En studie av analysförmåga i svensk forskningspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av analysförmåga i svensk forskningspolitik"

Transkript

1 21/10/14 Politik kräver samverkan och underlag En studie av analysförmåga i svensk forskningspolitik

2 2 DAMVAD.COM

3 For information on obtaining additional copies, permission to reprint or translate this work, and all other correspondence, please contact: DAMVAD Sverige AB damvad.com Copyright 2014 DAMVAD.COM 3

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 4 Sammanfattning av resultat 5 Executive summary 10 1 Introduktion Behov för en mer kunskapsbaserad forskningspolitik i Sverige? Metodval 15 2 Hur utvecklad är analysfunktionen och analyskulturen? Analysfunktionens tillstånd idag Forskningspolitiken och analyskulturens tillstånd 17 3 Aktörer och samspel i svensk forskningspolitik Centrala aktörer och källor för forskning och analys Samspel mellan utförare och beställare Källor för att hämta och sprida analysunderlag Analysområden och kompetensbehov i forskningspolitiken Viktiga analysområden Viktiga kompetenser 32 5 Styrkor och svagheter i svensk analysförmåga 38 6 Vad krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskaps och forskningsbaserad 42 Bilaga 1 Sammanställning öppna svar 44 Bilaga 2 Inspel från Norge och Danmark 46 4 DAMVAD.COM

5 Sammanfattning av resultat På uppdrag av Utsiktsplats forskning 1, ett forskningspolitiskt forum i regi av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), har DAMVAD genomfört en studie av vilken analyskapacitet som behövs inom det svenska forskningssystemet. Följande fyra huvudfrågeställningar har varit centrala för projektet: skickades till nästan 500 personer, alla involverade i forskningspolitiken i Sverige. Avslutningsvis arrangerades en workshop där resultat av enkät och intervjuer testades och nyanserades och utvecklades till slutsatser som avrapporteras i denna rapport. Hela studien genomfördes under perioden 1 april 30 september ) Vilken slags analysförmåga finns idag kring analys av svensk forskning och dess villkor? 2) Vilken slags analysförmåga behövs som underbyggnad för forskningspolitiken? 2 3) Hur kan den förmåga som identifieras som underutvecklad förstärkas? 4) Vad kan göras för att stärka en kultur kring forskningspolitiken där oberoende analys tillmäts stor betydelse? En viktig utgångspunkt för studien är att det från flera håll i projektets förberedande arbete har föreslagits att analysfunktionen i svensk forskningspolitik är underutvecklad, och att det saknas en stark analyskultur i Sverige. Detta gäller både inom regeringskansliet och inom forskarvärlden. Den här synen har testats som en grundläggande hypotes i studien. Tillvägagångsättet för studien har varit en Delfistudie 3 där aktiva analytiker och beslutsfattare vid myndigheter, regeringskansliet, konsultbyråer och inom utredningsväsendet förekommande forskare m.fl. tillfrågas om sin syn på de fyra frågeställningarna ovan. Rent praktiskt har studien genomförts utifrån en kombination av flera metoder. Inledningsvis har personliga intervjuer med centrala experter genomförts. Detta följdes av en omfattande enkät som Studien har gett många och varierade resultat. De mest framstående resultaten relaterar till de fyra huvudfrågeställningar och avrapporteras nedan: Analysförmåga kring analys av svensk forskning och dess villkor Vad gäller dagens analysförmåga kring analys av svensk forskning och dess villkor har kritik påvisats inom ramen för undersökningen. Många aktörer delar uppfattningen att den svenska forskningspolitiken saknar underlag och att det är brist på solida utvärderingar. Intervjupersoner och deltagare på workshoppen betonar att det inte är den potentiella analyskapaciteten eller kvaliteten på underlag som utgör huvudproblematiken. Problemen berör snarare beställarkapaciteten och relevansen i underlagen samt ett svagt utvecklat samspel mellan beställare och utförare. Detta bekräftas i stor utsträckning av resultaten i enkätundersökningen. Endast drygt 20 procent instämmer helt eller delvis i att utförd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling eller nä- 1 Projektet syftar till att stärka debatten kring svensk forskning och lämna förslag till hur forskningspolitiken kan utvecklas. 2 Begreppet forskningspolitik används här i vid mening, inkluderande alla beslut som sätter ramarna för forskningens villkor (av staten givna regelverk och villkor för finansiering samt forskningsfinansiärers och lärosätens agerande). 3 Delfi-metoden går ut på att en panel av experter var för sig får ett antal frågor för bedömning. Svaren sammanställs och sänds ut till panelen igen, eventuellt med kompletterade frågor. Experterna har då möjlighet att ändra sina bedömningar efter vad som framkommit av de övrigas synpunkter. Metoden kan varieras men avsikten är att komma fram till en gemensam ståndpunkt. DAMVAD.COM 5

6 ringsliv. Här kan man observera en generell tendens att myndigheterna har en positiv syn till att forskning och analys är relevant för policyutveckling, är av hög kvalitet och att det finns tillräcklig kapacitet till användning och efterfrågan av underlag. En tydlig skillnad kan urskiljas i värderingen av huruvida det finns tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan av underlag. Mindre än en tredjedel av respondenten från universiteten och högskolor instämmer medan nästan 60 procent från myndigheterna värderar att det finns tillräcklig kapacitet för efterfrågan av underlag. Analysen visar att de svenska forsknings- och analysmiljöerna har styrkor i relation till undersökning av problemställningar kring forskningspolitikens utveckling, forskningens finansiering, forskningens organisation, samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle, forskningens vetenskapliga kvalitet, innovationsforskning och analys av innovationssystem, koppling mellan forskning och innovation, högskolestruktur och forskningsbehov. Bland de metodiska styrkorna identifieras även kvantitativa metoder där främst bibliometri värderas som framstående, men även andra områden nämns. Det hävdas även att forskningspolitiken i nuläget arbetar med en för snäv definition av forskning. Fokus ligger idag mest på bibliometri (antalet publikationer och citeringar). Uppfattningen är att Sverige har en mycket otydlig forskningspolitik, detta jämfört med hur det var för 10 år sedan och jämfört med övriga nordiska länder. Man pekar på att Sverige är världsledande när det gäller att investera i forskning men inte när det gäller faktiska resultat i form av kvalitet och relevans. Detta är problematiskt i sig självt. Mer problematiskt är dock att det saknas en gemensam förståelse av vilken betydelse forskningspolitiken har för detta, vad forskningspolitikens syfte är och hur ett bättre faktaunderlag skulle kunna bidra till politisk påverkan. Ett exempel som nämnts under en av intervjuerna är att det delats ut 1,5 miljarder kronor till extra starka forskningsmiljöer utan en tydlig uppfattning om vad man vill uppnå, utan tillräckligt underlag och utan att man tagit reda på om insatsen varit rätt i förhållande till det som man vill uppnå. Många menar att man i Sverige glömmer av att ställa frågan om vad forskningens roll i samhället faktiskt är? Det hävdas att dessa resonemang inte finns i dagens forskningspolitiska debatt i Sverige. Respondenterna identifierar forskning- och analysmiljöerna som mindre framstående inom effektanalyser. Detta innefattar bland annat effektutvärderingar av enskilda forskningssatsningar men även bredare analyser som mäter effekter av forskning på andra politikområden och näringsliv. Behov for analysförmåga som underbyggnad för forskningspolitiken Ett tydligt resultat från både intervjuer, workshop och enkäten är att aktörerna värderar att det finns ett stort behov för stärkt forskning- och analysförmåga som underbyggnad för forskningspolitiken. Många pekar på behov för kvantitativa effektmätningar och det råder även konsensus i att det finns behov för mer analys av samband och samverkan, samt större systemanalyser. Generellt efterfrågas även en mer systematiskt återkommande och oberoende analys. Den här typen av analyser anses i nuläget vara relativt frånvarande i Sverige. Undersökningen har identifierat och testat en rad områden där forskning och analyser om forskning värderas spela en roll för forskningspolitiska processer. Ett intressant resultat är att det inom samtliga områden, trots ovanstående kritik, är en relativt hög 6 DAMVAD.COM

7 andel respondenter som angett att man arbetar kontinuerligt eller återkommande med frågor som berör området. Det är särskilt analysområden kring forskningens samhällsbetydelse och utvärdering av utfall av forskningsprogram som anges som områden man arbetar kontinuerligt eller återkommande med. Här finns däremot en generell tendens till att beställarna i högre grad än utförarna säger att de arbetar kontinuerligt eller återkommande med de nämnda områdena. Beställarna arbetar minst med analyser av forskningssystemets funktion och framåtblickande utvärderingar av forskningssystem. Utförarna arbetar minst med framåtblickande systematisk analys. Vi har även frågat aktörerna om vilka kompetenser och erfarenheter de anser viktiga för respektive analysområden. Det framgår att analyskompetens tillmäts störst betydelse för samtliga områden. Forskningskompetens anges också ha relativt stor betydelse, dock särskilt vad gäller idémässig och konceptuell analys om värderingar av forskningens samhällsbetydelse. Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet anses också vara viktig för flera av analysområdena. För analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman finns det däremot ett behov för direkt erfarenhet med utländska forskningssystem. Det finns även en tydlig skillnad i synen på forskningskompetens respondenter med forskningsutbildning anser i högre grad att forskningskompetens är viktigt för samtliga forskningsområden. På den mer öppna frågan om behovet för stärkt analysförmåga som underbyggnad för forskningspolitiken beskriver respondenterna flera teman och metoder. Nedan listas områden som flera av aktörerna angett som viktiga: Forskning om universitets och högskolors funktion i samhället Utbildningssystemets koppling till forskning Forskningsfinansiering Konsekvensanalys av forskningspolitiska beslut och samband Innovationsmätningar i näringslivet Analys av samband mellan forskningspolitik och implementering Samverkan mellan forskningspolitik och andra politikområden Trend- och scenarioanalys Internationellt jämförande studier och benchmark Internationell omvärldsbevakning Utvärdering av reformer Fokus på varför tidigare rekommendationer inte genomförs Utvärdering av forskningens relevans Behov för mer storskalig dataanalys Hur kan underutvecklad analysförmåga förstärkas? Flera aktörer efterlyser att man på politisk nivå i Sverige börjar intressera sig för vad analysförmåga egentligen innebär. Det anses att ett sådant intresse saknas idag. Det finns en bred önskan om att analyser arbetas in strukturellt för att användas som underlag inför forskningspropositioner i högre grad än i nuläget. Man önskar även införa nya mekanismer för forskare att förmedla sina resultat, samt mekanismer som kan säkra att en översättning sker så att forskningsresultaten kan användas i praktiken. Det finns också en önskan om att forskningspolitiken i Sverige får ett bredare fokus. I relation till detta efterfrågas en stark myndighetsstruktur för att säkra att det skapas en nödvändig balans mellan hög kvalitet och samhällsbetydelse i forskningspolitiken. DAMVAD.COM 7

8 Ett tydligt resultat från samtliga delar av undersökningen är att en stor del av problemet ligger i ett för svagt samspel mellan beställare och utförare i Sverige. I enkäten svarar 57 procent av beställarna och 59 procent av utförarna att det finns behov för att stärka samarbetet mellan de två aktörstyperna inom forskningsområdet. På den mer generella frågan om samspelet i nuläget, svarar endast 30 procent av respondenter inom myndigheter att samspelet är välutvecklat. För respondenter inom universitet och högskolor menar enbart 15 procent att samspelet fungerar väl. I diskussionen runt detta tydliga resultat har flertalet aktörer rekommenderat att det tillkommer en allt större prioritering av dialog och mötesplatser för beställare och utförare. Ett önskemål är även att organisationsmodeller utvecklas för att optimera forskarnas förmåga att utföra relevant och framstående forskning. Även intressen för analysförmåga och en starkare beställarkompetens måste prioriteras. Hur kan man stärka en kultur där oberoende analys tillmäts stor betydelse? För att svara på frågan om hur man stärker en kultur där oberoende analys tillmäts stor betydelse och vad som krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskaps- och forskningsbaserad, har vi kombinerat svar från enkäten med underlag och diskussioner från intervjuer och avslutande workshop. Fem rekommendationer har utkristalliserats: 1) Förbättrad beställarkompetens och ökat intresse för forskningsunderlag hos politiker. Flera respondenter lyfter fram behovet av förbättrad beställarkompetens hos myndigheter och departement. Man lyfter även fram att det måste finnas ett intresse hos politiker för forskningsbaserat underlag, något som många respondenter i dagsläget ser som bristfälligt. En respondent menar att det behövs fler aktörer i beslutande position som själva bedrivit framgångsrik forskning. En annan respondent menar att det behövs mer kunskap hos politik om vetenskapens villkor, styrkor och svagheter 2) Ökad samverkan, användarvänlig forskning och koppling mellan forskningspolitik och andra politikområden Flera respondenter lyfter fram att det krävs större koppling mellan forskningspolitik och andra politikområden samt bättre koppling till näringslivets behov. Det har framförts krav på tydligare koppling mellan forskningspolitiken och bland annat utbildningspolitik, innovationspolitik och handelspolitik. Man lyfter även fram behovet av direkta möten mellan forskare och politiker, och att intensifiera kommunikationen mellan utförare och beställare. En respondent ser att detta kan främjas genom större personlig rörelse mellan departement, universitet och industri. En annan respondent lyfter fram vikten av styrmedel som kan stärka samverkan. Det framgår även att man efterfrågar krav på mer användarvänlig forskningspolitik, något som några respondenter uttrycker som att det behövs bättre pusselbitar som är mer tillgängliga för beslutsfattare och tjänstemän. 3) Mindre styrning, större tillit till forskning och analysmiljöerna. När det gäller synen på forskning och analys om forskning betonar några respondenter att det behövs en politik som främjar en friare och i mindre grad målstyrd forskning. Här nämner man bland annat att det krävs ett ökat inflytande för forskare och större tillit till forskningsmiljöernas förmåga att själva bedöma och analysera behov. Några av respondenterna pekar på ökad öppenhet för förutsättningslös utredning och forskning. Trots detta ses det vara viktigt att de forskningsverksamma 8 DAMVAD.COM

9 inte själva definierar vad som är forskningsmässigt relevant eller vad som är forskningsmässig hög kvalitet. En viss konsensus om detta krävs, vilket idag saknas i Sverige. 4) Tydligare politisk satsning och ökad långsiktighet. Flera respondenter lyfter fram behovet av strategisk planering och tydligare styrning av forskningspolitiken och forsknings- och innovationssystem. Här menar man även att det krävs ett fokus på strategisk excellens och prioriteringar. Långsiktighet lyfts fram av de flesta aktörerna i detta sammanhang. Satsningar och strategisk planering behöver få ett långsiktigt fokus. Respondenterna pekar på en politisk styrning som tar ansvar för att formulera syftet för högre utbildning och forskning. Ett förslag från en enskild respondent är att inrätta en forskningskommissionär under statsministern. till externa miljöer i helt fri och öppen konkurrens. Detta är särskilt viktigt i Sverige då respondenterna hävdar att det inte finns tillräckligt fokus på vad analysförmåga faktiskt innebär. Dessutom finns i Sverige en relativt snävare forskningspolitisk förståelse och samtidigt en stor oenighet om forskningspolitikens syfte. Dessutom beställs eller utförs inte kvantitativa effektmätningar, resultatutvärderingar eller systemanalyser med full transparens kring indikatorer och metoder i tillräckligt stor utsträckning. 5) Klarare skillnad mellan beställare och utförare. För att stärka en kultur där oberoende analys tillmäts större betydelse som underlag till svensk forskningspolitik måste en klarare skillnad mellan beställare och utförare etableras. Det uppfattas som viktigt att det upprätthålls en tillräcklig armslängd mellan dessa aktörstyper om man vill utveckla en god forskningspolitik. Detta innebär att beställning, uppdragsbeskrivning och utförande bör skiljas åt. Om beställare och utförare finns inom samma institution, finns risk för en systembevarande utveckling. Ett intressant resultat i enkäten är att många huvudaktörer inom forskningsväsendet i Sverige har en roll som både beställare och utförare av analys. De två rollerna förefaller således vara relativt blandade och skillnaden mellan beställare och utförare är mer otydlig i Sverige än i Danmark och Norge. En klar rekommendation för den svenska miljön är att fler analyser läggs ut DAMVAD.COM 9

10 Executive summary On behalf of Utsiktsplats Forskning, a research policy forum under the auspices of The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA), DAMVAD has conducted a study of the analytical capacity needed within the Swedish research system. The following four main issues have been central to the project: 1) What kind of analytical capabilities are available today for understanding Swedish research policy and its conditions? 2) What kind of analytical skills are needed in the development of Swedish research policy? 3) How can the capabilities identified as underdeveloped be strengthened? 4) What can be done to strengthen a research policy culture where independent analysis is awarded greater importance? In the preliminary work of this study, it was suggested that the analytical function in Swedish research policy is underdeveloped, and that Sweden lack a strong culture of analysis. This applies both within the Cabinet Office and within the scientific community. These observations have been tested in this study. The study was conducted as a Delphi study in which active analysts and decision-makers in government agencies, government offices, consultants and researchers were asked about their views on the four questions mentioned above. The study combines several methods altogether. Initially, personal interviews were conducted with key experts. This followed by an extensive questionnaire that was sent to nearly 500 people, all involved in research policy in Sweden. Finally, a workshop was arranged to test and nuance the results from the survey and interviews. The conclusions are presented in this report. Analytical capability regarding analysis of Swedish research and its conditions The results from this study indicate a criticism towards the current analytical capability in the analysis of Swedish research. Several actors agree that Swedish research policy do not have enough empirical support and that there is lack of robust evaluations. Interviewees and participants at the workshop stress that the problem is not the potential of the analytical capacity or quality of the empirical data. Rather that the problems stem from the purchasing capacity, the relevance of the material and a weakly developed interaction between user and supplier. This view was confirmed by the results of the questionnaire. Slightly more than 20 percent strongly agree or partly agree that the research carried out was relevant to both the societal development and businesses. A general trend observed is that authorities have a positive view of research and analysis being relevant to policy development, are of high quality and that there is sufficient capacity of supply to meet the demand of empirical data. There is a clear distinction regarding the question of whether or not there is a sufficient capacity to meet the demand for data. Less than a third of the respondents from universities and colleges agree, while nearly 60 percent of the respondents from authorities consider that there is a sufficient capacity to meet the demand of empirical data. Furthermore, it is argued that current research policy is pursuing a much too narrow definition of research. The current focus is mostly on bibliometrics 10 DAMVAD.COM

11 (the number of publications and citations). The common perception is that Sweden has a rather distorted research policy, this compared to a decade ago and to other Nordic countries. One points to the fact that Sweden is a world leader when it comes to investing in research but not in terms of actual results regarding quality and relevance, which is problematic in itself. However, even more problematic is the lack of a common understanding of the importance as well as the aim of research policy and the way empirical data contribute to political insights. An example mentioned during the interviews was that Sweden decides to distribute 1.5 billion SEK in high performing research areas, although without a clear purpose or any empirical data. It is argued that one forget to ask the question about what the role of research in society actually is? This reasoning is considered non-existent in the current debate of Swedish research policy. The study indicate that the strengths of the Swedish research and analysis environment is related to research funding, research, organization, cooperation between research, industry and society, research of scientific quality, innovation, research and analysis of innovation, links between research and innovation, academic structure and research needs. Among the methodological strengths are quantitative methods with bibliometrics being valued as the most prominent. Respondents identify the research and analysis environments to be less prominent in the area of impact analysis. This includes impact evaluations of individual research efforts but also broader analysis that measure the impact of research in other policy areas and business. A need for analytical abilities that can reinforce Swedish research policy A distinct result from both interviews, workshop and the questionnaire is that there is a great need to strengthen research and analytical skills that can underpin research policy. The respondents point to the need for quantitative impact assessment and there is a consensus about the need for analyses of correlations, collaborations and systems analysis. Generally, there is a demand for regular, systematic and independent analysis. This kind of analysis is currently considered to be absent in Sweden. The questionnaire identified and tested a number of areas where research and analysis on research are considered to play an important role for research policy processes. Despite this, a relatively high proportion of the respondents indicate that they work continuously or repeatedly with related issues. Listed areas that the respondents work with relates to the role of research in society and impact evaluations of particular research programs. There is, however, a general tendency that users to larger extent than suppliers indicate that they work continuously or repeatedly with the issues mentioned. The users work less with analysis of the research systems function while the suppliers work less with prospective systematic analysis. The participants in this study were also asked about what skills and experiences they regard as important for the different areas of analysis. The results show that analytical skills are considered to have the greatest importance for all areas. Research skills are also considered to be of importance but mostly in relation to ideational and conceptual analysis of the role of research in society. To have actual experience from the Swedish research system is regarded to be important for several areas. A first-hand experience from foreign research system is considered important to be able to DAMVAD.COM 11

12 carry out analysis of the development of research policy internationally, in particular countries or within certain teams. There is clear difference in the approach to research skills - respondents with research background considers to a higher extent that research skills are important in all research areas. Regarding the more open question of the need for enhanced analysis capabilities as underpinnings for research policy the respondents describes several themes and methods. The areas listed below are the ones that most respondents considered as important: Research on the role of universities in society The connection between the educational system and research Research funding Impact analysis of research policy making and relations Innovation measurements in Swedish enterprise Analysis of the relationship between research and policy implementation Collaboration between research policy and other policy areas Trend- and scenario analysis International comparative studies and benchmarking International business intelligence Evaluation of reforms Focus on why previous recommendations are not implemented Evaluation of the relevance of research The need for more large-scale data analysis How to strengthen the underdeveloped capability to analyse? Many of the actors interviewed in this study calls for increased political interest in the meaning of analysis capability. This interest is considered to be absent in Sweden. There is a broad desire for this kind of analysis to enter the structural dimensions so that it can be used in the development of research propositions. There is a will to introduce new mechanisms that will enable researchers to distribute their research and also translate it into practice. There is, as well, a will for Swedish research policy to have a broader focus. In relation to this, there is a demand for a strong authority structure to ensure a balance between high quality and societal relevance. A clear result from the questionnaire is that a large part of the problem lies in the weak interaction between users and suppliers in Sweden. In the survey, 57 percent of the users and 59 percent of the suppliers answered that there is a need to strengthen the cooperation between the two in the research area. Regarding the more general question about the present collaboration, only 30 percent of respondents from public authorities considered that the collaboration was well developed. Among respondents from universities and colleges, only 15 percent considered the collaboration to work well. Discussing this result, most actors called for an increased priority in dialogue and meeting venues for the users and suppliers. One desire is for organizational models to be developed in order to optimize researchers ability to conduct relevant and distinguished research. There is also a priority for interest in analysis capability and stronger procurement skills. 12 DAMVAD.COM

13 How can a culture of independent analysis be developed? An important question raised in this study is how a culture of independent analysis can be strengthen. Also, what is required to make future research policy more evidence and research based? Five recommendations emerged from the interviews, questionnaire and final workshop: 1) Improved user competencies and increased political interest in research based evidence. Several respondents highlight the need for government agencies and ministries to improve their user competence when ordering analysis or evaluations. The political interest in research-based analysis are deemed deficient and must be increased. 2) Increased collaboration, user-friendly research and linkages between research and other policy areas. Several respondents highlight the need for greater linkages between research and other policies and better linkages to business needs. This also calls for clearer links between research and other policy areas, such as education policy, innovation policy and trade policy. 3) Less control, greater reliance on research and analysis environments. Respondents highlight the need for policies to promote a more open and less goal-oriented research. This include that researchers are given increased influence and trust in their own ability to identify needs. Some respondents point to increased openness and open-ended investigations and analysis. and strategic priorities. Most participants in this context emphasize long-sightedness. 5) A clear distinction between users and suppliers. To strengthen a culture where independent analysis is awarded greater importance there must be a clear distinction between actors that order analysis and the ones that provide research. Respondents perceive that it is important to establish an arms-lengths relationship between these two. This means that one should separate between the orders, terms of reference and execution. If the user and supplier is the same institution, there is a risk of a system preservation. An interesting result emerging from the questionnaire is that many key actors in the Swedish research system has a role as both user and supplier of analysis. The two roles thus appear to be relatively mixed and the difference between user and supplier is less clear in Sweden than in Denmark and Norway. A distinct recommendation to the Swedish environment is that more analysis are posted to external actors exposed to completely free and open competition. This is increasingly important as the respondents in this study emphasize that there is insufficient attention put on what the capability to analyse actually means. From this study it appears that there is a relatively narrow understanding of research policy and a great disagreement regarding the purpose of the same. In addition, there is a limited demand and supply of quantitative impact assessment, result-based evaluations and system analysis with transparency regarding indicators and methods. 4) A distinct political commitment and increased long-sightedness. Several respondents highlight the need for strategic planning and a clear governance of research policy and the research and innovation system. This calls for a focus on excellence DAMVAD.COM 13

14 1 Introduktion 1.1 Behov för en mer kunskapsbaserad forskningspolitik i Sverige? Analyser av forskningssystem är centralt för att säkra en lämplig utveckling av forskningssektorn. Analyserna ska kunna bidra till att beslutsfattare får kunskap om vilka områden och metoder som det är lämpligt att satsa på i utvecklingen av framtidens forskningspolitik. Analyserna kommer således stödja kunskapsunderlaget om det ekosystem som FOI-systemen är från explorativ grundforskning till utvecklingen av nya teknologier. Det handlar om allt från organisering och finansiering till incitamentsstrukturer och forskningskultur. I den forskningspolitiska debatten finns det två generella tendenser som stärker behovet av underlag till politiken. Dessa handlar om forskningens kvalitet och relevans. Nedan har vi sammanfattat vilka typer faktaunderlag som krävs för att besvara frågor om forskningens kvalitet och relevans. Kunskapsunderlaget för forskningspolitiken kan både vara forskning om forskning och annan kunskapsinsamling som normalt inte räknas som forskning. 4 Nedan sammanfattas en rad områden som forskningspolitiska aktörer värderar spela en roll för forskningspolitiska processer. Idémässig och konceptuell analys kring värderingar, forskningens samhällsbetydelse, kvalitetsbegrepp etc. (T. ex. humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning om forskning, white papers kring principer för forskningens villkor) Analys av forskningssystemets funktion för att bedöma t.ex. effektivitet och/eller kvalitet (t.ex. bibliometrisk studie av citering, studier av jämställdhet inom akademin) Utvärdering av utfall för forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. utvärdering av forskarskola eller riktad utlysning av forskningsmedel) FIGUR 1.1 Tendens / Teman Kommer till uttryck genom intresse för och bruk av underlag med. Forskningens kvalitet Resultatindikatorer Bibliometriska analyser Forskningsbarometer och internationella jämförelser Utredningar, evalueringar, effektanalyser, mm Forskningens relevans Effekter for kommersialisering, innovation och näringsutveckling Samspel beställare och utförare (offentliga och privata) Incentiv för förmedling, mm. 4 För en mera utförlig diskussion av detta läs vanligast DAMVAD (2013); Forskning om forskning och innovation. Utarbetat för Norges Forskningsråd. 14 DAMVAD.COM

15 Förutsättningslös framåtblickande utvärdering av utfall av forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. analys av konsekvenser av ny organisationsform för lärosäten) Analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman. Framåtblickande systematisk analys för att förstå behov av kunskapsutveckling (t.ex. framsyns- eller framtidsstudier). De ovannämnda analysområdena testas i detta projekt. Vi har frågat i vilken grad aktörerna, i deras egenskap av att vara beställare eller utförare, arbetar med de nämnda analysområdena. Vi har även frågat de forskningspolitiska aktörerna om vilken kompetens och/eller erfarenhet som de anser har betydelse för dessa områden: a) Forskningskompetens b) Analytikerkompetens c) Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet d) Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem e) Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat f) Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Svaren från dessa frågor ger insikt i analysområden och kompetens samt i organisation och kultur. Det ger en möjlighet för att testa den grundläggande hypotesen; att analysfunktionen i svensk forskningspolitik generellt är underutvecklad och att en stark analyskultur saknas. I projektets förberedande arbete har det, från flera håll, föreslagits att detta är situationen i Sverige. Denna syn bekräftas även i detta projekt. Aktörerna bekräftar att det finns behov för ökad kunskap om forskning, och att det finns behov för mekanismer och plattformar som gör det möjligt att använda kunskapen i utvecklingen av svensk forskningspolitik. Att bygga upp analysförmåga innebär att stärka själva kulturen kring analys och utredning av forskningssystemet och forskningspolitiken. Man kan också säga att en grundläggande förutsättning för att komma närmare ett ideal med en underbyggd och kontinuerligt utvärderad forskningspolitik, är att det finns ett utbrett intresse och respekt (kultur) för väl underbyggd analys bland forskningssystemets aktörer. Nyckelfrågorna är således på vilka sätt en sådan kultur kan skapas och hur man säkerställer att analys och utvärdering kopplas till det forskningspolitiska beslutsfattandet? För att bidra med svar på dessa frågor har studien undersökt vilka som är huvudaktörerna i den svenska forskningspolitiken på utförar- och beställarsidan, hur väl deras samspel fungerar, och om det finns ett generellt intresse för att öka detta samspel. Slutligen har vi frågat aktörerna om deras syn på styrkor och svagheter i svensk analysförmåga inom forskningspolitiken samt vad som krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskap- och forskningsbaserad. Det är stora frågor men det har genererat många intressanta och användbara svar. 1.2 Metodval Tillvägagångsättet för studien har varit en s.k. delfistudie som i detta fall utgjorts av en kombination av intervju, enkät och avslutande workshop. Kartläggningen har omfattat centrala forskningspolitiska aktörer inom: Regeringskansliet DAMVAD.COM 15

16 Myndigheter och stiftelser, som finansierar forskning Intresseorganisationer Privata företag Forskningsverksamma institutioner (lärosäten och institut) Delfistudien inleddes med djupintervjuer med 5 centrala aktörer inom svensk forskningspolitik. Dessa intervjuer har i sin tur legat till grund för enkätundersökningen som riktades till en större grupp forskningspolitiska aktörer och forskningsverksamma institutioner. Universitet/ högskola (33%) Övriga (43%), inkl. stiftelser/ akademier/ institut/ think-tank, privata företag eller intresseorganisationer. Arbetar huvudsakligen med följande funktion, FUI (48%), Administration (41%) eller Politik (11%) Utvalda forskningsverksamma och forskningspolitiska aktörer har bjudits in till avslutande workshop med syfte att presentera resultat från enkäten och diskutera den konsensus som har kunnat fastställas från enkäten och de inledande intervjuerna. Respondenterna i enkäten har identifierats utifrån förslag från personer med god överblick i svensk forskningspolitik, liksom utifrån informationssökning på relevanta offentliga hemsidor, deltagarförteckningar från relevanta konferenser och seminarier samt LinkedIn. Syftet med enkäten har varit att bidra till en utvecklad kartläggning av aktörer (både utförare och beställare) inom det forskningspolitiska området i Sverige. Det har varit värdefullt att enkäten har kunnat skickas ut till sammanlagt 455 personer med 26 procent genomförda och 24 procent ofullständiga enkätsvar. 6 procent nekade deltagande och 44 procent har inte svarat. Datamaterialet från enkäten har standardiserats och kategoriserats. Svaren från enkätundersökningen har grupperats utifrån andel av respondenter som tillhör följande kategorier: Anser sig främst vara utförare eller beställare av analyser och forskning om forskning och forskningspolitik, eller både/och. Total svarsfrekvens är 226 respondenter. Har forskautbildning eller ej. Tillhör myndighet (24%) 16 DAMVAD.COM

17 2 Hur utvecklad är analysfunktionen och analyskulturen? Hur utvecklad är analysfunktionen i svensk forskningspolitik och saknar vi en analyskultur? som mäter effekterna av forskning på andra politikområden och näringsliv. De personliga intervjuerna med forskningspolitiska aktörer är inte tänkta att vara representativa utan har istället fungerat som inspiration till enkäten. 2.1 Analysfunktionens tillstånd idag Många aktörer i vår undersökning delar synen att den svenska forskningspolitiken saknar underlag och att det finns en brist på solida utvärderingar. Intervjupersoner och deltagare på workshoppen betonar att det inte är den potentiella analyskapaciteten eller kvaliteten på underlag som utgör huvudproblematiken. Problemen berör snarare beställarkapaciteten och relevansen i underlagen samt ett svagt utvecklat samspel mellan beställare och utförare. Det hävdas även att forskningspolitiken i nuläget arbetar med en för snäv definition av forskning. Fokus ligger idag mest på bibliometri (antalet publikationer och citeringar) Analysen visar att de svenska forsknings- och analysmiljöerna har styrkor i relation till undersökning av problemställningar kring forskningspolitikens utveckling, forskningens finansiering, forskningens organisation, samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle, forskningens vetenskapliga kvalité, innovationsforskning och analys av innovationssystem, koppling mellan forskning och innovation, högskolestruktur och forskningsbehov. Bland de metodiska styrkorna identifieras även kvantitativa metoder där främst bibliometri värderas som framstående, men även andra områden nämns. Respondenterna identifierar forskning- och analysmiljöerna som mindre framstående inom effektanalyser som bl.a. undersöker effekterna av enskilda forskningssatsningar men även bredare analyser 2.2 Forskningspolitiken och analyskulturens tillstånd På den ena sidan hävdas det att forskningspolitiken i nuläget arbetar med en snäv definition av forskning. Fokus ligger på bibliometri (antalet publikationer och citeringar). Forskningspolitiken måste ha bredare fokus. På den andra sidan hävdas det att politiken ofta blandar ihop forskning och innovation. Det är begreppsförvirring. Flera betonar att det inte är den potentiella analyskapaciteten eller kvaliteten på underlag som utgör huvudproblematiken. Problemen rör snarare beställarkapaciteten och relevansen i underlagen samt ett svagt utvecklat samspel mellan beställare och utförare. Flera aktörer efterlyser att man politisk i Sverige börjar intressera sig för vad analysförmåga faktiskt innebär? Det finns en önskan om att analys och evidens kommer in i strukturerna så att det, i högre grad än i nuläget, kan utgöra underlag inför forskningsproposition. Man önskar även införa nya mekanismer för forskare att förmedla sina resultat, samt mekanismer som kan säkra att en översättning sker så att forskningsresultaten kan användas i praktiken. Det efterlyses även att man på en politisk nivå börjar intressera sig för innebörden av analysförmåga. Vår studie visar att man efterlyser frågor såsom; vilka är aktörerna? Vad är forskningens roll i samhället? Hur tas forskningen upp av samhället? Det hävdas att dessa resonemang idag inte finns i den forskningspolitiska debatten. DAMVAD.COM 17

18 En annan tänkbar frågeställning som inte tagits upp i Sverige är vilken betydelse universiteten och högskolor faktiskt har för Sveriges fortsatta utveckling? En syn är att de politiska aktörerna är för politiskt färgade. Det finns samtidig ett politiskt ointresse vilket resulterat i att underlag av evidens ej kommit till användning. En del tycker att systemets rykte har blivit sämre som följd av att ministrarnas ansvar för sakområden. De menar att ministrarna i större utsträckning är färgade och därmed inte efterfrågar evidens i lika hög grad. Vidare betonas det att politiker hellre ser expertgrupper där fokus ligger på åsikter än på evidens. En aktör pekar på att Sverige är världsledande på att investera i forskning (i % av BNP), men inte när det gäller faktiska resultat i form av kvalitet och relevans. Detta är problematiskt i sig självt. Mer problematiskt är dock att det saknas en gemensam förståelse av vilken betydelse forskningspolitiken har för detta, vad forskningspolitikens syfte är och hur ett bättre faktaunderlag skulle kunna bidra till politisk påverkan. Ett exempel som nämnts under en av intervjuerna är att det delats ut 1,5 miljarder kronor till extra starka forskningsmiljöer utan en tydlig uppfattning om vad man vill uppnå, utan tillräckligt underlag och utan att man tagit reda på om insatsen varit rätt i förhållande till det som man vill uppnå. En stark myndighetsstruktur efterlyses för att skapa balans mellan hög kvalitet och samhällsbetydelse. VINNOVA ses som en näringslivsbrygga; VR ska säkerställa hög kvalité och staten ska garantera fri grundforskning men kan dock må bra av yttre impulser. Det finns behov för europeisk konkurrens, för att se var ribban ligger. Kan svenska forskare få europeisk finansiering? I EU anses forskningspolitiken också som mera levande och givande. Flera menar att man i Sverige glömmer av att ställa frågan, vad är forskningens roll i samhället? Hur tas den upp av samhället? Det hävdas att dessa resonemang inte finns i dagens forskningspolitiska debatt. Man efterlyser därför en stark myndighetsstruktur som kan skapa balans mellan hög kvalitet och samhällsbetydelse. Det finns en önskan om att analys kommer in i strukturerna så att de ligger som underlag inför forskningspropositioner. Dessa analyser ska inte göras i Regeringskansliet utan endast ligga som grund för bedömning. Dock man kondensera fram vad som är allra viktigast. Vilket underlag är det som faktiskt saknas? Regeringen behöver också fokusera på institutionella strukturer som det hävdas vara brist på i nuläget. Det efterfrågas överblick, debatt och beslutsunderlag för att kunna forma rätt villkor för forskningen i förhållande till dess syften. Detta jämfört med för 10 år sedan och jämfört med övriga nordiska länder. 18 DAMVAD.COM

19 3 Aktörer och samspel i svensk forskningspolitik Den formella bilden av vem som har huvudansvaret för svensk forskning- och innovationspolitik är att detta är uppdelat mellan två centrala departement; Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet. Utbildningsdepartementet ansvarar för forskning och utveckling. Departementet finansierar forskning både genom grundanslag till UH-sektorn och genom anslag till forskningsverksamma miljöer, olika forskningsråd och andra underordnade organ. Det mest centrala Forskningsrådet är det svenska Vetenskapsrådet (VR). Rådets viktigaste ansvarsområde gäller finansiering av tvärvetenskaplig forskning och innefattar natur- och teknikvetenskap, medicin, socialkunskap och humaniora. Vidare stöttar två specialiserade forskningsråd arbetsliv och samhällskunskap, samt ekologisk bevaring, natur, miljö och byggrelaterade utmaningar. Näringsdepartementet har ansvaret for energi-, IT-, transport- och infrastrukturpolitik samt näringslivsutveckling, inklusive innovation och regional utveckling. Departementet finansierar Verket för Innovationssystem (VINNOVA) och Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser (Tillväxtanalys) samt det statsägda investeringsföretaget ALMI och Innovationsbron som huvudsakligen jobbar med underlättande av entreprenörskap och etablering av småföretag. VINNOVA finansierar forskning genom tillämpade forsknings- och innovationsorienterade aktiviteter och program, inklusive etablering av kunskapsbaserade företag och innovationsprojekt i etablerade verksamheter och innovationsforskning. Andra statliga FoU-organ är Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, och Försvarets materielverk. Utöver detta finns även 6 semi - offentliga stiftelser och privata stiftelser. DAMVAD har genom en bibliometrisk undersökning av området forskning om forskning och innovation (FOI) visat att forskningsaktiviteten i Sverige primärt utförs vid de stora universiteten. 5 Till skillnad från exempelvis Norge och Finland finner vi endast två forskningsinstitut på listan över de tjugo största forskningsaktörerna inom området i Sverige. Finansieringen av FoI-forskningen är därför i hög grad präglad av hur de centrala universiteten finansierar sin forskning. Sammantaget för hela universitet och högskolesektorn finansieras 47 procent av utgifterna till FoU av det offentliga grundbidraget. Finansiering via andra statliga myndigheter, forskningsråd och VINNOVA utgör cirka 24 procent. UHsektorn hämtar övrig finansiering från privata företag och stiftelser och internationella kunder. Bara 4 procent av utgifterna till FoU täcks av privata kommersiella företag. 9 procent finansierades av privata icke-kommersiella organisationer. Det mest riktade instrumentet för att stödja forskningen om forskning och innovation i Sverige är VINNOVAs centerfinansiering (basbeviljning) för innovationssystemsforskning. Finansieringen har som ändamål att finansiera forskning kring sambandet mellan forskning, innovation, hållbar tillväxt och aktiviteter som stimulerar 5 För beskrivelser av det svenska FOI fältet läs DAMVAD (2013); Forskning om forskning og innovasjon. Utarbetat för Norges Forskningsråd, pp : DAMVAD.COM 19

20 till utbyte av kunskap mellan forskare och beslutsfattare. Första omgången av en sådan centerfinansiering gjordes 2004 där 5 center mottog finansiering. I 2010 genomfördes en ny omgång till 3 center. De tre centren erhåller 3 miljoner kronor årligen över en period på 3 år med möjlighet till 3 år extra givet att centren godkänns i en halvvägsutvärdering. Centren måste matcha finansieringen med egna medel motsvarande finansieringen från VINNOVA. Dessa medel kan komma från institutionernas interna eller externa medel. På så sätt förutsätter centerfinansiering en strategisk prioritering hos institutionerna som centret tillhör. Finansieringen är att betraktas som «fri» även om VINNOVA sätter vissa krav på att centret övergripande måste leverera på kvalitet och relevans. Medlen disponeras inte bara till forskning, utan också till andra kostnader (exempelvis deltagande på konferenser, resor, uppbyggande av databaser, spridningsarbete etc.). Finansieringen utgör totalt sett en mindre andel av centrens samlade finansiering, men anses icke desto mindre som viktig för centren. Dessa center pekar på att värdet av medlen både ligger i ökad flexibilitet i drivandet av strategisk kompetensutveckling, långsiktigt och oberoende av projektfinansiering och för att attrahera framstående forskare. Figur Figur 3.3 beskriver huruvida respektive organisation är en central aktör inom forskningspolitiken. Här redovisas i vilken grad respondenterna värderar att aktören spelar en central roll som utförare eller beställare av forskning och analys. I Figur 3.1 redovisas universitet- och högskolemiljöer tillsammans med privata analysföretag. Här redovisas i vilken grad respondenterna anser att respektive aktör är en viktig utförare av forskning och analys eller ej. Resultaten visar att 50 procent av samtliga respondenter värderar forskningsmiljöer vid Lunds universitet/circle som central utförare av forskning och analys. Detta följt av forskningsmiljöer vid KTH/CE- SIS (46 procent), Uppsala Universitet (38 procent), Chalmers Tekniska Högskola (37 procent), Göteborgs Universitet (37 procent), Stockholms Universitet (31 procent) och Luleå Tekniska Universitet/CIR (26 procent). 3.1 Centrala aktörer och källor för forskning och analys Aktörerna inom svensk forskningspolitik utgörs av både beställare och utförare av underlag. Vissa aktörer är både beställare och utförare. I projektet har vi genomfört en enkätundersökning där vi ställt frågor om vilka som är de mest centrala utförarna och beställarna av forskning och analys och som skapat underlag för forskningspolitiken i Sverige. 20 DAMVAD.COM

21 Figur 3.1 Forskningsmiljöer och privata analysföretag som värderas vara centrala utförare av analys och forskning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm. Andel av totalt antal respondenter som angett att respektive organisation är en central utförare av forskning och analys som skapat underlag till forskningspolitiken i Sverige under de senaste 10 åren. I förhållande till privata analysföretag visar resultaten att 40 procent av respondenterna anger denna samlade kategori som central utförare av analys och forskning. Bland nationella myndigheter i Figur 3.2 värderar störst andel respondenter att VINNOVA (42 procent) är en central utförare av analys och forskning och som skapar underlag för svensk forskningspolitik. Följt av Vetenskapsrådet (40 procent), Tillväxtanalys (35 procent), Universitetskanslersämbetet (30 procent), FORTE (23 procent), FORMAS (22 procent), Utbildningsdepartementet (21 procent), Näringsdepartementet (15 procent). Intressant att notera är att 43 procent respektive 42 procent av respondenterna värderar EU och OECD som centrala utförare av analys och forskning som skapar underlag för svensk forskningspolitik. Störst andel respondenter värderar Utbildningsdepartementet (57 procent) som central beställare av analys och forskning är. Detta följt av VINNOVA (55 procent), Näringsdepartementet (52 procent), Vetenskapsrådet (51 procent), FORMAS (36 procent), FORTE (28 procent) och Universitetskanslersämbetet. Även här anger ungefär hälften av respondenterna att EU är en central beställare av analys och forskning (54 procent). 38 procent värderar att OECD är en central beställare. Det är också intressant att det finns relativt stora skillnader i vad man kan benämna beställare-utförare profil, dvs. förhållandet mellan de två. Vetenskapsrådet, VINNOVA och Tillväxtanalys bedöms i högre grad än de andra myndigheterna att vara utförare i nästan lika hög grad som beställare. Det kan också påverka bedömningen av samspelet mellan beställar- och utförare rollen i utvecklingen av svensk forskningspolitik. DAMVAD.COM 21

22 Figur 3.2 Myndigheter som värderas vara centrala utförare och beställare av analys och forskning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utförare Beställare Anm. Andel av totalt antal respondenter som angett att respektive organisation är en central aktör inom den svenska forskningspolitiken, fördelat på om organisationen ses som utförare eller beställare. I Figur 3.4 redovisas hur respondenterna värderar centrala stiftelser och fonder som centrala utförare respektive beställare av analys och forskning. När det gäller stiftelser och fonder som beställare anger störst andel av respondenterna att Stiftelsen för strategisk forskning som central aktör (46 procent). Följt av Kungl. Vetenskapsakademin (43 procent), KK-stiftelsen (42 procent), Wallenbergstiftelserna (39 procent), Riksbankens Jubileumsfond (35 procent), Stiftelsen för Internationalisering av högre utbildning och forskning (27 procent), RISE (23 procent). När det gäller centrala utförare anger 25 procent RISE (25 procent) följt av Stiftelsen för strategisk forskning (23 procent), KK-stiftelsen (21 procent), Riksbankens Jubileumsfond (19 procent), Wallenbergstiftelserna (17 procent), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (13 procent). Här kan man även notera att 5 av 8 stiftelser och fonder värderas i större utsträckning som beställare snarare än utförare av analys och forskning. Detta med undantag för Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och RISE där en relativt lika andel av respondenterna ser dem som utförare respektive beställare. Ser vi på värderingen av intresseorganisationer i Figur 3.3 kan man utläsa att dessa främst är beställare men anses även vara utförare av forskning och analys som underlag till forskningspolitiken. Detta gäller i högre grad för SUHF och SULF än för Svenskt Näringsliv. 33 procent av respondenterna värderar Svenskt Näringsliv som utförare, följt av SUHF (27 procent) och SULF (22 procent). När det gäller central beställare anger 44 procent av respondenterna Svenskt Näringsliv följt av SUHF (33 procent) och SULF (26 procent). 22 DAMVAD.COM

23 Figur 3.4 Stiftelser/Fonder som värderas vara centrala utförare och beställare av analys och forskning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Utförare Beställare Anm.: Andel av totalt antal respondenter som angett att respektive organisation är en central aktör inom den svenska forskningspolitiken, fördelat på om organisationen anses vara utförare eller beställare. Figur 3.3 Intresseorganisationer som värderars vara centerala utförare och beställare av analys och forskning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sveriges Universitet- och Högskoleförbund SUHF Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Svenskt Näringsliv Utförare Beställare Anm.: Andel av totalt antal respondenter som angett att respektive organisation är en central aktör inom den svenska forskningspolitiken, fördelat på om organisationen anses vara utförare eller beställare DAMVAD.COM 23

24 Det finns även organisationer som i högre grad är både utförare och beställare av forskning och analys som skapat underlag i forskningspolitiken. Nedanstående tabell visar de 10 aktörer som störst andel av respondenterna värderat vara både centrala utförare och beställare. Viktigt att notera är att detta inte säger något om i vilken utsträckning de är beställare respektive utförare. TABELL 3.1 Andel aktörer som värderas både som centrala utförare och beställare av forskning och analys som skapat underlag för svensk forskningspolitik 1. EU (39%) 2. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (35%) 3. VINNOVA (35%) 4. OECD (34%) 5. Kungl. Vetenskapsakademien (33%) 6. Vetenskapsrådet (31%) 7. Tillväxtanalys (23%) 8. SUHF(21%) 9. SULF (19%) 10. Svenskt Näringsliv (21%) 24 DAMVAD.COM

25 3.2 Samspel mellan utförare och beställare I detta avsnitt redovisas synen på samspelet mellan utförare och beställare, både inom respondentens tillhörande organisation och mer generellt bland de svenska aktörerna. I Figur 3.5 visar vi graden av dialog och samarbete med externa utförare respektive beställare inom området forskning om forskning. 70 procent av andelen beställare anger att deras organisation till hög eller viss grad har dialog och samarbete med externa utförare. Bland dessa anser 57 procent att det finns behov att stärka samarbetet med utförare inom området. Motsvarande siffra för utförare är 65 procent respektive 59 procent. denna fråga samt att relativt många mer än varannan ser det som viktigt att stärka samarbetet. Figur 3.6 visar hur respondenterna bedömer samspelet mellan aktörer som bidrar med forskning och analys och de som har huvudansvaret. Även här är redovisningen uppdelad på respondenter som är utförare och beställare. Det är intressant att beställarna i högre grad än utförarna värderar att det finns tillräcklig kapacitet för användning av underlag. De frågor där beställarna instämmer i mindre utsträckning gäller frågor om utförd forskning har relevant koppling till policyutvecklingen och om det finns tillräcklig kapacitet till efterfrågan av underlag. Det är ett intressant resultat att beställare och utförare liknar varandra så mycket i deras svar på Figur 3.5 Graden av samarbete och dialog mellan beställare och utförare inom området forskning om forskning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I vilken grad har din organisation dialog och samarbete med externa utförare inom området forskning om forskning? Ser du ett behov av att stärka samarbetet med utförare på området? I vilken grad har din organisation dialog och samarbete med externa beställare inom området forskning om forskning? Ser du ett behov av att stärka samarbetet med beställare på området? Beställare Utförare Anm.: Andel inom respektive kategori (Beställare/Utförare) som angivit Hög eller viss grad på frågan om graden av dialog och samarbete med utförare respektive beställare inom området FoF, samt andel inom respektive kategori (Beställare/Utförare) som angivit att de ser behov för att stärka samarbete med utförare respektive beställare på området. DAMVAD.COM 25

26 Figur 3.6 Graden av relevans, kvalitet och kapacitet i svensk forskningspolitik fördelat på utförare och beställare 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Utförd forskning har relevant koppling till policyutvecklingen Beställd forskning är relevant för policyutvecklingen Forskning och analys är av hög kvalitet Tillräcklig kapacitet för efterfrågan av underlag Tillräcklig kapacitet för användning av underlag Anm.: Andel av respondenter inom respektive kategori som angett Instämmer helt eller Instämmer delvis relevans, kvalitet och kapacitet i svensk forskningspolitik 26 DAMVAD.COM

27 I Figur 3.7 har vi frågat om aktörernas bedömning av graden av samspel och relevans mellan utförare av forskning och analys och de som har huvudansvaret för forskningspolitiken med särskilt fokus på samhällsutveckling och näringslivet. Här observerades en tendens till att färre respondenter instämmer. Detta gäller både om samspelet generellt bedömts som gott (20 procent eller mindre instämmer här). På de andra frågorna finns det liknande mönster. Endast lite mer än 20 procent instämmer att utförd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling eller näringslivet. Figur 3.7 Graden av samspel och relevans mellan utförare av forskning och analys och de som har huvudansvaret för forskningspolitiken 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Utförare Beställare Samspelet mellan forsknings- och analysaktörer och de huvudansvariga för forskningspolitiken är gott Utförd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling Beställd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling Utförd forskning har relevant koppling till näringslivet Beställd forskning har relevant koppling till näringslivet Anm.: Andel av respondenter inom respektive kategori som angett Instämmer helt eller Instämmer delvis på frågor om relevans, kvalité och kapacitet i svensk forskningspolitik DAMVAD.COM 27

28 Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Figur 3.8 visar aktörernas syn på samspelet mellan de som bidrar med forskning och analys och de som har huvudansvaret. Svaren är uppdelade på aktörer inom myndigheter, universitet och högskolor, samt övriga aktörer. Här kan det observeras en generell tendens till att myndigheterna har en mer positiv syn på om huruvida forskning och analys är relevant för policyutveckling, är av hög kvalitet och om där är tillräcklig kapacitet till att använda och efterfråga underlag. Mindre än var tredje respondent från universitet och högskolor anser att det finns en tillräcklig kapacitet för efterfrågan av underlag medan nästan 60 procent av myndigheterna anser detta. På den mer generella frågan om samspelet är gott är det också en stor skillnad. Nästan 30 procent av myndigheterna tycker att samspelet är gott. Detsamma är fallet för 15 procent av respondenterna från universiteten och högskolorna. Det existerar stora skillnader i svar mellan myndigheter och universitet och högskolor i flera frågor. Både i förhållande till om beställd forskning är relevant för policyutveckling och för samhällsutveckling, om forskning och analys är av hög kvalitet. Speciellt förekommer en skillnad i bedömningen av om det finns tillräcklig kapacitet för efterfrågan av underlag. Figur 3.8 Graden av relevans, kvalitet och kapacitet i svensk forskningspolitik fördelat på organisation 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Beställd forskning är relevant för policyutvecklingen Forskning och analys är av hög kvalitet Tillräcklig kapacitet för användning av underlag Tillräcklig kapacitet för efterfrågan av underlag Anm.: Andel av respondenter inom respektive kategori som angett Instämmer helt eller Instämmer delvis på frågor om relevans, kvalitet och kapacitet i svensk forskningspolitik 28 DAMVAD.COM

29 Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Myndigheter Universitet/Högskola Övriga Figur 3.9 Organisationers syn på graden av samspel och relevans mellan utförare av forskning och analys och de som har huvudansvaret för forskningspolitiken 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samspelet mellan forsknings- och analysaktörer och de huvudansvariga för forskningspolitiken är gott Utförd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling Beställd forskning har relevant koppling till övrig samhällsutveckling Beställd forskning har relevant koppling till näringslivet Utförd forskning och är relevant för policyutvecklingen Anm.: Andel av respondenter inom respektive kategori som angett Instämmer helt eller Instämmer delvis på frågor om samspel och relevans i svensk forskningspolitik DAMVAD.COM 29

30 3.3 Källor för att hämta och sprida analysunderlag. Aktörerna har även fått svara i vilken grad som de använder olika källor för att hämta och sprida analysunderlag. Figur 3.10 nedan visar i vilken utsträckning olika kanaler används för att hämta in eller sprida analysunderlag. De flesta kanaler används i relativt stor utsträckning den kanal som används minst är rapporter från företag, som används av ungefär två tredjedelar av respondenterna. Intressant att observera är att det är en stor variation i antalet kanaler som används och hur liten skillnaden är i användning mellan organisationerna. Figur 3.10 Primära källor fördelat på totalt antal respondenter Anm.: Andel av totalt antal respondenter som angett respektive alternativ (antingen som hämta in information, sprida eller både och) 30 DAMVAD.COM

31 4 Analysområden och kompetensbehov i forskningspolitiken 4.1 Viktiga analysområden Analyser av forsknings- och innovationssystem (FOI-system) är centralt för att säkra en lämplig utveckling av forskningssektorn. Analyserna ska bidra till att beslutsfattare får kunskap om vilka områden det är lämpligt att satsa på i utvecklingen av framtidens forskningspolitik. Analyserna kommer stödja kunskapen om det ekosystem som FOI-systemen är från explorativ grundforskning till utvecklingen av nya teknologier osv. Det handlar om allt från organisering och finansiering till incitamentsstrukturer och forskningskultur. Kunskapsunderlaget för forskningspolitiken kan både vara forskning om forskning och annan kunskapsinsamling som normalt inte räknas som forskning. Men vilka analysområden är det som aktörerna på det forskningspolitiska fältet arbetar kontinuerligt eller återkommande med och vilken kompetens och erfarenhet anser de har störst betydelse för respektive analysområde? Detta har vi frågat aktörerna om. Vi har testat en rad områden där forskning och analyser om forskning värderas att spela en roll för forskningspolitiska processer. Förutsättningslös framåtblickande utvärdering av utfall av forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. analys av konsekvenser av ny organisationsform för lärosäten) Analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman. Framåtblickande systematisk analys för att förstå behov av kunskapsutveckling (t.ex. framsyns- eller framtidsstudier). Det är intressant att alla områden får ett högt betyg som områden man arbetar kontinuerligt eller återkommande med. Det är dock särskilt analysområden omkring forskningens samhällsbetydelse och utvärdering av utfall av forskningsprogram som drar till sig uppmärksamhet. Här kan man se en generell tendens till att beställarna i högre grad än utförarna säger att de arbetar kontinuerligt eller återkommande med de nämnda områdena. Beställarna arbetar minst med analyser av forskningssystemets funktion och framåtblickande utvärderingar av forskningssystem. Utförarna arbetar minst med framåtblickande systematisk analys. Idémässig och konceptuell analys kring värderingar, forskningens samhällsbetydelse, kvalitetsbegrepp etc. (T. ex. humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning om forskning, white papers kring principer för forskningens villkor) Analys av forskningssystemets funktion för att bedöma t.ex. effektivitet och/eller kvalitet (t.ex. bibliometrisk studie av citering, studier av jämställdhet inom akademin) Utvärdering av utfall för forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. utvärdering av forskarskola eller riktad utlysning av forskningsmedel) Vi har även diskuterat och testat vilka bidrag de olika typerna av analys kan bidra med. På bakgrund av input från intervjuerna och avslutande workshop har vi kategoriserat bidragen med syftet att skapa överblick och debatt samt för att bidra till att framkalla konkret policy. En sammanfattning av vår bedömning redovisas i Figur 4.1. DAMVAD.COM 31

32 FIGUR 4.1 Antaganden om analysens bidrag till att skapa överblick, debatt och konkret policy Överblick Debatt Konkret forskningspolitik Idémässig och konceptuell analys kring värderingar, forskningens samhällsbetydelse, kvalitetsbegrepp etc. (T. ex. humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning om forskning, white papers kring principer för forskningens villkor) Analys av forskningssystemets funktion för att bedöma t.ex. effektivitet och/eller kvalitet (t.ex. bibliometrisk studie av citering, studier av jämställdhet inom akademin) Utvärdering av utfall för forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. utvärdering av forskarskola eller riktad utlysning av forskningsmedel) Förutsättningslös framåtblickande utvärdering av utfall av forskningsprogram/satsning/proposition/organisatorisk förändring (t.ex. analys av konsekvenser av ny organisationsform för lärosäten) Analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman. Framåtblickande systematisk analys för att förstå behov av kunskapsutveckling (t.ex. framsyns- eller framtidsstudier). Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja 4.2 Viktiga kompetenser Vi har också frågat aktörerna om vilka kompetenser och vilken erfarenhet de anser vara viktiga när det gäller respektive analysområde. Det handlar om följande kompetens: Forskningskompetens Analytikerkompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterad Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Deras svar visas i Fig Det framgår att analyskompetens värderas ha störst betydelse för samtliga områden. Forskningskompetens ges 32 DAMVAD.COM

33 också relativ stor betydelse dock särskilt på områdena omkring idémässig och konceptuell analys om värderingar av forskningens samhällsbetydelse. Direkt erfarenhet från det svenska forskningssystemet anses också som viktigt på flera av analysområdena. För analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman finns där dock mer ett behov för direkt erfarenhet med utländska forskningssystem. Figur 4.2 Kartläggning av analysområdent fördelat på utförare och beställare Anm.: Andel respondenter som angett att man arbetar kontinuerligt eller återkommande med respektive kategori, fördelat på om respondenten är utförare och beställare DAMVAD.COM 33

34 Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Figur 4.3 Viktig kompetens för idémässig och konceptuell analys om värderingar, forskningens samhällsbetydelse m.m. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. Figur 4.4 Viktig kompetens för analys av forskningssystemets funktion för att bedöma t.ex. effektivitet eller kvalitet 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. 34 DAMVAD.COM

35 Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Figur 4.5 Viktig kompetens för utvärdering av utfall för forskningsprogram/satsning/proposition/org. förändring 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. Figur 4.6 Viktig kompetens för förutsättningslös framåtblickande utvärdering av utfall av t.ex. forskningsprogram/satsning/proposition/org. förändring 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. DAMVAD.COM 35

36 Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Forskningskompetens Analyskompetens Direkt erfarenhet av det svenska forskningssystemet Direkt erfarenhet av utländska forskningssystem Analytikerns placering vid organisation som aktivt och kontinuerligt är forskningsorienterat Analytikerns placering vid organisation som engageras i analys av forskning vid behov Figur 4.7 Viktigt kompetens för analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. Figur 4.8 Kompetens viktig för framåtblickande systematisk analys för att förstå behov av kunskapsutveckling 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm.: Andel av samtliga respondenter som angett att respektive kompetens är viktig för detta analysområde. 36 DAMVAD.COM

37 Som Figur 4.9 illustrerar är det en tydlig skillnad i synen på forskningskompetens respondenter med forskningsutbildning anser i större grad att forskningskompetens är viktigt för samtliga forskningsområden. Figur 4.9 Viktig kompetens fördelat på om respondenten har forskarutbildning eller ej 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Forsk. utb. Ej forsk. utb. Idémässig och konceptuell analys om värderingar, forskningens samhällsbetydelse, kvalitetsbegrepp etc. Forsk. utb. Ej forsk. utb. Analys av forskningssystemets funktion för att bedöma t. ex. effektivitet och/eller kvalitet Forsk. utb. Ej forsk. utb. Utvärdering av utfall för forskningsprogram/ satsning/ proposition/ organisatorisk förändring Forsk. utb. Ej forsk. utb. Förutsättningslös framåtblickande utvärdering av utfall av forskningsprogram/ satsning/ proposition/ organisatorisk förändringar etc. Forsk. utb. Ej forsk. utb. Analys av den forskningspolitiska utvecklingen i omvärlden, i särskilda länder eller inom särskilda teman Forsk. utb. Ej forsk. utb. Framåtblickande systematisk analys för att förstå behov av kunskapsutveckling (t.ex. framsyns- eller framtidsstudier) Anm.: Andel av respondenter med eller utan forskningsutbildning som angett att forskningskompetens är viktigt för respektive analysområde. DAMVAD.COM 37

38 5 Styrkor och svagheter i svensk analysförmåga I detta avsnitt går vi igenom de teman och metoder där aktörerna identifierat att forsknings- och analysmiljöerna i Sverige är särskilt framstående respektive mindre framstående. I tillägg beskrivs de teman där respondenterna värderar att det finns behov för stärkt forskning och analysförmåga. I Figur 5.1 redovisas övergripande teman där Sverige anses vara särskilt framstående respektive mindre framstående. Figur 5.1 Teman, där respondenter värderar de svenska forskning- och analysmiljöerna till att vara framstående respektive mindre framstående Styrkor Svagheter Forskningspolitikens utveckling i Sverige Forskningens finansiering Forskningens organisation Samverkan mellan forskning och näringsliv och samhälle Forskningens vetenskapliga kvalitet Innovationsforskning och analys av innovationssystem Koppling mellan forskning och innovation Forskning om Forskning Forskningens kvalitet Forskningens relevans Innovationsmätning Innovationssystem Forskningspolitik Forskningsekonomi Högskolestruktur och forskningsbehov Klinisk forskning kopplad till grundforskning 38 DAMVAD.COM

39 Figur 5.2 visar de teman där respondenterna värderar att det finns behov för stärkt forskning och analysförmåga. Här ges en del av svaren på vilken slags analysförmåga där behövs som underbyggnad för forskningspolitiken? FIGUR 5.2 Teman och metoder där det finns behov för förstärkt av forskning och analys Teman Forskning om UoH funktion Metoder Konsekvensanalys av forskningspolitiska beslut och samband Utbildningssystemets koppling till forskning Forskningsfinansiering Utveckling av organisationsmodeller som optimerar forskarnas förmåga att utföra relevant och framstående forskning Saknar förmåga att finna unika och internationellt starka forskarmiljöer Vi behöver stärka vår verksamhet inom alla delområden som är relevanta för utformning av forskningspolitiken Utveckling behövs inom många teman och metoder, viktigt att förtydliga vad som är nytt jmf med det forskningen tidigare visat Effektivitet Effektmätningar av forskningsinsatser och samverkan industri/akademi Innovationsmätningar i näringslivet Analys av den svenska policy mixen inom forskning och innovationsområdet där samband mellan forskningspolitik och implementering klargörs Systemanalyser Samverkan och samspel och helhet Samverkan mellan forskningspolitik och andra politikområden Relation/koppling mellan forskning vid UoH och relation till det omgivande samhället, näringsliv och offentlig sektor Trend- och scenarioanalys Internationellt jämförande studier Internationell omvärldsbevakning Internationell benchmarking - Utvärdering av reformer Varför tidigare rekommendation ej genomförs Utvärdering av forskningens relevans Storskalig dataanalys DAMVAD.COM 39

40 I Figur 5.3 redovisas de metoder där respondenterna anser att forskning- och analysmiljöerna är särskilt framstående respektive mindre framstående. Styrkorna identifieras som kvantitativa metoder där främst bibliometrisk analys värderas som framstående. Respondenterna identifierar forskning- och analysmiljöerna som mindre framstående inom effektanalyser som bl.a. undersöker effekterna av enskilda forskningssatsningar men även bredare analyser som mäter effekterna av forskning på andra politikområden och näringsliv. 40 DAMVAD.COM

41 FIGUR 5.3 Metoder där respondenter värderar forskning- och analysmiljöerna har styrkor och svagheter Styrkor Svagheter Kvantitativ metod (9) - Bibliometri (5) - Ekonometri (1) - Peer-review (1) - Databasanalys (1) - Registerforskning (1) Policyanalys och komparativ politik (4) - internationell jämförande politik (1) - makroekonomisk strukturanalys (1) - Policyanalys (1) - Analys av politiska reformer (1) Utvärdering och effektanalys (3) - utvärdering av effekter av enskilda satsningar/program (1) - utvärdering (1) - tematiska undersökningar (1) Strukturanalys (2) - Makroekonomisk strukturanalys (1) - Analys av strukturer (1) Kvalitativ metod (1) - Fallstudier (1) Övrigt - Bedömning av kvalité och nytta (1) - Vetenskaplig kvalité (1) - Kritiskt tänkande (1) - Registerforskning (1) - Genus (1) - Kreativ människa data interaktionssystem Effektanalyser (11) - Breda analyser av forsknings- och innovationssystemets effekter på andra politikområden (2) exempelvis utbildningsområdet - Effekter av forskningssatsningar (1) - Relationen mellan forskning vid UoH och samhället (2) - Relation mellan forskning vid UoH och näringslivet samt offentlig sektor (1) - Effekter av forskning (1) - Effektmätningar med särskilt fokus på programreform effekter på mål och medel (1) - Policyeffekter (1) - Konsekvensanalyser (1) - koppling mellan utbildningssystemets koppling till forskning (1) Tvärvetenskaplig forskning (4) Brist på långsiktighet (4) - Få långsiktiga forskningsprojekt (1), längre tidsperioder (1) Långsiktigt kompetensuppbyggnad (1) Forskningspolitiska satsningar som är alltför präglade av tillfälliga idéer (1) Kvalitativa metoder och analyser (3) Internationellt jämförande studier (2) internationella utmaningar (1) Översätta forskningsresultat till policynivå (2) Övrigt (6) - Problematisering av grundforskning (1) - Framtidsstudier (1) - Att identifiera/välja/rekommendera strategiska områden för forskning (1) - Förändringsmetodik (1) - Samhällsbyggande insatser (1) - Fördelning av resurser till universitetsforskning måste bli mer kvalitetsbaserad med tydliga krav på uppföljning (1) DAMVAD.COM 41

42 6 Vad krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskaps och forskningsbaserad På frågan om hur man stärker en kultur där oberoende analys tillmäts stor betydelse och vad som krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskaps- och forskningsbaserad har vi kombinerat svar från enkäten med underlag från intervjuer och diskussion på avslutande workshop. Detta ger fem rekommendationer: 1) Förbättrad beställarkompetens och ökat intresse för forskningsunderlag hos politiker. Flera respondenter lyfter fram behovet av förbättrad beställarkompetens hos myndigheter och departement. Man lyfter även fram att det måste finnas ett intresse hos politiker för forskningsbaserat underlag, något som många respondenter i dagsläget ser som bristfälligt. En respondent menar att det behövs fler aktörer i beslutande position som själva bedrivit framgångsrik forskning. En annan respondent menar att det behövs mer kunskap hos politik om vetenskapens villkor, styrkor och svagheter 2) Ökad samverkan, användarvänlig forskning och koppling mellan forskningspolitik och andra politikområden. Flera respondenter lyfter fram att det krävs större koppling mellan forskningspolitik och andra politikområden samt bättre koppling till näringslivets behov. Det har framförts krav på tydligare koppling mellan forskningspolitiken och bland annat utbildningspolitik, innovationspolitik och handelspolitik. Man lyfter även fram behovet av direkta möten mellan forskare och politiker, och att intensifiera kommunikationen mellan utförare och beställare. En respondent ser att detta kan främjas genom större personlig rörelse mellan departement, universitet och industri. En annan respondent lyfter fram vikten av styrmedel som kan stärka samverkan. Det framgår även att man efterfrågar krav på mer användarvänlig forskningspolitik, något som några respondenter uttrycker som att det behövs bättre pusselbitar som är mer tillgängliga för beslutsfattare och tjänstemän. 3) Mindre styrning, större tillit till forskning och analysmiljöerna. När det gäller synen på forskning och analys om forskning betonar några respondenter att det behövs en politik som främjar en friare och i mindre grad målstyrd forskning. Här nämner man bland annat att det krävs ett ökat inflytande för forskare och större tillit till forskningsmiljöernas förmåga att själva bedöma och analysera behov. Några av respondenterna pekar på ökad öppenhet för förutsättningslös utredning och forskning. Trots detta ses det vara viktigt att aktörerna inte själva definierar vad som är forskningsmässigt relevant eller vad som är forskningsmässig hög kvalitet. En viss konsensus om detta krävs, vilket idag saknas i Sverige. 4) Tydligare politisk satsning och ökad långsiktighet. Flera respondenter lyfter fram behovet av strategisk planering och tydligare styrning av forskningspolitiken och forsknings- och innovationssystem. Här menar man även att det krävs ett fokus på strategisk excellens och prioriteringar. Långsiktighet lyfts fram av de flesta aktörerna i detta sammanhang. Satsningar och strategisk planering behöver få ett långsiktigt fokus. Respondenterna pekar på en politisk styrning som tar ansvar för att formulera syftet för högre utbildning och forskning. Ett förslag från en enskild respondent är att inrätta en forskningskommissionär under statsministern. 5) Klarare skillnad mellan beställare och utförare. För att stärka en kultur där oberoende analys tillmäts större betydelse som underlag till 42 DAMVAD.COM

43 svensk forskningspolitik måste en klarare skillnad mellan beställare och utförare etableras. Det uppfattas som viktigt att det upprätthålls en tillräcklig armslängd mellan dessa aktörstyper om man vill utveckla en god forskningspolitik. Detta innebär att beställning, uppdragsbeskrivning och utförande bör skiljas åt. Om beställare och utförare finns inom samma institution, finns risk för en systembevarande utveckling. Ett intressant resultat i enkäten är att många huvudaktörer inom forskningsväsendet i Sverige har en roll som både beställare och utförare av analys. De två rollerna förefaller således vara relativt blandade och skillnaden mellan beställare och utförare är mera otydlig i Sverige än i Danmark och Norge. En klar rekommendation för den svenska miljön är att fler analyser läggs ut till externa miljöer i helt fri och öppen konkurrens. Detta är särskilt viktigt i Sverige då, som aktörerna hävdar, det inte finns tillräckligt fokus på vad analysförmåga faktiskt innebär. Dessutom finns det i Sverige en relativt snävare forskningspolitisk förståelse och samtidigt en stor oenighet om forskningspolitikens syfte. Dessutom beställs eller utförs inte kvantitativa effektmätningar, resultatutvärderingar eller systemanalyser med full transparens kring indikatorer och metoder i tillräcklig stor utsträckning. DAMVAD.COM 43

44 Bilaga 1 Sammanställning öppna svar Svar från samtliga respondenter: Vad krävs för att framtida forskningspolitik ska bli mer kunskaps- och forskningsbaserad? Förbättrad in-house kapacitet och ökat intresse för forskningsunderlag hos politiker (14) - bättre beställare och in-housekapacitet hos myndigheter och departement - intresse hos regering o riksdag för forskningsfrågor - Vilja och ödmjukhet hos politiker och beställare av studier. Mer tvärvetenskapliga grund- och forskarutbildningar, bl a med mer sociologi och vetenskapsfilosofi, för de som ska arbeta med forskningspolitiska frågor - högre akademisk kompetens i politikerkåren - Myndigheters interna kompetens måste stärkas mycket - bygg upp en intern analysförmåga i olika myndigheter/departement. - Att politiker/departement ser värdet av det och efterfrågar det. - Stärkt analysförmåga, samt systematisk användning av analysresultaten. Det innebär att man även måste stärka beställarkompetensen hos de aktörer som beställer analyserna. / (Inte analyser för bokhyllan utan som underlag för kommande satsningar!) - Förståelse för vad forskning är hos beslutsfattarna. - Ansvariga politiker som är intresserade av att basera sina beslut på faktaunderlag (i motsats till faktoider och ideologiska ståndpunkter). - Fler aktörer i beslutande position som själva bedrivit framgångsrik forskning. - Mer kunskap hos politiker om vetenskapens villkor, styrkor och svagheter. - Mottagarkapaciteten höjs ordentligt. På RK förstår man ju knappt akademiska texten än mindre vad kan användas till. - En ännu större efterfrågan på den typen av beslutsunderlag. - framför allt att politikerna tar till sig det som görs och baserar politiken på underlag. Ökad samverkan och koppling mellan forskningspolitiken och andra politikområden (11) - Fler direkta möten mellan forskare och politiker / Mer högutbildade politiker / Tillgång till lättfattliga synteser om aktuella forskningsrön - Kanske en intensifiering av kommunikationen mellan forskare och politiker. Få upp på agendan att forskningspolitiken borde vara mer blocköverskridande, för att åstadkomma en ökad grad av långsiktighet. - Att tvärvetenskapens utmaningar och möjligheter utforskas och diskuteras - en bredare syn på forskningens roll i samhället och samspelet mellan olika forskningsområden. T.ex. i strävan efter hållbara och rättvisa samhällen - Satsning på stark samlad miljö som även analyserar högre utbildning och samverkan. - bättre dialog mellan praxis inom forskningspolitik och de som utföra forskning inom området - Utveckla samarbetet med forskare, nationellt och internationellt. Stå emot lobbying och manipulativt beteende från olika aktörers sid. - Mer aktiv interaktion mellan regeringskansliet och forskningsfinansiärer/utförare - Integrera forskningspolitiken med utbildning och kompetensutveckling på avancerad nivå - Bättre koppling till näringslivets behov och en större förståelse för att Sverige på många olika plan (även rent akademiskt) är utsatt för ett hårt konkurrenstryck - Styrmedel som förstärker samverkan är viktigt / Samverkan kräver nya typer av avtal och IP-rättigheter / Här kan mycket förenklingar göras för att Svenska forskningsmiljöer (industri-akademi) kan bli världsledande / - -Större personlig rörlighet mellan departement, universitet och industri Tydligare politisk satsning och ökad långsiktighet (8) - mer långsiktighet, våga välja bort, våga satsa - Tydligare politisk syftesformulering för svensk högre utbildning och forskning samt ansvarstagande för förutsebarhet, stabilitet och långsiktighet för akademin - Personligen tror jag på starka forskarmiljöer (med internationell spets) inom strategiskt valda områden - Ett fokus på excellens och (logiskt &) relevans. Satsa strategiskt. Inrätta en forskningskommissionär under statsministern (statsrådsberedningen). Låt en sådan kommission arbeta under Chatham House rules. - En tydligare långsiktig strategi för utvecklingen av forsknings- och innovationssystemet - Fokusering och långsiktiga satsningar - satsningar på tvärvetenskapliga forskningscentra inom området vetenskapsstudier och forskningspolitik. - Det behövs en klar politisk prioritering som bland annat adresserar följande frågor: / 1. Ska Sverige prioritera kvalitet före kvantitet? / 2. Ska alla regionala HEI utföra forskning? Mindre styrning, större tillit till forskning och analysmiljöerna (7) - Mindre styrning. Större tillit. - Större tilltro från politikerhåll till sektorns egen kompetens att bedöma och analysera behov - Mer tillit större inflytande för forskare, stärk rollen för t ex ämnesråd vid vetenskapsrådet självständighet - En politik som främjar friare, i mindre grad målstyrd forskning, samt möjliggör förutsättningslösa, interdisciplinära möten och samarbeten. 44 DAMVAD.COM

45 - öppenhet för förutsättningslös utredning och forskningsdialog inom framför allt regeringskansliet. - avpolitiserad prioritering av forskningsområden - Att kompetenta personer/miljöer involveras med breddad kunskap och större Kompetens (7) - Fler aktörer, bättre kunskapsmiljöer, - En politik som baseras på forskning. Det här gäller inte bara forskningspolitiken, utan alla politikområden. En balans mellan politisk ideologi och kunskap vore bäst. - Mer forskning om forskning - Bättre utbildning i metodfrågor på alla nivåer. - Oberoende forskning om forskningspolitik, ökade kapacitet inom forskningspolitik, - och en öppnare debatt om vad som representerar kvalitet - En tydlig satsning på kunskapsbaserad och kunskapsgenererande forskning Användarvänlig forskning (3) - Insikt i vikten av transformering mellan teori och praktik och hur detta kan gå till. Goda kunskaper hos allmänhet och i synnerhet hos politiker om hur teori och praktik kan kopplas ihop. Förståelse för det man inte har kunskap om och hur man kan skaffa sin kunskap. - Att analyserna av svensk forskning blir mer "användarvänlig" och policyrelevant, dvs. utgår ifrån vad som är politiskt önskvärt och genomförbart. Det kräver i sin tur att regeringen/regeringskansliet kan sätta forskningspolitiken i ett större sammanhang och samordna den med exempelvis innovationspolitik, handelspolitik etc. samt kanske framför allt att regeringen tydligt formulerar vad man vill uppnå. - Bättre pusselbitar som är mer tillgängliga för beslutsfattare och tjänstemän Långsiktighet (1) - Mer öppenhet och tydlighet kring större satsningar, och mindre summor över längre tid hellre än stora summor en kort tid. Vi behöver mer långsiktighet; bra forskning tar tid. I många fall betyder forskningsanslag nyanställning, och är anslagen kortvariga hinner ingen höjd nås innan personal måste 'flytta vidare'. Alltså behöver forskningspolitiken också bli mer långsiktig. Långsiktighet flyttar fokus från kortsiktiga strategiska val o snabba beslut. Annat (20) - En insikt i att forskning är en långsiktig verksamhet där lovande yngre forskare bör ges stöd under en relativt lång period. - Utöka nyttobegreppet till att även innefatta samhällsnytta dvs inte bara Vinnova utan integrera mode 2 även i Forte, Formas och Vetenskapsrådet - Jag anser inte att den ska bli mer kunskaps- och forskningsbaserad. Den ska bli mer lösningsorienterad där kunskap och forskning är ett medel, inte ett mål. - Saknas ordentliga kärnor inom akademin. Uppföljning/utvärdering alltför styrd. / Gift ihop mera - större forskningsmedel, fler utbildningar - Bättre karriärväg för unga forskare - Ökad internationalisering - Ett problem som forskarna ofta lyfter är kostnaden och ibland svårigheten vid inköp av data från SCB. - Att politiker och utredare arbetar med 'ingenjörsmässigt' inte bara med analys utan hittar forskningsbaserade metoder för syntes och utveckling. - Ett nationellt utredningsväsende som kan arbeta med brett formulerande uppdrag, under längre tidsrymder och med användande av fler experter. Eller med andra ord, ett återupprättande av ett ambitiöst och forskningsbaserat utredningsväsende. - Nvtt fokus på grundforskning gagnar inte landets utveckling - ett råd för beslutsfattare som träffas oftare än vad som nu är fallet med t.ex. Forskningsberedningen - Fristående forskningsinstitut med nära koppling till UoH och med uppdraget att långsiktigt utvärdera den svenska forskningspolitiken utifrån de mål man angett och de förändringar som sker i omvärlden. - Att politikerna slutar gå på magkänsla, låter bli att ta regionala hänsyn och som i fallet med de strategiska forskningsområdena i propositionen Ett lyft för forskning och innovation inte väljer områden bara för att de är framstående vid Lunds universitet. - Idag kräver offentlig finansiering medfinansiering Detta är till viss del bra - men inom många nya områden blir detta krav hämmande eftersom Sverige är för litet och kan sakna industriella aktörer inom valda områden - dvs det saknas tillräckligt med medfinansiering för nya teknikområden - en hämmande faktor. Vilka ska t ex medfinansiera industriell användning av grafen? - Högre andel direkta anslag till lärosätenas FoU - en reorganisation av det svenska forskningsfinansieringssystemet - IT-kunnig minister och statssekreterare. - Fokusera så att UoH, institut och företag gör vad de är bäst på. / Tex UoH undervisning och grundforskning, institut tillämpningsorienterad FoU och infrastruktur som instrument och test&demo med kontinuerlig personal och företagen utveckling/produktutveckling och affärsmodeller. - Breda uppföljningar av strukturförändringar, politik, kvalitet, innehåll och kvantitativa mått DAMVAD.COM 45

46 Bilaga 2 Inspel från Norge och Danmark Som en del av den avslutande workshopen i projektet hölls även muntliga presentationer om forskningspolitiken, analysförmåga och analyskultur i Danmark och Norge. Innehållet från dessa sammanfattas kort nedan. De tre nordiska länderna anses primärt att vara olika på tre områden. Organisering Norge För det första är den norska forskningspolitiken underordnad ett departement (Kunskapsdepartementet) som i sin tur har ansvaret för Forskningsrådet. Forskningsrådet är ett nationellt forskningsstrategiskt och forskningsfinansierande organ med ansvar för något under en tredjedel av de offentliga utgifterna för forskning och utveckling. 6 Näringsdepartementet har ett överordnat ansvar for innovationspolitiken, och för verktyg och resurser som har till avsikt att främja värdeskapande och innovation. Flera av de övriga norska departementen har ett ansvar för att främja forskning och utveckling inom deras sektorsområde, vilket innebär att de också finansierar forskning och kunskapsinhämtning för och om den egna sektorn och för utveckling av sin egen politik. Danmark I Danmark är forsknings- och utvecklingspolitiken underordnat ett departement (Utbildning och Forskningsministeriet), som också inrymmer de offentliga konkurrensutsatta råd och fonderna, som tillsammans står för ca. hälften av de konkurrensutsatta forskningsmedlen (exkl. medel frå EU, Nordisk Ministerråd etc.) 7. Flera av de övriga danska myndigheterna bedriver inte forskningspolitik, men har emellertid oberoende medel för att stödja forskning och utveckling inom sina ansvarsområden. Beställare och utförare Norge Det norska Kunskapsdepartementet och Forskningsrådet har relativt begränsad intern analyskapacitet, medan det å andra sidan finns analyskapacitet i forskningsinstitut, universitet- och högskolesektorn och bland konsultföretag. Slutsatsen är att Norge har två dominerande användare, och många utförandemiljöer, och en relativt tydlig skillnad mellan användare och utförare. Danmark I Danmark är gränsen mellan beställare och utförare mindre klar. Utbildnings- och Forskningsministeriet har själv analyskapacitet, och står själv för att utföra en rad analyser, t.ex. den årliga forskningsstatistiken, men även kartläggningar av forskningsområden, mindre utvärderingar etc. Utbildningsministeriet har emellertid begränsade analysresurser och behov av armslängder, t.ex. i anslutning till utvärderingar, där ministeriet också använder sig av externa utförare. Till skillnad från Norge har kapaciteten från den centrala beställaren, ministeriet, varit mycket ojämn under perioden , vilket har påverkat kapaciteten bland externa utförare. Kunskapsbas Norge Den norska grunden för forskningspolitiken kan grovt sett delas in i tre kategorier, där allt underlag läggs fram på bakgrund av öppen konkurrens. 1) Löpande uppdatering av statistikbank om forskning 8, statsbudgetanalys 9 och årlig uppdatering 6 Samlade offentliga anslag til FoU i 2014 är beräknat till 27 mrd. NOK (motsvarar ungefär hälften av landets totala utgifter fr FoU). Av dessa 27 mrd. går anslagsvis 11 mrd. går direkt till Universitet och Högskolor, 7,6 mrd. NOK till Forskningsrådet. 12 mrd. till andra forskningsinstitutioner och projektfinansiering, medan 3 mrd. går til utlandet. (FoU statistikkbanken, 2014) DAMVAD.COM

47 av Forskningsbarometer 10 (utvecklad av kunskapsdepartementet) 2) Både departementet och Forskningsrådet annonserar ut forskning och analysuppdrag baserat på öppen konkurrens där tilldelning sker baserat på kriterier för kvalitet i uppdragsförståelse och metod, kompetenser i teamet och pris. Denna typ av projekt är ofta avsedda att belysa konkreta problemställningar eller för att utvärdera åtgärder för sektorn och varaktigheten är vanligtvis begränsad till mindre än ett år. 3) Vidare finansierar ministeriet genom Forskningsrådet forskningsprogram. Ett särskilt relevant program är FORFI (Forskning om forskning och innovation). Sådana program är baserade på ansökningarna och tilldelning sker primärt på basis av forskningsmässig kvalitet och bedömning görs genom inbördes utvärdering/peer review. Denna typ av forskningsprojekt sträcker sig ofta över 2-3 år. Avvägningen mellan de olika finansieringsmekanismerna handlar delvis om behovet av kontinuitet, samt avvägningar mellan kvalitet, relevans och tidshorisont. För myndigheten är fördelen med uppdragsforskning och annan kunskapsinhämtning att detta kan ge svar på konkreta problemställningar inom en kortare tidshorisont. Uppdragsforskning kan också bidra till ökad inlärning och kompetensutveckling i ministeriet eftersom man följer uppdragsforskningen närmare än Forskningsrådets program. Programforskningen skapar i gengäld möjlighet för större projekt där forskare kan gå mer på djupet på sina egna villkor. Man bör kunna förvänta sig att användningen av öppen konkurrens både i uppdragsforskning och i programforskning har bidragit till att stärka de norska forskningsinstitutionerna, mer tvärvetenskaplig metodik och samtidigt att viktiga kunskapsluckor täckts. 11 Svensk forskning är bättre på bibliometriska analyser än Norska miljöer där forskningen bedöms utifrån kvalitet (t.ex. DAMVAD, 2013) 12. Möjligen kan det i ett system som det norska vara svårt att utlösa djärv och tvärvetenskaplig forskning och analys, dels för att problemställningar och teman ofta är definierade på förhand och det kan skapa en tendens till att de etablerade forsknings- och analysmiljöerna lyckas i konkurrensen. Konkurrensmodellen kan säkra en viss armlängds avstånd och kritisk forskning, men kan även vara till hinder för ett nära samspel mellan användare och utförare. Är den svenska modellen bättre lämpad för att producera innovativ forskning som också kan svara på de stora och övergripande problemställningarna i svensk forskningspolitik? Vem har i sådana fall ansvaret för att denna forskning «översätts» och tillämpas i forskningspolitiken, utförarna eller användarna? Danmark I Danmark är det endast ett begränsat antal analyser, som genomförs kontinuerligt. Dessa berör den årliga statistiken för forskning och utveckling. En del analyser utförs på grundval av lagtexter därav, t.ex. utvärderingar av storskaliga initiativ, program, råd och fonder. Dessa utförs mestadels av kommersiella företag, inklusive DAMVAD, eller den enda forskningsmiljön (tidigare sektorforskningsinstitution) Center for Forskningsanalyse vid Aarhus Universitet. 10 Kunskapsdepartementet har ansvaret för Forskningsbarometern, men samlar in underlagsmaterialet genom egna uppdrag. 11 Myndigheten lyfter också fram detta i en intervju i samband med utredningen Departementenes arbeid med Forskning (DAMVAD; 2013) 12 Forskning om forskning och innovasjon (DAMVAD; 2013) DAMVAD.COM 47

48 Utöver beställningar av analyser, inleddes analyser av forskningsmiljöer och tankesmedjor. Här talar vi om mer politiska frågor, såsom effekterna för universitetsforskningen genom införandet av en prestationsbaserad modell för fördelningen av grundläggande resurser, framtiden för de danska universiteten osv. Där forskningsmiljöernas publikationer sällan skapar debatt eller påverkar politiken, har tankesmedjan DEA större genomslagskraft. I Danmark utför det centrala ministeriet ännu mer «politiskt strategiska analyser», som ett exempel kan nämnas FORSK och Inno+ 14. Dessa har konkret policyutveckling i sikte, men bygger sällan på vidsträckt accepterade analysmetoder DAMVAD.COM

49 Klarabergsviadukten 63 SE Stockholm Badstuestræde 20 DK-1209 Copenhagen K Grensen 13, N-0159 Oslo

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Research evaluation in Sweden FOKUS

Research evaluation in Sweden FOKUS Research evaluation in Sweden FOKUS Swedish Research Council Hearings May 2014 Content Background Working process Proposed draft model Future work Timetable Questions and discussion UoH research income

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Strategic Research Area 1

Strategic Research Area 1 Strategic Research Area 1 Modelling of the relationships and interdependencies es between materials a microstructure, process ability and performance for lightweight i design Lars-Erik Lindgren, Luleå

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

PM Styrning nationella plattformar SciLifeLab

PM Styrning nationella plattformar SciLifeLab PM Styrning nationella plattformar SciLifeLab Bakgrund Begreppet Nationell forskningsinfrastruktur innebär tydlighet gentemot forskarsamhället att detta är en infrastruktur öppen för svensk forskning.

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Strategic Research Areas

Strategic Research Areas Strategic Research Areas Modelling: on-going (includes modelling and characterisation) Manufacturing Development Potential new area in future Materials development Potential new area in future Strategic

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Innehåll Vad är en kommunikativ plattform?...3 Målgrupper...4 Samtliga målgrupper... 4 Interna målgrupper... 4 Kärnvärden och stödord...5 Tonalitet

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

To inspire you to be change agents.

To inspire you to be change agents. Change LU Purpose To inspire you to be change agents. By offering a conceptual framework to structure your work around By presenting a number of guiding principles By offering best practise knowledge on

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Partnerurval på Ernst & Young. Agneta Strandberg HR-direktör

Partnerurval på Ernst & Young. Agneta Strandberg HR-direktör Partnerurval på Ernst & Young Agneta Strandberg HR-direktör Ernst & Young i korthet 141 000 medarbetare i 140 länder Sverige: 1 814 medarbetare varav 168 partners, 65 kontor Verksamheten bedrivs geografiskt

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden The Swedish Swimming Federation have the honour and pleasure of inviting the best swimmers of your federation to participate

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen

Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen 1. Remissammanställning av na0onell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem 2. Workshop 20/4 ITS från poten0al 0ll

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Trender inom BI och analys Johan Elfman & Erik Strömgren, SAS Institute

Trender inom BI och analys Johan Elfman & Erik Strömgren, SAS Institute Trender inom BI och analys Johan Elfman & Erik Strömgren, SAS Institute Att utveckla BI-MODAL IT TRADITIONELL BI AGIL BI Vattenfallsmodell Förvaltningsfokus Liten risk hög kontroll Korrekthet Agil utveckling

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer