VINDKRAFTSPOLICY FÖR KÖPINGS OCH HALLSTAHAMMARS KOMMUNER

Transkript

1 VINDKRAFTSPOLICY FÖR KÖPINGS OCH HALLSTAHAMMARS KOMMUNER över inkomna synpunkter under samrådstiden Hallstahammars och Köpings kommuner upprättade under 2011 ett gemensamt förslag till vindkraftspolicy för kommunerna. Förslaget till vindkraftspolicy har varit föremål för samråd med allmänheten, berörda myndigheter, m.fl. under hösten/vintern 2011/2012. Tiden för samrådet pågick fr.o.m t.o.m Annonsering av samrådet skedde i de lokala tidningarna Bärgslagsbladet, Magazin24 och VLT. I Hallstahammars kommun har samrådet funnits tillgängligt i kommunhuset, på biblioteken i Hallstahammar och Kolbäck samt i Knytpunkten i Strömsholm. I Köpings kommun fanns samrådet tillgängligt på stadsarkitektkontoret, biblioteken i Köping och Kolsva samt Sorbygården i Munktorp och fritidshemmen i Himmeta och Odensvi. Samrådshandlingar och sändlista har även funnits tillgängliga på båda kommunernas hemsidor. Totalt har 31 skriftliga synpunkter inkommit från instanser, organisationer, enskilda m.fl. Dessa har sorterats efter vilken typ av intresse de representerar enligt förteckning på nästa sida. Samrådsredogörelsen redovisar inkomna yttranden samt tillhörande kommentarer med kommunernas bemötande av dessa. Avslutningsvis görs en sammanfattning av genomförda förändringar samt fortsatt handläggning av vindkraftspolicyn. 1 (35)

2 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN... 3 Statliga myndigheter och verk m.m Post- och telestyrelsen (PTS) 3 Svenska kraftnät 3 Skogsstyrelsen 4 Försvarsmakten 5 Trafikverket 5 Riksantikvarieämbetet 6 Vattenfall 6 Länsstyrelsen Örebro län 7 Länsstyrelsen Västmanlands län 7 Energimyndigheten 9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 10 Kommunala nämnder och organ Hallstahammars kommun, barn- och utbildningsnämnden 10 Hallstahammars kommun, kultur- och fritidsnämnden 10 Hallstahammars kommun, bygg- och miljönämnden 11 Hallstahammars kommun, socialnämnden 12 Köpings kommun, Kultur- och fritidsnämnden 12 Västmanlands läns Museum 12 MälarEnergi 13 Lindesbergs kommun 14 Västerås stad 14 Hallstahammars kommun, tekniska nämnden 15 Köpings kommun, miljö- och byggnadsnämnden 15 Institutioner, föreningar / organisationer Miljöpartiet de gröna i Köping 20 LRF Köping 20 Teroc AB 20 Hallstahammars Villaägareförening 22 Kristdemokraterna i Köpings kommun 23 Centerpartiet i Hallstahammars kommun 23 Enskilda Boende i Köpings kommun 24 Boende i Hallstahammars kommun 28 Boende i Hallstahammars kommun 31 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT HANDLÄGGNING Sammanfattning 35 Fortsatt handläggning 35 Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 2 (35)

3 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden med synpunkter på policyn samt kommentarer till dessa. Yttrandena redovisas återgivna i sin helhet (dock utan eventuella bilagor t.ex. kartor). Kopior på original för yttranden inklusive bilagor kan tillhandahållas av respektive kommun. Remissynpunkter Statliga myndigheter och verk m.m. Post- och telestyrelsen (PTS) Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter Svenska kraftnät Yttrande angående vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner Hallstahammars dnr: 280/10, Köpings dnr: 605:10. Svenska Kraftnät har följande synpunkter: En kraftledning med spänningsnivån 220 kv (vår beteckning RL6 S1) tillhörande stamnätet korsar Hallstahammars och Köpings kommuner. Svenska Kraftnät planerar för en ny 400 kv-ledning mellan Horndal i Avesta kommun och Lindbacka i Örebro kommun som kan komma att beröra Köping kommuns nordvästra del. Det är viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och våra anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan kraftledningens jordpunkter och jordpunkter i vindkraftsanläggningens uppsamlingsnät. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar Transportstyrelsen att vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd lägre än 50 meter placeras minst 100 meter från kraftledning. Vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd över 50 meter bör placeras minst 200 meter från kraftledning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. För verk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Synpunkten noteras och avsnittet 4: 13 Telekommunikation har kompletterats i enlighet med samrådsyttrande från PTS. Vindkraftspolicyns övergripande syfte är att utgöra ett kommungränsöverskridande beslutsoch planeringsunderlag med avsikt att underlätta att en framtida utbyggnad av vindkraft i Hallstahammars och Köpings kommuner kan komma till stånd, samtidigt som en god hushållning med mark- och vattenresurser bibehålls. I vindkraftspolicyn ges därför en gemensam övergripande bild av vindkraftsförutsättningarna i Hallstahammars och Köpings kommuner, inklusive en inledande utsökning av vilka områden som kan ses som intressanta för etablering av grupper av större vindkraftverk samt vilka områden där en mer restriktiv hållning till vindkraftsetableringar kan vara lämplig. På en övergripande nivå bedöms närheten till kraftledningar utgöra en positiv lokaliseringsfaktor. Vindkraftspolicyn tar dock inte ställning vare sig till den slutgiltiga lämpligheten av vindkraftverk inom utpekade vindkraftsintressanta områden eller till eventuella verks närmare placering inom dessa eller övriga områden. Sannolikt ligger en eventuell vindkraftsutbyggnad i Hallstahammars och Köpings kommuner en bit fram i tiden och teknisk utveckling av vindkraftverk och dess Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 3 (35)

4 Slutligen vill vi påminna om de tekniska krav som omfattar alla vindkraftverk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. Dessa krav återfinns i föreskriften SvKFS 2005:2 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. För frågor gällande anslutning av vindkraft till stamnätet har Svenska Kraftnät tagit fram ett vägledande dokument. Dokumenten finns att hämta via vår hemsida ( under sökväg Energimarknaden/Vindkraft. Svenska Kraftnät vill att hänsyn tas till de rekommendationer vi angivit och att vindkraftverk placeras enligt dessa. Vi bedömer även att vindkraftsområde V2 och V3 behöver revideras då dessa områden är placerade för nära våra anläggningar. Svenska Kraftnät rekommenderar därför kommunen att lägga till detta till vindkraftsplanens riktlinjer. Svenska Kraftnät vill även framhålla att vid planering av vindkraftsutbyggnad är det viktigt att kommunen planerar för den mark som kan komma att behövas för nya kraftledningar. utformning sker löpande. En viktig aspekt att beakta vid fortsatt planering, placering och prövning av eventuella vindkraftverk är behovet av erforderliga avstånd bl.a. till närliggande kraftledningar samt tillhörande anläggningar. Vindkraftspolicyns kapitel 4 Generella förutsättningar, riktlinjer, konsekvenser m.m. har kompletterats med ett avsnitt (4.10) avseende kraftledningar. Avsnittet återger informationen angående behovet av avstånd som påtalas i samrådsyttrande från Svenska Kraftnät. Avsnittet 3.7 Anlutning till elnät har kompletterats med upplysning om att tekniska krav finns för anslutning av vindkraftverk och vindkraftsgrupper över 1,5 MW med en hänvisning till SvKFS 2005:2 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. Upplysning om det vägledande dokument som Svenska Kraftnät tagit fram för anslutning av vindkraft till stamnätet har även lyfts in under detta avsnitt. Vikten av att ta hänsyn till skydds- /säkerhetsavstånd till kraftledningar vid fortsatt planering, placering och prövning av eventuella vindkraftverk har förtydligats i policyn. Riktlinjerna i avsnitt 7.2 avseende vindkraftsintressanta områden och 7.4 avseende övriga områden har förtydligats vad det gäller krav på att erforderlig hänsyn ska tas till bl.a. kraftledningar vid fortsatt planering, projektering och prövning. Förtydligande har även gjorts av vikten med avstånd mellan kraftledningar och vindkraftverk under beskrivningen av område V2 respektive V3. Mot bakgrund av detta bedöms inte någon revidering av område V2 och V3 vara nödvändig i detta tidiga översiktliga skede som policyn utgör. Sammantaget bedöms detta förhållningssätt ge bäst förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig användning av markområden och placering av eventuella vindkraftverk. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen arbetar med biotopskydd och naturvårdsavtal i områden med höga naturvärden. Höga naturvärden finns registrerade som nyckelbiotoper och naturvärden. Nya områden tillkommer efter hand. Områden hittas lättast på Skogens pärlor som uppdateras Berörda underlagskartor i policyn uppdateras med data från Skogstyrelsens hemsida vad det gäller biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, naturvärden samt områden med naturvårdsavtal. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 4 (35)

5 kontinuerligt, på Skogsstyrelsens hemsida: Skogsstyrelsen har hittills inrättat 18 biotopskydd (står felaktigt 11 st i analysen och policyn) och fem naturvårdsavtal i Köpings kommun och två biotopskydd och två naturvårdsavtal i Hallstahammars kommun. Områden med biotopskydd och naturvårdsavtal finns i närheten av de fyra föreslagna vindkraftsområden. Dessutom finns nyckelbiotoper och naturvärden registrerade inom tre av de fyra föreslagna områdena. Ingen avstämning mot dessa har gjorts i analysen. Skogsstyrelsen har generellt sett inget att invända mot landskapsanalysen och vindkraftspolicyn men vill beredas möjlighet att yttra sig i den vidare processen när förslagen konkretiserats. Försvarsmakten Synpunkter på texten Det finns en text om totalförsvaret på sid 25 som är tillfredställande. Synpunkter på vindkraftsområden Det finns inga konflikter med totalförsvarets intressen inom de områden som bedöms som vindkraftsintressanta, områdena V1-V4. Inom vissa områden som helt eller delvis kan komma att bedömas som vindkraftsintressanta kan Försvarsmakten komma att ha synpunkter på enskilda positioner om vindkraftsprojekt blir aktuella. Trafikverket Trafikverket har för yttrande mottagit vindkraftspolicy för Hallstahammar- och Köpings kommun. Samrådshandlingen belyser i stort de delar som Trafikverket bevakar i samband med att en vindkraftutbyggnad aktualiseras. Nedan lämnas ett par kommentarer kring policyn. Beträffande skyddszoner utmed väg och järnväg framgår det tydligt av policyn. Vi vill upplysa om att alla byggnationer över 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV och berörd flygplats. Mer information om detta går att hämta på trafikverkets hemsida, Trafikverket vill även framhålla vikten av att redan i ett tidigt skede planera för transporter till och från påtänkt vindkraftsetablering med hänsyn till transportinfrastrukturens förutsättningar och villkor. Exempelvis är det angeläget att undersöka om transporter till etableringarna är genomförbara och lämpliga utifrån de vägar som berörs och vilka begränsningar (bärighetsklasser och framkomlighetsproblem etc) som det befintliga vägnätet Skrivning under avsnitt 5.4 Bevarande intressen - Biotopskydd, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen har justerats i enlighet med Skogsstyrelsens yttrande. Inriktningen i vindkraftspolicyn är att fortsatt planering och projektering av eventuella vindkraftsetableringar ska ske med särskild hänsyn till biotopskydd, djur- och växtskyddsområden samt andra skyddade eller värdefulla naturområden och arter så att negativ påverkan undviks. Synpunkterna noteras. Avsnitt 4.12 Luftfart och hindermarkering har kompletterats med upplysning om att alla byggnationer över 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV och berörd flygplats. Avsnitt 3.5 Vägar och 3.6 Transporter av vindkraftverk tar översiktligt upp de viktigaste aspekterna vad det gäller vägar och transporter. Avsnitten har även kompletterats med några ytterligare förtydliganden enligt Trafikverkets yttranden. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 5 (35)

6 har. Tillfartsvägar till vindkraftsetablering bör väljas med omsorg avseende var det exempelvis är lämpligt att passera järnvägen på ett trafiksäkert sätt. Vägar som korsar järnvägen planskilt, bör väljas i första hand. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de krav som ställs, alternativt kunna förbered lämplig produktionsanpassning av vindkraftverken för att möjliggöra transport till föreslagen plats. Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden är det angeläget att exploatören tar särskild kontakt med företrädare för dessa. Om behov uppstår av nya till- och utfartsvägar (tillfälliga eller permanenta) som berör allmän väg, erfordras anslutningstillstånd, vilket söks hos Trafikverket enligt väglagen 39. Ytterligare information kring ovanstående finns att hämta i Trafikverkets publikation (2010:033): Transporter till vindkraftsparker en handbok. Publikationen går att ladda ner som pdf från Trafikverkets hemsida. Trafikverket har för övrigt inget att invända mot vindkraftspolicyn samt landskapsanalysen. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har tagit del av översända samrådshandlingar i rubricerat ärende. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter. De statliga kulturmiljöintressena bedöms vara väl företrädda då länsstyrelsen ingår i samrådskretsen. Noteras. Vattenfall Yttrande angående Vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner Hallstahammar Dnr: 280/10 Köpings Dnr: 605/10 Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallat Vattenfall har tagit del av handlingarna för rubricerat samråd och lämnar följande yttrande. Vattenfall har el-anläggningar inom och i närheten av området vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 33kV högspänningsledning, lila linje = 130kV högspänningsledning och grön linje = 45kV högspänningsledning. På kartan visas bara Vattenfalls regionnät. Samtliga ledningar är luftledningar. Fördelningsstationer visas som blå blixtförsedd kvadrat. Generellt kan sägas att för anslutning av ett större antal vindkraftverk så kommer utbyggnad av elnätet att behövas, i form av både nya ledningar och transformatorstationer. Ledningarna kommer att planeras Vindkraftspolicyns kapitel 4 Generella förutsättningar, riktlinjer, konsekvenser m.m. har kompletterats med ett avsnitt (4.10) avseende behov av avstånd till kraftledningar. Avsnittet återger informationen angående avstånd som påtalas i samrådsyttrandet från Svenska Kraftnät. Vikten av att ta hänsyn till skydds- /säkerhetsavstånd till kraftledningar vid fortsatt planering, placering och prövning av eventuella vindkraftverk har förtydligats i policyn. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 6 (35)

7 och uppföras kablifierat eller som luftledning med trädsäkra ledningsgator. Vattenfall flygbesiktigar alla luftledningar på landsbygden med en spänning över 10kV. Riktlinjer för flyg besiktning tas fram av Transportstyrelsen. För att minimera olycksrisken vid flygning bör det horisontella avståndet från hinder till kraftledning uppgå till minst 100 meter för - vindkraftverk med en höjd av högst 50 meter - master över en höjd av 50 m utan stag samt ett avstånd av 200 meter till kraftledning för - vindkraftverk högre än 50 meter - master över 50 m och alla master med stag Länsstyrelsen Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län har fått möjlighet att yttra sig över vindkraftspolicy för Köpings och Hallstahammars kommuner i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Örebro län har inga synpunkter. Riktlinjerna i avsnitt 7.2 avseende vindkraftsintressanta områden och 7.4 avseende övriga områden har förtydligats vad det gäller krav på att erforderlig hänsyn ska tas till bl.a. kraftledningar vid fortsatt planering, projektering och prövning. Plankartan har kompletterats med uppgifter om spänningsnivåer i befintliga kraftledningar enligt Vattenfalls yttrande. Noteras Länsstyrelsen Västmanlands län Förslag till vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner daterat den 31 oktober 2011har översänts till Länsstyrelsen för samråd. Ärendet har behandlats här på Länsstyrelsens plansamråd den 25 november Allmänt Länsstyrelsen tycker som helhet att vindkraftspolicyn är väl genomarbetad och välstrukturerad, med tydliga visioner och ställningstaganden som ger en god grund för fortsatt planering för vindkraft i kommunerna. Det är positivt att två kommuner samverkar och tar fram underlag i en fråga som är av gemensam betydelse. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen delar kommunernas uppfattning om att vid eventuella tillägg till översiktsplaner bör också en miljökonsekvensbeskrivning tas fram för att beskriva påverkan från vindkraftsverken. Vindkraftspolicyn med tillhörande landskapsanalys kan vara användbara i denna process. Kulturmiljövärden I policyn saknas information om Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Områdena sammanfaller ofta med de kommunala kulturminnesvårdsprogrammen men bör ändå vara med då vindkraften inverkar på upplevelsen av hela det omgivande landskapet. Informationen finns i RUMkatalogen på Länsstyrelsen i Västmanlands hemsida, Kulturmiljövärden Berörda kartor i vindkraftspolicyn har kompletterats med Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. I policyns kartor har även kyrkobyggnader givits en tydligare redovisning. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 7 (35)

8 miljovard.asp I den södra delen av område V2 finns en fornborg, Munktorp 1:1, som är ett besöksmål. Det är olämpligt att placera vindkraftverk i direkt närhet till ett sådant objekt då en fornborg ofta kräver ett större hänsynsområde med anledning av dess art och betydelse. Ett fornlämningsområde enligt kulturminneslagen /KML) är ofta betydligt större än fornlämningen i sig och är till för att fornlämningen skall kunna bevaras i en miljö som påminner om dess ursprungliga. Fornlämningsområdets storlek bestäms av bl a hur betydelsefull fornlämningen är och hur den ligger i landskapet. Kyrkobyggnaderna finns inte redovisade i underlaget. Dessa byggnader är känsliga för stora och höga strukturer som konkurrerar i landskapet varför relevant hänsyn måste tas även på större avstånd. Stora opåverkade områden Flera av de föreslagna vindkraftsetableringarna ligger i anslutning till stora opåverkade områden inom kommunerna. I både Hallstahammars och Köpings kommuns översiktsplaner anges att sådana stora opåverkade områden bör skyddas så långt som möjligt och bibehålla sin opåverkade karaktär. I enlighet med hushållningsbestämmelserna ska detta prövas varje gång ett område planeras att tas i anspråk, för exempelvis vindkraftsetableringar. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att beakta dessa områden också vid fortsatt planering för etableringar av vindkraftverk. Det är positivt om vindkraftsverk kan hållas samman i parker så att opåverkade områden i så stor utsträckning som möjligt kan förbli opåverkade. Område av intresse för försvaret Det finns inga konflikter med totalförsvarets intressen inom föreslagna vindkraftsområden V1-V4. Se försvarsmaktens yttrande som bilaga. Radiosignaler Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. Länsstyrelsen rekommenderar i enlighet med Post- och telestyrelsens (PTS) yttrande (se bilaga) att samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftsbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetablering för respektive område, för att minimera störningsriskerna. PTS kan bidra med information om vilka radiolänksoperatörerna är. Se PTS yttrande som bilaga. Fornborg i område V2 Utpekande av vindkraftsintressanta områden avser att på översiktlig nivå redovisa inom vilka områden grupper av större vindkraftverk kan ses som intressant ur kommunernas perspektiv med en övergripande hänsyn tagen till lokala förutsättningar samt förekomsten av motstående intressen. Några av de grundläggande planeringsprinciperna som använts för utsökandet av vindkraftsintressanta områden är - att vindkraft ska prioriteras endast i områden med goda vindförhållanden och begränsade motstående intressen - att utbyggnad i så hög utsträckning som möjligt bör ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en hushållning med markresurser, vilket såväl PBL som Miljöbalken ställer krav på. - att vindkraft i första hand ska placeras i anslutning till el- och vägnät. Eftersom vindkraftsetableringar påverkar omgivningen också genom behov av anslutningsvägar, anslutande ledningar och behov av t.ex. transformatorstationer. - att vindkraft bör placeras så att anslutningen till el- och vägnät blir så enkel och prisvärd som möjligt. I dessa perspektiv bedöms område V2 i kommunernas perspektiv ha goda förutsättningar för vindkraft. Med hänsyn till detta, det nationella intresset av att möjliggöra en utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion, hushållningen med mark- och vattenresurser samt till vindkraftspolicyns övergripande karaktär bedöms inte de kända intressena kopplade till fornborgen föranleda behov av revidering av avgränsningen av vindkraftsområde V2 i detta tidiga skede. Vindkraftspolicyn tar dock inte ställning vare sig till den slutgiltiga lämpligheten av vindkraftverk inom utpekade områden eller till eventuella verks närmare placering inom dessa. Vid eventuell fortsatt planering, utredning, projektering och prövning av vindkraftsetableringar inom V2 behöver bl.a. relation till värdena runt fornborgen samt övriga kultur- och naturvärden utredas vidare. Beskrivningen av område V2 har kompletterats med information om Länsstyrelsens synpunkter från samrådet. Bl.a. beskrivs i övervägandet att relationen mellan värdena kopplade till fornborgen samt det biotopskyddade området och Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 8 (35)

9 eventuella vindkraftsetableringar inom V2 behöver studeras närmare och beaktas vid eventuell fortsatt planering och projektering av området. Stora opåverkade områden Inriktningen i vindkraftspolicyn för Hallstahammars och Köpings kommuner är att vindkraftsetableringar inom områden som klassats som Stora opåverkade, kan öka vikten av att bevara andra opåverkade områden som fortsatt ostörda. Dock innebär detta inte att övriga områden skyddas per automatik. Policyn avser att kunna ge stöd för en eventuell utbyggnad av vindkraftsgrupper inom vissa avgränsade delar av de Stora opåverkade områdena. Policyn belyser dock samtidigt att en sådan utveckling kan göra en mer restriktiv hållning till liknande etableringar lämplig inom andra områden som är förhållandevis opåverkade från storskaliga mänskliga ingrepp. Radiosignaler Se kommentar till yttrande från PTS. Energimyndigheten Generellt vill Energimyndigheten betona vikten av regerings mycket tydliga uttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och därmed ges en högre prioritet än tidigare. Vindbruk måste därmed också få ta plats och synas i samhället samtidigt som etableringen av vindkraft ska ske i balans med andra intressen. Energimyndigheten anser att samrådshandlingen inledningsvis lämnar korrekt bakgrundsinformation om politiska mål, lagstiftning och policy i stort. Handlingen tar sedan utgångspunkt i de övergripande förutsättningarna för vindbruk i kommunerna och kopplar på andra viktiga allmänintressen och pågående markanvändning. Därefter beskrivs planeringsprinciper för lokalisering av vindbruk i kommunerna som övergår i hur urval av vindkraftintressanta områden skett med hänsyn till principerna och hur förutsättningarna förhåller sig till varandra. Slutligen redovisas ställningstaganden och riktlinjer för vindbruk i områden som bedömts som vindkraftintressanta. Allt är mycket välstrukturerat med en bra ansats, tydliga visioner och ställningstaganden. Allt det som en handling av det här slaget bör omfatta. Energimyndigheten finner i sin övergripande genomgång av handlingen inget att anmärka på. Det är en handling som kommunerna, vindkraftprojektörer och andra intresserade kommer att ha god nytta av. I övrigt noteras Länsstyrelsens synpunkter. Synpunkterna noteras. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 9 (35)

10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Förebyggande åtgärder vid etablering och drift Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor blir relevant vid etablering och drift av vindkraftverk. Hänsyn ska därför även tas till räddningstjänstens insatser vid olyckor vid byggande, drift och avveckling. Samråd bör ske med den kommunala räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket, sjukvårdshuvudmannen och länsstyrelsen. Målet med dessa samråd är att det utifrån tänkbara scenarion ska finnas en plan för räddningsinsatser i vilken ansvarsförhållandena är utredda. MSB vill även upplysa om att ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren i skälig omfattning ska hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka (2 kap. 2, lagen om skydd mot olyckor). Det finns skäl att i förebyggande syfte teckna lokala avtal om ansvarsfördelningen mellan räddningstjänsten och ägaren/nyttjanderättsinnehavaren. Mer om ansvarsförhållanden finns att läsa på MSB:s hemsida. Rakel MSB har i uppdrag av regeringen att införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet Rakel för skydd och säkerhet. För att vindkraftverken inte ska bli ett hinder för radiokommunikationssystemet bör man vid planeringen av vindkraftverkens placering samråda med MSB:s enhet för infrastruktur Rakel. Kontakta Jan Fogeby, tel jan.fogeby@msb.se Bifoga i samband med detta koordinater (RT 90) för vindkraftverkens placeringar. Kommunala nämnder och organ Upplysningar har lagts in i avsnittet 3.7 Risker och behov av skyddsavstånd om skydd mot olyckor samt om ägarens/ nyttjanderättsinnehavarens ansvar enligt MSBs yttrande. Upplysningar om att samråd bör ske med MSB angående radiokommunikationssystemet Rakel har lyfts in under avsnitt 4.13 Telekommunikation. Generella riktlinjer för uppförande av vindkraftverk har lyfts in i policyn som bl.a. tar upp vikten av samråd med teleoperatörer samt verksamhetsutövarens har ansvar för att olägenhet för människors hälsa och säkerhet inte uppkommer enligt miljöbalken. Hallstahammars kommun, barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uttala att barn- och utbildningsnämnden inte har något att erinra mot förslaget till vindkraftpolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner Hallstahammars kommun, kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden beslutar att som sitt yttrande över vindkraftpolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner uttala att man inte har något att erinra. Noteras. Noteras. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 10 (35)

11 Hallstahammars kommun, bygg- och miljönämnden Bygg- och miljöchefens skrivelse Bedömning De bakomliggande orsakerna till vindkraftpolicyn och landskapsanalysen är dels de nationella målen som rör förnybar energi och energiomställningen. Men det är primärt verktyg att ha till hands när frågorna kommer angående etablering av vindkraftverk. Bygg- och miljöförvaltningen bedömer att man i policyn får en god överblick av förutsättningarna rörande allt från lagstiftning och tekniska krav till förslag på lämpliga områden. Landskapsanalysen bidrar till ett bättre beslutsunderlag genom att landskapets olika karaktärer och element beskrivs tillsammans med en analys av eventuella kraftverks påverkan. I policyn redovisas områden där etablering av kraftverk ej rekommenderas, s.k. restriktiva områden. Det är sex olika typer av områden och där ibland det mälarnära området, dvs. Strömsholm. Hållningen till etableringar där är restriktiv av flera skäl. Området är bland annat betraktat som ett av Sveriges förnämsta s.k. titthål för 1600-talsmiljö. Därav följer att landskapet är mycket känsligt för förändringar. Mälarområdet har för övrigt potential för vindkraftproduktion. Teknikfrågan bör finnas med vid betraktande av policyns aktualitet. Ny teknik kan med relativt snabbt genomslag föra att lägre vindhastigheter blir lönsamma. Detta kan medföra att helt andra områden kan bli lämpliga för vindkraft. Aktualisering bör därför ske regelbundet med några års mellanrum. Angående område V4 och etablering av kraftverk i större opåverkade områden så finns det anledning att i så god tid som möjligt ha ett beslutsunderlag av god kvalitet. I ett lokalt perspektiv kan ett s.k. opåverkat område vara unikt. Det kan vara det enda området där man inom kommungräns har t.ex. tjäderspel. I ett större perspektiv är det sannolikt inte unikt. Grannkommunen kan ha större och flera opåverkade områden. Frågan är vad som ska värnas lokalt? Kan intressena förenas om ökad hänsyn tas? Problematiken bör så tidigt som möjligt lyftas fram om den här typen av område ska väljas. Policyn ger viss vägledning för fortsatt arbete. Sammantaget bedömer bygg- och miljöförvaltningen att vindkraftspolicyn och landskapsanalysen kommer att utgöra värdefulla underlag vid eventuella förfrågningar av vindkraftsetableringar. Bygg- och miljönämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med bygg- och miljöförvaltningens skrivelse 23 november I vindkraftspolicyn ges en gemensam övergripande bild av vindkraftsförutsättningarna i Hallstahammars och Köpings kommuner, inklusive en inledande utsökning av vilka områden som kan ses som intressanta för etablering av grupper av större vindkraftverk samt vilka områden där en mer restriktiv hållning till vindkraftsetableringar kan vara lämplig. Vindkraftspolicyn tar dock inte ställning vare sig till den slutgiltiga lämpligheten av vindkraftverk inom utpekade vindkraftsintressanta områden eller till eventuella verks närmare placering inom dessa eller övriga områden. Fortsatt planering, projektering och prövning av vindkraftsetableringar måste ske med beaktande av gällande riktlinjer/praxis och med erforderlig hänsyn till närliggande boendemiljöer, övrig bebyggelse, kraftledningar, vägar m.m. samt till förekomsten av lokala djur-, natur-, kultur och friluftslivsvärden. Detta framhålls tydligt i riktlinjer och ställningstaganden i vindkraftspolicyn. För att minska påverkan och främja ett bra hänsynstagande till bl.a. de lokala naturmiljöerna har generella riktlinjer för uppförande av vindkraftverk lyfts in i policyn som bl.a. tar upp att erforderlig efterbehandling av naturmiljö och markområden ska utföras efter utbyggnad/byggskedet, att befintliga vägsträckningar så långt som möjligt nyttjas, sprängning så långt som möjligt ska undvikas samt särskild stor hänsyn också ska tas till ytvatten och våtmarker. Sannolikt ligger en eventuell vindkraftsutbyggnad i Hallstahammars och Köpings kommuner en bit fram i tiden och teknisk utveckling av vindkraftverk och dess utformning sker löpande. De storskaliga vindkraftverk med en stående rotationsriktning (s.k. propellerverk) som idag dominerar marknaden har utgjort utgångspunkten för ställningstaganden och analyser i policyn. Om nya typer av verk som påtagligt avviker från dessa vad det gäller förutsättningskrav, påverkan på landskapsbilden etc. kan ställningstaganden i policyn behöva omprövas. Detta har även förtydligats i vindkraftspolicyns inledande kapitel. I förslaget till ny översiktsplan (Västerås 2026 med utblick mot 2050) föreslås att en särskild vindkraftsutredning görs som ett tillägg till översiktsplanen för Västerås Stad, vilket även Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 11 (35)

12 framhålls i Västerås Stads samrådsyttrande på vindkraftspolicyn för Hallstahammars och Köpings kommuner. Västerås Stad framhåller i sitt yttrande att det ännu inte finns någon tidplan för detta arbete. Västerås Stad framhåller även att de bedömer att en samverkan mellan Västerås Stad och Hallstahammars kommun genom en utökning av område V4 är intressant och Västerås Stad är därför öppna för fortsatta diskussioner. Hallstahammars kommun ser positivt på ett utökat sammarbete över kommungränsen, både med Västerås Stad och med övriga grannkommuner. Vad det gäller områden som pekats ut som Stora opåverkade områden så innebär en vindkraftsutbyggnad enligt policyns inledande utsökning av vindkraftsintressanta områden ett visst intrång i begränsade delar av dessa områden. Det är viktigt både att bereda möjligheten för en ökad andel förnyelsebar energiproduktion samt att bevara sammanhängande områden som är förhållandevis opåverkade från mänskliga industriella ingrepp. Områden som klassats som Stora opåverkade områden har ett visst skydd enligt miljöbalken, men utgör inget absolut hinder för vindkraftsetableringar. Policyn bidrar, genom att ge stöd för en vindkraftsutbyggnad fokuserad till vissa områden, att en god hushållning med både Stora opåverkade områden samt landskapsvärden kan främjas samt att en fragmentisering av landskapet kan undvikas. Hallstahammars kommun, socialnämnden Socialnämnden beslutar att som yttrande till kommunstyrelsen uttala att socialnämnden inte har något att erinra mot förslaget till vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner. Köpings kommun, Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag Att inget finns att erinra gällande vindkraftspolicyn. Noteras. Noteras. Västmanlands läns Museum Yttrande med anledning av samrådsremiss om Vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner Västmanlands läns museum har mottagit samrådshandling rörande Vindkraftspolicy för Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 12 (35)

13 Hallstahammars och Köpings kommuner. Handlingen innehåller även en landskapsanalys. Vindkraftspolicyn redovisar var det finns vindkraftsintressanta områden. Den redovisar förutsättningar för att bygga ut vindkraften vad avser vindenergiinnehåll, tekniska krav, skyddade områden, landskapets förutsättningar m.m. samt översiktligt vilka regler och restriktioner som gäller vid etablering av vindkraftverk. Västmanlands läns museum vill framföra följande synpunkter. I samrådshandlingen har kommunernas kulturmiljövårdsprogram använts för att utesluta skyddade områden som aktuella för vindkraftverksetablering. Dessa kulturmiljövårdsprogram bygger på inventeringar genomförda under slutet av 1970-talet och tidigt 1980-tal. Idag är delar av bebyggelsen som omnämns borta eller förändrad. Inställningen till urvalet av kulturhistoriskt intressant bebyggelse och bevarandevärda miljöer har också förändrats med tiden, vilket innebär att det idag kan finnas miljöer och byggnader i dessa områden som bör skyddas från en vindkraftsutbyggnad. Västmanlands läns museum föreslår att Hallstahammars och Köpings kommuner låter genomföra breda kulturhistoriska förstudier med inventeringar av såväl fornlämningsmiljöer som bebyggelsemiljöer inom de områden som avgränsats och prövas för utbyggnad av vindkraftverk. På sikt bör också Hallstahammars och Köpings kommuner uppdatera de befintliga kulturmiljöprogrammen så att kulturmiljöer kan bidra till regionens utveckling i ett långsiktigt hållbart perspektiv. Avslutningsvis vill länsmuseet understryka att det i den fysiska planeringen ska, med miljömålen i åtanke, finnas en tydlig strävan att beakta och förstärka de företeelser som bidrar till att kulturhistoriska värden och att hög kvalitet i samhällsbyggandet upprätthålls. Inga områden som berörs av kulturminnesvårdsprogrammet faller inom de områden som i policyn anges som vindkraftsintressanta. Om etablering av vindkraft blir aktuell, genom grupper av verk inom de vindkraftsintressanta områdena eller enstaka verk i de Övriga områdena, behöver fortsatt planering, projektering och prövning behandla eventuell påverkan på lokala förekomster av kulturmiljövärden. Kommunernas kulturmiljövårdsprogram markeras i vindkraftspolicyns plankarta som områden där särskild hänsyn kan krävas. Syftet med denna skrivelse är att belysa att det eventuellt kan finnas värden som behöver beskrivas eller beaktas i samband med att en vindkraftsetablering aktualiseras i eller i anslutning till dessa områden. I både Hallstahammars och Köpings kommuns aktuella översiktsplaner uttrycks ställningstagande/viljeinriktning om att uppdatera kommunernas kulturhistoriska underlag. Detta kan ske när resurser finns avsatta. Policyn bidrar även, genom att ge stöd för en vindkraftsutbyggnad fokuserad till vissa områden, till att en god hushållning med bl.a. landskapsvärden kan främjas samt att en fragmentisering av landskapet kan undvikas. MälarEnergi Mälarenergi Elnäts uppgift är att förvalta och driva elnät i norra Mälardalen. Vi ser därför mycket positivt på allt underlag som underlättar för oss att skapa en bild av hur ett sådant nät skall se ut i framtiden. De utskickade handlingarna utgör definitivt ett sådant underlag. Synpunkter på studien: De områden som utpekas som intressanta ur vindkraftsynpunkt är tämligen glest bebyggda områden utan större industrier. Inom områdena skisseras på stora vindkraftsutbyggnader med stora enheter. Befintligt elnät inom områdena kommer då att vara för klent för anslutning. Stora elnätsinvesteringar blir istället nödvändiga för att möjliggöra inmatning av den producerade energin. Ett aktivt stöd från kommunen i tillståndsfrågor för nya elledningar ser vi då som Uppgiften om kraftledningen som passerar område V2 har korrigerats. Det har inom ramen för framtagandet av policyn inte funnits möjlighet att utreda kapacitetsfrågan närmare. Omfattningen av en eventuell vindkraftsutbyggnad och eventuella verks faktiska produktionspotential är även i det tidiga skedet som policyn utgör relativt oklara, även om en grov teoretisk uppskattning av produktionspotentialen görs i policyn. Kommunerna delar MälarEnergis uppfattning om vikten av en fortsatt dialog kring kapacitetsfrågorna i ledningsnätet i relation till hur omfattande en eventuell vindkraftsutbyggnad faktiskt blir. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 13 (35)

14 nödvändigt. För att elnäten skall bli minimalt landskapspåverkande och kostnadseffektiva är det av stor vikt att en samlad bild av kommande inmatningar är känd redan från början. Vi hoppas på en fortsatt dialog med er för att så snabbt som möjligt få en realistisk bild av vilken vindkraftsutbyggnad som verkligen kommer att ske. Vi ställer oss undrande inför uppgiften att vindkraftsintressant område 2 korsas av en regionledning på 130 kv. Den regionledning som korsar områdets norra del har spänningsnivån 40 kv. Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun har inga invändningar mot förslag till vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner. Västerås stad Yttrande över samråd om vindkraftspolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner Västerås stad har getts möjligheten att yttra sig över det samrådsförslag till vindkraftspolicy som Hallstahammars och Köpings kommuner tagit fram. Vindkraftspolicyn redovisar var det finns vindkraftsintressanta områden. Den redovisar förutsättningar för att bygga ut vindkraften vad avser vindenergiinnehåll, tekniska krav, skyddade områden, landskapets förutsättningar m.m. samt översiktligt vilka regler och restriktioner som gäller vid etablering av vindkraftverk. I utredningen finns ett område utpekat, område V4, som gränsar till Västerås kommun. Våra synpunkter rör detta område. Området öster om kommungränsen innehåller inte några natur- och kulturmiljövärden som bedöms påverkas negativt av etablering av vindkraftverk inom område V4. En eventuell etablering av vindkraft strider inte heller mot framtida markanvändning enligt det förslag till översiktsplan, Västerås 2026 med utblick mot 2050, som nyligen varit utsänt för samråd. Dock vill vi lyfta fram Bruksleden som har ett stort rekreationsvärde och därmed kräver särskild hänsyn. Frågor som rör buller, landskapsbild, inverkan på Lillhäradsmasten etc. måste givetvis utredas vidare, vilket också förutsätts i utredningen. Till sist vill vi framhålla att tidigare utredningar har visat att förutsättningarna för vindkraftanläggningar i Västerås är små. I förslaget till ny översiktsplan (Västerås 2026 med utblick mot 2050), föreslås därför att en särskild vindkraftutredning görs som ett tillägg till översiktsplanen. Någon tidplan för detta arbete finns ännu inte. En samverkan mellan Västerås och Noteras. I ett europeiskt perspektiv har Sverige goda vindförutsättningar. I ett nationellt perspektiv finns det dock många delar av landet som har bättre vindförutsättningar än Västmanlands län. De områden i Sverige med de bästa vindtillgångarna är av naturliga skäl de som utnyttjas först. Exempelvis så har vindkraftsutbyggnaden längs Västkusten, på Öland och Gotland samt på andra blåsiga platser kommit relativt långt. En pågående snabb teknikutveckling inom vindkraftsbranschen, ökande energipriser och nationella mål att öka möjligheten till förnyelsebar energiproduktion i kombination med att de bästa vindlägena tas i anspråk medför att även lägen med inte fullt lika bra, men ändå goda, vindförhållanden kan bli intressanta för vindkraftsetableringar. Vid utsökning av vindkraftsintressanta områden i kommunal översiktlig vindkraftsplanering används ofta avgränsningar på ca 6,5-7 m/s i årsmedelvind, vilket grovt motsvarar de nivåer som idag kan behövas för att vindkraftsanläggningar ska vara kommersiellt intressanta. Dock står behovet av vindenergi i relation till övriga anläggningsförutsättningar och kostnader, som t.ex. behovet av höjd på verken, ledningsdragningar och anläggandet av nya tillfartsvägar. Även antalet timmar om året det blåser tillräckligt för att vindkraftverken ska nå sin märkeffekt samt vindens kvalitet/turbulens kan påverka hur intressant ett område är för en vindkraftsetablering. Nya vindkarteringar från Enregimyndigheten, 2011, visar t.ex. på årsmedelvindar 6,5-7 m/s inom stora delar av Hallstahammars och Köpings Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 14 (35)

15 Hallstahammar genom en utökning av område V4 bedöms intressant och Västerås är därför öppna för fortsatta diskussioner. Hallstahammars kommun, tekniska nämnden Tekniska nämndens ordförande beslutar med stöd av tekniska nämndens delegation punkt 1 att som sitt yttrande över vindkraftpolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner uttala att man inte har något att erinra mot förslaget. kommuner och förhållandevis stora områden med 7-7,5 m/s på 100 m höjd över markplanet. På 110 respektive 120 m höjd över markplanet redovisas flera områden med årsmedelvindar över 7,5 m/s. I samband med fortsatt planering och projektering bör ytterligare kartläggningar av vindförhållanden och vindmätningar på den aktuella platsen genomföras, vilket normalt görs av vindkraftsexploatören innan en etablering. Framförda synpunkter från Västerås Stad angående område V4 har lyfts in under beskrivningen av område V4 i vindkraftspolicyn. I övrigt så noteras synpunkterna och Hallstahammars kommun ser positivt på en fortsatt dialog med Västerås Stad kring förutsättningarna för vindkraftsetableringar inom V4, där bl.a. relationen mellan eventuella vindkraftsetableringar och Lillhäradsmasten samt friluftsvärdena runt Bruksleden är viktiga frågor att utreda vidare. Noteras. Köpings kommun, miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över förslag till landskapsanalys och vindkraftspolicy som tagits fram gemensamt för Köpings och Hallstahammars kommuner. Vindkraftspolicyn beskriver fyra vindintressanta områden (V1-V4). Område V1 och V3 är belägna inom Köpings kommun, V2 ligger på gränsen mellan Köping och Hallstahammars kommuner och V4 inom Hallstahammar kommun. Yttrandet avser inte de delar som är belägna inom Hallstahammars kommun. Bakgrund Landskapsanalysen är ett planeringsunderlag och ska fungera som ett stöd vid planering och handläggning av olika typer av ärenden. Vindkraftspolicyn ska fungera som ett underlag för arbetet med på att på sikt ta fram tematiska tillägg till kommunernas respektive översiktsplan. Målsättningen med policyn är att den blir godkänd och antagen av respektive kommunfullmäktige. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 15 (35)

16 Policyn redovisar vindintressanta områden i Köping samt Hallstahammars kommuner och förutsättningarna för att bygga ut vindkraften vad avser vindenergiinnehåll, tekniska krav, skyddade områden, landskapets förutsättningar med mera samt översiktligt vilka regler och restriktioner som gäller vid etablering av vindkraft. Område V1 beskrivs som ett område med en orörd karaktär utan större inslag av mänsklig påverkan. Området ligger i norra delen av kommunen och är uppdelat i två delar. Den streckade södra delen av området ligger inom 3 km från Natura 2000 områden och enligt policyn råder därmed en större osäkerhet till lämpligheten av eventuella vindkraftsetableringar där. Den norra delen har däremot en avgränsning som tar hänsyn till en 3 km- zon runt Natura 2000-områden. Inom område V1 finns enligt policyn ett flertal mossar varav flera av dem är med i nationella våtmarksinventeringen. Söder om området ligger Tängsta naturreservat som är ett Natura 2000 område. Det är både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. Fåglar som finns där (och som finns med i fågeldirektivets bilaga 1) är bivråk, järpe, tjäder, pärluggla, spillkråka och tretåig hackspett. Väster om V1 ligger ett Natura 2000 område vid Venabäcken samt väster om Tängsta naturreservat ligger Davidsboberget, som är upptaget som kommunintressant naturområde i kommunens översiktliga planering. Åspartier norr om Lundbysjön omfattas av länets naturvårdsplan. Vidare i policyn nämns att det norr om V1 finns ännu ett område som omfattas av naturvårdsplanen. Området benämns som Täkten och är ett klapperområde/strandlinje. Norr om V1 ligger Vågsjön som omfattas av naturvårdsplanen och är en nationellt värdefull vattenmiljö. En del av sjön ligger inom Köpings kommun och är upptaget i kommunens översiktliga planering som ett kommunintressant område som ännu saknar skydd. Område V1 benämns som skogsbygd och bedöms att tåla etablering av grupper av större verk. Sett ur vindförhållanden och avstånd bedöms området vara ett av de områdena i kommunerna som har de bästa förutsättningarna för vindkraft. Däremot nämns det vidare i policyn att bland annat buller kan påverka karaktären i ett område klassat som stort opåverkat område. I policyn görs även kopplingar till att genom att ta område V1 i anspråk i sin tur kan bidra till att bevara andra relativt orörda områden som fortsatt opåverkade. Område V2 ligger i östra delen av kommunen på gränsen mellan Hallstahammar och Köpings kommuner. Området Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 16 (35)

17 bedöms redan vara påverkat både visuellt och genom buller, bland annat från väg E18 och av de större kraftledningarna som korsar området. Område V3 ligger i sydvästliga delen av kommunen och förhållandevis nära bostadsbebyggelse. I policyn uppges avstånd till närmaste bostadshus vara 500 meter från områdets yttre gräns och att det innebär att goda förutsättningar finns för att klara riktvärdena för buller på 40 db(a) vid fasad. Området ligger i nära anslutning till väg E18. Område V2 och V3 ligger inom område som beskrivs som skogsområde i jordbrukslandskap. Mälaren med öar och strandområden ingår i miljöbalkens (MB) 4 kapitel som behandlar särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. De områden som anges i MB 4 kap 2-8 är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de inte möter något hinder enligt 2-8 och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. I policyn beskrivs att området vid Mälaren bedöms ha de bästa vindförhållandena i kommunerna och till följd av detta bör en etablering där inte helt avskrivas. Det beskrivs vidare att om det i framtiden blir en aktuell plats att anlägga vindkraft på ska en samlad planering med övriga kommuner i västra Mälaren ske för att förutsättningarna ska bli som bäst och påverkan på andra intressen som minst. Vindkraftverk bör prövas restriktivt i området och för platser av intresse nämns enstaka verk eller mindre grupp i anslutning till Köpings hamn samt vid farledsinloppet mot Köping Miljökontorets bedömning Policyn utgör ett visst stöd för prövningar enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen, men är inget juridiskt bindande dokument. Det är tveksamt att ha med ställningstaganden och riktlinjer, i vart fall för detaljerade, i en policy av detta slag och man bör se policyn mer som en viss vägledning för den som vill göra en etablering än som något tyngre dokument för prövande instanser. När och om vindkraft etableras krävs det i god tid innan utförliga beskrivningar och mer ingående inventeringar för att se vilken påverkan vindkraften har i området. Vid en prövning om vindkraft ska även hänsyn tas till det enskilda fallet. Prövningarna görs av miljö- och byggnadsnämnden eller länsstyrelsen, utifrån miljöbalken eller plan- och bygglagen, beroende på typ av verk. Vid en mer ingående inventering av områden som kan komma att etableras bör Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft kunna användas som kunskapskälla (SOF:s policy för vindkraft). Enligt Generellt om fortsatt planering, projektering och prövning av vindkraftsetableringar samt underlag för detta Underlags- och analyskartor i vindkraftspolicyn har kompletterats med redovisning av nyckelbiotoper, naturvärden, naturvårdsavtal samt program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Dock bedöms det i detta översiktliga skede inte lämpligt att klassa dessa samt t.ex. områden omfattade av våtmarksinventering, de kommunintressanta naturområdena, etc. som Restriktiva områden. I vindkraftspolicyns ställningstaganden och riktlinjer framhåller dock tydligt att redovisning/utredning av förekomst respektive behov av hänsyn till lokala djur-, natur- och kulturvärden, närliggande bebyggelse/ boendemiljöer etc. ska ske i erforderlig Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 17 (35)

18 policyn behövs det t ex på grund av att fåglar såsom storlom finns i Vågsjön ett skyddsavstånd på minst 1 kilometer. Generellt skyddas de flesta av nedanstående uppräknade arter om man inte påverkar gamla skogar och sumpskogar. Sådana värdefulla miljöer ska alltid lämnas opåverkade. I område 1 har enligt Naturdatabanken följande arter hittats: smalskaftslav, liten spiklav, nattskärra, sångsvan, salskrake och berguv. Hänsyn till dessa arters behov ska tas vid lokalisering av vindkraftverk. I det streckade området har följande arter hittats: kortskaftad ärgspik, aspgelelav, gränsticka, ullticka, barkticka, rävticka, vedticka, aspfjädermossa, springkorn, missne samt en mängd arter i Nogsta skans. Hänsyn till dessa arters behov ska tas vid lokalisering av vindkraftverk. Miljökontorets bedömning är att utbyggnad av vindkraft helst ske i redan påverkade områden och vid utbyggnad av vindkraften måste stor hänsyn tas till berörda naturvärden. Särskild hänsyn ska även tas till fladdermöss, flyttfågelsträck och rovfåglar. Det bör vara av stor vikt att värna om tysta och orörda områden i kommunen. Miljökontoret förordar därmed att utbyggnad av vindkraft i område V1 bortfaller och att etablering av vindkraft koncentreras i delar av område V2 och V3 som är mer påverkade både visuellt och genom buller. Den koppling som nämns i policyn att genom att ta område V1 i anspråk i sin tur kan bidra till att bevara andra relativt orörda områden som fortsatt opåverkade, anser miljökontoret kan utredas vidare i det skede om eller då frågan blir aktuell ur ett nationellt synsätt. I område V2 har enligt vår Naturdatabank följande arter hittats: i ett område strax söder om motorvägen nära kommungränsen finns källpraktmossa, dvärghäxört, granticka, kötticka och vedticka samt i ett område mellan Västeråsvägen och norrut till en damm/liten sjö finns rörsvepemossa, källpraktmossa, mörk husmossa och missne. Hänsyn till dessa arters behov ska tas vid lokalisering av vindkraftverk. I område V3 har enligt vår Naturdatabank följande arter hittats: platt spretmossa, långfliksmossa, blåmossa, gammelgranslav, kattfotslav och lopplummer. Nästan alla dessa fynd finns i områden angivna som kommunintressanta naturområden. Hänsyn till dessa arters behov ska tas vid lokalisering av vindkraftverk. I policyn görs en analys/beskrivning av landskapets övergripande förutsättningar för vindkraft där område 1-6 nämns. Det är för oss oklart hur denna beskrivning ska uppfattas. Är det bara en beskrivning utifrån konsultens bedömning av landskapets förutsättningar eller är det så en eventuell exploatör ska uppfatta omfattning innan en vindkraftsetablering blir av. Detta gäller både nu kända värden och värden som kan komma att upptäckas under prövningsprocessen. Bl.a. kan nya naturvårdsinventeringar komma att krävas innan etablering kan bli aktuell. Detta gäller både för eventuella större etableringar inom de vindkraftsintressanta områdena eller för eventuella mindre etableringar på andra platser. Information från föreningar med specifika eller lokala kunskaper (t.ex. från Sveriges Ornitologiska Förening) kan i lämplig omfattning komplettera annat underlag vid fortsatt utredning, planering och prövning av vindkraftverk. I samband med fortsatt planering, projektering och prövning av eventuell vindkraftsetablering inom de vindkraftsintressanta områdena behöver även avgränsning och utformning av själva vindkraftsparken ske med beaktande av landskapsbild, förekomst av lokala djur-, naturoch kulturvärden samt närliggande boendemiljöer och bebyggelse. Grupper bör utformas och avgränsas så att en samlad grupp bildas i den del av det aktuella området som har bäst förutsättningar. Detta har även förtydligats i de riktlinjer för utbyggnad som anges i vindkraftspolicyn. För att minska påverkan på och främja ett bra hänsynstagande till de lokala naturmiljöerna har generella riktlinjer för uppförande av vindkraftverk lyfts in i policyn. Dessa anger bl.a. att erforderlig efterbehandling av naturmiljö och markområden ska utföras efter utbyggnad/byggskedet, att befintliga vägsträckningar så långt som möjligt ska nyttjas, sprängning så långt som möjligt ska undvikas samt särskild stor hänsyn också ska tas till ytvatten och våtmarker. Stora opåverkade områden Policyn nämner att ett ianspråktagande av V1, eller andra områden inom kommundelar som klassats som Stora opåverkade, kan öka vikten av att bevara andra opåverkade områden som fortsatt ostörda. Dock innebär detta inte per automatik att övriga områden skyddas. Policyn avser att kunna ge stöd för en eventuell utbyggnad av vindkraftsgrupper inom vissa avgränsade delar av de Stora opåverkade områdena. Policyn belyser dock samtidigt att en sådan utveckling kan göra en mer restriktiv hållning till liknande etableringar lämplig inom andra områden som är förhållandevis opåverkade från storskaliga mänskliga ingrepp. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 18 (35)

19 kommunens inställning, dvs en del i policyn? Om det är det sista så har miljökontoret en del synpunkter som berör olika områden och anser att detta kapitel bör revideras. Område 4, i Bergslagens skogsbygd anser kontoret i likhet med område V1 vara av tyst och orörd mark. I området finns även ett Natura 2000 område (myrskyddsplanen). Området bör bortfalla som ett område där det kan vara aktuellt med vindkraftsetablering, större än så kallade gårdsverk. I område 5, öppen skogsbygd kring Iresjön, Skedvisjön, Västlandasjön som innefattas av område som levande landsbygd, anser kontoret att en mer detaljerad utredning behövs innan ett ställningstagande om vindkraftsetablering kan göras. Det känns mycket tveksamt med större verk/grupper av verk i dessa områden. Miljökontoret bedömer att de områden som beskrivs som restriktiva områden i vindkraftspolicyn även ska omfatta nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt nyckelbiotopsinventeringen, kommunintressanta naturområden, naturminnen, djur- och växtskyddsområden, klass 1 och 2 områden enligt våtmarksinventeringen samt klass 1-3 områden enligt ängs- och hagmarksinventeringen/ängs- och betesmarksinventeringen. I policyn beskrivs ställningstagandet för vindkraft i de restriktiva områdena vara att i huvudsak inga vindkraftverk ska tillåtas. Miljökontoret anser att ställningstagandet bör förtydligas till att inga större vindkraftverk ska tillåtas. Ställningstagandet avseende mindre verk kan vara kvar. Vindkraft i hamninloppet kan störa det rika fågellivet som finns och rör sig mellan Norsa hagar, Malmön- Cementatippen och Barkaröviken-Galten. Mängder av främst gäss använder Köpingsviken nedströms hamnen som rastlokal. Flera flyttfåglar rastar i områdena och vindkraft ska inte placeras vid flyttfågelsträck. I policyn beskrivs hur vindkraft prövas enligt miljöbalken och att det för både anmälningspliktiga (C verksamheter) och tillståndspliktiga verksamheter (A samt B verksamheter) utgår en årlig avgift. Vidare beskrivs att storleken på den framgår av förordningen om avgifter och prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:940). Det bör tilläggas att det i Köpings kommun förekommer tillsyn på alla A, B samt C verksamheter och att avgiften därmed regleras i den kommunala taxan och inte direkt av förordningen. Angående område V1 Det vindkraftsintressanta området V1 har efter samrådet minskats i sin omfattning. Det område som i samrådet benämndes som område som kan komma att bedömas som vindkraftsintressant har strukits med hänsyn till bl.a. yttrande från Miljö- och byggnadsnämnden i Köpings kommun och till oklarheten för påverkan på fågelvärden kopplade till intilliggande Natura 2000-område. Ny avgränsning av område V1 har fokuserats till höjdpartierna i den tidigare avgränsningens centrala del, vilka har bäst vindförhållanden enligt den nya vindkarteringen från Energimyndigheten som vindkraftspolicyn komplettrats med efter samrådet. Detta innebär att även den östra avgränsningen av område V1 har flyttats ca 2,5 km väster ut, vilket bl.a. innebär att Vargårdsberget samt intilliggande stora moss-/våtmarker (Grytmossen/Långmossen) m.m. faller utanför ett eventuellt vindkraftsområde. Avståndet till bebyggelse runt Kölsta har därmed även ökats väsentligt. Vidare bör nämnas att fortsatt planering, projektering och prövning av verk och följdföretag (som t.ex. vägar) behöver ta hänsyn till bl.a. förekomsten av lokala djur-, kultur- och naturvärden samt att placering av verk direkt inom moss- eller våtmarker sannolikt inte blir aktuellt med hänsyn till både naturvärden och anläggningsförutsättningar. Landskapsanalysens roll Landskapsanalysen har utgjort ett underlag till policyn och avser att tillsammans med andra underlag utgöra ett stöd för kommande planering och bedömningar utifrån ett övergripande landskapsperspektiv, men analysen utgör dock inte kommunernas slutliga ställningstagande för lämpligheten av etableringar av olika slag. Landskapsanalysen gör en översiktlig bedömning av landskapets generella övergripande karaktärer och förutsättningar för olika etableringar. Inom dessa kan det finnas områden som är mindre/mer lämpliga och lämpligheten behöver bedömas från den samalde påverkan från samtliga etableringar av vindkraftverk eller liknande byggnadsverk i närområdet. Landskapsanalysens bedömningar av landskapets översiktliga tålighet för vindkraft redovisas i policyn som ett underlag bland andra till policyns analyser och ställningstaganden. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 19 (35)

20 Angående hänsynstagande till bl.a. fåglar I vindkraftspolicyn framhålls tydligt att fortsatt planering, projektering och prövning av eventuella vindkraftsanläggningar behöver ske med beaktande av bl.a. lokala djur-, natur- och kulturvärden oavsett vart i kommunerna det aktuella verket prövas. Detta gäller inte minst vid förekomst av flyttstråk och rastlokaler för fåglar. Angående tillsyn och taxor Skrivelsen i policyn angående tillsyn och taxor har kompletterats med att Lokala ställningstagande för hur tillsyn bedrivs och utformning av taxor kan förekomma. Institutioner, föreningar / organisationer I övrigt noteras överlämnande synpunkter. Miljöpartiet de gröna i Köping Miljöpartiet är överlag mycket positiva till vindkraft. Det är en viktig del i omställningen av samhällets energiproduktion i hållbar riktning. Dock bör vi inte ytterligare belasta ekosystem som redan är hårt ansträngda. Det är viktigt att orörd, värdefull naturmark bevaras och för att kunna avgöra vilken natur som är värdefull måste man ta in den kunskap som finns och kanske göra ytterligare inventeringar. För vindkraftsetableringar bör man i första hand välja områden som redan är påverkade av människan. Synpunkterna noteras. Vindkraftspolicyns riktlinjer är dock tydliga med att innan en vindkraftsetablering blir av ska i erforderlig omfattning redovisning ske och hänsyn tas till lokala djur-, natur- och kulturvärden, närliggande bebyggelse/boendemiljöer etc. Detta gäller både nu kända värden och värden som kan komma att upptäckas under prövningsprocessen. Bl.a. kan nya naturvårdsinventeringar komma att krävas innan etablering kan bli aktuell. Detta gäller både för eventuella större etableringar inom de vindkraftsintressanta områdena eller för eventuella mindre etableringar på andra platser. LRF Köping LRF i Köping ser mycket positivt på vindkraftspolicyn. Vi har inget att anmärka på de förslagna områdena och tycker också att det är väldigt positivt med etablering av mera förnyelsebar energi inom vår kommun. Synpunkterna noteras. Teroc AB Vårt företag har tagit del av den föreslagna vindkraftspolicyn för Köpings och Hallstahammars kommuner. Vi arbetar både med storskalig och småskalig vindkraft och vi vill här framföra några synpunkter som gäller små vindkraftverk: - På s 10 står att så kallade miniverk kräver anmälan till kommunen. Vi föreslår att det preciseras och att en hänvisning ges till Texten avseende miniverk har kompletterats med hänvisning till lagkraven för anmälan. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner 20 (35)