och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER"

Transkript

1 Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.1

2 Andra publikationer om barn Utgivet av Barnombudsmannen och SCB Upp till 18 Fakta om barn och ungdom Barnombudsmannen och SCB 1995 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom Barnombudsmannen och SCB 1998 Barns vardag tioåringar om skolan och fritiden Barnombudsmannen och SCB 1998 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom Barnombudsmannen och SCB 2001 Demografiska rapporter Föräldars förvärvsliv och barns livsvillkor SCB Demografiska rapporter 1993:1 Fakta om den svenska familjen SCB Demografiska rapporter 1994:2 Barn och aga SCB Demografiska rapporter 1996:1.1 Spanking and other forms of Psycical Punishment SCB Demografiska rapporter 1996:1.1 Barn och deras familjer 1998 SCB Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1999 SCB Demografiska rapporter 2000:2 Barnens del av kakan SCB Demografiska rapporter 2002:1 Barn och deras familjer 2000 SCB Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska meddelanden Barnens familjeförhållanden år 1985 SCB Be 13 SM 9201 Barnens familjeförhållanden år 1990 SCB Be 13 SM 9401 Rapporter i serien Levnadsförhållanden Om barns villkor (1977) SCB Rapport nr 21 i serien Levnadsförhållanden Barns levnadsvillkor (84-85) SCB Rapport nr 62 i serien Levnadsförhållanden Familj i förändring (84-85) SCB Rapport nr 71 i serien Levnadsförhållanden Barn och deras familjer ( ) SCB Rapport nr 89 i serien Levnadsförhållanden

3 BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER Demografiska rapporter 2003:1 Statistiska centralbyrån 2003

4 Demograhic reports 2003:1 Children and their Families 2001 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box , Stockholm tfn Förfrågningar Tobias Engberg tfn: Inquiries fax: e-post: tobias.engberg@scb.se Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB Barn och deras familjer copyright 2003 Statistiska centralbyrån Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, utan medgivande från Statistiska centralbyrån ISSN ISBN Printed in Sweden, SCB-tryck, Örebro

5 Förord Härmed presenteras fjärde årgången av den årliga statistiken om barn och deras familjer. Statistiken handlar om barn i åldrarna 0-17 år, och har tagits fram på uppdrag av Socialdepartementet. Ett antal totalregister och surveyer på SCB har utgjort underlag. Även uppgifter från Riksförsäkringsverket och från Skolverket har utnyttjats. Den framtagna statistiken avser huvudsakligen riket som helhet men viss redovisning ges även för kommuner och län. I Barn och deras familjer 2001, del 2 ges beskrivande texter och diagram från den statistik som presenteras här. Senare kommer en rapport om föräldrars tid för sina barn att utges. Den utgör en fördjupning inom den årliga statistiken om barn och deras familjer. Rapporten har sammanställts av Tobias Engberg (redaktör), Marie Berlin, Karin Lundström, Elisabeth Landgren Möller, Annica Wallerå och Carita Wesslin. Hans Lundström och Åke Nilsson har tagit fram tabeller från SCB:s befolkningsstatistik. Karin Lundström har tagit fram det register över barn och familjer som varit en av de huvudsakliga datakällorna. Registret utgör en bearbetning av Registret över totalbefolkningen (RTB). Ingrid Sjöberg har tagit fram tabeller från ULF, undersökningen om levnadsförhållanden. Björn Richard har ansvarat för rapportens layout. Statistiska centralbyrån i februari 2003 Svante Öberg Torbjörn Israelsson Foreword This is the fourth volume of the annual statistics on children and their families. The statistics were commissioned by the Ministry of Health and Social Affairs and comprise children in the ages These statistics are based on various registers and surveys at Statistics Sweden. The National Social Insurance Board and the National Agency for Education also provided data presented in this report. The statistics refer primarily to Sweden at the national level, but some results referring to the municipal and regional levels are also presented. The report has been compiled by Tobias Engberg (editor), Marie Berlin, Karin Lundström, Elisabeth Landgren Möller, Annica Wallerå and Carita Wesslin. Hans Lundström and Åke Nilsson produced the tables from the population register at Statistics Sweden. Karin Lundström produced the register on children and families, which was one of the main data sources. The source of this register is the Total Population Register (TPR). Ingrid Sjöberg produced the tables from ULF, the Survey on living conditions. Björn Richard produced the layout. Statistics Sweden, February 2003 Svante Öberg Torbjörn Israelsson

6 Innehåll Förord... 3 Foreword Barnfamiljerna Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1a Barnfamiljer med hemmaboende barn i olika åldrar efter sammanboendeform Antal Tabell 1.1b Barnfamiljer med hemmaboende barn i olika åldrar efter sammanboendeform Procent Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med hemmaboende barn efter familjetyp och sammanboendeform Antal och procent Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent Medelantal barn Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent Tabell 1.5b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer eller kommungrupp och sammanboendeform Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.8 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå och hemmaboendeform Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent Tabell 1.9 b Familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Antal Barn i befolkningen Barn och ungdomar Tabell 2.1a Antal barn och ungdomar 0 21 år efter ålder och kön Tabell 2.1b Antal barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kön och kommungrupp Tabell 2.2 Barn och ungdomar Antal... 24

7 Svensk och utländsk bakgrund Tabell 2.3 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Antal Tabell 2.3 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön samt egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund Procent Föräldrar från samma eller olika länder Tabell 2,4 a Barn och ungdomar, 0 21 år, som är födda utomlands, ej utlandsfödda adoptivbarn, efter kön, födelseland och om föräldrarna är från samma land Antal Föräldrars födelseland Tabell 2.4b Barn och ungdomar, 0 21 år, födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands efter kön och föräldrarnas födelseland Antal Tabell 2.4 c Barn och ungdomar, 0 21 år, födda i Sverige med en utrikes född förälder och en förälder född i Sverige efter kön och föräldrarnas födelseland Antal Adoptivbarn från olika länder Tabell 2.5 Utlandsfödda adoptivbarn 0 21 år efter ålder och födelseland Antal Befokningsförändringar bland barn 2001 Tabell 3.1 Födda efter ordningsnummer Tabell 3.2 Fars och mors ålder för förstfödda Antal barn 36 Tabell 3.3 Antal dödsfall bland barn Tabell 3.4 Spädbarnsdödlighet Tabell 3.5 Inrikes och utrikes flyttningar efter kön och ålder Antal och per 100 barn av medelfolkmängden Tabell 3.6 Kortväga och långväga flyttningar 2001 bland barn 0 21 år Tabell 3.7 Barn i olika åldrar som in- och utvandrat Tabell 3.8 Barn som adopterats år 2001 efter födelseland Tabell 3.9 Barn som adopterats år 2001 efter ålder Föräldrar och syskon Föräldrars sammanboendeform Tabell 4.1 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal Tabell 4.1 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent Tabell 4.1 c Barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal Tabell 4.1 d Barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent Tabell 4.1 e åringar efter ålder, kön. Kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent Tabell 4.1 f Barn och ungdomar 0 17 respektive 0 21 år, efter kommungrupp och föräldrarnas sammanboendeform samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent... 46

8 Biologiska föräldrar och styvföräldrar Tabell 4.2 a Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal Tabell 4.2 b Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent Tabell 4.2 c Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Procent Föräldrars födelseland Tabell 4.2 d Barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder, hemmaboende och ej hemmaboende Procent Tabell 4.2 e Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent Tabell 4.2 f Barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, efter biologiska/adoptivföräldrar, styvförälder och ensamstående förälder samt hemmaboende och ej hemmaboende Antal och procent Gemensam och enskild vårdnad Tabell 4.3 Gemensam och ensam vårdnad för barn 1 17 år efter ålder, kön och familjeställning Antal och procent Ungdomars sammanboende och egna barn Tabell 4.4a Ungdomar, år efter kön, ålder, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent Ungdomars sammanboende och egna barn Tabell 4.4b 21-åringar efter kön, egen och biologiska föräldrars svenska respektive utländska bakgrund, kvarboende, sammanboendeform och om de har barn Antal och procent Barn i traditionella kärnfamiljer och andra familjer Tabell 4.5a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal och procent Tabell 4.5b Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Antal Tabell 4.5c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform samt traditionella kärnfamiljer, ombildade familjer och ensamföräldersfamiljer Procent Familjetyp och föräldrars utbildningsnivå Tabell 4.6 a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/ adoptivförälder, i olika familjetyper, efter ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Antal Tabell 4.6b Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med sammanboende föräldrar och med minst en biologisk/ adoptivförälder, i olika familjetyper, efter ålder fördelade efter föräldrarnas utbildning Procent Tabell 4.6c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adoptivförälder, i olika familjetyper, efter ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Antal Tabell 4.6d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, som bor med minst en biologisk/adoptivförälder, i olika familjetyper, efter ålder fördelade efter mors respektive fars utbildningsnivå Procent Antal syskon och föräldrars sammanboendeform Tabell 4.7a Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna Antal Tabell 4.7b Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kön, föräldrarnas sammanboendeform

9 och antal hemmaboende syskon i åldrarna Procent Tabell 4.7c Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Antal Tabell 4.7d Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder, kommungrupp, föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende syskon i åldrarna 0 21 år Procent Inget, få eller många syskon Tabell 4.8 Hemmaboende barn och ungdomar, 0 21 år, efter ålder och antal hemmaboende syskon i åldrarna Antal och procent Separationer mellan föräldrar Föräldraseparationer 2001 Tabell 5.1 a Föräldraseparationer under år 2001 bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön och föräldrarnas sammanboendeform. Antal och separationer per 100 barn Tabell 5.1b Föräldraseparationer under år 2001 bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kommungrupp och föräldrarnas sammanboendeform. Antal och separationer per 100 barn Tabell 5.1c Föräldraseparationer under 2001 bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder. Föräldrarnas utbildningsnivå och föräldrarnas sammanboendeform. Antal separationer per 100 barn Föräldraseparationer 2001 i ombildade och i traditionella kärnfamiljer Tabell 5.2 Föräldrars separationer under år 2001 bland hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, kön, familjetyp och föräldrars sammanboendeform. Antal separationer per 100 barn Gemensam och ensam vårdnad efter separation Tabell 5.3 Gemensam och ensam vårdnad i slutet av mars 2002 för gemensamma omyndiga barn till par som separerat 2001 efter barnets ålder och kön samt föräldrarnas tidigare sammanboendeform. Antal och procent Bor skild från en av föräldrarna Tabell 5.4 a Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Antal Tabell 5.4 b Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och familjetyp Procent Tabell 5.5 a Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kommungrupp och familjetyp Antal Tabell 5.5 b Hemmaboende barn 0 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kommungrupp och familjetyp Procent Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar Tabell 5.6 a Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologisk far respektive mor Antal Tabell 5.6 b Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, kön och geografiskt avstånd i km från biologisk far respektive mor Procent Tabell 5.7 a Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder, föräldrars bakgrund och geografiskt avstånd i km från biologisk far respektive mor Antal Tabell 5.7 b Hemmaboende barn 1 17 år som lever skilda från minst en av sina ursprungliga föräldrar efter ålder föräldrars bakgrund och geografiskt avstånd i km från biologisk far respektive mor Procent Växelvis boende Tabell 5.8 Växelvis boende bland barn med icke-sammanboende biologiska föräldrar efter ålder 1992/93 och 2000/2001. Antal och procentandel... 96

10 Umgänge Tabell 5.9 Umgänge med frånlevande förälder bland barn med icke-sammanboende biologiska föräldrar 1992/93 och 2000/2001. Procentuell fördelning Barn vars föräldrar avlidit Biologiska föräldrar avlidit 2001 Tabell 6.1 Hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder, föräldrars sammanboendeform 2000 och efter om någon av de biologiska föräldrarna avlidit Antal Tabell 6.2 Hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år efter ålder och efter om biologiska föräldrar avlidit under barnets liv. Antal och procent Boendet Tabell 7.1 Barn efter den typ av hus som familjen bor i 2000/01. Procentandelar Tabell 7.2 Barn efter familjens tillgång till fritidshus och efter utrymmesstandard i permanentbostaden 2000/01. Procentandelar Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet Mammas respektive pappas sysselsättning Tabell 8.1 a Barn i olika familjetyper fördelade efter mammans sysselsättning. Antal barn i 100-tal Tabell 8.1 b Barn i olika familjetyper fördelade efter pappans sysselsättning. Antal barn i 100-tal Mammas och pappas sysselsättning kombinerad Tabell 8.2 a Hemmaboende barn med sammanboende föräldrar fördelade efter mammas och pappas arbetstider/ studietider (vanligen arbetad tid per vecka). Viktade tal. 2000/ Tabell 8.2 b Hemmaboende barn med sammanboende föräldrar fördelade efter mammas och pappas arbetstider/ studietider (vanligen arbetad tid per vecka). Viktade tal. 2000/2001. Procent Tabell 8.3 Hemmaboende barn 0 17 år med ensamstående förälder fördelade efter mammas och pappas arbetstider/studietider (vanligen arbetad tid per vecka). Viktade tal. 1999/2000. Procent Tabell 8.3 Hemmaboende barn 0 17 år med ensamstående förälder fördelade efter mammas och pappas arbetstider/studietider (vanligen arbetad tid per vecka). Viktade tal. 1999/2000. Antal Barnomsorg Tabell 9.1 Barn inskrivna i förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklass hösten 2001 efter ålder. Antal barn och procent av samtliga barn Tabell 9.2 Barn i olika barnomsorgsformer efter föräldrarnas socioekonomiska grupp 2000/2001. Procent Familjeekonomi ur olika perspektiv Tabell 10.1 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter familjens inkomststandard och andelen barn som tillhör familjer med låg och med hög ekonomisk standard Tabell 10.2 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter familjens disponibla inkomst per konsumtionsenhet och andelen barn som tillhör familjer med låga disponibla inkomster Tabell 10.3 Barn som tillhör familjer med eller utan kontantmarginal och som tillhör familjer som har svårt att betala löpande utgifter för mat, hyra och räkningar 2000/2001. Procent Tabell 10.4 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter familjestödets andel av den disponibla inkomsten Tabell 10.5

11 Barn 0 17 år som tillhör familjer som fått socialbidrag någon gång under Tabell 10.6 Barn med egna arbetsinkomster Procentandelar Tabell 10.7 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter familjens inkomststandard Tabell 10.8 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter andelen barn som tillhör familjer med låg ekonomisk standard Tabell 10.9 Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år där föräldrarna är sammanboende med olika utbildning efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Tabell Barn i familjer med hemmaboende barn 0 17 år i olika regioner efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet, inkomststandard och andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard Hälsa och ohälsa Födelsevikt och längd Tabell 11.1 Genomsnittlig födelsevikt, födelselängd och graviditetstid efter kön och typ av börd år Låg födelsevikt Tabell 11.2 Barn födda med låga födelsevikter (2500 gram eller lägre) under perioden Antal samt antal per tusen födda Prematurfödslar Tabell 11.3 Graviditetsvecka bland levandefödda barn Antal Perinatal dödlighet Tabell 11.4 Perinatal dödlighet efter sjukvårdsområde år Antal samt per tusen födda Tabell 11.5 Perinatal dödlighet efter moderns rök- och snusvanor under tidig graviditet år Antal samt per tusen födda Tabell 11.6 Perinatal dödlighet efter moderns ålder under tidig graviditet år Antal samt per tusen födda Plötslig spädbarnsdöd (SIDS) Tabell 11.7 Döda i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) , totalt antal samt per 1000 levande födda flickor respektive pojkar Missbildningar Tabell 11.8 Frekvens av fyra olika missbildningar åren Totalt antal samt per födda Föräldrars rökning under graviditet och i spädbarnsålder Tabell 11.9 Rökning under tidig graviditet redovisat efter län Andel (procent) Tabell Rökande spädbarnsföräldrar (mammor respektive pappor) redovisat efter landsting/kommun. Barnen är födda år 2000 och andelen rökare redovisas när barnet är 0 4 veckor respektive 8 månader. Andel (procent) Allmänt hälsotillstånd Tabell Barn år med huvudvärk, ont i magen, svårt att somna eller som känt sig stressade. Andel (procent) Tabell Allmänt hälsotillstånd för barn år Andel (procent) Astma och allergi Tabell Barn 0 17 år med besvär av allergi eller astma som påverkade det dagliga livet Andel (procent) Dödlighet Tabell Dödstal (promille) i olika åldersgrupper per län Dödsorsaker Tabell 11.15

12 Avlidna barn i olika åldersgrupper år 2000 efter underliggande dödsorsak. Antal flickor respektive pojkar Olycksfallsdödlighet Tabell Av yttre orsak avlidna flickor respektive pojkar i åldern 0 17 år under perioden Antal samt antal per Tabell Av yttre orsak avlidna barn i olika åldersgrupper år 2000 efter dödsorsak. Antal flickor respektive pojkar Psykologisk ohälsa Tabell Barn 0 17 år som varit oroliga eller bekymrade under det senaste halvåret Andel (procent) Tabell Barn 0 17 år som varit nedstämda eller håglösa under det senaste halvåret Andel (procent) Tabell Självmordsförsök bland barn i åldern 0 12 år respektive år. Antal vårdtillfällen samt patienter och patienter per 1000 för flickor respektive pojkar under perioden Tabell Psykoser bland barn i åldern 0 17 år under perioden Antal patienter för flickor respektive pojkar Relationer med föräldrar Tabell Andel flickor och pojkar i åldrarna år som uppger att föräldrarna har för lite tid för dem respektive att de inte kommer överens med föräldrarna. Procent Skolan Tabell Andel flickor och pojkar i åldrarna år som är utsatta för olika kränkningar i skolan minst en gång i veckan. Procent Tabell Andel flickor och pojkar i åldrarna år som upplever att de inte har någon nära vän i klassen respektive som säger att det finns någon i klassen som är utanför. Procent Skador och olyckor Tabell Skador bland barn i olika åldersgrupper fördelat efter typ av skada. Antal rapporterade skadefall för flickor respektive pojkar år 2001 samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning Tabell Skador bland barn i olika åldersgrupper fördelat efter skadeplats. Antal rapporterade skadefall för flickor respektive pojkar år 2001 samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning (100-tal) Längd och vikt Tabell Medellängd, medelvikt och genomsnittligt Body Mass Index (BMI) hos åriga flickor respektive pojkar 1988/89, 1996/97 och 2000/ Tabell Andel åriga flickor respektive pojkar som är under-, normal- och överviktiga enligt Body Mass Index (BMI) åren 1988/89, 1996/97 och 2000/01. Andel (procent) Anorexia Tabell Barn i åldern år som vårdats på sjukhus med anorexia under perioden Antal samt antal per för flickor respektive pojkar Matvanor Tabell Andel flickor och pojkar i åldrarna år som det senaste halvåret inte ätit frukost respektive lunch varje dag. Procent Tonårsaborter Tabell Antal verkställda aborter totalt respektive per tusen kvinnor samt antalet födda totalt respektive per tusen kvinnor i åldrarna år perioden Svensk abortlagstiftning Tabell Verkställda aborter och födda barn bland tonåringar (15 19 år) efter län Antal samt antal per 1000 kvinnor Kommuntabeller

13 Familjesammansättning, utländsk bakgrund och separationer i län och kommuner 2001 Tabell 12.1 Genomsnittligt antal barn 0 21 år i barnfamiljer, andel barn 0 17-år med utländsk bakgrund och 0 17-åringar som bor med ursprungliga föräldrar, med styvföräldrar eller med ensamstående förälder , samt separation per 100 barn, år, Inkomststandard m.m. i län och kommuner 2000 Tabell 12.2 Barn 0 17 år i familjer efter inkomststandard, andel barn som tillhör familjer med låg inkomststandard och disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Län och kommun Bilagor Bilaga 1. Antalet barn Andel hemmaboende barn i olika åldrar Procent Tidpunkt på året Ålder Bedömning av uppgifternas säkerhet Andel av RTB-befolkningen respektive år Antal barn 2000 och 2001 enligt olika källor Bilaga 2. Familjebegreppet Begreppen Hemmaboende barn efter om de bor med ursprungliga föräldrar Hemmaboende barn 0 17 år efter boföräldrarnas sammanboendestatus Antal hemmaboende och icke hemmaboende barn Hemmaboende barn 0 17 år efter familjetyp Statistikkällorna Registret över barn och deras familjer Sambor Ensamstående och sammanboende föräldrar Nollåringar Bo där man är folkbokförd Urvalsundersökningar AKU, Arbetskraftsundersökningen FU,Föräldraundersökningen/Barnomsorgsundersökningen HEK, Undersökningen om hushållens ekonomi ULF, Undersökningen om befolkningens levnadsförhållanden Statistikkällorna, sammanfattning Släktskap mellan barn och vuxna Gifta, sambor, ensamstående Tillförlitlighet Andel barn med ensamstående mamma enligt olika källor. Procent 1999 och och 1-åringar efter antal hemmaboende syskon och föräldrarelation Procent Hemmaboende barn och ungdomar efter föräldrarnas sammanboendeform enligt olika källor. Antal Hemmaboende barn och ungdomar efter föräldrarnas sammanboendeform enligt olika källor. Procent Bilaga 3 Disponibel inkomst Inkomststandard Median, P 10 och P Barns arbetsinkomster Bilaga 4. Utnyttjade surveyer genomförande och skattningsmetoder Arbetskraftsundersökningen (AKU) Hushållens ekonomi (HEK) Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) Föräldraundersökningen Skattningar Skattning av varianser för proportioner och totaler Bilaga 5. Kommungrupper AKU HEK ULF FU

14 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1a Barnfamiljer med hemmaboende barn i olika åldrar efter sammanboendeform Antal Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn 0 5 år år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Grupperna av familjer med barn i olika åldrar är överlappande. Familjer med barn i flera olika åldersgrupper räknas alltså flera gånger. Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

15 Barnfamiljer med sammanboende och med ensamstående föräldrar Tabell 1.1b Barnfamiljer med hemmaboende barn i olika åldrar efter sammanboendeform Procent Barnens ålder Familjer med hemmaboende barn Kommungrupp Ensamstående Sammanboende Samtliga Därav Därav Mor Far Gifta Sambor Med hemmaboende barn 0 5 år år år år Med hemmaboende barn 0 5 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Med hemmaboende barn 0 21 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Grupperna av familjer med barn i olika åldrar är överlappande. Familjer med barn i flera olika åldersgrupper räknas alltså flera gånger. Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med. 1. Barnfamiljerna 13

16 Ombildade familjer och traditionella kärnfamiljer Tabell 1.2 Sammanboende med hemmaboende barn efter familjetyp och sammanboendeform Antal och procent Antal familjer Procent Barnstatus Gift Sambo Samtliga Gift Sambo Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 17 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Sammanboende par med hemmaboende barn 0 21 år Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer därav: kvinnan har eget barn mannen har eget barn bägge har egna barn Övriga Samtliga Källa: Registret över totalbefolkningen Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

17 Mina, dina och våra barn Tabell 1.3 Ombildade familjer med gemensamma barn och kvinnans respektive mannens egna barn efter sammanboendeform Antal och procent Gemensamma barn m.m. Antal familjer Procent Gifta Sambor Samtliga Gifta Sambor Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 17 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Samtliga Ombildade familjer med hemmaboende barn 0 21 år Endast kvinnans barn Endast mannens barn Kvinnans barn och mannens barn Gemensamma barn och kvinnans barn Gemensamma barn och mannens barn Gemensamma, mannens och kvinnans barn Samtliga Medelantal barn Tabell 1.4 Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Procent Kommungrupp Ensamstående Traditionella Ombildade Summa Samtliga familjer kärnfamiljer familjer barnfamiljer Antal Med hemmaboende barn 0 17 år Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamijer Barnfamiljer med barn 0 21 år efter kommungrupp och familjetyp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barnfamijer Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamsamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med. 1. Barnfamiljerna 15

18 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5a Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och sammanboendeform Procent Utbildningsnivå Ensam Gift Sambo Summa Totalt stående antal familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamsamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

19 Föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.5b Mödrar respektive fäder med hemmaboende barn 0 17 år respektive 0 21 år efter utbildningsnivå och familjetyp Procent Utbildningsnivå Ensam- Traditionell Ombildad Summa Totalt stående kärnfamilj familj familjer antal familjer Med hemmaboende barn 0 17 år Mödrar Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Med hemmaboende barn 0 21 år Mödrar Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Fäder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Samtliga Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamsamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med. 1. Barnfamiljerna 17

20 Medelantal barn Tabell 1.6 Barnfamiljer, barn och medelantal hemmaboende barn efter föräldrarnas sammanboendeform och efter familjetyp Sammanboendeform Familjer med barn 0 17 år Familjer med barn 0 21 år Familjetyp Medel- Antal Antal Medel- Antal Antal antal familjer barn antal familjer barn barn barn Ensamstående kvinnor 1, , Ensamstående män 1, , Sammanboende indelade i: Gifta familjer 1, Sambofamiljer med 1, , gemensamma barn Sammanboende indelade i: Traditionella kärnfamiljer 1, , Ombildade familjer 2, , Övriga 1, , Samtliga barnfamiljer 1, , Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med. Tabell 1.7 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer eller kommungrupp och sammanboendeform Kommungrupp Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Sammanboendeform Medelantal barn Andel med ett barn Medelantal barn Andel med ettbarn Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Samman- Ensam- Sammanstående boende stående boende stående boende stående boende Storstäder 1,54 1,81 0,60 0,41 1,56 1,87 0,59 0,38 Förortskommuner 1,59 1,87 0,54 0,35 1,61 1,91 0,54 0,33 Större städer 1,54 1,88 0,59 0,36 1,57 1,93 0,58 0,34 Medelstora städer 1,56 1,91 0,58 0,35 1,58 1,96 0,57 0,33 Industrikommuner 1,59 1,92 0,56 0,34 1,61 1,97 0,56 0,33 Landsbygdskommuner 1,62 1,96 0,55 0,34 1,65 2,01 0,54 0,32 Glesbygdskommuner 1,55 1,97 0,59 0,34 1,58 2,02 0,57 0,33 Övriga större kommuner 1,57 1,93 0,57 0,34 1,59 1,98 0,56 0,32 Övriga mindre kommuner 1,58 1,95 0,56 0,34 1,61 2,00 0,55 0,32 Samtliga barnfamiljer 1,56 1,89 0,58 0,36 1,58 1,94 0,57 0,34 Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andravuxna som är i föräldrars ställe Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

21 Medelantal barn efter föräldrars utbildningsnivå Tabell 1.8 Medelantal hemmaboende barn och andel (%) ett-barnsfamiljer efter föräldrarnas utbildningsnivå och hemmaboendeform Sammanboendeform Familjer med hemmaboende barn 0 17 år Familjer med hemmaboende barn 0 21 år Utbildningsgrupp Medelantal Andel med Antal Medelantal Andel med Antal barn ett barn familjer barn ett barn familjer Ensamstående 1,56 0, ,58 0, Kortare utbildning 1,57 0, ,59 0, Längre utbildning 1,51 0, ,54 0, Sammanboende 1,88 0, ,94 0, Båda kortare utbildning 1,91 0, ,96 0, Båda längre utbildning 1,85 0, ,91 0, Mor kortare, far längre utb, 1,89 0, ,94 0, Mor längre, far kortare utb, 1,83 0, ,89 0, Samtliga 1,81 0, ,85 0, Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Kort utbildning = Förgymnasial eller gymnasial. Lång utbildning = Eftergymnasial. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med färäldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe 1. Barnfamiljerna 19

22 Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 a Familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0 5 år, 0 17 år och 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Procent Samman- Antal barn 0 5 år boendeform Samtliga Familjetyp Summa familjer 0 5 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Övriga Antal barn 0 17 år Samtliga Summa familjer 0 17 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer Ombildade familljer Övriga Antal barn 0 21 år Samtliga Summa familjer 0 21år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor med gemensamma barn Traditionella kärnfamijer Ombildade familjer Övriga Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med Barnfamiljerna

23 Fåbarns- och mångbarnsfamiljer Tabell 1.9 b Familjer med hemmaboende barn 0 21 år efter sammanboendeform, familjetyp och antal hemmaboende barn Antal Samman- Antal barn 0 21 år boendeform Familjetyp Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Övriga Antal barn 0 21 år Alla barnfamiljer Ensamstående Kvinnor Män Sammanboende Gifta Sambor Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Övriga Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Uppgifterna avser Sambor=Sambor med gemensamma barn. Ensamstående inkluderar sambor utan gemensamma barn Traditionella kärnfamiljer = Familjer vars samtliga hemmaboende barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildade familjer = Familjer där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Observera att sambofamiljer är inräknade endast om det också finns gemensamma barn. I annat fall räknas familjen som ensamståendefamilj. Hemmaboende = Som hemmaboende räknas samtliga barn under 16 år samt åringar som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna som är i föräldrars ställe. Föräldrar = Boföräldrar dvs. föräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe, som barnen bor med 1. Barnfamiljerna 21

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2 BARN och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska centralbyrån 2002 Demograhic reports 2001:4 Children and their Families 2000 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box

Läs mer

och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning

och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2002:2

Läs mer

BARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning

BARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 4 : 3 BARN och deras familjer 2003 Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Statistiska

Läs mer

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

1. Barnfamiljerna. Familjetyp 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Innehåll. 7. Boendet... 125

Innehåll. 7. Boendet... 125 Innehåll 1. Barnfamiljerna... 13 Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn...14 2. Barnen i befolkningen...

Läs mer

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 Om familjesammansättning, separation

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003 1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar . Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit 6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett

Läs mer

Bilaga 3. Redovisning av familjer

Bilaga 3. Redovisning av familjer Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Statistiska centralbyrån 201

Statistiska centralbyrån 201 )DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt

Läs mer

Föräldrar och syskon

Föräldrar och syskon 32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6. Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Föräldrarnas inkomster och tillgångar av olika slag samt deras förmåga att hushålla och skapa ekonomiska värden genom eget arbete i hemmet bestämmer, tillsammans

Läs mer

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg 9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.

Läs mer

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar 5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.

7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7. Barn och deras familjer 2004 Villa vanligast När barnen är små är det vanligt att familjen bor i flerfamiljshus. Ju äldre de blir, desto vanligare är det att man flyttar till något större; radhus, kedjehus

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

2: TEXTER OCH DIAGRAM

2: TEXTER OCH DIAGRAM Sveriges nästan två miljoner barn i åldrarna 0 17 år utgör en femtedel av landets hela befolkning. Över100 000 barn är födda utomlands och ytterligare 160 000 barn har föräldrar som båda är födda utomlands.

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd

Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd TEMARAPPORT 2009:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Befolkning och välfärd TemaRAPPORT 2009:2 Tema:

Läs mer

Kärlek över gränserna

Kärlek över gränserna DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:1 migration och familjebildning I denna rapport studeras utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och 2007 från att de invandrade fram till en eventuell

Läs mer

Barn- och familjestatistik 2008 LE0102

Barn- och familjestatistik 2008 LE0102 BV/PI 2008-10-27 1(11) Barn- och familjestatistik 2008 LE0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London 1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( ) Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB) Fakta 2010 FAKTA OM ESKILSTUNA KOMMUN 2010 Eskilstuna- den stolta Fristaden Eskilstuna har ett strategiskt läge och en integrerad arbetsmarknad mitt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Eskilstuna

Läs mer

Bo nära eller långt bort?

Bo nära eller långt bort? DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:4 Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation 1975 2013 I denna rapport beskrivs det geografiska avståndet mellan barn och förälder för de barn som har föräldrar

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,03. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,03. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,3 Folkmängd 31 december 28 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 28 Befolkningsförändring 1998 28 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag

Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag Statistik för perioden 1 juli 2009 31 december 2009 Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag Statistik för perioden 1 juli 2009 31 december 2009 Statistiska centralbyrån

Läs mer

BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1. Utveckling av SCB:s Barn- och familjestatistik

BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1. Utveckling av SCB:s Barn- och familjestatistik BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje BAKGRUNDSFAKTA BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje Statistiska

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 BV/PI 2015-05-19 1(10) Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer Förbättrad statistik om barn och deras familjer Karin Lundström Anna Nyman facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter NY STATISTIK OM BARN SCB:s statistik om barn och deras familjer SCB publicerar årlig

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 211 Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 21 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 21 Befolkningsförändring 2 21 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 Stor variation i antalet födda År 1999 föddes 88 173 barn, 42 943 flickor och 45 23 pojkar. Man måste gå tillbaka ända till 193-talets krisår för att hitta ett

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Vårdkontaktmönster hos befolkningsgrupper Barn och ungdomar

Vårdkontaktmönster hos befolkningsgrupper Barn och ungdomar Vårdkontaktmönster hos befolkningsgrupper Barn och ungdomar RAPPORT 2015:5 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografisk rapport 2013:02 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Befolkningsprognos 2013-2022/45 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografi och sociala

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Verksamhetsrapport 2015:02

Verksamhetsrapport 2015:02 Analys av försörjningsstödets utveckling 2014, i jämförelse med 2013 Verksamhetsrapport 2015:02 Sammanfattning I jämförelse med 2014 och 2013 minskade försörjningsstödskostnaden med 8 % och andelen hushåll

Läs mer

STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970

STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970 STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970 Producent Producer Staristiska centralbyrån National Central Bureau of Statistics Referent Datum Meddelande nr Sida Kansliskrivare Irena Przyjalkowska 08-63

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Om barnens föräldrar förvärvsarbetar eller inte är av central betydelse för barnens dagliga liv. Dels påverkar det i hög grad familjens ekonomi, vilket

Läs mer

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Mönsterås Mönsterås Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2014 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning av Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 195 Bilaga 5 SOU 2001:10 Din syn på barn och familjebildning Inledning. På uppdrag av Kommittén om barn

Läs mer

Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer

Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer 2013:1 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad Beskrivning av statistiken Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad UF0504 0 Administrativa uppgifter om produkten 0.1 Benämning Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 0.2

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 - 90 -

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 - 90 - Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Semestervanor år 2010

Semestervanor år 2010 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...

Läs mer

Adoptioner. www.scb.se

Adoptioner. www.scb.se Adoptioner Vid utgången av 2010 var 74 614 kvinnor och 64 631 män adopterade. De flesta, 6 av 10, är födda i Sverige men åtta av tio adopterade som är födda efter 1970 är född utomlands. Under 2010 adopterades

Läs mer