HYDRATISERINGSSTATION

Transkript

1 Mission X Träna som en Astronaut HYDRATISERINGSSTATION Lärardelen Introduktion Uttorkning kan vara ett problem för båda vuxna och barn. Eftersom våra kroppar består av 50 till 70 % vatten är det viktigt att dricka tillräckligt med vätska för att hålla oss friska. Vatten spelar en viktig roll för att man ska kunna hålla kroppen i toppform eftersom det är vattnet som transporterar näring till våra celler, muskler, leder, hjärna, hud och njurar. Vattnet reglerar dessutom vår kroppstemperatur och hjälper hjärtat att fungera som det ska. För en rymdfarare är det särskilt viktigt att upprätthålla rätt vätskebalans ute i rymden. För att astronauterna ska klara av sina arbetsuppgifter på sina rymduppdrag, vare sig de utförs inne i eller utanför rymdfarkosten, är det viktigt att de har en bra vätskebalans för att må bra. Lektionens Målsättning Eleverna kommer att undersöka vikten av att upprätthålla en bra vätskebalans och lära sig rätt metoder för vätsketillförsel men även lära sig symptomen på uttorkning. Eleverna får förståelse för den roll som vätskebalansen har för att man ska må bra och hålla sig frisk. Eleverna kommer att fastställa sina egna vätskebalanser genom att laborera med simulerad urin. Upptäckarlektion Lärarens förberedelsetid: 30 minuter Vad som behövs: kännedom om den vetenskapliga metoden, fysiklaboratorium, säkerhetsregler för fysiklaborationer och viss kroppslig aktivitet Material som behövs: Stort pappersark eller kartong blyertspenna överstrykningspennor eller färgpennor datorer med Internetuppkoppling ögonbindel gul, röd och grön livsmedelsfärg genomskinliga plastmuggar engångstallrik vatten markeringspenna skyddsglasögon LCD-projektor eller overheadprojektor Problem Hur framställer man simulerad urin för att kunna få fram olika vätskebalanser? Studiemålsättningar Eleverna kommer att: Rita en bild och göra en presentation av vad hydratisering betyder för dem. Undersöka vikten av att ha en bra vätskebalans. Skapa och undersöka simulerade urinprover och lära sig hur den egna urinen ser ut när vätskebalansen varierar i kroppen. Hydratiseringsstation Lärardelen 1/19

2 Material Per klass: dator med Internet-uppkoppling för läraren Åtkomst till bibliotek LCD-projektor eller overheadprojektor bild av vattenflaska (bilaga E) ögonbindel maskeringstejp Per grupp om 3-4 elever: Per elev: Stort pappersark eller kartong överstrykningspennor eller färgpennor dator med Internet-uppkoppling, om möjligt exempel på hydratiseringsaffisch (bilaga D) fyra genomskinliga plastmuggar engångstallrik två tandpetare vatten markeringspenna gul, röd och grön livsmedelsfärg Urinfärgsdiagram (bilaga H) en uppsättning Hydratiseringskort (bilaga G) Elevblad för Hydratiseringsstationen Bladet Spela hydratisera astronauten (bilaga F) skyddsglasögon blyertspenna Lektionsförberedelse (Ska göras dagen före.) Hydratiseringsaffisch: Sammanställ materialet som grupperna behöver för att göra en hydratiseringsaffisch. Material som behövs: o Ett stort pappersark eller kartong o En uppsättning färgpennor per grupp Ge eleverna åtkomst till datorer så att de kan forska på nätet. Se till att alla material är lättåtkomliga. Spela Hydratisera Astronauten Sammanställ materialet som krävs för att spela hydratisera astronauten. Material som behövs: o LCD-projektor ansluten till en dator o Bladet Spela hydratisera astronauten (bilaga F) o ögonbindel o inplastad bild av vattenflaska (bilaga E) H ydratiseringsstation Lärardelen 2/19

3 o o maskeringstejp överstrykningspennor eller färgpennor Eleverna utför uppdraget enskilt, så inga grupper behöver delas in. Skriv ut bladet Spela hydratisera astronauten för alla elever. Förbered dig så att du kan visa spelreglerna för Hydratisera astronauten i elevernas ögonhöjd på en skrivtavla eller på en projektionsduk. Skriv ut, plasta in och klipp ut bilden på vattenflaskan. Simulerad Urin Ställ samman materialet som behövs för simuleringen. Material som behövs: o fyra genomskinliga plastmuggar o gul, röd och grön livsmedelsfärg o markeringspenna o Urinfärgsdiagram (bilaga H) o Hydratiseringskort (bilaga G) o skyddsglasögon Skriv ut Urinfärgsdiagrammet för varje grupp. Skriv ut och klipp ut hydratiseringskorten. En uppsättning för varje grupp. Varje grupp ska ha tillgång till vatten. Se till att alla material är lättåtkomliga. Lektionsutveckling För att förbereda den här aktiviteten rekommenderas att läraren läser följande bakgrundsinformation: Läs om hydratisering i läroboken Human Physiology in Space från National Space Biomedical Institutes, som finns på Läs om Race From Space Coincides with Race on Earth: html Läs följande text i avsnittet Observation på elevbladet för hydratiseringsstationen. Observation Uttorkning kan ha en negativ inverkan på den fysiska prestationsförmågan och öka hälsoriskerna. Under sportaktiviteter och fysiska påfrestningar tänker utövaren inte alltid på att dricka tillräckligt med vatten för att förebygga uttorkning. Vätskeintaget kan förändras genom att lära sportutövaren vikten av att dricka mer när man utövar en sport eller en annan fysiskt ansträngande aktivitet. Det är inte bara sportutövare som riskerar att bli uttorkade. Även äldre personer, barn, kroppsarbetare och friluftsmänniskor kan utsätta sig för uttorkningssymptomen. Barn svettas mindre än vuxna. Detta gör det svårare för barn att sänka kroppstemperaturen när de blir varma. Därför är det viktigt att föräldrar och tränare ser till att barn tar det lugnt så att de gradvis kan vänja sig vid ökad värme och fuktighet. Uttorkning är den främsta orsaken till att äldre måste tas in på sjukhus. Äldre personer är mycket känsligare för uttorkning, eftersom kroppen förlorar sin förmåga att hålla kvar fukt, och de har ungefär 10 procent mindre fukt i kroppen än en genomsnittlig vuxen person. När man blir äldre blir man mindre törstig och aptiten minskar ofta, vilket ökar risken för uttorkning. För en rymdfarare är det jätteviktigt att upprätthålla vätskebalansen ute i rymden. När astronauterna befinner sig i yttre rymden blir de viktlösa. De normala kroppsfunktionerna förändras då kroppsvätskorna stiger till huvudet. När kroppen känner av den ökade vätskeansamlingen i den övre delen av kroppen signalerar den en ökad fuktighetshalt och börjar H ydratiseringsstation Lärardelen 3/19

4 avsöndra det som kroppen uppfattar som överflödig vätska i kroppen. Denna vätskeavsöndring kan leda till uttorkning hos astronauterna. För att förhindra att uttorkning inträffar måste astronauterna dricka extra mycket vatten när de är ute i rymden. Uttorkning kan vara mycket farligt och som astronaut måste man vara särskilt försiktig så att man inte blir uttorkad när man är ute på uppdrag i rymden, oavsett om arbetet utförs inne i eller utanför rymdfarkosten. Precis som på jorden behöver astronauterna även en bra vätskebalans ute i rymden. Undervisningsförfarande 1. Gå igenom problemet med eleverna: Hur kan vi sammanställa simulerat urin för att kunna fastställa olika vätskebalanser i kroppen? Hydratiseringsaffisch på Webben: Låt eleverna diskutera och göra observationer om hydratisering när de utformar och sammanställer en hydratiseringsaffisch för webben. Se exempel på en Hydratiseringsaffisch i bilaga D. 1. Låt eleverna hämta alla material som gruppen behöver för att sammanställa sin hydratiseringsaffisch på webben. 2. När eleverna håller på med sin gruppaffisch uppmuntra dem att tänka på följande frågor under arbetet med sin gruppaffisch. Vad innebär uttorkning? Vad orsakar uttorkning? Vad är symptomen på uttorkning? Hur kan man förebygga uttorkning? Varför är det viktigt att upprätthålla en bra vätskebalans i kroppen? Vilka drycker är bäst för att upprätthålla en bra vätskebalans? Tror du att vätskebalansen är viktig för astronauterna när de arbetar ute i rymden? Varför bör en astronaut bry sig om att ha en bra vätskebalans när han eller hon är ute i rymden? Spela Hydratisera Astronauten 1. Projicera spelet Hydratisera astronauten på en skrivtavla eller projektionsduk. 2. Ge eleverna ett exemplar av elevbladet Hydratisera astronauten. 3. Sätt ögonbindel på en av eleverna och snurra honom eller henne tre varv. 4. Be nu eleven att placera vattenflaskan på projektionen av Hydratisera astronauten. 5. Eleven återgår sedan till sin plats. 6. Beroende på var vattenflaskan hamnat ställer du följande frågor: Var hamnade vattnet? Hur hjälper vattnet just denna del av kroppen att fungera som den ska? Hur påverkar uttorkning hälsan om detta organ eller denna kroppsfunktion inte får tillräckligt med vatten? 7. Eleverna ska nu färga de organ som beskrivs och skriva ett kort stycke om hydratiseringskraven för detta organ i en speciell rapport för uppdraget. 8. Fortsätt med denna procedur tills eleverna har gått igenom kroppens alla funktioner och organ enligt nedan. Följande organ och kroppsfunktioner behöver vatten för att kunna fungera ordentligt. A. Hjärnan: Uttorkning kan leda till koncentrationssvårigheter. Det kan även påverka hjärnan och nedsätta förmågan att tillgodogöra sig information och ha en negativ inverkan på tankeförmågan och korttidsminnet. H ydratiseringsstation Lärardelen 4/19

5 B. Hjärtat: Vätska spelar en viktig roll för att hålla rätt blodtryck. Uttorkning kan minska hjärtats pumpande förmåga vilket leder till ökat hjärtslag och minskar blodtrycket. C. Njurarna: Hydratisering är särskilt viktigt för njurfunktionen då vattnet behövs för att spola bort restämnen, gifter och överflödiga näringsämnen från kroppen. En frisk och välhydratiserad njure filtrerar ungefär 180 l vatten om dagen. D. Matsmältningen: Vatten hjälper matsmältningen. Vatten finns i hela matsmältningskanalen, från saliven i munnen till enzymvätskan i ändtarmen. Vattnet behövs för att lösa upp näringsämnen som absorberas i blodsomloppet och för att transportera dem till kroppens celler. E. Cellerna: Hydratisering är viktigt för transporten av kolhydrater, vitaminer och mineraler till kroppens alla celler. Först då kan cellerna framställa den energi som behövs för att hålla igång kroppen. F. Musklerna och lederna: Vatten är viktigt för muskler och leder, det hjälper att mjuka upp och hålla lederna smidiga och håller musklerna igång. Dina muskler består av % vatten. G. Temperaturen: Vattnet i kroppen hjälper till att avleda värme och reglerar den allmänna kroppstemperaturen. När man blir för varm avsöndrar kroppen vätska och kroppen börjar svettas för att bli av med värme. Om man inte ersätter den förlorade kroppsvätskan kan kroppen bli farligt överhettad. H. Huden: Att hålla sig välhydratiserad gör huden elastisk och smidig och ger den en sund utstrålning. Simulerad Urin 1. Arbete i grupper om tre eller fyra elever med det här experimentet. 2. Ställ samman det material som behövs för grupparbetet. a. fyra genomskinliga plastmuggar b. gul, röd och grön livsmedelsfärg c. markeringspenna d. vatten e. Diagram för testning av urinfärg (bilaga H) f. Hydratiseringskort 3. Märk plastmuggarna med siffrorna 1-4 med en markeringspenna. 4. Fyll varje mugg med 60 ml vatten. 5. Doppa en tandpetare en gång i den gula livsmedelsfärgen och färga vattnet i mugg Doppa tandpetaren två gånger i den gula livsmedelsfärgen och färga vattnet i mugg Doppa tandpetaren tre gånger i den gula livsmedelsfärgen och färga vattnet i mugg Tillsätt en droppe röd livsmedelsfärg i mugg 4, tillsätt 2 droppar gul livsmedelsfärg och tillsätt 1 droppe grön livsmedelsfärg. 9. Jämför nu den simulerade urinen med diagrammet för testning av urinfärg. 10. Placera sedan de simulerade urinproverna enligt följande fyra hydratiseringsnivåer. a. Optimal b. Välhydratiserad c. Dehydratiserad (uttorkad) d. Uppsök läkare 11. Fastställ hydratiseringsnivån för varje prov genom att hålla hydratiseringskortet intill varje simulerat urinprov. H ydratiseringsstation Lärardelen 5/19

6 Genom att göra sina egna observationer lär eleverna sig hur de kan avgöra sin egen nivå av hydratisering. Registrera Data 1. Starta en 12-timmarsjournal så att du kan registrera dina egna hydratiseringsnivåer. Du kan då fastställa om du dricker tillräckligt för att upprätthålla en hälsosam vätskebalans. Förklara för eleverna hur 12-timmarsjournalen (bilaga I) fungerar. Eleverna ska dokumentera följande: Vid vilken tidpunkt de dricker Hur mycket de dricker Mängden fysisk aktivitet Urinhydratiseringsnivån 2. Gör egna observationer av din egen urin för att fastställa vilken kategori som din urin faller inom. Är din urin Optimal, Välhydratiserad, Dehydratiserad eller behöver du uppsöka läkare? Använd testdiagrammet för urinfärg för att fastställa din vätskebalans. 3. Du ska INTE under några omständigheter ta med dig äkta urinprover till klassrummet. När alla observationer är gjorda ska man studera sina data genom att svara på frågorna för Undersökningsdata. Undersökningsdata När alla undersökningar är utförda, undersöker man sina data genom att svara på följande frågor. 1. Varför är hydratisering viktigt för dig? Svaren kan variera 2. Vilken färg beskriver bäst färgen på din urin? Svaren kan variera 3. Anser du dig vara välhydratiserad eller dehydratiserad? Vad behöver du göra för att få en bra vätskebalans i kroppen? Svaren kan variera 4. Vad anser du kan ha inflytande på urinets färg? Mat som man ätit, mediciner eller vitaminer man tar, hälsoproblem 5. Varför ska man vara mer uppmärksam på en mörkare urin än en ljusare eller färglös urin? Det är mer än troligt att din kropp är uttorkad och att du behöver dricka mer vatten, eftersom uttorkning kan orsaka värmeslag (hypertermi). Om din urin är mörkgul eller brunaktig bör du uppsöka läkare. 6. Efter att ha observerat din vätskebalans i 12 timmar, vid vilken tidpunkt var du mest uttorkad? Svaren kan variera 7. Vilka omständigheter tror du påverkade din urin så att den blev mörkare vid den tidpunkten på dagen? Svaren kan variera 8. Vilka åtgärder vidtog du för att få en bättre vätskebalans? Svaren kan variera Slutsats Diskutera svaren på frågorna Undersökningsdata i elevbladet Hydratiseringsstationen. Utvärdering Gör en utvärdering av elevernas förståelse med hjälp av Hydratiseringsfrågeleken. (Bilaga A) H ydratiseringsstation Lärardelen 6/19

7 Utforskningsplan Vetenskapsutforskning: För att utöka begreppen för den här aktiviteten kan man följa upp med ytterligare utforskningsarbeten: Hydratisering är en kritisk faktor för att prestera inom olika sportgrenar, för atleter är det viktigt att inta tillräckligt med vätska före, under och efter ett träningspass eller tävling. Fysisk aktivitet som är ansträngande eller får kroppen att svettas i 25 minuter eller längre kräver ny vätsketillförsel. Maratonlöpare och långdistanslöpare måste till exempel dricka mycket mer än en person som utövar sport i en timme. Låt eleverna undersöka och förbereda en presentation om varför vätsketillförseln är så viktig för atleter. Under forskningsarbetet kommer eleverna att lära sig vilka vätskor som är bäst att dricka före, under och efter fysisk aktivitet för att hålla vätskebalansen under kontroll. Här följer några viktiga frågor för undersökningen. Vilka är de bästa dryckerna för att återställa vätskebalansen? Vilka drycker bör man undvika för att upprätthålla en bra vätskebalans? Vilka riktlinjer bör man som atlet följa när man ska förbereda sig för en fysiskt ansträngande aktivitet? Hur mycket vätska bör en atlet dricka före, under och efter en fysiskt ansträngande aktivitet? Hydratisering var särskilt viktig för astronauterna Sunita Williams och William Mcarthur när de sprang och fullföljde maraton medan de befann sig i en bana runt jorden. Williams sprang 42 km och fullföljde ett Boston-maraton. McArthur sprang 21 km och deltog i ett halvt Houston-maraton under sin vistelse på den internationella rymdstationen. Även om dessa astronauter befann sig 400 km ovanför maratondeltagarna på jorden, delade de ett livsviktigt behov med varandra, nämligen vatten. Den tid och kraft det tar att springa ett maraton, såväl ute i rymden som på jorden, är mycket ansträngande för människokroppen och kräver ordentlig hydratisering. Det är alltså viktigt för löparen att fortsätta att dricka under loppet, annars riskerar de att bli allvarligt uttorkade. Låt eleverna utforska vilka möjligheter astronauterna har för att upprätthålla vätskebalansen när de är på uppdrag ute i rymden. Källor och Karriärlänkar Med tack till ämnesexperten Dr. Scott Smith för hans bidrag till denna aktivitet. Dr. Scott M. Smith är forksningsledare på Nutritional Biochemistry Lab vid NASA Johnson Space Centers i Houston, Texas USA. Du kan läsa mer om Dr. Smith och hans arbete här: Resurser för lärare och elever Webbresurser: På webbplatsen Healthy Kids kan skolbarnen lära sig hur man kan sköta sin hälsa genom bra matvanor och motion. På webbplatsen Learn to Be Healthy står olika aktiviteter och undervisningsmaterial om viktiga näringsämnen och motion till förfogande. Denna NASA-understödda resurs från Nutritional Biochemistry Lab vid NASA Johnson Space Centers i Houston, Texas ger ut Space Nutrition Newsletters (nyhetsbrev om näringslära i rymden) för barn. H ydratiseringsstation Lärardelen 7/19

8 National Space Biomedical Research Institute (nationella undersökningsinstitutet för biomedicin i rymden) erbjuder ett flertal rymdrelaterade utbildningsmaterial som är redo för nedladdning För riktlinjer om vätskeersättning och motion, besök webbplatsen National Athletic Trainer s Association (NATA) (det amerikanska gymnastiklärarförbundets webbplats) och läs deras artikel Fluid Replacement for Athletes (om vätskeersättning hos sportutövare) Lektionerna är framtagna av NASA Johnson Space Center Human Research Program Education and Outreach team (utbildnings- och kommunikationsgruppens mänskliga forskningsprogram). H ydratiseringsstation Lärardelen 8/19

9 Bilaga A Frågelek om Hydratiseringsstationen Svara på följande frågor om hydratiseringsstationens aktiviteter. 1. Ange och ge exempel på nyttiga vätskekällor. Gör en lista över olika typer av drycker och kategorisera dem som sund dryck för vätskeintag och osund dryck för vätskeintag. Förklara vikten av ett inta tillräckligt med vätska. 2. Vad händer med en när man blir uttorkad och hur kan man förhindra att det händer. 3. Efter att ha observerat din vätskebalans i 12 timmar, vid vilken tidpunkt var du mest uttorkad? 4. Vilka åtgärder vidtog du under dagen för att ändra hydratiseringsnivåerna? 5. Förklara varför hydratisering är så viktig för sportutövare vid fysiskt påfrestande aktiviteter såsom fotboll, ishockey och att springa maraton. 6. Hur viktigt är det för en astronaut i rymden att hålla koll på sin vätskebalans? Hur håller man sig hydratiserad i rymden? 7. Hur många astronauter har sprungit ett maratonlopp i rymden? Vilka är de, vilka maratonlopp sprang de medan de befann sig på den internationella rymdstationen. Var de tvungna att dricka mängder av vatten när de sprang sina maratonlopp i rymden? H ydratiseringsstation Lärardelen 9/19

10 Bilaga B Svar på Frågorna om Hydratiseringsstationen 1. Ange och ge exempel på nyttiga vätskekällor. Gör en lista över olika typer av drycker och kategorisera dem som sund dryck för vätskeintag och osund dryck för vätskeintag. Förklara vikten av ett inta tillräckligt med vätska. Den bästa vätskekällan är vatten. I kombination med mat som har en naturligt hög vätskehalt, som frukt och grönsaker, ersätts förlorad vätska och elektrolyter efter ett normalt träningspass. Kroppen behöver vatten för att överleva. Mer än hälften av vår kroppsvikt utgörs av vatten. Varje cell, vävnad och organ i din kropp behöver vatten för att kunna fungera bra och hålla sig friska. Sunda Vätskeåterställande Drycker Läskedrycker Sportdrycker Näringsberikat vatten Energidrycker (var försiktig med konstgjorda färgämnen och hög frukosthalt) Osunda Vätskeåterställande Drycker Kaffe och te Alkohol Kool-Aid 2. Vad händer med en när man blir uttorkad och hur kan man förhindra att det hander. Om din kropp utsätts för uttorkning kan du känna av något eller några av följande symptom: torr mun ingen svettning muskelkramper illamående och kräkningar hjärtklappning Du kan undvika att bli uttorkad genom att dricka mycket vatten och skydda dig mot hög värme. Ha alltid en flaska med vatten nära till hands och ät mycket frukt och grönsaker. 3. Efter att ha observerat din vätskebalans i 12 timmar, vid vilken tidpunkt var du mest uttorkad? Svaren kommer att variera beroende på elevernas observationer av sina egna hydratiseringsnivåer. 4. Vilka åtgärder vidtog du under dagen för att ändra hydratiseringsnivåerna? Svaren kommer att variera. 5. Förklara varför hydratisering är så viktig för sportutövare vid fysiskt påfrestande aktiviteter såsom fotboll, ishockey och att springa maraton. Oavsett vilken typ av sport du utövar och i vilken utsträckning, är det viktigt att du dricker tillräckligt mycket vatten före, under och efteråt. Vattnet reglerar kroppstemperaturen, smörjer leder och transporterar näring som ger energi och hälsa. Om din kropp blir uttorkad kan den inte prestera och du kan känna dig trött, få muskelkramper, bli yr eller känna av andra allvarligare symptom. Hydratiseringsstation Lärardelen 10/19

11 6. Hur viktigt är det för en astronaut i rymden att hålla koll på sin vätskebalans? Hur håller man sig hydratiserad i rymden? Ja, astronauter måste hålla sig välhydratiserade. När astronauterna når omloppsbanan upplever de en förändring av vätskenivåerna. Kroppen uppfattar vätskeomställningen och börjar avsöndra den i tron att det är överflödig vätska. Denna plötsliga vätskeförlust kan resultera i uttorkning. Uttorkning är brist på vatten och kan vara mycket farligt. Astronauternas kroppar kan inte fungera ordentligt utan vatten. Därför måste astronauterna dricka tillräckligt med vatten när de når sin omloppsbana. De fortsätter att dricka vatten och äta sunt så länge de befinner sig i omloppsbanan så att de förblir välhydratiserade och sunda för återresan till jorden. 7. Hur många astronauter har sprungit ett maratonlopp i rymden? Vilka är de, vilka maratonlopp sprang de medan de befann sig på den internationella rymdstationen. Var de tvungna att dricka mängder av vatten när de sprang sina maratonlopp i rymden? Två astronauter har sprungit maraton på den internationella rymdstationen. Den första var Bill McArthur. Han sprang ett halvt maraton på ett löparband i rymden samtidigt som hans vänner och kollegor deltog i Houston Marathon. McArthur reste runt vår planet på 354 km höjd medan man sprang Houston Marathon nere på jorden. Suita Suni Williams fullföljde Boston Marathon på över 338 km höjd ovanför jorden. Sun sprang 42 km på ett löparband på den internationella rymdstationen. Sin finish gjorde hon efter 4 timmar, 23 minuter och 46 sekunder. På marken nere i Boston gav NASA-astronauten Karen Nyberg och hennes syster Dina Pandy moraliskt stöd. Båda astronauterna höll sig välhydratiserade under hela loppet och lyckades hålla sig god form och fullfölja sitt maraton. Hydratiseringsstation Lärardelen 11/19

12 Bilaga C Ordlista för Hydratiseringsstationen Sportprestation Kännetecknas av eller involverar fysisk aktivitet eller ansträngning. Uttorkning Händer när man förlorar mer kroppsvätska än man tillför, kroppen har då inte tillräckligt med vätska för att fungera normalt. Värmeslag Under särskilda omständigheter såsom vid ovanligt höga temperaturer, hög luftfuktighet eller ansträngande fysisk aktivitet i varmt klimat kan kroppens naturliga nedkylningsförmåga fallera, vilket gör att kroppsvärmen kan stiga till en hälsovådlig temperatur. Detta kan resultera i ett värmeslag med symptom som kramp, utmattning och kollaps. Hydratisering Ge vatten åt någon eller någonting: att tillföra vatten för att återställa eller upprätthålla vätskebalansen Rehydratisering Återställa kroppsvätskan: att fylla på kroppsvätskorna till en normal och sund nivå Hydratiseringsstation Lärardelen 12/19

13 Exempel på en Hydratiseringsaffisch Bilaga D Hydratiseringsstation Lärardelen 13/19

14 Bilaga E Hydratiseringsstation Lärardelen 14/19

15 Bilaga F Hydratiseringsstation Lärardelen 15/19

16 Bilaga G Hydratiseringsstation Lärardelen 16/19

17 Bilaga H Hydratiseringsstation Lärardelen 17/19

18 12-Timmars Hydratiseringsjournal Bilaga I Spåra ditt vätskeintag under 12 timmar. Använd testkortet för urinfärg för att kategorisera din urin. Fyll i journalen på egen hand. Du ska inte under några omständigheter ta med dig äkta urinprover till klassrummet. Toalettid (kl) Urinfärg Urinkategori Vad jag drack Hur mycket jag drack Fysisk aktivitet (Ingen, Liten, Medel, Stor) Hydratiseringsstation Lärardelen 18/19

19 Bilaga J Undersökningsdata: Efter slutfört test, granska dina data i din 12-timmars hydratiseringsjournal och besvara följande frågor: 1. Baserat på dina insamlade data, är du välhydratiserad? Förklara varför eller varför inte. 2. Kommer du att ändra dina dryckesvanor utgående från dina data? 3. Hur kan vätskemängden som du druckit relateras till färgen på din urin? 4. Påverkades mängden du drack av fysisk aktivitet eller ansträngning? 5. Vilka olika metoder för hydratisering finns? 6. Vilka är tecknen på uttorkning? 7. Vad kan du göra under dagens lopp för att hålla en bra vätskebalans? 8. Blir astronauter lätt uttorkade? 9. Varför är det så viktigt för en astronaut att ha en bra vätskebalans ute i rymden? 10. Kan du se något mönster i dina data? 11. Stöder dessa data din hypotes? Varför eller varför inte? Hydratiseringsstation Lärardelen 19/19