Innehåll. 7. Boendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 7. Boendet... 125"

Transkript

1 Innehåll 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn Barnen i befolkningen Stora och små födelsekullar...27 Många har utländsk bakgrund...28 Många barn från krigshärjade länder...29 Adoptivbarn Befolkningsförändringar bland barn Stor variation i antalet födda...43 Dödsfall bland barn...45 Flyttningar...46 Adoptioner Föräldrar och syskon Barn som bor hos båda sina föräldrar...54 Färre nu än förr bor med båda sina föräldrar...55 Alltfler har ensamstående förälder...55 De minsta barnen...56 Mamma eller pappa har en ny partner...57 I traditionella kärnfamiljer har föräldrarna längre utbildning...57 Vanligare i storstäder att barn har ensamstående förälder...58 Först sambor sedan gifta...59 En tiondel är ensambarn...59 Flytten hemifrån Separationer mellan föräldrar Alltfler har upplevt en separation...97 Ökande separationsfrekvenser under 1990-talet...98 Nyfödda...99 Äldre barn färre separationer...99 Barn till sambor separationer dubbelt så vanliga...99 Barn till lågutbildade också dubbelt så många separationer...99 Storstadsbarn är oftare med om separation Adoptivbarnens familjer håller Gemensam vårdnad efter separation Vem bor barnen med Geografiskt avstånd Barn vars föräldrar avlidit Boföräldrar och frånlevande föräldrar Tre procent av 17-åringar har förlorat en förälder Dödsfall mycket vanligare förr Boendet

2 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Fyra av fem barn har en mamma som förvärvsarbetar Småbarnsmammorna är ofta hemma från jobbet men barnens pappor är på jobbet Mammorna arbetar deltid papporna heltid Få mammor ser sig som hemarbetande Högutbildades barn har oftare förvärvsarbetande mammor och de har längre arbetsdagar men alla pappor jobbar oavsett utbildningsbakgrund Vanligare att barn i högutbildade familjer har en föräldraledig pappa Små skillnader mellan kommungrupper Ensamståendes barn har oftare förälder utan jobb Föräldraledighet Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Föräldraledighet utöver den lagstadgade Sammanfattning Barnomsorg Sociala skillnader minskar Längre dagar för ensamståendes barn Arbetslösas och föräldraledigas barn Varannan åring klarar sig själv Familjeekonomi ur olika perspektiv Från småbarn och till tonåring Mindre än rimlig ekonomisk standard Barn till ensamstående och till par med en förvärvsarbetande har det sämst Barn i välbeställda familjer En femtedel är bidrag Barnfamiljerna har fått det bättre men det gäller inte alla Föräldrarnas utbildning Barn i storstad har det sämre än barn i förort Barn med egna arbetsinkomster Kommuntabeller Bilagor 1. Antalet barn Tidpunkt på året Ålder Bedömning av uppgifternas säkerhet Familjebegreppet Begreppen Statistikkällorna Registret över barn och deras familjer Urvalsundersökningar Statistikkällorna, sammanfattning Olika inkomstbegrepp Disponibel inkomst Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Inkomststandard Median, P10 och P Gini-koefficient Barns arbetsinkomster

3 4. Utnyttjade surveyer genomförande och skattningsmetoder Arbetskraftsundersökningen (AKU) Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) Kommungrupper

4 Tabellförteckning 1. Barnfamiljerna Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.a Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Antal...15 Tabell 1.1.b Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Procent...16 Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med barn efter familjetyp och sammanboendeform Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent...18 Barnfamiljer i kommungrupper efter familjetyp Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent...19 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent...20 Tabell 1.5 b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent...21 Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp Medelantal barn efter kommungrupp Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter kommungrupper och sammanboendeform Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell Medelantal hemmaboende barn, andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent...24 Tabell 1.9 b Familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Antal Barnen i befolkningen Barn och ungdomar Tabell 2.1a Antal barn och ungdomar 0 21 år efter ålder och kön

5 Tabell 2.1 b Antal barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön och kommungrupp Tabell 2.2 Barn och ungdomar Antal...31 Svensk och utländsk bakgrund Tabell 2.3 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Antal...32 Tabell 2.3 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Antal... 3 Tabell 2.3 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Procent...3 Tabell 2.3 b forts Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Procent...35 Föräldrar från samma eller olika länder Tabell 2.4a Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Antal...36 Tabell 2.4a Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Antal...37 Tabell 2.4b...37 Barn och ungdomar 0 21 år efter eget och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kön och ålder Procent...37 Från samma eller olika länder per kommungrupp Tabell 2.5 Samtliga barn och ungdomar 0 21 år i olika kommungrupper efter kön, ålder samt egen och biologiska föräldrars bakgrund, samma eller olika länder Antal och procent...38 Födelseland Tabell 2.6 Barn och ungdomar, 0 21 år, som är utrikes födda eller där en eller båda biologiska föräldrarna är födda utomlands, ej utlandsfödda adoptivbarn, efter kön och födelseland Antal...39 Tabell 2.7 Hemmaboende adoptivbarn 0 21 år efter kön, ålder och födelseland Antal Befolkningsförändringar bland barn 1999 Tabell 3.1 Födda efter ordningsnummer Tabell 3.2 Fars och mors ålder för förstfödda Antal barn...48 Tabell 3.3 Antal dödsfall bland barn Tabell 3.4 Spädbarnsdödlighet Tabell Dödlighet i åldrarna 1 17 år Tabell 3.6 Inrikes och utrikes flyttningar efter kön och ålder Antal och per 100 barn av medelfolkmängden... 50

6 Tabell 3.7 Kortväga och långväga flyttningar 1999 bland barn 0 21 år...51 Tabell 3.8 Barn i olika åldrar som invandrat Barn i olika åldrar som utvandrat 1999 Tabell 3.9 Barn som adopterats 1999 fördelade efter födelseland Föräldrar och syskon Föräldrars sammanboendeform Tabell 4.1 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...61 Tabell 4.1 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...62 Tabell 4.1 c Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...63 Tabell 4.1 d Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...64 Tabell 4.1 e åringar efter ålder, kön, kommungrupp föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...65 Tabell 4.1 f Barn och ungdomar 0 17 respektive 0 21 år efter kommungrupp och föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...66 Biologiska föräldrar och styvföräldrar Tabell 4.2 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal...67 Tabell 4.2 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent...68 Tabell 4.2 c...69 Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Antal...69 Biologiska föräldrar och styvföräldrar forts. Tabell 4.2 d...70 Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Procent...70 Tabell 4.2 e åringar efter kön, kommungrupp, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående föräld, hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...71 Tabell 4.2 f Barn och ungdomar 0 17 år och 0 21 år efter kommungrup, efter biologiska/adoptiv föräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent...72 Gemensam och enskild vårdnad...73 Tabell Gemensam och enskild vårdnad för barn 0 17 år efter ålder, kön och familjeställning Antal och procent.. 73

7 Ungdomars sammanboende och egna barn Tabell 4.42 Ungdomar, år efter kön, ålder, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent åringar efter kommungrupp och egen familj Tabell åringar efter kön, kommungrupp, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent...83 Barn i traditionella kärnfamiljer och andra familjer Tabell 4.6 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal och procent...84 Barn i traditionella kärnfamiljer och andra familjer Tabell 4.6 b Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal...85 Tabell 4.6 c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Procent...86 Familjetyp och föräldrars utbildningsnivå Tabell 4.7 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/ adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Antal Tabell 4.7 b...88 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Procent...88 Tabell 4.7 c...89 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Antal...89 Tabell 4.7 d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adopitivförälder, i olika familjetyper, efter kön och ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Procent Antal syskon och föräldrars sammanboende Tabell 4.8 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal...91 Tabell 4.8 b...92 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Procent...92 Antal syskon och föräldrars sammanboende forts. Tabell 4.8 c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal...93 Tabell 4.8 d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Procent...94 Inget, få eller många syskon Tabell 4.9 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal och procent...95

8 5. Separationer mellan föräldrar Föräldraseparationer 1999 Tabell 5.1 a Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, sammanboendeform. Antal och separationer per 100 barn.... Tabell 5.1 b Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp och sammanboendeform1999. Antal separationer per 100 barn Tabell 5.1 c Föräldraseparationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, föräldrars utbildningsnivå och föräldrars sammanboendeform samt bland adoptivbarn efter föräldrars sammanboendeform Antal separationer per 100 barn Föräldraseparationer 1999 i ombildade och i traditionella kärnfamiljer Tabell 5.2 Föräldrars separationer bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, familjetyp och föräldrars sammanboendeform1999. Antal separationer per 100 barn Föräldraseparation under barndomen Tabell 5.3 Svenskfödda hemmaboende 17-åringar 1999 efter kön, kommungrupp, biologiska föräldrars utbildningsnivå samt separation mellan biologiska föräldrar från födelseåret. Antal och procent Födda under året Tabell 5.4 Födda 1999, som fanns i riket vid årets slut, efter familjesammansättning Antal och procent Gemensam och ensam vårdnad efter separation Tabell 5.5 Gemensam och ensam vårdnad i slutet av juni 2000 för gemensamma omyndiga barn till par som separerat 1999 efter barnets ålder och kön samt föräldrarnas tidigare sammanboendeform. Antal och procent Bor skild från en av föräldrarna Tabell 5.6 a Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Antal Tabell 5.6 b Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Procent Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar Tabell 5.7 a Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Antal Tabell 5.7 b Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Procent Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar forts. Tabell 5.7 c Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Antal Tabell 5.7 d Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologiska far respektive mor Procent Tabell 5.7 e Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter kommungrupp och geografiskt medelavstånd i km från biologiska far respektive mor Växelvis boende Tabell 5.8 a Växelvis boende bland barn som ej bor med bägge sina ursprungliga föräldrar efter kön, ålder och socioekonomisk grupp Andel (%) som bor växelvis lika mycket med båda föräldrarna

9 Tabell 5.8 b Växelvis boende bland barn i fjärde skolåret som ej bor med bägge föräldrarna vårterminen Andel (%) som bor växelvis lika mycket med båda föräldrarna Tabell 5.8 c Växelvis boende bland barn med underhållsstöd efter kön och ålder oktober Antal och procent Tabell 5.8 d Växelvis boende bland barn med underhållsstöd efter kön och ålder januari 1998 t.o.m. oktober Antal och procent Barn vars föräldrar avlidit Föräldrar avlidit 1999 Tabell 6.1 Hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, föräldrars sammanboendeform 1998 efter om någon av de biologiska föräldrarna eller boföräldrarna avlidit Antal Biologiska föräldrar avlidit Tabell 6.2 Hemmaboende barn och ungdomar 0-21 år efter ålder och efter om biologiska föräldrar avlidit under barnets liv. Antal och procent Boendet Tabell 7.1 Barn efter den typ av hus som familjen bor i 1998/99. Procentandelar Tabell 7.2 Barn efter dels familjens tillgång till fritidshus, dels utrymmesstandard i permanentbostaden 1998/99. Procentandelar Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Mammas respektive pappas sysselsättning Tabell 8.1 a Barn i olika familjetyper fördelade efter mammans respektive pappans sysselsättning (100-tals personer) Tabell 8.1 b Barn fördelade efter mammans respektive pappans sysselsättning Procent Mammas och pappas sysselsättning kombinerad... Tabell 8.2 a Hemmaboende barn i åldrarna 1 5 år, 6 9 år och år med sammanboende föräldrar... efter föräldrarnas sysselsättning Antal barn Tabell 8.2 a Hemmaboende barn i åldrarna 1 5 år, 6 9 år och år med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas sysselsättning Procent Ensamståendes föräldrars sysselsättning Tabell 8.3 a Hemmaboende barn till ensamstående föräldrar fördelade efter mammas respektive pappas sysselsättning Antal barn Tabell 8.3 b Hemmaboende barn till ensamstående föräldrar fördelade efter mammas respektive pappas sysselsättning Procent Mammas och pappas utbildningsnivå och kombinerade sysselsättning... Tabell 8.4 Hemmaboende barn, 1 5 år, med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas utbildning och kombination av sysselsättning Antal barn och procent Mammas och pappas kombinerade sysselsättning i olika kommungrupper Tabell 8.5 Hemmaboende barn, 1 5 år, med sammanboende föräldrar efter föräldrarnas kombination av sysselsättning i olika kommungrupper Antal barn och procent

10 Föräldraledighet Tabell 8.6 Uttagna dagar med föräldrapenning efter barnets ålder Barn vars föräldrar har tagit ut föräldrapenning Tabell 8.7 Uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning Barn vars föräldrar har tagit ut tillfällig föräldrapenning Tabell 8.8 Ersatta dagar för vård av barn Barnomsorg Tabell 9.1 Barn inskrivna i förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklass 15 oktober 1999 efter ålder. Antal barn och procent av samtliga barn Tabell 9.2 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Antal barn Tabell 9.3 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.4 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Antal barn Tabell 9.5 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.6 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Antal barn Tabell 9.7 Barn 1 5 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.8 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Antal barn Tabell 9.9 Barn 6 12 år i olika barnomsorgsformer efter kön, ålder, föräldrarnas sammanboendeform, sysselsättning och utbildning samt kommungrupp Tidsmässig omfattning. Andel av samtliga barn, procent Tabell 9.10 Barn i olika barnomsorgsformer efter föräldrarnas socioekonomiska grupp 1998/ Tabell 9.11 Konfidensintervall för skattningar av ULF av andel barn med olika barnomsorgsformer efter föräldrarnas socioekonomiska grupp 1998/99. Halvt 95-procentigt konfidensintervall Tabell 9.12 Elever i grundskolan, specialskolan och särskolan läsåret 1999/ Tabell 9.13 Elever i gymnasieskolan läsåret 1999/

11 10.Familjeekonomi ur olika perspektiv Tabell 10.1 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjens inkomststandard och andelen barn som tillhör familjer med låg och med hög ekonomisk standard Tabell 10.2 Barn i familjer med hemmaboende barn 0-21 år efter familjens disponibla inkomst per konsumtionsenhet och andelen barn som tillhör familjer med låga disponibla inkomster Tabell 10.3 Barn som tillhör familjer med och utan kontantmarginal och som tillhör familjer som har svårt att betala löpande utgifter för mat, hyra och räkningar. 1998/99. Procentandelar Tabell 10.4 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjestödets andel av den disponibla inkomsten Tabell 10.5 Barn 0 21 år som tillhör familjer som fått socialbidrag någon gång under Tabell 10.6 Barn med egna arbetsinkomster Procentandelar Tabell 10.7 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter familjens inkomststandard Tabell 10.8 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter andelen barn som tillhör familjer med låg ekonomisk standard Tabell 10.9 Barn i familjer med hemmaboende barn 0-21 år där föräldrarna är sammanboende med olika utbildning efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Tabell Barn i familjer med hemmaboende barn 0 21 år i kommungrupper efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Kommuntabeller Familjesammansättning, utländsk bakgrund och separationer i län och kommuner 1999 Tabell 11.1 Genomsnittligt antal barn 0 21 år, antal 0 17-åringar med utländsk bakgrund och 0 17-åringar som bor med ursprungliga föräldrar, med styvföräldrar eller ensamstående samt separationer per 100 barn 0 17 år Inkomststandard m.m. i län och kommuner Tabell 11.2 Barn 0 17 år i familjer i län och kommuner efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard

12 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna år räknas med, blir antalet 1,2 miljoner. Antalet småbarnsfamiljer, familjer med hemmaboende barn upp till 5 år gamla, var Av barnfamiljerna utgörs drygt av sammanboende par med barn, och omkring av familjer med en ensam förälder. Ensamståendefamiljerna består i de allra flesta fall av mamma med barn. Det finns omkring familjer med en ensam pappa. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år Ensamstående far 4 % nen har det (se tabell 1.2). Bland ombildade familjer med barn upp till och med 18 år finns det familjer där enbart kvinnan har med sig eget barn, där enbart mannen har med sig eget barn. I familjer har båda med sig barn från ett tidigare förhållande. Familjetyp för familjer med hemmaboende barn 0 17 år Ensamstående far 4 % Ensamstående mor 20 % Ombildad familj 6 % Traditionell kärnfamilj 70 % Ensamstående mor 20 % Sambofamilj 21 % Familj med gifta föräldrar 55 % Källa: SCB register över barnfamiljer 1999 Källa: SCB register over barnfamiljer 1999 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn Så länge ett sambopar inte har gemensamma barn har de i vår redovisning inte kunnat identifieras som ett par och klassas därför som ensamstående 1). Därför blir antalet ensamstående lite för högt och antalet sambor med barn lite för lågt. De allra flesta familjer med sammanboende föräldrar är traditionella kärnfamiljer, med vilket menas att samtliga hemmaboende barn är föräldrarnas gemensamma. Under 1999 minskade antalet kärnfamiljer med omkring Antalet ombildade familjer var oförändrat. Med ombildad familj menas en familj där ett eller flera barn är enbart mannens eller enbart kvinnans. I ombildade familjer är det betydligt vanligare att det är kvinnan som har med sig ett barn från ett tidigare förhållande än att man- Familjetyp Traditionell kärnfamilj Familj med sammanboende föräldrar där alla hemmaboende barn är gemensamma (inkl adoptivbarn) Ombildad familj Familj med sammanboende föräldrar där ett eller flera barn är enbart mannens eller enbart kvinnans inklusive eventuella gemensamma barn Ensamståendefamilj Ensamstående kvinna eller man med hemmaboende barn 1) Se bilaga Familjebegreppet 1. Barnfamiljerna 13

13 Kommungrupp Det finns en variation mellan olika kommungrupper i andelen familjer som består av en ensam förälder. I gruppen storstäder (Stockholm,Göteborg,Malmö) är andelen en tredjedel, i grupperna industrikommuner och landsbygdskommuner bara en femtedel, (se tabell 1.1b). Bland familjer med sammanboende föräldrar finns det skillnader i andel med gifta föräldrar. Det är i glesbygdskommuner som det är vanligast att sammanboende föräldrar ej är gifta. Andel ensamstående i olika kommuntyper Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Föräldrars 1) utbildning och familjetyp Hög- och lågutbildade mammor och pappor till 0-17 åringar efter familjetyp Mammor, kortare utbildning Mammor, längre utbildning Pappor, kortare utbildning Pappor, längre utbildning Ensamstående Källa: SCB register over barnfamiljer 1999 Ombildad familj Traditionell kärnfamilj Kort gymnasial = 2 år eller mindre. Lång gymnasial = 3 år eller mer. Kort utbildning = Förgymnasial eller kort gymnasial. Lång utbildning = Lång gymnasial eller eftergymnasial. Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner procent Källa: SCB Register över barnfamiljer 1999 Utbildning Sammanboendeformen ser olika ut för personer med olika utbildningsnivå. Lågutbildade föräldrar är i större utsträckning ensamstående än högutbildade föräldrar, (se tabell 1,5a). Bland mödrar med enbart förgymnasial utbildning är det nästan en tredjedel, 32%, som är ensamstående. För mödrar med eftergymnasial utbildning är andelen bara 16%. För fäder är samma andelar 6 respektive 4%. Lågutbildade föräldrar har också ombildade familjer i större utsträckning än högutbildade. 10% av de mödrar som har förgymnasial utbildning har en ombildad familj, jämfört med 5% av mödrar med eftergymnasial utbildning. Antal barn Sammanboende föräldrar har fler barn än ensamstående, och ombildade familjer har fler barn än traditionella kärnfamiljer. Skillnaderna är små mellan olika kommungrupper, (se tabell 1.7). Tydliga skillnader finns dock när det gäller föräldrar med olika utbildningsnivå. Ju längre utbildning, desto färre barn, tycks vara den regel som gäller, (se tabell 1.8). I en familj med sammanboende föräldrar där båda har kort utbildning är medelantalet barn 0-17 år 1,97. När båda har lång utbildning är medelantalet 1,85. De flesta barnfamiljer har antingen ett eller två hemmaboende barn. Omkring familjer har 4 barn eller fler. Drygt familjer har 7 eller flera barn. Ensamstående föräldrar har oftast endast ett barn. Antal barn 0 17 år i olika familjetyper Ensamstående far Ensamstående mor Ombildade familjer 1 barn 2 barn 3 barn 4+ Traditionella kärnfamiljer ) Här ingår föräldrar med hemmaboende barn, dvs. enbart de som bor tillsammans med några barn Källa: SCB Register över barnfamiljer Barnfamiljerna

14 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.a Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Antal Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn 0 5 år år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 15

15 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1.b Barnfamiljer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter kommungrupp och sammanboendeform Procent Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

16 Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med barn efter familjetyp och sammanboendeform 1999 Antal och procent Antal familjer Procent Barnstatus Gift Sambo Samtliga Gift Sambo Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 21 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 17 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 17

17 Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent Gemensamma barn m.m. Antal familjer Procent Gifta Sambor Samtliga Gifta Sambor Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 17 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Uppgift saknas Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 21 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Uppgift saknas Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen = uppgift saknas Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

18 Barnfamiljer i kommungrupper efter familjetyp Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent Kommungrupp Ensamstående- Traditionella Ombildade Summa Samtliga familjer kärnfamiljer familjer barnfamiljer Antal Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamiljer Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamiljer Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som enstamståendefamilj Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 19

19 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent Utbildnings- Totalt nivå Ensam- Gift Sambo Summa antal stående familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

20 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5 b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent Utbildnings- Totalt nivå Ensam- Traditionell Ombildad Summa antal stående kärnfamilj familj familjer familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Kort gymnasial Lång gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 21

21 Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp 1999 Sammanboendeform Familjer med barn 0 17 år Familjer med barn 0 21 år Familjetyp Medel- Antal Antal Medel- Antal Antal antal familjer barn antal familjer barn barn barn Ensamstående kvinnor 1, , Ensamstående män 1, , Sammanboende indelade i: Gifta familjer 1, , Sambofamiljer med 1, , gemensamma barn Sammanboende indelade i: Traditionella kärnfamiljer 1, , Ombildade familjer 2, , Samtliga barnfamiljer 1, , Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Medelantal barn efter kommungrupp Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter kommungrupper och sammanboendeform 1999 Kommungrupp Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Sammanboendeform Medelantal barn Andel med ett barn Medelantal barn Andel med ett barn Utbildningsnivå Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Sammanstående boende stående boende stående boende stående boende Storstäder 1,53 1,82 0,61 0,40 1,54 1,87 0,60 0,38 Förortskommuner 1,58 1,87 0,55 0,35 1,60 1,91 0,55 0,33 Större städer 1,54 1,90 0,59 0,35 1,56 1,94 0,58 0,34 Medelstora städer 1,56 1,92 0,58 0,35 1,58 1,96 0,57 0,33 Industrikommuner 1,59 1,93 0,57 0,34 1,60 1,97 0,56 0,33 Landsbygdskommuner 1,62 1,98 0,56 0,33 1,64 2,03 0,55 0,32 Glesbygdskommuner 1,56 1,98 0,58 0,34 1,58 2,03 0,58 0,32 Övriga större kommuner 1,57 1,93 0,57 0,34 1,59 1,97 0,56 0,33 Övriga mindre kommuner 1,58 1,96 0,57 0,33 1,60 2,00 0,56 0,32 Samtliga barnfamiljer 1,56 1,90 0,58 0,35 1,57 1,94 0,57 0,34 Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

22 Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.8 Medelantal hemmaboende barn, andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå 1999 Sammanboendeform Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Utbildningsgrupp Medelantal Andel med Antal Medelantal Andel med Antal barn ett barn familjer barn ett barn familjer Ensamstående 1,55 0, ,57 0, Kortare utbildning 1,58 0, ,60 0, Längre utbildning 1,50 0, ,52 0, Sammanboende 1,90 0, ,94 0, Båda kortare utbildning 1,97 0, ,01 0, Båda längre utbildning 1,85 0, ,9 0, Mor kortare, far längre utb. 1,89 0, ,92 0, Mor längre, far kortare utb 1,83 0, ,88 0, Samtliga 1,82 0, ,85 0, Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Kort gymnasial=2 år eller mindre. Lång gymnasial=3 år eller mer. Kort utbildning = Förgymnasial eller kort gymnasial Lång utbildning = Lång gymnaslal eller eftergymnasial Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. 1. Barnfamiljerna 23

23 Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent Samman- Antal barn 0 5 år boendeform Familjetyp Samtliga Barnets ålder Summa familjer 0 5 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Antal barn 0 17 år Samtliga Summa familjer 0 17 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Antal barn 0 21 år Samtliga Summa familjer 0 21 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Källa: SCB. Register över barnfamiljer Bearbetning av Registret över totalbefolkningen Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar . Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar 5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

1. Barnfamiljerna. Familjetyp 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21

Läs mer

och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER

och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska

Läs mer

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet 8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet De flesta barn har i dag föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är dock vanligtvis mamma föräldraledig. Därefter arbetar pappa heltid

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

2 Mödrar och fäder. 13 I SCB Barn och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 registreras 85 000

2 Mödrar och fäder. 13 I SCB Barn och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 registreras 85 000 2 Mödrar och fäder 17 I alla tider har kvinnor och män fungerat som föräldrar inte bara för egna barn utan också för andra barn som de tagit i sin vård. Går vi tillbaka till början av 1900- talet var det

Läs mer

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation

Läs mer

och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning

och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2002:2

Läs mer

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2 BARN och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska centralbyrån 2002 Demograhic reports 2001:4 Children and their Families 2000 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003 1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

BARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning

BARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 4 : 3 BARN och deras familjer 2003 Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Statistiska

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 Om familjesammansättning, separation

Läs mer

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Bilaga till Socialförsäkringsrapport 28:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Högt barnafödande trots ekonomisk kris

Högt barnafödande trots ekonomisk kris Högt barnafödande trots ekonomisk kris SCB i Almedalen: Det går bra för Sverige Men finns det både vinnare och förlorare på en och samma gång Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Barnafödandet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik

Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik SCB 1 Befolkningens Boende 2003 Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik Förord Statistiska centralbyrån samlar regelbundet in uppgifter om befolkningen och dess boendeförhållanden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det

Läs mer

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet 14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2011 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen Tid och hälsa Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Utvecklingen gällande jämställdhet det obetalda hem- och omsorgsarbetet Deltid Föräldraledighet Hem- och omsorgsarbete Hälsa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Statistik om barn och unga. Bästa möjliga hälsa. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad 2016-03-23

Statistik om barn och unga. Bästa möjliga hälsa. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad 2016-03-23 Statistik om barn och unga Bästa möjliga hälsa 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa... 3 Andel barn med övervikt eller fetma... 4 Spädbarnsdödlighet...

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.

Läs mer

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Fritidshem Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Placering i fritidshem I den här broschyren får du information om hur du ansöker om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag

Läs mer

Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg

Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg Värdet av att delta Olika typer av föräldrastöd har visat positiva resultat i förhållande till föräldraskap.

Läs mer

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett

Läs mer

Regional utvecklingsstab

Regional utvecklingsstab Regional utvecklingsstab Christian Skarman, Demografi Direkttelefon 044-13 32 51 Mobiltel 0705 19 32 51 Datum 2003-02-07 Befolkningsutvecklingen i Skåne under år 2002 Vid årsskiftet uppgick folkmängden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007)

ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007) ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET Maria Nygren Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007) Barnen Barnen... 1 Materialets egenskaper barnen i tvillingmaterialet...

Läs mer

Gävleborgs arbetsmarknad. Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27

Gävleborgs arbetsmarknad. Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27 Gävleborgs arbetsmarknad Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27 Inom vilka områden arbetar vi? Industri (tillverkning och utvinning) Vård och omsorg, sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster,

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Arbetsmarknadsläget januari 2014 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt

Läs mer

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form

Läs mer

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk 2015-10-19 Diarienummer UN 2015:170 Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Tillämpas från och med 1 november 2015 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län november månad 2014 Fått arbete 1 116 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, januari månad 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) 3 736 kvinnor (10,7 %) 4 879 män (12,5

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 28 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 28 Befolkningsförändring 1998 28 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6. Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 42. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 42. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 214 Landareal: 5 kvkm Invånare per kvkm: 42 Folkmängd 31 december 213 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 213 Befolkningsförändring 23 213 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

www.facebook.com/unglivsstil1

www.facebook.com/unglivsstil1 Jönköping Ung livsstil 2015 - en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening,

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och

Läs mer

Föräldrar och syskon

Föräldrar och syskon 32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.

Läs mer

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd

Läs mer

Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden?

Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden? Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström, SCB Therese Hedlund, SCB Almedalen 30 juni Statistikens betydelse och nytta för

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 10 oktober 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2014 8 476 (7,5 %) 3 790 kvinnor (7,1 %) 4 686 män (8,0 %)

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2016: 58 541 (7,2%) 25

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda

Läs mer

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas

Läs mer

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från

Läs mer

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg 9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått

Läs mer

Verksamhetsrapport 2010:01

Verksamhetsrapport 2010:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2

Läs mer