Forts kom en larmrapport! Går det att träna läsförståelse i grundsärskolan? Monica Reichenberg

Transkript

1 Går det att träna läsförståelse i grundsärskolan? Monica Reichenberg Forts. Den som är informerad kan bilda sig en egen uppfattning, försvara sina rättigheter och påverka sin situation. Insikter ger åsikter. LSS är en rättighetslag som skall garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. (Socialstyrelsen) kom en larmrapport! Redan 2002 uppmärksammade Skolverkets att endast hälften av eleverna i gymnasiesärskolan tyckte att skolan hade förberett dem för yrkeslivet. Vidare menade de att studierna kunde ha varit mer utmanande och kunskapsinriktade. 1

2 Ytterligare rapporter! I en senare rapport (Skolverket, 2007) framkom återigen att undervisningen kännetecknas av för lite krav och utmaningar som kan leda till bättre kunskapsutveckling. I Skolverkets lägesrapport från 2009 skrivs explicit att kunskaperna måste sättas i fokus. Omsorg behövs också men lärande och kunskaper behöver få större plats. (Skolverket, 2009, s 24). Diana Berthén! Diana Berthén var en väckarklocka! Karl Grunewald 1842 allmän folkskola. Men det var inte en folkskola för alla. Det skulle dröja ända till 1968 innan de ickebildningsbara sinnesslöa fick skolplikt. 2

3 Hur avkodar svenska elever? God avkodningsförmåga är en förutsättning för läsförståelse. En undersökning av Christer Jacobson vid Linnéuniversitetet tyder på att avkodningsförmågan inte har försämrats över en 20 årsperiod för nioåringar. Det går utför! I den senaste PISA undersökningen, PISA 2009, som mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturkunskap hamnade Sverige på femtonde plats. Resultaten är oroväckande då svenska elevers läsförståelse försämrats avsevärt sedan 2000 då den senaste mer omfattande läsundersökningen skedde. Den gången kom Sverige på nionde plats. I Norge minskar andelen svaga läsare! Vårt grannland Norge deltog också i PISA undersökningen. Till skillnad från Sverige har inte norska elevers läsförståelse förändrats nämnvärt sedan Andelen svaga läsare i Norge har minskat, medan andelen svaga läsare i Sverige ökat. 3

4 Var femte elev Var femte svensk elev når idag inte upp till en nivå i läsning som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Hur har det kunna bli så här? Låga förväntningar! Det finns många skolelever i dag som inte fått så mycket lästräning med motiveringen; De kan ändå inte lära sig någonting. Tänk att ha så låga förväntningar på sina elever. Alla måste få vara med på läståget. Stick i stäv mot forskningen! Det kan förefalla märkligt att förväntningar på eleverna i grundsärskolan varit så låga när forskarna uppmärksammat just vikten av att ha förväntningar på sina elever (Fischbein & Österberg, 2003, Swärd, 2008, Heimdahl Mattson och Roll Pettersson, 2007). 4

5 De låga förväntningarna har haft effekt! Skolinspektionen har riktat kritik mot undervisningen i särskolan. (Rapport nr 2010:9). Läsundervisningen sätts på undantag. Det handlar om delaktighet För elever i grundsärskolan precis som för alla andra elever, är det viktigt att skolan ger dem en god läsförståelse så att de kan förstå de texter de möter och bli delaktiga i samhället. Finsk rapport! Nyligen utkom en finsk rapport av Rune Sarromaa Haustätter och Marjatta Takala som belyser sambandet mellan Finlands goda resultat och inriktningen på specialundervisning. I Finland är den omfattande under de tidiga skolåren, och huvudsakligen inriktad på läs och skrivfärdigheter. 5

6 Texter får inte bli höga staket! Texter får inte bli oöverstigliga hinder (Myrberg, 2007)! Lättlästa texter är ett måste för delaktighet. Vad gör förlagen? En lättläst bok måste vara bättre än vanliga böcker, eftersom läsaren är mer kritisk än många andra läsare, och troligen har många misslyckanden bakom sig i form av olästa eller halvlästa böcker (Lena Maria Nordstrand, hösten 2009) Texter kan bearbetas! Beck et al. (1991), (1995) Voice och coherence Reichenberg, M.(2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. 6

7 Lättläst skönlitteratur! Johan Werkmäster Selma Lagerlöf Per Gustavsson skrönor Hans Peterson Astrid Lindgren Mästerdetektiven Blomkvist! Mästerdetektiven Blomkvist. Så här inleds den: Den här boken skrev Astrid Lindgren Det var året efter andra världskrigets slut. Så det var ganska länge sedan. På den tiden fanns inga mobiltelefoner och inga datorer. Bearbetad av Hans Peterson (Nypons förlag) Hans är hedersdoktor vid Göteborgs universitet Vill du veta mer om forskning kring läromedel? Vill du veta mer om forskning kring läromedel Den senaste versionen är från

8 Vill du veta mer om lättläst? En forskningsrapport: Författare professor Ingvar Lundberg och Monica Reichenberg ar lattlast Vill ni läsa mer om Norges satsningar på lärarna. Gå in på En text kan aldrig stå på egna ben! En text kan inte stå på egna ben. Samtalet före under och efter läsningen är viktigt. Hur går det om vi samtalar kring texter? 8

9 Syfte! Det övergripande syftet var att jämföra och utvärdera två modeller för textsamtal med elever med utvecklingsstörning. Reciprok undervisning I RU tränas fyra strategier : 1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser med hjälp av t ex rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om, dvs göra inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten. Forts. 2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av texten eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att kontrollera elevernas förståelse. 3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax, centrala idéer eleverna ska öva att kritiskt utvärdera vad de läst. 4. Sammanfatta med egna ord. 9

10 Modell för inferensträning Lena Franzéns modell (LF). En central idé i LF är att svaga läsare behöver undervisning i hur man analyserar en direkt ställd fråga på en läst text för att kunna ge ett korrekt svar. Strategin går ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men så är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer av svar. Forts. Vissa svar går att finna precis där i texten. Andra svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten. Några svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp av ledtrådar i texten. Material Att träna inferenser teori och träningsprogram. 10

11 Hur gjorde vi? Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen varade mellan 20 och 30 minuter. Texterna lästes stycke för stycke. Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra personer i varje grupp. Vi har 82 videofilmade samtal. En strategi åt gången! Samtalet inleddes med frågan Kommer ni ihåg vad vi gjorde förra gången? Så repeterade vi strategin Förutsäga/förutspå. Eleverna fick veta att de också denna gång skulle få läsa två texter som jag klippt i remsor och numrerat på baksidan. Ny bok! 11

12 Handledning Handledning till Ingvars och min bok kommer snart. Den har gjorts av Ann Katrin Swärd och Katarina Florin. Jag finns också på Youtube! Brevlåda Jag brinner för texter och textsamtal. Hör gärna av er! 12