 1,90 0,58 0,35 1,57 1,94 0,57 0,34 Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna
22 Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.8 Medelantal hemmaboende barn, andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå 1999 Sammanboendeform Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Utbildningsgrupp Medelantal Andel med Antal Medelantal Andel med Antal barn ett barn familjer barn ett barn familjer Ensamstående 1,55 0, ,57 0, Kortare utbildning 1,58 0, ,60 0, Längre utbildning 1,50 0, ,52 0, Sammanboende 1,90 0, ,94 0, Båda kortare utbildning 1,97 0, ,01 0, Båda längre utbildning 1,85 0, ,9 0, Mor kortare, far längre utb. 1,89 0, ,92 0, Mor längre, far kortare utb 1,83 0, ,88 0, Samtliga 1,82 0, ,85 0, Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Kort gymnasial=2 år eller mindre. Lång gymnasial=3 år eller mer. Kort utbildning = Förgymnasial eller kort gymnasial Lång utbildning = Lång gymnaslal eller eftergymnasial Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. 1. Barnfamiljerna 23
23 Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent Samman- Antal barn 0 5 år boendeform Familjetyp Samtliga Barnets ålder Summa familjer 0 5 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Antal barn 0 17 år Samtliga Summa familjer 0 17 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Antal barn 0 21 år Samtliga Summa familjer 0 21 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna
5. Separationer mellan föräldrar
. Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots
Läs mer5. Separationer mellan föräldrar
5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs meroch deras familjer 2001 Del 1: TABELLER
Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska
Läs mer8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet
8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet De flesta barn har i dag föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är dock vanligtvis mamma föräldraledig. Därefter arbetar pappa heltid
Läs mer3. Befolkningsförändringar bland barn 2004
Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs mer2 Mödrar och fäder. 13 I SCB Barn och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 registreras 85 000
2 Mödrar och fäder 17 I alla tider har kvinnor och män fungerat som föräldrar inte bara för egna barn utan också för andra barn som de tagit i sin vård. Går vi tillbaka till början av 1900- talet var det
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation
Läs meroch deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning
Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2002:2
Läs merBARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2
BARN och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska centralbyrån 2002 Demograhic reports 2001:4 Children and their Families 2000 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merDEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merBARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 4 : 3 BARN och deras familjer 2003 Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Statistiska
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merSeparation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 Om familjesammansättning, separation
Läs merBilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574
Bilaga till Socialförsäkringsrapport 28:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn
Läs merHögt barnafödande trots ekonomisk kris
Högt barnafödande trots ekonomisk kris SCB i Almedalen: Det går bra för Sverige Men finns det både vinnare och förlorare på en och samma gång Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Barnafödandet
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merSammanställning över nationell och internationell boendestatistik
SCB 1 Befolkningens Boende 2003 Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik Förord Statistiska centralbyrån samlar regelbundet in uppgifter om befolkningen och dess boendeförhållanden
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merPrognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2011 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merTid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen
Tid och hälsa Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Utvecklingen gällande jämställdhet det obetalda hem- och omsorgsarbetet Deltid Föräldraledighet Hem- och omsorgsarbete Hälsa
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn
Läs merStatistik om barn och unga. Bästa möjliga hälsa. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad 2016-03-23
Statistik om barn och unga Bästa möjliga hälsa 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa... 3 Andel barn med övervikt eller fetma... 4 Spädbarnsdödlighet...
Läs merKONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1
Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merFritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem
Fritidshem Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Placering i fritidshem I den här broschyren får du information om hur du ansöker om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merBarn- och familjestatistik
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merHur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?
Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag
Läs merUnga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg
Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg Värdet av att delta Olika typer av föräldrastöd har visat positiva resultat i förhållande till föräldraskap.
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merBarn som anhöriga: Hur går det i skolan?
Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1)
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merRegional utvecklingsstab
Regional utvecklingsstab Christian Skarman, Demografi Direkttelefon 044-13 32 51 Mobiltel 0705 19 32 51 Datum 2003-02-07 Befolkningsutvecklingen i Skåne under år 2002 Vid årsskiftet uppgick folkmängden
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007)
ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET Maria Nygren Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007) Barnen Barnen... 1 Materialets egenskaper barnen i tvillingmaterialet...
Läs merGävleborgs arbetsmarknad. Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27
Gävleborgs arbetsmarknad Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27 Inom vilka områden arbetar vi? Industri (tillverkning och utvinning) Vård och omsorg, sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster,
Läs merBarns och ungdomars flyttningar
Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merREGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg
REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning
Läs merArbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Läs merRegler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk
2015-10-19 Diarienummer UN 2015:170 Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Tillämpas från och med 1 november 2015 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Läs merArbetsmarknadsläget i Norrbottens län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län november månad 2014 Fått arbete 1 116 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet
Läs merHallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merArbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, januari månad 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) 3 736 kvinnor (10,7 %) 4 879 män (12,5
Läs merLandareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 28 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 28 Befolkningsförändring 1998 28 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merBland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.
Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merLandareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 42. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
214 Landareal: 5 kvkm Invånare per kvkm: 42 Folkmängd 31 december 213 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 213 Befolkningsförändring 23 213 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merwww.facebook.com/unglivsstil1
Jönköping Ung livsstil 2015 - en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening,
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor
Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och
Läs merFöräldrar och syskon
32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merVägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden?
Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström, SCB Therese Hedlund, SCB Almedalen 30 juni Statistikens betydelse och nytta för
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 10 oktober 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2014 8 476 (7,5 %) 3 790 kvinnor (7,1 %) 4 686 män (8,0 %)
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2016: 58 541 (7,2%) 25
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merFöräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen
Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas
Läs mer2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merVerksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Läs mer