Underlag för strategi för stödet till civila samhället i utvecklingsländer, CSO-strategin,

Transkript

1 1(25) Ärendenummer: 15/ Underlag för strategi för stödet till civila samhället i utvecklingsländer, CSO-strategin, INLEDNING Det civila samhället har en nyckelroll för fattigdomsbekämpning och en särskild relevans och potential för att bidra till demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer. Det civila samhällets organisationer (CSO) kan skapa medvetenhet om individers rättigheter, mobilisera människor och stärka deras kapacitet att utkräva sina rättigheter, men också själva erbjuda samhällstjänster där staten inte gör det. CSO har också en viktig roll som förslagsställare, opinionsbildare och röstbärare för att påverka allmänhet och beslutsfattare. Civilsamhällets betydelse för en hållbar och inkluderande utveckling är numera formellt erkänd på alla nivåer; nationellt, regionalt och globalt genom bland annat Accra Agenda for Action och Busan Partnership agreement. Trots detta har utrymmet och resurserna för civilsamhället krympt under senare år. Allt fler länder antar lagstiftning, regler och praxis som begränsar civilsamhällets möjligheter att verka. Därtill har givarna ökat de administrativa kraven på organisationer som ges stöd. Samtidigt som CSO är utsatta för press växer nya aktörer och nya protestformer fram. Många nya och relevanta aktörer arbetar med mer traditionella CSO medan andra utmanar dem genom att välja annorlunda sätt att arbeta och påverka. Dessa spänningar till trots finns en övertygelse om att partnerskap mellan olika utvecklingsaktörer är en förutsättning för utveckling. Det är tydligt inte minst i de globala målen för hållbar utveckling. Mot denna bakgrund föreslår Sida att den nya CSO-strategin fokuserar på att (1) främja en gynnsam miljö för civilsamhället att verka, inklusive ett biståndseffektivt ekonomiskt stöd, (2) stärka civilsamhällets kapacitet att rättighetsbaserat agera röstbärare och organisatör av samhällstjänster, (3) främja mångfalden inom civilsamhället i utvecklingsländer, och (4) uppmuntra samverkan inom civilsamhället och mellan civilsamhället och andra utvecklingsaktörer. Regeringen efterfrågar i sina anvisningar till Sida resonemang om många frågor som rör operationaliseringen av strategin. Dessa frågor analyseras därför i detta underlag och preliminära förslag ges. Det bör dock framhållas att Sida kommer att återkomma till den slutliga operationaliseringen av strategin när den är beslutad. I en bilaga beskrivs processen för att ta fram detta underlag, inkl. vilka konsultationer som skett med ramorganisationerna, andra svenska CSO och internationella CSO. I bilagan anges även vilka dokument som använts som bakgrund till analysen samt förslag till hur uppföljning av strategin kan ske.

2 Sida 2 (25) 2. INRIKTNING Syftet med stödet till civilsamhällesorganisationer är ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle i utvecklingsländer, som arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och ökad respekt för mänskliga rättigheter. Det angivna syftet med stödet liknar det övergripande målet i den nuvarande strategin men det finns några aspekter som Sida ser anledning att kommentera. Förändringsteori I den nuvarande strategin anges ett övergripande mål som inbegriper att stödet leder till faktiska förbättringar för människor som lever i fattigdom. Det nu föreslagna syftet stannar vid att det finns ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle som arbetar för förbättrade levnadsvillkor och ökad respekt för mänskliga rättigheter. Sida utgår i detta underlag från att den bakomliggande förändringsteorin även fortsatt är att civilsamhället, när det är pluralistiskt och arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv, har en särskild potential att bidra till demokratisk utveckling och respekt för och främjande av mänskliga rättigheter. Det civila samhället kan skapa medvetenhet om individers rättigheter, mobilisera människor och stärka deras kapacitet att utkräva dem. Utgångspunkten är att det civila samhället har en viktig roll att spela för att skapa förutsättningar för hållbara förbättringar av levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom. Målgrupp och det flerdimensionella fattigdomsbegreppet Ramorganisationerna har i en gemensam skrivelse till Sida framfört vikten av att strategin har tydliga skrivningar kring det flerdimensionella fattigdomsbegreppet. 1 Sida utgår från det flerdimensionella fattigdomsbegreppet i tolkningen av strategins syfte. Det innebär att målgruppen för stödet, människor som lever i fattigdom, förstås utifrån att fattigdom är flerdimensionell. Människor som lever i fattigdom utgörs av män, kvinnor, flickor och pojkar som har olika behov, intressen och förutsättningar. 2.1 Vad kan uppnås Sida ska lämna förslag på vad som kan uppnås inom tre angivna områden. Nedan ges förslag på vad som kan uppnås inom varje område i form av förväntade resultat. För att sätta förslagen i ett sammanhang inleds varje avsnitt med en redogörelse för de huvudsakliga problemen inom området. Som bakgrund vill Sida först lyfta några viktiga aspekter kopplade till de förväntade resultaten. Vilka resultat kan civilsamhällesorganisationer ansvara för? Flera utvärderingar de senaste åren visar på vikten av att endast ställa civilsamhällesorganisationer till svars för resultat som de själva har makt över. 2 Det yttersta ansvaret för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna ligger hos staten. Civilsamhället kan arbeta med påverkansarbete men huruvida beslutsfattare låter sig påverkas är utanför 1. I den nuvarande strategin uttrycks detta t.ex. explicit i det övergripande målet som inkluderar formuleringen minskad fattigdom i alla dess dimensioner. 2 T.ex. Joint Evaluation of Support to Civil Society Engagement in Policy Dialogue. Synthesis Report, Ministry of Foreign Affairs of Denmark, november 2012 (gemensam utvärdering Danida, Sida och ADA).

3 Sida 3 (25) civilsamhällets kontroll. De CSO som får stöd inom strategin kan därför inte förväntas belägga resultat relaterade till uppfyllandet av mänskliga rättigheter. Däremot förväntas de belägga de resultat de själva kontrollerar och resonera kring möjliga kort- och långsiktiga effekter av påverkansarbetet utifrån sina förändringsteorier. Typ av resultat Verksamheten inom strategin bedrivs av ett stort antal organisationer som har olika tematiskt fokus och som verkar i många olika kontexter. De förväntade resultaten har därför formulerats brett och på en övergripande nivå för att täcka in och vara relevanta för denna mångfald av verksamheter. Av samma anledning bedömer Sida att det inte är möjligt och ändamålsenligt att ange förväntade resultat i kvantitativa termer. De föreslagna förväntade resultaten är därför kvalitativa. Aktörer inom strategin Aktörerna inom strategin är huvudsakligen svenska civilsamhällesorganisationer och de civilsamhällesorganisationer de samarbetar med i utvecklingsländer. De svenska organisationerna består av de ramorganisationer som Sida tecknar ramavtal med samt de organisationer som får stöd via vidareförmedlande ramorganisationer. Vidareförmedling till CSO i utvecklingsländer kan ibland ske i flera led. Därutöver ges en begränsad del av stödet till icke-svenska CSO som verkar på global nivå. Dessa benämns i underlaget som internationella CSO. Även Sida är i viss utsträckning aktör genom sitt policy- och metodutvecklingsarbete Område 1 Stärkt kapacitet hos civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer att i sina respektive roller arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv samt att representera och agera med legitimitet i relation till människor som lever i fattigdom. Långt ifrån alla civilsamhällen i utvecklingsländer är pluralistiska och arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv. Flera är dominerade av organisationer som saknar intern demokrati och förmåga att inkludera målgrupper och medlemmar. I många fall är det också bara en begränsad grupps intressen som uppmärksammas. För att civilsamhället ska kunna fungera som röstbärare behövs en mångfald av representativa organisationer som låter alla röster höras. Ett annat vanligt problem inom civilsamhällena i utvecklingsländer är att de grupper och organisationer som har potential att bidra till demokratisk utveckling och respekt för och främjande av mänskliga rättigheter har svag tematisk, organisatorisk och finansiell kapacitet och därför inte får genomslag. CSO-strategin har genom åren bidragit till att stärka många organisationer internt och därmed förbättrat deras förutsättningar att driva opinionsarbete, påverka beslutsfattare, erbjuda samhällstjänster etc. Slutligen, de människor som civilsamhället arbetar för och med är i många fall omedvetna om sina mänskliga rättigheter. Det finns också många som saknar grundläggande samhällsservice såsom tillträde till skolor, hälso- och sjukvård. För att kunna delta i samhället och påverka sin livssituation behöver människor både få tillgång till grundläggande samhällsservice och kunskap om sina rättigheter. Att utbilda om de mänskliga rättigheterna och erbjuda samhällstjänster där staten inte gör det är därför också viktiga uppgifter för civilsamhället. Viktigt att betona är att samhällsnyttiga tjänster som organiseras av CSO inom ramen för CSOstrategin måste genomföras utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt, som stärker rättighetsbärares

4 Sida 4 (25) kapacitet att utkräva sina rättigheter och inte medför att staten underlåter att fullfölja sina skyldigheter gentemot medborgarna. I enlighet med nedan föreslår Sida att ramorganisationernas påverkansarbete utanför Sverige bör inkluderas i CSO-strategin. Det påverkansarbete som syftar till att främja en gynnsam miljö för civilsamhället faller under område 2. Sida föreslår att övrigt påverkansarbete utanför Sverige inkluderas under område 1 och har därför inkluderat detta som förväntat resultat 1.5 nedan. Viktigt inom ramen för detta område är en jämförande analys av olika gruppers och organisationers behov. Detta för att nå de mest behövande och när så är befogat, fasa ut verksamhet med målgrupper som redan har stärkt sin kunskap och kapacitet. Förväntade resultat inom område CSO i utvecklingsländer har stärkt kapacitet för att genom ett rättighetsbaserat arbete kunna bidra till fattigdomsminskning. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till de svenska ramorganisationerna för att t.ex.: Öka den tematiska kapaciteten hos CSO i utvecklingsländer: Relevant tematisk (teknisk) kunskap samt kapacitet att utveckla och dela med sig av den kunskapen, både internt och externt. Kunskap och kapacitet att bedriva påverkansarbete och utkräva ansvar i beslutsprocesser. Detta inkluderar att kunna föra en kvalificerad (evidensbaserad) dialog med regeringar och andra relevanta aktörer, att delta aktivt i existerande nätverk och bygga nya vid behov, samt att ha en fungerande kommunikationsverksamhet som utnyttjar modern informationsteknologi. Därtill kunskap om rättighetsperspektivet och det internationella systemet och regelverket för de medborgerliga, politiska, sociala, ekonomiska och/eller kulturella mänskliga rättigheterna. Kapacitet att integrera tvärfrågor i verksamheten. Öka den organisatoriska kapaciteten hos CSO i utvecklingsländer: Demokratiska interna strukturer och arbetssätt, inklusive inom ledarskapet, som gör att organisationerna skapar och fångar upp engagemang, fungerar som skolor i demokrati och agerar med legitimitet och representativitet. Relevanta system och rutiner för planering, genomförande, uppföljning och resultatredovisning inklusive administrativ kapacitet. Öka den finansiella kapaciteten hos CSO i utvecklingsländer: Finansiell hållbarhet genom säkerställd finansiering företrädelsevis från flera källor som minimerar organisationens sårbarhet. Till detta ska finnas en god bokföringsordning, och finansiella rapportering av tillräckligt god kvalitet.

5 Sida 5 (25) 1.2 CSO i utvecklingsländer har bidragit till att människor som lever i fattigdom har ökad medvetenhet om, engagemang för och kapacitet att arbeta med demokrati och utkräva mänskliga rättigheter. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till CSO i utvecklingsländer via de svenska ramorganisationerna för att t.ex.: Öka kunskapen hos människor som lever i fattigdom: förändringar avseende kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter. Öka engagemanget hos människor som lever i fattigdom: förändringar avseende viljan att engagera sig för att främja demokrati och utkräva mänskliga rättigheter; stärkt mobilisering. Öka kapaciteten hos människor som lever i fattigdom: förändringar av kapaciteten att utkräva sina mänskliga rättigheter, främja demokrati och delta i demokratiska processer. Förändra attityder och beteenden hos människor som lever i fattigdom: förändringar i attityder, relationer och/eller beteenden hos och mellan människor; ökat intresse av att utkräva mänskliga rättigheter, delta i demokratiska processer och påverka beslutsfattare. 1.3 CSO i utvecklingsländer har bidragit till hållbara förändringar av livsvillkoren för människor som lever i fattigdom. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till CSO i utvecklingsländer via de svenska ramorganisationerna för att t.ex.: Tillhandahålla samhällsnyttiga tjänster: CSO har som organisatör av tjänster bidragit till hållbara förändringar för människor som lever i fattigdom genom t.ex. ökad tillgång till infrastruktur, hälso- och sjukvård, utbildning av barn och vuxna, och rättshjälp för särskilt utsatta grupper. Inom ramen ESK-rättigheterna 3 kan CSO också ägna sig åt samhällsnyttiga tjänster som på sikt bidrar till ökade inkomster för människor som lever i fattigdom. Stöd kan till exempel utgå till utbildning och organisering för att stärka människors möjligheter att öka sina inkomster. 1.4 Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom. Det förväntade resultatet avses uppnås genom att stöd utgår till en mångfald av svenska organisationer inom ramsystemet som i sin tur samarbetar med en mångfald av organisationer i utvecklingsländer. Eftersom det varken är rimligt eller önskvärt att ramorganisationerna var och en för sig ska arbeta mot mångfald är det strategin som helhet som behöver uppnå detta mål genom att sammantaget, inom ramen för anslaget, bidra till en mångfald inom civilsamhället. Ramorganisationerna bör dock analysera hur de bidrar, eller inte bidrar till ett pluralistiskt civilsamhälle i de länder de verkar. 1.5 Ökad förståelse och engagemang för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor som berör människor som lever i fattigdom och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till svenska CSO inom ramsystemet för påverkansarbete utanför Sverige. 3 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

6 Sida 6 (25) Exempel på risker kopplade till resultaten i område 1 Utrymmet för civilsamhället att verka begränsas allt mer i många länder och utvecklingskontexter. Växande administrativa krav från (andra) givare. Miljö- och klimat: Naturkatastrofer Växande antal väpnade konflikter De svenska organisationerna inom ramsystemet lyckas inte nå relevanta utvecklingsaktörer inkl. nya typer av civilsamhällesaktörer, administrativt svaga organisationer och de som väljer nya sätt att organisera sig Område 2 Främjande av ett gynnsamt samhällsklimat, inkl. lagstiftning, för civilsamhällesorganisationer att verka som självständiga och oberoende aktörer, samt därutöver samverkan mellan det civila samhället och andra aktörer för en hållbar demokratisk utveckling Civilsamhällets betydelse för en hållbar och inkluderande utveckling är numera vida erkänd, och de fri- och rättigheter som påverkar civilsamhället är del av det internationella ramverket för mänskliga rättigheter. Trots det har möjligheterna för civilsamhället att verka begränsats i snabb takt de senaste åren. Det krympande utrymmet för civilsamhället har haft en stor inverkan på genomförandet av CSO-strategin. Många samarbetsorganisationer har utsatts för hot och påtryckningar som begränsar deras arbete, vissa har även behövt lägga ned sin verksamhet. Det finns inga tecken på att den negativa utvecklingen kommer att vända under nästa strategiperiod och det är däför extra angeläget att CSO-strategin fortsätter att verka för en gynnsam miljö för civilsamhället. Främjandet av ett gynnsamt samhällsklimat har inte ingått i målen för den nuvarande strategin men Sida har gett stöd till insatser med det syftet inom ramen för arbetet mot ökad biståndseffektivitet. Enligt Sidas definition innebär ett gynnsamt samhällsklimat att det finns ett legalt ramverk som möjliggör för civilsamhället att verka fritt; att det finns faktiskt utrymme och möjligheter att påverka beslutsfattare och slutligen; att givarnas stöd till civilsamhället är bistånds- och utvecklingseffektivt. För att civilsamhället ska kunna utnyttja sin fulla utvecklingspotential behövs ett gynnsamt samhällsklimat i fråga om alla dessa aspekter. Sida förordar därför att alla tre aspekter betonas lika mycket. För att skilja detta område från de andra föreslår Sida att stöd inom område 2 endast ska utgå till verksamhet vars huvudsakliga syfte är att främja en gynnsam miljö för civilsamhället som en oberoende utvecklingsaktör enligt ovan. Ramorganisationernas påverkansarbete utanför Sverige inom andra tematiska områden föreslås ingå under område 1. (Se ovan.) I fråga om den andra delen av området, samverkan, menar Sida att det finns behov av ökad samverkan såväl inom det civila samhället som mellan civilsamhället och andra aktörer. 4 Som påpekas i en nyligen genomförd studie på uppdrag av EBA är det inte ovanligt med civilsamhällen som domineras av aktörer som snarare bidrar till en anti-demokratisk utveckling genom att driva på konflikter, både inom civilsamhället och mellan civilsamhället och staten. I de fallen behövs stöd också till brobyggare. Även den nyligen avslutade utvärderingen av CSO- 4 Evaluation of the Strategy for Support via Swedish Civil Society Organisations May Sipu International.

7 Sida 7 (25) strategin rekommenderar att mer fokus läggs på att skapa arenor och processer för dialog mellan civilsamhällesorganisationer i partnerländerna för att stärka civilsamhället i sig snarare än individuella organisationer. Genom ökad samverkan internt kan civilsamhället stärka sin kunskaps- och medlemsbas och förbättra sina förutsättningar att få genomslag för påverkansarbete. Det gäller även för civilsamhällets samverkan med andra aktörer. Ökad samverkan med regering och förvaltning, så länge den sker med respekt för civilsamhällets oberoende, är en förutsättning för fungerande demokratiska processer. Sida ser därför ökad samverkan som en metod för att stärka civilsamhällets bidrag till demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Förväntade resultat inom område Civilsamhället på global, regional, nationell och lokal nivå har stärkt sitt påverkansarbete för en gynnsam miljö för civilsamhället att verka. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till samtliga aktörer inom anslaget för att t.ex.: CSO i utvecklingsländer ska ha relevant kunskap om civilsamhällets villkor och kapacitet att använda kunskapen för att påverka: relevant kunskap och analys av civilsamhällets villkor genereras och kommuniceras; stärkt kapacitet hos CSO på global, regional, nationell och lokal nivå att använda kunskapen för att påverka relevanta aktörer. Genomföra påverkansaktiviteter: påverkansarbete riktat mot relevanta aktörer, inkl. beslutsfattare, på global,regional, nationell och lokal nivå. 2.2 Arenor och mekanismer i utvecklingsländer för samverkan inom det civila samhället och mellan civilsamhället och andra aktörer har skapats eller stärkts. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till samtliga aktörer inom anslaget för att t.ex.: Civilsamhällesorganisationer ska samverka med varandra: Civilsamhällesaktörer agerar gemensamt för att påverka villkoren för civilsamhället: relevanta strategiska allianser skapas eller stärks; civilsamhällesaktörer driver gemensamt påverkansarbete inom t.ex. uppföljningen av de globala målen för hållbar utveckling. Civilsamhället ska samverka med andra aktörer: Civilsamhället agerar gemensamt med näringslivet för rättssäkerhet och transparenta institutioner; civilsamhället tillsammans med regeringar från givar- och partnerländer sprider goda exempel på gynnsam lagstiftning och deltagandemetoder. Skapa eller utveckla arenor eller mekanismer: Skapande eller utvecklande av arenor eller mekanismer för mobilisering, organisering, samverkan, dialog och/eller förhandling mellan det civila samhällets aktörer, statliga och/eller marknadens aktörer (t.ex. nationella sanningskommissioner, lokala utvecklingskommittéer) med möjlighet till deltagande och inflytande för människor som lever i fattigdom. Civilsamhällesaktörerna inom detta målområde har ofta tydliga mottagare för sitt påverkansarbete; nationella regeringar, multilaterala organisationer såsom EU och FN, och näringslivet. Strategins uppgift är att stärka civilsamhället i det arbetet. Huruvida beslutsfattarna låter sig påverkas är utanför civilsamhällets kontroll men ändå av intresse. Det är därför relevant även här att om möjligt föra ett resonemang kring sannolika effekter av civilsamhällesorganisationernas påverkansarbete i detta avseende.

8 Sida 8 (25) Exempel på risker kopplade till resultaten i område 2 Brist på intresse hos civilsamhällesaktörer och andra aktörer att samverka. Brist på incitament institutionerna är inte öppna för påverkan, politisk vilja saknas för att säkerställa ett gynnsamt samhällsklimat (vilket kan bero på bl.a. säkerhetsagendor och internationell politik) Område 3 Insyn, inflytande och ansvarsutkrävande i beslutsprocesser kring medborgerliga, politiska, sociala, ekonomiska och/eller kulturella mänskliga rättigheter för människor som lever i fattigdom. Sidas erfarenhet visar att problematiken inom område 3 har samma grundorsaker som problemen i område 1 och 2, d.v.s. brist på kunskap och kapacitet inom civilsamhället och bland människor som lever i fattigdom, brist på samverkan, och ett samhällsklimat som gör det svårt för civilsamhället att verka. Därför är de förväntade resultat som redovisas väldigt snarlika de som redovisats under områdena ovan. För att minska risken för överlappning föreslår Sida att regeringen överväger om område 3 kan ses som inkluderat i område 1 och 2. Om regeringen i område 3 snarare refererar till statliga institutioners öppenhet för civilsamhällets insyn, påverkan och möjligheter att utkräva ansvar blir Sidas svar ett annat. Sådant stöd skulle innebära att CSO-strategin finansierade stärkandet av statliga institutioner. Det menar Sida är en viktig uppgift inom ramen för andra strategier, men inte för CSO-strategin. Sida föreslår att stöd till statliga aktörer inom ramen för CSO-strategin bara ska tillåtas i enstaka fall i samband med samverkansinsatser under område 2.1. Förväntade resultat inom område CSO i utvecklingsländer har stärkt kapacitet att ta del av information, utöva inflytande och utkräva ansvar i beslutsprocesser. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till de svenska ramorganisationerna för att t.ex.: Ökad tematisk kapacitet hos CSO i utvecklingsländer: Relevant tematisk (teknisk) kunskap samt kapacitet att utveckla och dela med sig av den kunskapen. Kunskap och kapacitet att bedriva påverkansarbete och utkräva ansvar i beslutsprocesser. Detta inkluderar att kunna föra en kvalificerad dialog med regeringar och andra relevanta aktörer, att delta aktivt i existerande nätverk och bygga nya vid behov, samt att ha en fungerande kommunikationsverksamhet. Därtill kunskap om rättighetsperspektivet och det internationella systemet och regelverket för de medborgerliga, politiska, sociala, ekonomiska och/eller kulturella mänskliga rättigheterna. Ökad organisatorisk kapacitet hos CSO i utvecklingsländer: Demokratiska interna strukturer och arbetssätt, inklusive inom ledarskapet, som gör att organisationerna verkar och agerar med legitimitet och representativitet.

9 Sida 9 (25) 3.2 Människor som lever i fattigdom har ökad medvetenhet om och kapacitet att ta del av information, utöva inflytande och utkräva ansvar i beslutsprocesser. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till CSO i utvecklingsländer via de svenska ramorganisationerna för att t.ex.: Öka kunskap: förändringar avseende kunskapen som människor som lever i fattigdom har om demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive om demokratiska processer och utrymmet för att påverka. Öka kapacitet: förändringar avseende kapaciteten som människor som lever i fattigdom har att utkräva sina mänskliga rättigheter, främja demokrati och delta i demokratiska processer. Förändra attityder och beteenden: förändringar i attityder, relationer och/eller beteenden hos och mellan människor; ökat intresse av att delta i demokratiska processer och påverka beslutsfattare. Viktigt inom ramen för detta målområde är en jämförande analys av olika gruppers behov. Detta för att nå de mest behövande och när så är befogat, fasa ut verksamhet med målgrupper som redan har stärkt sin kunskap och kapacitet. 3.3 Arenor och mekanismer för dialog och samverkan inom det civila samhället och mellan civilsamhället och andra aktörer inklusive staten har skapats eller stärkts. Det förväntade resultatet avses uppnås genom stöd till samtliga aktörer inom anslaget för att t.ex.: Civilsamhällesorganisationer samverkar med varandra: relevanta strategiska allianser skapas eller stärks; civilsamhällesaktörer driver gemensamt påverkansarbete för insyn, inflytande och ansvarsutkrävande i beslutsprocesser. Civilsamhället samverkar med andra aktörer: Civilsamhället agerar gemensamt med andra strategiska aktörer, såsom näringslivet, för att påverka beslutsprocesser; civilsamhället tillsammans med regeringar från givar- och partnerländer samverkar för att främja gynnsam lagstiftning och deltagandemetoder. Skapande eller utvecklande av arenor eller mekanismer: Skapande eller utvecklande av arenor eller mekanismer för mobilisering, organisering, samverkan, dialog och/eller förhandling mellan det civila samhällets aktörer, statliga och/eller marknadens aktörer (t.ex. nationella sanningskommissioner, lokala utvecklingskommittéer) med möjlighet till deltagande och inflytande för människor som lever i fattigdom. Exempel på risker kopplade till resultaten i område 3 Riskerna bedöms vara de samma som de som identifierats under område 1 och Övrigt relaterat till inriktning Arbetet med policy- och metodutveckling som Sida driver och finansierar inom ramen för strategin är viktigt att följa upp även om det endast delvis täcks av områdena ovan 5. Sida välkomnar att det arbetet integreras mer i den kommande strategin genom område två, jämfört 5 Stödet till internationella organisationer inom bistånds- och utvecklingseffektivitet ingår i område två. Övrigt policy- och metodutvecklingsarbete omfattas inte explicit av områdena för strategin.

10 Sida 10 (25) med nuvarande strategi där det behandlas som en separat del. Det omfattar både stöd till internationella CSO och Sidas internationella engagemang i frågor som rör civilsamhället och dess roll inom utvecklingen. Det gäller bistånds- och utvecklingseffektivitet såväl som analys av hur förändringar i omvärlden påverkar civilsamhället, hur civilsamhället bidrar till utveckling och hur det bör stödjas för att utnyttja sin fulla potential. Sådant policy- och metodutvecklingsarbete stärker kunskapen om civilsamhället och effektiviserar civilsamhällesstödet inom svenskt utvecklingssamarbete. Det bidrar därmed till måluppfyllelse inom såväl CSO-strategin som andra strategier av relevans för civilsamhället. 3. UTFORMNING AV STÖDET OCH SAMARBETSFORMER 3.1 Bistånds- och utvecklingseffektivitet Sida ska resonera kring att ytterligare utveckla systemet med långsiktiga ramavtal för att bidra till mer flexibla och behovsanpassade finansierings- och redovisningsformer. För att bidra till åtaganden om ökad biståndstransparens ska svenska organisationer som erhåller medel från Sida via CSO-strategin, redovisa sin verksamhet till informationstjänsten Openaid.se och International Aid Transparency Initiative (IATI). Sida ska i underlaget redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta civilsamhällesorganisationers rapportering med anledning av detta. Sidas arbete med bistånds- och utvecklingseffektivitet sker såväl på policynivå som på metodnivå; internationellt och i relation till ramorganisationer och andra samarbetsparter. Sida menar att bistånds- och utvecklingseffektivitet bör genomsyra all verksamhet inom strategin. Principerna om bistånds- och utvecklingseffektivitet är viktiga att följa i så hög grad som möjligt och att rapportera om. Det gäller för Sidas samarbetsparter, men också för Sida. De skrivningar som finns i nuvarande strategi kring biståndseffektivitet 6 bör finnas med i någon form i kommande strategi. Det bör även framgå att organisationer som erhåller stöd ska ges förutsättningar att följa Istanbulprinciperna för CSO:s utvecklingseffektivitet Sidas arbete i relation till ramsamarbetet Sida och ramorganisationerna har utarbetat en handlingsplan för biståndseffektivitet och utvalda frågor följs upp i gemensamma arbetsgrupper. Inom ramen för denna agenda har det skett framsteg. Sida har och kommer fortsätta att anpassa avtalsperioder till organisationernas strategiska planering. Sida har sedan 2014 tecknat övergripande ramavtal för en längre period, vanligen åtta år. Sida planerar även att under 2015 ingå de första längre insatsavtalen på fyra eller fem år. Möjligheterna att ytterligare utveckla systemet med långa avtal skulle gynnas av en längre strategiperiod. (Se även avsnitt 3.9.). Sida har även gjort andra framsteg för att bidra till mer flexibla och behovsanpassade former för finansiering och redovisning. Under senare år har de administrativa och innehållsmässiga kraven lättats. T.ex. kräver Sida sedan 2014 enbart rapportering av avvikelser från plan i årsrapporter, medan resultat endast redovisas i slutrapporter. Sida utreder även om det skulle gå att utveckla ett instrument för riskdelning vad gäller den finansiella risken hos partners, vilket efterfrågats av 6 S. 6 i Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Efter en global process inom civilsamhället antogs åtta gemensamma grundprinciper för civilsamhällets egen utvecklingseffektivitet i Istanbul 2010.

11 Sida 11 (25) ramorganisationerna. (Se även avsnitt ) Vidare avser Sida att utreda frågan om lämplig frekvens för framtida ramkriteriebedömningar i syfte att öka transparensen i samarbetet. Sida kommer att diskutera ytterligare åtgärder för bistånds- och utvecklingseffektivitet med ramorganisationerna i samband med framtagandet av en handlingsplan för innovation. En möjlighet skulle vara någon form av rapid response program inom programstödet som ger en ramorganisation möjlighet att arbeta mot ett påverkansmål utan att i förväg ange vilka samarbetsparter och projekt som ska finansieras Internationella CSO och Sidas arbete internationellt Sida ser ett fortsatt behov av att stötta internationella processer, policy- och metodutveckling som rör det civila samhället och ge stöd till internationella civilsamhällesaktörer för arbete med dessa frågor. 8 Sida ser att utrymmet för civilsamhället att verka och påverka behöver utökas, världen över. Civilsamhället behöver effektiviseras, både i fråga vilka aktörer som får stöd och hur stödet ges. Ett utvecklingseffektivt civilsamhällesstöd är särskilt viktigt inom svenskt utvecklingssamarbete, där minst en tredjedel av budgeten går till civilsamhället. Sida har också haft en ledande roll inom givarsamordningen och drivit på för ett utvecklingseffektivt civilsamhällesstöd, bl a genom att utveckla ett Code of Practice för att harmonisera givarnas krav på CSO-partners Transparens genom rapportering till Openaid.se och IATI Ramorganisationerna rapporterar redan idag biståndsdata till Sidas CSO-databas och informationen blir då sökbar även på openaid.se. Denna rapportering kan på sikt ersättas av att varje ramorganisation rapporterar biståndsdata direkt till IATI. Sida kan underlätta en sådan övergång genom att bidra med information och stöd samt utveckla en konverterare som omformar från CSO-databas till IATI-format. För att minska bördan på ramorganisationerna bör en sådan utveckling ske gradvis, möjligen med början De fyra perspektiven Arbetet ska genomsyras av ett jämställdhets-, miljö- och klimat- samt rättighetsperspektiv. Sida ska uppmärksamma eventuella ytterligare områden av betydelse. Sida ska resonera kring eventuella behov av att utveckla riktlinjerna och metodstödet för civilsamhällesorganisationernas arbete med vissa tvärsektoriella frågor i verksamheten. Sida ser att integreringen av tvärsektoriella frågor i genomförandet av strategin bör utvecklas ytterligare. Det gäller de fyra perspektiv som definieras i regeringens instruktion till Sida. Att utveckla dessa är en central del i den kunskap och det lärande som ramorganisationerna tillför sina lokala samarbetsparter. Arbetet bör utgå från den spetskompetens som finns hos Sidas samarbetsparter, och ett utbyte av kunskap och lärande mellan organisationerna och Sida. Sidas styrning bör bli tydligare och mer konkret för att skapa incitament för förbättringar och lärande, 8 Ett exempel på sådant stöd är finansieringen av CSO-koalitionen CSO Partnership for Development Effectiveness (CPDE) som bland annat följer upp genomförandet av CSO-relaterade åtaganden i biståndsoch utvecklingseffektivitetsagendan. Ett annat är Multi-Stakeholder Task Team on CSO Development Effectiveness and Enabling Environment där Sida arbetar aktivt med uppföljning och främjande i relation till både bistånds- och utvecklingseffektivitetsagendan och de nya globala målen för en hållbar utveckling. Sida deltar även i utvecklingen av den indikator som ska mäta en gynnsam miljö för civilsamhället inom ramen för Global Partnership for Effective Development Cooperation.

12 Sida 12 (25) bl a. genom att perspektiven ges mer utrymme i uppföljningen av rambidragen och genom att Sida tydliggör förväntningar på rapportering av dessa frågor. Fokus på tillämpning bör stärkas. Vad gäller konfliktperspektivet bör Sveriges internationella åtaganden inom ramen för New Deal for Engagement in Fragile States och det civila samhällets roll inom freds- och statsbyggande processer beaktas. För att säkerställa en konfliktkänslig ansats behöver organisationer ha solida system för riskhantering, kontext- och konfliktanalys samt god kapacitet att anpassa verksamheten till kontexten. Sida ser inget stort behov av att utveckla nya former för metodstödet. Däremot kan Sida mer proaktivt uppmuntra till att utnyttja befintliga möjligheter till stöd samt i högre grad dra nytta av kunskapen som finns hos Sidas samarbetsparter, och erfarenheterna av arbetet hittills. 9 Vad gäller Sidas förslag till resultat i detta underlag nämns endast rättighetsperspektivet explicit. (se avsnitt 2.1). Övriga tvärfrågor nämns inte, men Sida anser att stärkt kapacitet att integrera perspektiven i verksamheten ingår som en viktig del av samtliga resultat. 3.3 Mångfald och nya aktörer Sida ska analysera huruvida verksamheten bidrar till mångfald och en bredd av aktörer i såväl utvecklingsländerna som i Sverige samt förankringen i det svenska samhället Sida ska uppmärksamma både nya och traditionella civilsamhällesorganisationer, särskilt aktörer som redan idag spelar en viktig roll för utveckling, t.ex. diasporagrupper, och aktörer med bred folklig förankring i Sverige som har potential att spela en större roll inom ramen för utvecklingssamarbetet, t.ex. idrotts- och miljörörelsen. Sida ska i underlaget föra ett resonemang kring de risker, utmaningar och förutsättningar av relevans för strategins genomförande som följer av utvecklingen inom det civila samhället med nya aktörer och förändrade sätt att organisera sig Mångfald och nya aktörer i Sverige Sida bedömer att verksamheten under CSO-strategin har en bred folklig förankring i Sverige. Mångfalden av svenska organisationer som stöds är god men kan breddas ytterligare. 17 svenska ramorganisationer 10 och ytterligare drygt 300 andra svenska civilsamhällesorganisationer av olika storlek och med olika tematiskt och geografiskt fokus erhåller stöd. Forum Syd har ett särskilt program för somaliska diasporaorganisationer som delvis finansieras inom anslaget. Stöd till organisationer som representerar diaspora från andra länder är mer begränsat, liksom antalet organisationer från t. ex. idrottsrörelsen. Miljörörelsen är däremot relativt väl representerad inom anslaget, framför allt genom att två ramorganisationer har denna inriktning. Organisationer inom kulturområdet samt andra trosbaserade organisationer än kristna är relativt lite representerade. Det senare kan bero på att det inte finns så många organisationer med annan religiös bakgrund som bedriver utvecklingssamarbete i Sverige. Islamic Relief, en av Forum Syds bidragsorganisationer, är ett undantag. 9 Ett exempel på innovativt metodstöd som fått stort genomslag är Sidas och ramorganisationernas samarbete kring utvecklingen av miljölinsen. 10 Detta antal inkluderar PMU och MyRight som får bidrag från anslaget men som sedan 2015 inte är ramorganisationer.

13 Sida 13 (25) Mångfalden bland svenska organisationer och förankringen i det svenska samhället är en av CSO-strategins styrkor och det kan finnas ett värde i att ännu fler delar av det svenska samhället är representerat. Sida bedömer dock att det inom det befintliga systemet med vidareförmedlande organisationer redan finns de instrument som behövs. Något behov av särskilda intrument och satsningar finns inte. Erfarenheten från tidigare genomförda satsningar är att de varit resurskrävande, att resultaten har varit blandade och att satsningarna inte har varit långsiktigt hållbara. Det ligger en stor utmaning i att stimulera organisationer vars primära uppdrag inte är att arbeta för fattigdomsminskning att få bärkraft för dessa frågor inom organisationen. Om nya svenska aktörer, som tidigare inte varit engagerade i utvecklingssamarbete, skulle bedriva verksamhet inom anslaget skulle sannolikt behovet av kapacitetsutveckling av svenska aktörer öka. Resurser kan då behöva tas från kapacitetsutveckling av CSO i utvecklingsländer. Det finns således en konflikt mellan å ena sidan mål kopplade till ökad mångfald i Sverige och å andra sidan biståndseffektivitet och förutsättningar för måluppfyllelse i relation till fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Sida anser att biståndseffektivitet och måluppfyllelse i utvecklingsländerna, i linje med strategins syfte, är överordnade. Sida avråder från att nämna specifika grupper och organisationer i strategin eftersom det det blir svårt att förklara varför vissa grupper nämns och andra inte Mångfald och nya aktörer i utvecklingsländer Strategins syfte fokuserar på ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle i utvecklingsländer. Sidas bedömning är att verksamheten inom CSO-anslaget överlag bidrar till ökad kapacitet hos en mångfald och bredd av organisationer i utvecklingsländer. Under 2014 utgick stöd till över 1400 organisationer i det civila samhället i närmare 100 samarbetsländer. Några grupper är dock underrepresenterade, t.ex. minoriteter och ungdomar. Utvärderingen av CSO-strategin för också ett resonemang om i vilken utsträckning organisationerna som får stöd verkligen involverar och lyckas mobilisera de allra fattigaste och mest marginaliserade människorna. Denna fråga kommer att lyftas i dialogen mella Sida och ramorganisationerna. Det är en utmaning att samarbeta med administrativt svaga organisationer, t.ex. små organisationer eller nya typer av aktörer i det civila samhället som inte är organiserade som traditionella CSO. Informella civilsamhällesaktörer arbetar ofta kortsiktigt, med föränderliga mål och har svag kapacitet att hantera medel. Det finns även relevanta utvecklingsaktörer bland nya sociala rörelser som i flera fall är avvaktande eller rent av negativa till bilaterala givare och deras CSO-partners. För att nå dem krävs att Sidas samarbetsparter är proaktiva. Frågan om att skapa incitament och förbättra möjligheterna för ramorganisationerna att samarbeta med administrativt svaga organisationer och innovativa förändringsaktörer i utvecklingsländerna står redan högt på agendan för Sida och ramorganisationerna. En central fråga som lyfts är att det finns en motsättning mellan önskan att nå denna typ av aktörer och de höga krav som ställs på intern styrning och kontroll och resultatrapportering. Samarbetet innebär högre risker gällande såväl måluppfyllelse och resultatrapportering som finansiell kontroll. Sida kan idag dela risker kopplade till mål- och resultatuppfyllelse men kan normalt inte dela den finansiella risken. Några ramorganisationer stödjer redan denna typ av organisationer och aktörer genom att ingå avtal med och använda etablerade lokala och nationella CSO som mellanled. Sida bedömer att detta är ett tillvägagångssätt som skulle kunna användas av fler. Sida undersöker också möjligheten att skapa alternativa instrument för riskdelning inom anslaget, t.ex. garantier och försäkringar mot finansiell risk. Fler åtgärder kommer att inkluderas i den handlingsplan för innovation inom CSO-anslaget som Sida tar fram under Ytterligare aspekter tas upp under avsnitt 3.10.

14 Sida 14 (25) 3.4 Ämnesöverskridande verksamhet och samordning med andra strategier Sida ska resonera kring hur förutsättningarna kan stärkas för ämnesöverskridande verksamhet, samt för att anpassa arbetsformer och samverkan med andra typer av aktörer till lokala förhållanden. Sida ska resonera kring förutsättningarna för ökad lokal koordinering och samverkan mellan aktörer med stöd via CSO-strategin och andra svenska bilaterala och/eller tematiska strategier, t.ex. inom särskilt prioriterade områden. Förslag till en eller flera pilotverksamheter ska redovisas, inkl. en modell där utlandsmyndigheter också kan spela en roll. Sida tolkar ämnesöverskridande verksamhet som sådan där inriktningen innehållsmässigt tangerar flera olika strategier. För CSO-strategin gäller det framförallt den humanitära strategin och de bilaterala strategierna. Sida kommenterar här dessutom samordningen med några andra tematiska strategier. Sida har ett pågående uppdrag från regeringen 11 att analysera samordning mellan strategier på ett övergripande plan. För att inte föregripa slutsatserna från det arbetet ges inga konkreta förslag i detta underlag t.ex. vad gäller stärkt lokal koordinering mellan strategier Strategin för humanitärt bistånd genom Sida Flera av ramorganisationerna inom CSO-anslaget får stöd även från det humanitära anslaget. CSO är ofta centrala aktörer i genomförandet av humanitära insatser i kraft av sin specifika kompetens och lokala förankring. CSO spelar även en viktig roll för arbete med riskreducerande verksamhet och resiliens. För dem är finansiering av mer långsiktiga program och större förutsägbarhet viktigt och här krävs ett nära samarbete mellan genomförandet av CSO-strategin och bl.a. den humanitära strategin. Flera ramorganisationer efterfrågar att CSO-anslaget i högre grad stödjer insatser som finns i gränslandet mellan det humanitära arbetet och utvecklingssamarbetet. Dessa insatser finansieras till viss del idag av CSO-anslaget, men Sida anser att flexibiliteten vad gäller stöd till dessa typer av insatser bör öka för att undvika att relevanta insatser faller mellan anslagen. Om regeringen instämmer bör en skrivning inkluderas i CSO-strategin som ger utrymme för detta Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet Det finns tydliga kopplingar mellan CSO-strategin och INFOKOM-strategin. I båda strategierna spelar svenska CSO en central roll. De flesta av ramorganisationerna får också stöd inom ramen för INFOKOM-strategin. Verksamheten under CSO-strategin föder in i arbetet med att skapa folklig förankring, stärkt engagemang och deltagande i Sverige. Regeringens anvisningar föreslår att påverkansarbete på global nivå av internationella CSO finansieras via CSO-strategin men att svenska CSO:s påverkansarbete på global nivå finansieras via INFOKOM-strategin. Sida anser att även ramorganisationernas påverkansarbete utanför Sverige bör inkluderas i CSO-strategin, eftersom det ofta genomförs i samarbete med deras partnerorganisationer och har en länk till påverkansarbete på nationell nivå. Budgeten för INFOKOM-strategin är dessutom betydligt mer begränsad och att inkludera ytterligare en typ av insats skulle minska resurserna för informations- och kommunikationsarbetet i Sverige. 11 Regeringens reviderade regleringsbrev till Sida för budgetåret 2015 från

15 Sida 15 (25) Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten Sida Partnership Forum spelar en viktig roll vad gäller kapacitetsutvecklingen av de svenska ramorganisationerna och de svenska organisationer som de vidareförmedlar till. Denna verksamhet är viktig för genomförandet av CSO-strategin och kommer att få ännu större betydelse om nya svenska aktörer tillkommer inom CSO-anslaget. Sida bedömer att detta behov kommer att kvarstå även efter 2017 när nuvarande strategi går ut. Inom ramen för samma strategi finansieras även ett praktikantprogram som ramorganisationerna kan söka bidrag från Strategin för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet Sida bedömer att det finns potential för ökade synergier mellan CSO-strategin och forskningsstrategin. I den nuvarande CSO-strategin står det att gemensamt lärande mellan svenska CSO, Sida och forskarsamhället kring det civila samhället ska möjliggöras och stimuleras. Det finns anledning att hålla fast vid detta även i kommande strategi och även uppmuntra samarbeten inom andra tematiska områden Strategier med inriktning mot demokrati och bilaterala strategier I rapporten Rethinking Civil Society and Support for Democracy 12 är en av slutsatserna att de utmaningar som det civila samhället står inför kräver ökad koherens mellan stödet till det civila samhället och andra former av stöd för demokratisk utveckling. I Sveriges fall berörs både bilaterala strategier för länder och tematiska strategier såsom Resultatstrategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering och Strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Sida fattade under 2014 beslut om ett mer samordnat fokalpunktsansvar för olika aktörsgrupper, däribland CSO. Detta förväntas leda till ökad samordning vad gäller kontakter med organisationer, organisationsbedömningar och hantering av avtal Lokal koordinering mellan strategier Samordningen mellan CSO-strategin och andra strategier, såväl tematiska som bilaterala för länder, sker till stor del lokalt. Sida ser nyttan av att det sker lokalt för att anpassa arbetsformer och samverkan till kontexten, dra nytta av synergier och undvika duplicering. Sida delar bedömningen i den nyligen avslutade utvärderingen av CSO-strategin vad gäller vikten av ökad koherens mellan olika former av stöd till civilsamhället genom att samordna verksamheten inom CSO-strategin med den som sker inom de bilaterala strategierna och ett ökat samarbete med utlandsmyndigheterna. Koordineringen mellan CSO på lokal nivå, mellan ramorganisationerna, samt mellan ramorganisationerna och Sida bör också stärkas. Ramorganisationerna betonar att samordning bör utgå från en analys av lokala behov och civilsamhällets roll och förutsättningar och inte från ett svenskt givarperspektiv. De lyfter vidare vikten av att samordningen med andra strategier inte begränsar deras arbete med CSO-anslaget, där organisationerna agerar i sin egen rätt inom ramen för strategin. Det förväntas bland annat ske i och med genomförandet av de gemensamma åtagandena mellan regeringen och svenska 12 Rethinking Civil Society and Support for Democracy, Richard Youngs, rapport 2015:01 till Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).

16 Sida 16 (25) civilsamhället, som omfattar riktlinjer för utlandsmyndigheternas dialog och samverkan med svenska CSO Pilotverksamhet för lokal samordning och samverkan mellan aktörer Sida instämmer i förslaget i anvisningarna att utgå från särskilt prioriterade områden för samordning mellan strategierna och samverkan mellan berörda aktörer. Samordning och samverkan bör ske kring konkreta frågor för att åstadkomma synergier mellan strategierna och undvika överlappning med andra samordningsmekanismer. Sidas förslag är att berörd utlandsmyndighet får en huvudroll i pilotverksamheten. Modellen bör utvecklas i dialog med berörda parter för att bli så relevant och kontextanpassad som möjligt och bör efter dess slut utärderas. Ett exempel på ett land där det vore relevant att pröva pilotverksamheten är Kenya där svenskt utvecklingssamarbete bedrivs inom sju olika strategier (och anslagsposter). Många svenska organisationer med stöd från CSO-anslaget har verksamhet och närvaro där. Ett tema skulle kunna vara det krympande utrymmet för det civila samhället. Pilotverksamhet kan ske i ytterligare ett land, gärna ett som befinner sig i transitionsfasen mellan humanitärt och långsiktigt bistånd. Sida återkommer vid operationaliseringen av strategin till slutligt val av land/länder och formerna för pilotverksamheten. 3.5 Egeninsats För att erhålla medel från strategin ska kravet på egeninsats för svenska civilsamhällesorganisationer finnas kvar. Egeninsatsen är ett uttryck för att stödet ges i form av ett bidrag till civilsamhällesorganisationernas egen verksamhet och deras oberoende. Sida ska i underlaget redogöra för eventuella skäl till lägre eller högre egeninsats än idag (10 procent) samt lämna förslag på alternativa egeninsatser än kontant insamlade medel, t.ex. avlönade eller oavlönade arbetsinsatser, inklusive tentativa bedömnings- och beräkningsgrunder för sådana. Sida har gjort en grundlig genomgång av alternativ för egeninsatsen under CSO-anslaget bl.a. genom att se på andra givares sätt att hantera frågan. Ramorganisationerna och svenska CSO utan ramstatus har också konsulterats. Merparten av organisationerna anser att kravet på egeninsats fyller ett viktigt syfte. Däremot råder delade meningar om hur det bör utformas. Definitionen av egeninsats Den definition som finns för närvarande av egeninsatsen är väl genomarbetad, tydlig och enkel att följa upp. Sida förespråkar att nuvarande definition bibehålls utan ändringar. De främsta skälen för kravet på egeninsats i nuvarande CSO-strategi är att påvisa förankring i Sverige och för att främja ägarskapet hos organisationerna för verksamheten som i många fall får sin huvudsakliga finansiering från Sida. Huruvida förankringen i Sverige verkligen mäts genom förmågan att samla in egna medel kan ifrågasättas, särskilt mot bakgrund av att engagemanget i civila samhället i Sverige förändrats med tiden och tar sig nya uttryck. De ändringar av definitionen av egeninsatsen som främst förespråkas av berörda organisationer är att inkludera även försäljning av tjänster i definitionen och/eller oavlönade arbetsinsatser. Sidas analys vad gäller att inkludera försäljning av tjänster är att det motverkar den strävan efter mångfald av aktörer i Sverige som nämns i anvisningarna. Organisationer som idkar försäljning av tjänster, vanligen större organisationer, gynnas framför mindre organisationer som inte idkar försäljning. Om oavlönade arbetsinsatser inkluderas krävs omfattande extra resurser hos såväl Sida som ramorganisationerna för att hantera redovisning och granskning. Det skulle även

17 Sida 17 (25) försvåra jämförbarheten mellan organisationer och Sidas bedömmningar riskerar att uppfattas som godtyckliga. Det bedöms inte heller kostnadseffektivt att avsätta betydande resurser inom anslaget till administration av egeninsatsen på bekostnad av arbete som fokuserar på relevansen och kvaliteten på verksamheten. Erfarenheterna från den fria tolkning av egeninsatsen som i dagsläget tillämpas under INFOKOM-strategin talar också för att behålla nuvarande definition. Där är det upp till varje organisation att själv definiera sin egeninsats och t.ex. kan oavlönat arbete ingå. Det har visat sig svårt för Sida att följa upp och kravet förlorar då i betydelse. Nivån på egeninsats En höjning av nivån från dagens 10 procent rekommenderas inte av Sida. Sida har tidigare tillämpat krav om 20 procent egeninsats och nivån sänktes för att underlätta för mindre organisationer att hantera kravet. Olika typer av organisationer har olika möjligheter att samla in medel. Skulle procentsatsen för egeninsatsen höjas, skulle det gynna större organisationer med god kapacitet att samla in medel och det skulle leda till att en mindre diversifierad grupp svenska organisationer skulle få finansiering från anslaget. En sänkning ses inte som nödvändig vad gäller ramorganisationerna generellt. Flera av dem bidrar med mer än minimikravet om 10 procent Det finns ingen ramorganisation som inte klarat av att möta kraven. De enda som ibland har rapporterat problem till Sida med att klara kravet är några av de ramorganisationer som vidareförmedlar till andra svenska organisationer. Organisationer utan ramstatus uppger också att kravet på egeninsats utgör ett hinder för deras möjligheter att söka finansiering från Sida via Forum Syd. Ett alternativ är att differentiera kravet, och fortsätta att kräva 10 procent egeninsats för ramorganisationernas egen verksamhet, men sänka kravet till 5 procent för de svenska organisationer som ramorganisationerna vidareförmedlar till (både medlemsorganisationer och icke-medlemmar). Det skulle kunna skapa bättre förutsättningar för mindre aktörer att få finansiering från Sida för sitt utvecklingssamarbete. Om detta prövas, bör en uppföljning göras i slutet av strategiperioden för att utvärdera om mångfalden har främjats. En annan möjlighet är att behålla nuvarande nivå, dvs. inte förändra kravet om egeninsats. Slutsats Det är problematiskt och administrativt kostsamt både för Sida och ramorganisationerna att utöka definitionen för egeninsats. Sida förespråkar istället något av följande alternativ: Alternativ 1: Ytterligare främja mångfald bland de organisationer som får del av anslaget genom att införa en differentierad egeninsats, med krav om 10 procent för ramorganisationernas egen verksamhet och 5 procent för det som vidareförmedlas till annan svensk organisation. Alternativ 2: Behålla nuvarande krav om egeninsats 3.6 Vidareförmedlande rollen Sida ska resonera kring eventuella behov av tydligare riktlinjer kring vissa organisationers vidareförmedlade roll. Sida ser att behovet av tydligare riktlinjer framförallt gäller Forum Syd, som vidareförmedlar Sida-medel inte bara till sina egna medlemmar utan även till andra svenska CSO som inte har

18 Sida 18 (25) någon naturlig tillhörighet under någon av ramorganisationerna. Övriga vidareförmedlande organisationer har en tydlig roll att vidareförmedla Sida-bidrag till sina egna medlemmar. Forum Syds vidareförmedlingen spelar en viktig roll för att en mångfald av svenska organisationer, både avseende storlek, tematisk kompetens och inriktning, ska få möjlighet att bedriva utvecklingssamarbete inom ramen för CSO-strategin. Som en följd av Sidas ökade fokus på resultat, biståndseffektivitet och intern styrning och kontroll har Forum Syds krav på sökande organisationer och insatser ökat de senaste åren. Forum Syd har bland annat tagit fram en resultatmodell med tydlig koppling till CSO-strategin, som Sida har godkänt. Forum Syd har framfört önskemål om att ta ytterligare steg i sin strategiska styrning av vidareförmedlingen, bland annat genom att bedöma insatsers mervärde utifrån kontextanalyser. Sida har ännu inte tagit ställning i frågan. Sida bedömer att det finns två huvudalternativ: (i) Att Sida formulerar ett uppdrag för vidareförmedling till organisationer som saknar tillhörighet till någon annan ramorganisation. Detta i enlighet med Statskontorets rekommendation. 13 (ii) Att Forum Syd fullt ut behandlas som övriga ramorganisationer och att de därigenom själva ansvarar för innehåll och utformning av vidareförmedlingen. I detta alternativ finns inget uppdrag från Sida utan Forum Syd verkar i sin egen rätt. I nuläget befinner sig Forum Syd någonstans mitt emellan ovan alternativ, vilket skapar otydlighet och försvårar arbetet. Det första alternativet skulle sannolikt innebär att Sida enligt lagen om offentlig upphandling måste göra en upphandling av denna tjänst och att Sida behöver lägga betydande resurser på att styra vidareförmedlingen. Mervärdet av att en CSO hanterar vidareförmedlingen riskerar också att gå förlorat. Sida förordar därför det andra alternativet då detta även kan förväntas öka mål- och resultatuppfyllelse, biståndseffektivitet och relevansen i olika kontexter. Även Forum Syd förordar alternativ två. Detta alternativ kan möta motstånd från vissa organisationer som anser att det ska finnas en kanal för stöd som inte har någon annan styrning än den generella som gäller för anslaget. Sida bedömer dock att Forum Syds vidareförmedling även fortsatt kommer att främja mångfalden inom anslaget. När Sida bedömer Forum Syds relevans bör organisationens bidrag till mångfalden bland svenska aktörer inom strategin vara centralt. 3.7 Samverkan med aktörer utanför civila samhället Sida ska lämna förslag som syftar till samverkan med andra aktörer för en hållbar demokratisk utveckling, genom stärkta synergier mellan bl.a. det civila samhället, partiväsende och statliga institutioner. Sida ser positivt på att samverkan mellan det civila samhället och andra aktörer för en hållbar demokratisk utveckling ingår som en del av område två, kring främjande av ett gynnsamt samhällsklimat. Utvärderingen av CSO-strategin betonar att det är särskilt viktigt i repressiva miljöer att stödja dialog mellan olika aktörer för att möjliggöra samverkan och gemensam kontextanalys. Viss samverkan med aktörer utanför civila samhället finansieras redan idag av CSO-anslaget. Sida anser att sådan samverkan bör uppmuntras i strategin och stimuleras ytterligare. Med tanke på att utrymmet och resurserna för det civila samhället generellt krympt under senare år är det viktigt att skapa motvikter och verka för att tillit skapas på olika sätt där CSOs tillsammans med 13 Bistånd genom svenska organisationer: En översyn av ramavtalssystemet (2013:2), Statskontoret.

19 Sida 19 (25) andra aktörer kan ses som en värdefull resurs och agera som konstruktiva förslagsställare för att främja ett gynnsamt samhällsklimat. Det kan handla om problemlösning tillsammans med kunskapsorganisationer, filantroper och företag som använder tillämpad forskning och innovationer för att hitta lösningar. Vidare att i samarbete med andra aktörer presentera evidensbaserade konkreta förslag till beslutsfattare och ansvarstagare och därmed erbjuda dem stöd i att bättre kunna agera ansvarsfullt gentemot rättighetsbärare. För att väcka intresse, öka förståelse och bygga broar kan CSOs samverka med media och kulturinstitutioner och använda modern informationsteknik för att få ökat genomslag och nå ut till nya grupper; Ramorganisationerna framhåller att ökad samverkan många gånger är en förutsättning för att nå effektiva resultat, men är angelägna om att det inte formuleras som ett krav i strategin. De ser positivt på att t.ex. skapa plattformar för dialog mellan utlandsmyndigheter, näringsliv, statliga institutioner och det civila samhället. De påtalar att samverkan med andra aktörer redan pågår, men att det behövs ökad flexibilitet när det gäller vilka aktörer ramorganisationerna kan skriva avtal med och ge finansiellt stöd till. En annan fråga som lyfts av ramorganisationerna är att det är resurskrävande att skapa plattformar för samverkan och vara brobyggare till andra aktörer. Ramorganisationerna menar därför att andelen medel som betalas ut till partnerorganisationerna måste tillåtas sjunka i relation till hur stor del som stannar i den egna organisationen. Se vidare avsnitt Sida menar att huvudregeln bör fortsatt vara att allt stöd inom CSO-anslaget skall gå till civilsamhället, men att undantag kan göras för att t.ex. pröva nya innovativa arbetssätt, knyta till sig särskild expertis och strategiska samarbetsparter, stärka synergier mellan CSO och andra aktörer, eller att kunna verka i repressiva miljöer. Samverkan mellan aktörer är också en central fråga för den handlingsplan för innovation som ska tas fram i år, inom ramen för CSO-anslaget. T.ex. kan ramorganisationerna uppmuntras att samverka och koordinera med aktörer utanför ramkretsen i Sverige, både övriga svenska CSO och andra aktörer, såsom näringslivet, filantroper, kunskapsinstitutioner, media, kulturorganisationer och offentlig sektor. Förslagen till samverkan bör dock komma från ramorganisationernas berörda parter i varje enskild kontext. I övrigt är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter som Sidas samarbetsparter (ramorganisationer och övriga) har av samverkan med aktörer utanför civilsamhället. Erfarenheterna från pilotverksamheten bör också beaktas. Se avsnitt Kontextanalys För att bidra till ökad effektivitet och samordning ska Sida i underlaget överväga möjligheten för svenska civilsamhällesorganisationer att utveckla analysen av det egna mervärdet i aktuella länder och verksamheter. Ramorganisationernas analys av sitt eget mervärde i varje lokal kontext är viktig för relevansen. En organisation måste kunna motivera, utifrån sitt mandat och sin verksamhet, varför man väljer att arbeta i ett visst land och vad man själv bedömer att man bidrar med i en viss kontext. Sida menar att det inte finns någon motsättning mellan denna analys och utgångspunkten att se civila samhället som oberoende aktörer i egen rätt.

20 Sida 20 (25) Givet den nuvarande negativa trenden med försämrade förutsättningar för civila samhället att verka i många länder ökar betydelsen av kontextanalys. Särskilt i konfliktmiljöer och i länder med repressivt klimat för civila samhället är det angeläget att ha en gedigen kontextanalys som grund för utformningen av verksamheten för att inte orsaka problem för lokala samarbetsparter eller riskera andra oönskade konsekvenser av stödet. Att anpassa utvecklingssamarbetet efter kunskap om kontexten t.ex. maktförhållanden, konflikter, religionens roll i samhället, förändringsaktörer - är även en förutsättning för ett effektivt och rättighetsbaserat arbete. Sida avser att lägga mer vikt vid bedömning av ramorganisationernas kapacitet för kontextanalys och analys av det egna mervärdet i den givna kontexten, antingen själva eller genom andra, i beredning och uppföljning av stöd. 3.9 Strategiperiod och volym Underlaget ska utgå från nuvarande nivå på anslagsposten för strategiperioden Strategiperiod Den föreslagna perioden om fyra år innebär en kortare period än för nuvarande strategi. Både Sida och ramorganisationerna anser tvärtom att strategiperioden bör förlängas. Sida föreslår en period om sju år (i likhet med den nyligen antagna forskningsstrategin). Sidas ståndpunkt grundar sig främst på följande argument: Det är oftast inte relevant att mäta resultaten av rättighetsbaserat påverkansarbete och kapacitetsutveckling på kort sikt. Långsiktigt stöd krävs för att åstadkomma resultat på en övergripande nivå. Samverkan mellan olika slags aktörer inom det civila samhället, samt mellan civila samhället och andra aktörer tar också lång tid att bygga upp. Därför bör strategins styrning gälla under en längre period, så att det blir meningsfullt att följa upp effekten av den vid periodens slut. Vikten av långsiktighet i mål, verksamhet och uppföljning betonas i flera utvärderingar av stöd till civila samhället. 14 I linje med principerna om biståndseffektivitet och i enlighet med Statskontorets rekommendationer till Sida i översynen av ramavtalssystemet ingås nu längre avtal med ramorganisationerna, där övergripande ramavtal gäller upp till åtta år, och underavtal om rambidrag gäller upp till fem år. För att strategin ska få ordentligt genomslag i verksamheten bör den ha en giltighetsperiod som är längre än underavtalen om rambidrag. En kort strategiperiod begränsar också Sidas åtagandeutrymme och möjligheter att ingå långa avtal, och motverkar därmed biståndseffektiviteten. Volym Några av de förslag som presenteras i anvisningarna och i det här underlaget innebär ökad konkurrens inom anslaget mellan verksamhetsområden och organisationer. Det gäller bl.a.: förslaget att CSO-anslaget i högre utsträckning ska finansiera verksamhet som idag faller mellan detta anslag och HUM-anslaget. förslaget att inkludera påverkansarbete utanför Sverige i CSO-anslaget. 14 Network on Development Evaluation of the OECD/DAC, Evaluation Insights- Support to Civil Society Emerging Evaluation Lessons, nr. 8, september 2013