2011 årsred ovisning

Transkript

1 2011 årsredovisning

2 KYRKANS PENSIONSKASSA Kyrkans pensionskassa försäkrar tjänste pensioner för anställda och tidigare anställda i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Pensionskassan har mer än försäkrade och ett förvaltat pensionskapital på 10,2 miljarder kronor. Pensionskassans försäkringar och försäkringsvillkor följer vid var tid gällande tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan. Målet med verksamheten är att erbjuda konkurrenskraftiga försäkringar genom god avkastning, låga avgifter samt tydlig information till anställda, pensionärer och arbetsgivare. Pensionskassan i siffror 2011 helår 2011 jan-juni 2010 helår Totalavkastning % 4,8 1,7 4,0 Periodens resultat, mkr Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Kollektiv konsolideringsnivå, % Solvensgrad, % Balansomslutning, mkr Grafisk form & produktion: Dearborn design, Foto: Omslag och inlaga, Mattias Ahlm. De flesta helsidesbilder är tagna i samband med verksamheter i Sollentuna församling.

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET... 4 OM KYRKANS PENSIONSKASSA... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 9 Beslutsorganisation... 9 Verksamhetsöversikt och viktiga händelser under året...10 Försäkringsrörelsen Kapitalförvaltningen Totalavkastningstabell...14 Året som gått...16 Händelser efter rapportperioden Framtidsutsikter Risker och osäkerhetsfaktorer Förslag till resultatdisposition Femårsöversikt...18 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning och resultatanalys...20 Balansräkning Rapport över förändring i eget kapital Kassaflödesanalys NOTER Redovisningsprinciper Risker och riskhantering Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Skatt Aktier och andelar i intressebolag Kategorisering av finansiella instrument Värderingskategorier för finansiella instrument värderade till verkligt värde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga lån Fordringar avseende direktförsäkring Övriga fordringar Materiella tillgångar, inventarier Försäkringstekniska avsättningar Skulder avseende direktförsäkring Övriga skulder Ställda säkerheter Åtaganden Medelantal anställda samt löner och ersättningar Upplysning om revisorers arvode Leasing Närstående Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar...35 STYRELSEN...44 REVISIONSBERÄTTELSE...45

4 4 VD HAR ORDET Året som gått 2011: Från förberedelse till leverans Rubriken på fjolårets vd-ord var Ett år som kännetecknades av förberedelser. Om 2010 var ett år då vi förberedde oss, så var 2011 ett år där vi fokuserat på att leverera ökad nytta för våra intressenter. Under 2011 har vi kunnat leverera en konkurrenskraftig avkastning på 4,8 %. Vilket är 2,6 procentenheter bättre än branschsnittet som uppgår till på 2,2 %. Att leverera en positiv avkastning ett år där Stockholmsbörsen genererat en avkastning på -16 % känns tillfredsställande. Vi har även kunnat leverera avkastningen till en konkurrenskraftig kostnad. Under året har kostnadskontroll i kombination med ökat kapital inneburit att förvaltningskostnaden som andel av kapitalet sjunkit med 7,8 %. Att vi nu för första gången förvaltar ett samlat kapital på över miljoner kronor säkerställer att vi har en storlek som ger förutsättningar för stordriftsfördelar och kapacitet att leverera fortsatt nytta för Svenska kyrkans anställda, pensionärer och arbetsgivare. Information i fokus Vi har under året jobbat med olika typer av informationsprojekt. Vi kunde redan under inledningen av året, efter flera års planerande och arbete, annonsera vår anslutning till Minpension.se. Som första aktör inom tjänstepensionsområdet KAP-KL kan vi leverera alla ålderspensionsförmåner kopplade till avtalet. Totalt har idag drygt , av de cirka av våra försäkrade som har denna möjlighet, nyttjat Minpension.se för att få information om allmän- och tjänstepension samt göra pensionsprognoser via webbplatsen! Genom samarbetet med Minpension.se har vi på ett mycket påtagligt sätt kunnat förbättra informationen till våra försäkrade. Andra förbättringar inom informationsområdet är exempelvis: De välkomstbrev som skickas till nya försäkrade har förbättrats såväl till utformning som till innehåll. Webbplatsens (kyrkanspensionskassa.se) innehåll har fördjupats för arbetsgivare och arbetstagare. Via webbplatsen kan såväl arbetsgivare som arbetstagare och pensionärer få information om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet. Vi bevakar löpande det som skrivs om pensioner och lägger regelbundet ut länkar till intressanta artiklar! De årliga värdebeskeden till våra försäkrade har

5 VD HAR ORDET 5 Om 2010 var ett år då vi förberedde oss, så var 2011 ett år där vi fokuserat på att leverera ökad nytta för våra intressenter. fram till och med 2011 skickats under hösten och avsett värdet per 30 juni. Mot bakgrund av att t.ex. det oranga kuvertet från Pensionsmyndigheten kommer i mars 2012 och avser värdet per 31 december 2011 så väljer även vi att ändra både när värdebeskeden skickas och vilket belopp som redovisas. Ändringarna gör vi för att även här förbättra informationen. Pensioner uppfattas som tillräckligt komplicerat utan att vi pensionsaktörer redovisar värdet på pensionen vid olika tidpunkter. Från och med mars 2012 ansluter vi oss således till Pensionsmyndighetens utskick både när det gäller när utskicket sker och redovisningstidpunkten. Vid sidan av projekt kopplade till kapitalförvaltning och information har frågor om regelefterlevnad (compliance) och riskhantering varit i fokus. Styrelsen och undertecknad har under senare år jobbat systematiskt med att utveckla organisationens kvalitets- och riskarbete. Varje typ av inträffad incident, klagomål eller lämnat förbättringsförslag hanteras för att lyfta kvalitén i verksamheten och för att minska risken för att fel uppstår. Självklart innebär drygt 617 miljoner kronor i premieinbetalningar, årliga utbetalningar, fakturor och årliga värdebesked samt tals övriga utskick att det finns felkällor. Att kollektivavtalet är komplicerat med olika typer av övergångsbestämmelser innebär även det risker vid hanteringen. Vårt mål är dock tydligt: Pensionären ska få rätt pension i rätt tid. Anställda ska få rätt information i rätt tid. Arbetsgivaren ska få rätt faktura i rätt tid. Under 2012 kommer vi att fortsätta vårt arbete med att säkerställa en konkurrenskraftig avkastning, god information och en kvalitativ verksamhet med våra intressenters bästa i fokus. Mycket är gjort och mycket återstår. Med passion för pension ser vi ytterligare ett spännande år framför oss. Stockholm 25 mars 2012 Anders Granberg, vd

6 6 OM KYRKANS PENSIONSKASSA Om Kyrkans pensionskassa Från vänster, bakre rad: Claudia Philipsson, finanscontroller och Anders Granberg, vd. Sittandes fr vänster: Anna Andersson, verksamhetscontroller och Gunilla Tisander, sekreterare. VERKSAMHET OCH MÅL Allmänt Kyrkans pensionskassa försäkrar tjänstepensionen för anställda i Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift. Även organisationer som är närstående till kyrkan har möjlighet att teckna försäkringar. Pensionskassan är en försäkringsförening och står därmed under Finansinspektionens tillsyn. Idag har vi över försäkrade individer med ett förvaltat pensionskapital på drygt miljoner kronor. Försäkrade tjänstepensioner består av avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd ålderspension samt förmånsbestämd efterlevandepension. Den avgiftsbestämda pensionen är en så kallad traditionell försäkring som ger rätt till en garanterad ränta. Försäkringen kan tecknas med eller utan återbetalningsskydd. Aktuellt tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan är KAP-KL Svenska kyrkan. Pensionskassan är även försäkringsgivare för ålderspension intjänad enligt tidigare gällande pensionsavtal. Målet med verksamheten är att erbjuda konkurrenskraftiga försäkringar. Med detta menar vi god avkastning, låga avgifter samt tydlig information till anställda, pensionärer och arbetsgivare. Det är även viktigt för oss att förvalta pensionskapitalet i samklang med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Dessa värderingar kommer till uttryck i kyrkans etiska riktlinjer som bland annat behandlar barnarbete, vapen, tobak, spel och pornografi. Både för anställda och arbetsgivare Pensionskassans styrelse består av företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom Svenska kyrkan. Styrelseordförande är Christina Rogestam och vice ordförande är Lenita Granlund. Pensionskassans verksamhet har tre prioriterade målgrupper: Anställda och före detta anställda. Pensionärer och andra förmånstagare. Arbetsgivare. Samtliga dessa grupper har gemensamma intressen

7 OM KYRKANS PENSIONSKASSA 7 Pensionsgrundande lön och antal inrapporterade individer Åldersgrupp Total lön * Total antal Total lön * Antal * Pensionsgrundande lön i form av god kapitalavkastning, låga avgifter och tydlig information. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Pensionskassans försäkringar och försäkringsvillkor följer vid var tid gällande tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan. Detta innebär att såväl antalet försäkrade som premieinkomsternas storlek är en konsekvens av dels tjänstepensionsavtalets utformning, dels av antalet anställda och lönenivåerna inom kyrkan. I tabellen ovan framgår till pensionskassan inrapporterade individer för inkomståret 2011 och Uppgifterna är fördelade i olika ålderskategorier. FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Avgiftsbestämd och förmånsbestämd försäkring Försäkringsrörelsen är indelad i två avdelningar beroende på försäkringstyp: Avgiftsbestämd försäkring. Här är premien given enligt tjänstepensionsavtalet och förmånen bestäms utifrån försäkringstekniska antaganden. Förmånsbestämd försäkring. Här är förmånen given enligt tjänstepensionsavtalet och premien fastställs utifrån försäkringstekniska antaganden. En försäkrings livscykel: från rapportering till utbetalning Svenska kyrkans arbetsgivare rapporterar årligen in pensionsgrundande uppgifter för samtliga anställda till pensionskassan. Efter rapporteringen skickas ett välkomstbrev med tillhörande försäkringsinformation till samtliga nyanställda. Under 2011 kunde vi hälsa nya försäkrade välkomna. Baserat på inrapporterade uppgifter erhåller arbetsgivarna premiefakturor för avgiftsbestämd och förmånsbestämd försäkring. Totalt erhöll pensionskassan premieinbetalningar på 617 (547) mkr under året. Varje försäkrad får årligen ett värdebesked med aktuella uppgifter om intjänad tjänstepension där även bland annat inrapporterad pensionsgrundande lön framgår. Under året skickades drygt värdebesked. Pensionsåldern är i normalfallet flexibel mellan 61 och 67 år. Vissa förmåner från äldre pensionsavtal utbetalas dock från 65 års ålder. Ålderspensionen utbetalas normalt hela livet (livsvarigt). Om den försäkrade går i pension innan 65 års ålder finns möjlighet, enligt bland annat KAP-KL Svenska kyrkan, att låta delar av ålderspensionen utbetalas under kortare tid. Pensionskassan försäkrar även efterlevandepension och administrerar förmedlingspensioner. Totalt uppbär cirka personer ersättning från pensionskassan. Målet med verksamheten är att erbjuda konkurrenskraftiga försäkringar.

8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelse och vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa eller pensionskassan, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret BESLUTSORGANISATION Fullmäktige Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. Fullmäktige utser styrelse och beslutar bland annat om stadgar, budget och årsredovisning. Fullmäktige är partssammansatt och består av 15 ledamöter som väljs för en mandatperiod på två år. Sju ledamöter utses av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och sju ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling, är gemensamt tillsatt av parterna. Under året hölls 1 (1) sammanträde. Styrelsen och dess arbete Styrelsen består av sex ledamöter och lika många ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Tre av ledamöterna utses av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, varav en är ordförande. Övriga tre ledamöter utses av de fackliga organisationerna, varav en är vice ordförande. Ordförande är Christina Rogestam och vice ordförande är Lenita Granlund. Styrelsen ska tillse att pensionskassans verksamhet organiseras och drivs på sätt som bäst tillgodoser medlemmarnas och övriga förmånsberättigades intressen. Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för att pensionskassans verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande lagar och regler. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Av arbetsordningen framgår bland annat att styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år. Under 2011 hölls 8 (8) protokollförda sammanträden. I not 25 finns en redogörelse över ersättning till styrelse. Styrelsen har utsett ett arbetsutskott och ett placeringsråd. Läs mer om placeringsrådet under avsnittet Kapitalförvaltningen. Arbetsutskott Arbetsutskottet består av tre ledamöter. Dessa är styrelsens ordförande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot av styrelsen. Under året har 16 (15) sammanträden hållits. Arbetsutskottet: bereder samtliga ärenden till styrelsen. beslutar om medlemskap för nya arbetsgivare som är närstående till Svenska kyrkan. utgör Överprövningsnämnd. Överprövningsnämnden har till uppgift att som sista instans inom pensionskassan pröva de ärenden där en försäkrad, förmånstagare eller arbetsgivare inte är nöjd med pensionskassans hantering eller beslut i ett ärende. Inom kapitalförvaltningsområdet har styrelsen delegerat vissa frågor till arbetsutskottet. Delegationen innebär att arbetsutskottet: Förbereder de ärenden om placeringsverksamheten som styrelsen beslutar i. Följer utvecklingen av placeringstillgångarna i relation till pensionsåtaganden och vid behov föreslår åtgärder. Följer de externa förvaltningsuppdragen och vidtar vid behov åtgärder. Beslutar om vilka externa förvaltare som ska anlitas och om utformning av förvaltningsuppdragen. Beslutar om köp och försäljning av fondandelar.

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Pensionskassan hade vid utgången av året 4 (3) anställda. Den dagliga verksamheten leds av vd Anders Granberg. Försäkringsadministration och kapitalförvaltning hanteras av underleverantörer. Den höga graden av outsourcing innebär att pensionskassans verksamhet kännetecknas av utvecklings- och riskhanteringsarbete. Utvecklingsarbete för att säkerställa att våra försäkringar, rutiner, kontroller och information håller hög kvalité. Riskarbetet fokuserar på att identifiera och hantera risker. Under året har organisationen förstärkts genom en nyinrättad finanscontrollertjänst. Försäkringsadministrationen utförs av Logica och Statens tjänstepensionsverk (SPV) på uppdrag av pensionskassan. Logica har ansvaret för aktuella pensionsavtal och tidigare gällande kyrkokommunala avtal. Uppdraget omfattar kundservice och IT-system. SPV administrerar de statliga pensionsavtalen som primärt gällde för präster fram till och med I not 2 finns en fördjupad beskrivning av pensionskassans riskorganisation och riskarbete. VERKSAMHETSÖVERSIKT OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Pensionskassans avkastning uppgick under 2011 till 4,8 % (4,0). Avkastningen ligger över de 2,2 % som är snittet för branschen (källa: Svensk Försäkringsstatistik). Viktiga händelser under året Förvaltat kapital överstiger för första gången mkr. Minskad förvaltningskostnadsprocent under året med 7,8 % från 0,247 till 0,228. Anslutning till Minpension.se. Alternativa placeringar har införts som ett nytt tillgångsslag. Snabbare fakturering av förmånsbestämd pension. Vi har under året ändrat faktureringsrutinen för anställda som fyller 65 år eller går i pension under året. Fakturering för dessa individer sker nu löpande. Tidigare har arbetsgivarna fått fakturan först i maj året efter det aktuella pensioneringsåret. Uppdaterad webbplats. Syftet med uppdateringen är att underlätta för våra olika intressenter att hitta den information som de söker. Förändringen har fallit väl ut och i princip inneburit en fördubbling av antalet besökare per månad. Ny försäkringsrörelselag och Solvens II Under året har en ny försäkringsrörelselag trätt i kraft. Den nya lagen innebär att pensionskassan på samma sätt som alla andra försäkringsföreningar senast vid utgången av 2014 måste ansöka om nytt verksamhetstillstånd hos Finansinspektionen. Förändringen som följer av att verksamheten blir tillståndspliktig är att regelverket, i allt väsentligt, blir identiskt mellan försäkringsföreningar och livförsäkringsbolag. Finansinspektionen har emellertid under de senaste åren löpande gjort förändringar i tillämpningen av gällande regelverk vilket innebär att pensionskassans verksamhet redan, i stor utsträckning, har anpassats till kommande regelverk. En skillnad att uppmärksamma är dock att försäkringsvillkoren kommer att flyttas från stadgarna till särskilda försäkringsvillkor. Detta får till konsekvens att besluten om försäkringsvillkoren flyttas från fullmäktige till styrelsen. Arbete har inletts för att upprätta nya stadgar samt upprätta särskilda försäkringsvillkor. Vid sidan av den nya försäkringsrörelselagen pågår även annat lagstiftningsarbete som rör tjänstepensionsområdet. EU arbetar sedan ett antal år med att utforma nya solvensregler för livförsäkringsbolag. Reglerna kallas Solvens II och

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 kommer att gälla inom hela EU-området. Solvens II innebär även ökade krav på arbete kopplat till risker och regelefterlevnad, frågor som pensionskassan redan idag jobbar med. I oktober 2011 presenterade Daniel Barr sin utredning Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68). I utredningen föreslås att tjänstepensionskassor inte ska omfattas av solvensreglerna utan ges möjlighet att ombilda sig till tjänstepensionsinstitut enligt den föreslagna nya lagen Lag om tjänstepensionsrörelse. Remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget. Bedömningen idag är således att pensionskassan under 2014 eller möjligen 2015 får välja vilket regelverk som är bäst lämpat för verksamheten. Pensionskassan bevakar löpande utvecklingen inom området. FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Översikt Kyrkans pensionskassa tillhandahåller flera olika typer av försäkringar. Verksamheten är uppdelad i två avdelningar: avgiftsbestämd försäkring (avdelning I) och förmånsbestämd försäkring (avdelning II). Försäkringsöversikt Försäkrings rörelsen Avgiftsbestämd försäkring (avd I) Förmånsbestämd försäkring (avd II) Ålderspension utan återbetalningsskydd Ålderspension med återbetalningsskydd Ålderspension Efterlevandepension Medlemmar I tabellen nedan framgår totalt antal försäkrade (medlemmar). Medlemsantalet ökade totalt med 4 % under året. I antalet medlemmar ingår även förmånstagare som uppbär efterlevandepension. Som medlem räknas anställda som uppnått 21 års ålder. Totalt försäkrade medlemmar Totalt antal vid årets utgång Varav pensionstagare Pensionskassans avkastning uppgick under 2011 till 4,8 %.

12 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsbestämd försäkring Avgiftsbestämd försäkring utgörs av ålderspensionsförsäkring i enlighet med kyrkans tjänstepensionsavtal. Nuvarande pensionsavtal heter KAP-KL Svenska kyrkan. Avgiftsbestämd ålderspension enligt detta avtal innebär bland annat följande: Infördes år 1997 och gäller primärt för dem födda 1940 och senare. Förmånen intjänas från 21 års ålder. Premie inbetalas med 4,5 % baserat på den pensionsgrundande lönen. Kan väljas med eller utan återbetalningsskydd. Traditionell försäkring med 1,65 % garanterad avkastning. Före 1 januari 2010 var garantin 2,5 %. Pensionskassans premieinkomster påverkas i huvudsak av tre förhållanden: Tjänstepensionsavtalets bestämmelser om premienivå, löneutveckling för de försäkrade, samt antal försäkrade det vill säga antal anställda inom Svenska kyrkan. Att uppmärksamma under perioden Av tabellen nedan framgår information om de avgiftsbestämda försäkringarna. Ökningen av premier för avgiftsbestämda pensioner beror på ett ökat löneunderlag hos våra försäkrade. De som är födda 1939 och tidigare omfattas helt av förmånsbestämda lösningar. Mot bakgrund av att de som går i pension idag har ett allt större avgiftsbestämt kapital ökar utbetalningarna från 23 till 27 mkr. Solvensgraden har kraftigt försämrats under året, från 178 till 126. Den kraftiga minskningen av solvensgraden följer av att försäkringstekniska avsättningar ökat markant, från mkr till mkr. Ökningen beror på sjunkande marknadsräntor. Den långsiktiga effekten av låg solvensgrad är att pensionskassans utrymme för innehav av aktier och andra typer av volatila tillgångar minskar. Pensionskassans styrelse följer noga utvecklingen på kapitalmarknaderna och har beredskap för att vidta åtgärder för att säkerställa solvensen om marknadsräntorna faller ytterligare. Se även kommentar till avsnittet Året som gått. Avgiftsbestämda försäkringar Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Solvensgrad, % Förmånsbestämd försäkring Förmånsbestämda försäkringar innebär förenklat att arbetsgivaren utlovar en förmån i förhållande till lön och arbetad tid. För anställda födda 1939 och tidigare är tjänstepensionen i normalfallet helt förmånsbestämd. Idag innehåller tjänstepensionsavtalet förmånsbestämd pension för arbetstagare med lön över 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar drygt kr/månad för år 2011). Efterlevandepensionen är förmånsbestämd. Pensionskassans premieinkomster påverkas i huvudsak av fyra förhållanden: Tjänstepensionsavtalets bestämmelser beträffande vilken lönenivå som den förmånsbestämda ålderspensionen ska börja intjänas. löneutveckling för våra försäkrade, antal försäkrade det vill säga antal anställda inom Svenska kyrkan, samt försäkringstekniska antaganden som styr premiesättningen

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Att uppmärksamma under perioden Av tabellen nedan framgår information om de förmånsbestämda försäkringarna. Premieinkomsterna har ökat från 230 till 268 mkr. Under året har faktureringstidpunkten för förmånsbestämd pension tidigarelagts primärt för dem som gått i pension under året och de som fyllt 65 år. Detta innebär att intäkter som enligt tidigare rutin hade intäktsförts under 2012 på detta sätt har redovisats under Totalt uppgår premieinkomsterna för dessa individer till 40 mkr. Premieinkomster justerad för nämnda rutinändring uppgår således till 228 mkr. Utbetalningarna har ökat från 228 mkr till 245 mkr. Ökningen beror primärt på att pensionerna har räknats upp vid ingången av året, samt att äldre pensionsplaner kompenserar individen för sänkningar i den allmänna pensionen. Även för förmånsbestämda pensioner har sjunkande marknadsräntor inneburit en ökad försäkringsteknisk avsättning. Totalt har avsättningen ökat från mkr till mkr. Som en följd av detta har solvensgraden minskat från 164 till 139. Anledningen till att minskningen är mindre inom förmånsbestämd försäkring än inom avgiftsbestämd försäkring är att kvarvarande utbetalningstid för dessa försäkringar är kortare. Detta eftersom de flesta som omfattas av förmånsbestämda försäkringar redan är pensionärer. Även här följer styrelsen löpande utvecklingen och har beredskap för åtgärder om solvensgraden skulle riskera att försämras markant. Förmånsbestämda försäkringar Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Solvensgrad, % KAPITALFÖRVALTNINGEN Organisation och förvaltningsformer Marknadsvärdet på placeringstillgångarna uppgick vid utgången av 2011 till mkr (9 431 mkr). Styrande för kapitalförvaltningen är placeringsriktlinjerna. Placeringsriktlinjerna fastställs av styrelsen och ses över årligen. Som framgår under rubriken Styrelsen och dess arbete har styrelsen delegerat ett antal kapitalförvaltningsfrågor till arbetsutskottet. Styrelsen har även inrättat ett placeringsråd som stöd inför olika typer av beslut inom kapitalförvaltningsområdet. Rådet består av tre externa ledamöter med särskild kunskap om kapitalförvaltning och finansiella marknader. Rådets ledamöter utses av styrelsen. Rådet består av Magnus Dahlquist, Per-Olof Edin och Kajsa Lindståhl. Pensionskassan tillämpar samma etiska begränsningar vid placeringar som Svenska kyrkans nationella nivå. Uppföljning och kontroll av samtliga innehav sker minst två gånger per år. Den etiska uppföljningen sker i nära samverkan med Svenska kyrkans nationella nivå. Mål Pensionskassan har olika förvaltningsstrategi för avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd försäkring. Detta följer av att varje försäkringstyp har olika förutsättningar och därmed olika målsättningar för kapitalförvaltningen. Vid förvaltning av avgiftsbestämt pensionskapital är målet att skapa en konkurrenskraftig avkastning. Med detta menas att anställda inom Svenska kyrkan över tiden ska få en minst lika bra avkastning som om pensionskapitalet förvaltats hos ett annat jämförbart försäkringsbolag. Vid förvaltning av förmånsbestämt pensionskapital är målet att avkastningen ska Placerinsgrådets ledamöter Magnus Dahlquist Född Invald i rådet Professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och forskare vid SIFR (Institutet för finansforskning). Ledamot i placeringsrådet för Nobelstiftelsen och Polarpriset. Per-Olof Edin Född Invald i rådet Professor, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Karolinska Development AB, tidigare chefsekonom på LO. Kajsa Lindståhl Född Invald i rådet Ordförande i Vectura Consulting AB och Södersjukhuset AB. Ledamot i fjärde AP-fonden, PRI Pensionsgaranti, Thule-stiftelsen (Skandiakoncernen), SIFR (Institutet för finansforskning) samt ledamot i kapitalförvaltningsrådet för Svenska kyrkans nationella nivå.

14 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE finansiera tjänstepensionsavtalets förmånsnivåer. Med detta menas i första hand den garanterade förmånsnivån och i andra hand det inflationsskydd som normalt följer av kyrkans tjänstepensionsavtal. Målet kan även uttryckas som att pensionskassan ska minimera risken för att kyrkans arbetsgivare ska tvingas tillskjuta ytterligare pensionskapital för att finansiera kollektivavtalets förmånsnivåer. Avkastning och allokering Totalavkastningen för helåret uppgick till 4,8 % (4,0). I tabellen nedan framgår avkastning och allokering per tillgångsslag. Totalavkastningstabell jan 2011 dec 2011 Tillgångsslag Marknads- Andel Marknads- Andel Avkastning 5 års värde, mkr % värde, mkr % i % genomsnitt Aktier Svenska aktiefonder , ,3-17,0 Utländska aktiefonder , ,5-10,2 Summa aktier , ,8-13,0 Räntebärande Räntebärande placeringar , ,1 13,7 Fastigheter Fastigheter 120 1,2 11 0,1 5,9 Alternativa placeringar Alternativa placeringar 237 2,3-0,0 5,5 Totalportföljen ,8 3,4 Allokering Räntebärande placeringar Svenska aktier Utländska aktier Fastigheter mkr Alternativa placeringar Avgiftsbestämd portfölj 2011 Avgiftsbestämd portfölj 2010 Förmånsbestämd portfölj 2011 Förmånsbestämd portfölj 2010 Totalportfölj 2010 Totalportfölj 2011 Tillgångsslagen i totalavkastningstabellen följer den uppdelning av tillgångar som finns i placeringsriktlinjerna. Denna fördelning skiljer sig till viss del från resultat- och balansräkningens uppdelning. Detta gäller primärt för fastigheter och alternativa placeringar. Se mer under respektive avsnitt nedan. Aktier Aktier uppvisade en avkastning på -13,0 % (10,7). Svenska aktier förlorade mer i värde än utländska aktier. Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret mkr (2 335). Hela aktieexponeringen sker via fondinnehav. Räntebärande placeringar Räntebärande tillgångar genererade under året en avkastning på 13,7 % (1,8). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inklusive kassa och bank uppgår vid utgången av 2011 till mkr (7 086). Räntebärande tillgångar finns vid utgången av året endast inom ramen för skuldtäckningsportföljerna (se nedan). Dessa portföljer förvaltas i sin helhet av Kammarkollegiet. Fastigheter Pensionskassans fastighetsinvestering genererade under året en avkastning på 5,9 % (1,2). Investeringen avser det under 2010, tillsammans med Alecta och AI pension, bildade Lönnbacken Fastigheter AB. Bolaget äger och förvaltar äldreboendefastigheter. Investeringen redovisas inom totalavkastningstabellen som en fastighetsinvestering. Mot bakgrund av att investeringen i fastigheter sker indirekt genom bolag finns ingen motsvarande post i balansräkningen. Investeringen redovisas i balansräkningen dels som aktier (se not 11, Intressebolag), dels som lån (se not 16 Övriga lån). Den samlade investeringen uppgick vid

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 utgången av året till 120 mkr (11). Fastighetsinvesteringar sker inom ramen för fria tillgångar (se nedan). Alternativa placeringar Pensionskassans styrelse har under året beslutat att tillföra ytterligare ett tillgångsslag i form av alternativa placeringar. Avkastningen uppgick under året till 5,5 % (-). Vid utgången av året uppgick marknadsvärdet på alternativa placeringar till 237 mkr (-). Utgångspunkten för investeringar inom detta tillgångsslag är primärt att den förväntade avkastningen ska överstiga den förväntade avkastningen på aktier till samma eller lägre risk. Inom tillgångsslaget har investering bl.a. skett i miljöteknikfonden Alder (för information om Alder besök deras webbplats: Alternativa placeringar utgör inte ett separat tillgångsslag i balansräkningen. I balansräkningen redovisas investeringen baserat på om investeringen skett i form av aktie eller räntebärande placering. Alternativa placeringar sker inom ramen för fria tillgångar (se nedan). Förvaltningsstrategi Skuldförvaltning och fria tillgångar I placeringsriktlinjerna definieras mål och strategi för hur kapitalet ska förvaltas. Inriktningen innebär att varje försäkringstyp har två separata tillgångsportföljer: Portfölj med skuldtäckningstillgångar: Tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar. Portfölj med fria tillgångar: Tillgångar som motsvarar eget kapital. Balansräkningens tillgångs- och skuldsida Tillgångar Skulder Eget kapital Av figuren framgår en principskiss över hur balansräkningens tillgångs- och skuldsida sammanlänkas. Dynamisk allokering Genom att indela varje försäkringstyp i två delar skapas i praktiken fyra delportföljer. Denna strategi innebär att pensionskassan får en dynamisk tillgångsallokering där den totala allokeringen blir en konsekvens av allokeringen i varje delportfölj (portföljerna för skuldtäckningstillgångar respektive portföljerna för fria tillgångar). Tillgångar inom skuldtäckningsportföljerna Skuldtäckningsportföljerna består uteslutande av tillgångsslaget räntebärande tillgångar. Av respektive skuldtäckningsportfölj får sammanlagt högst 10 % placeras i onoterade finansiella instrument. Av tillgångarna i varje skuldtäckningsportfölj ska: minst 20 % vara emitterade eller garanterade av svenska staten eller ett svenskt publikt aktiebolag i vilket svenska staten äger majoriteten av aktierna och det finns en återköpsklausul för det fall att statens ägande minskas till under 50 % av aktierna, minst 50 % vara emitterade eller garanterade av en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller vara utgivna enligt lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer, och högst 30 % vara emitterade av något publikt aktiebolag (med undantag för sådana statligt ägda bolag som nämns i första punktsatsen) eller motsvarande utländskt bolag. Fria tillgångar Skuldtäcknings - tillgångar Försäkringsteknisk avsättning Enligt placeringsriktlinjerna ska durationen i skuldtäckningstillgångsportföljerna närma sig durationen i de försäkringstekniska åtagandena för respektive försäkringstyp. I klartext betyder detta att skuldtäckningsportföljens löptider ska anpassas till de förväntade pensionsutbetalningarna. Effekten av att tillgångar och försäkringstekniska avsättningar har samma duration är att värdet kommer

16 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Aktuell duration Duration (år) Avgiftsbestämd Förmånsbestämd portfölj portfölj Skuldtäckningstillgångar 7,8 7,5 Försäkringstekniska avsättningar 23,1 12,6 Differens -15,3-5,1 att påverkas på samma sätt när räntan förändras. Aktuell duration framgår av tabellen här intill. Pensionskassan har ännu inte nått durationsmatchning, se tabellen Aktuell duration. Differensen i duration innebär att pensionskassan har en ränterisk. Mer om pensionskassans risker kopplat till försäkringstekniska avsättningar framgår av not 2. Tillgångar inom portföljerna för fria tillgångar Portföljen för fria tillgångar består av tre tillgångsslag: aktierelaterade tillgångar, fastighetsrelaterade tillgångar och alternativa placeringar. ÅRET SOM GÅTT: KOMMENTARER TILL ÅRETS RESULTAT Som en följd av sjunkande marknadsräntor redovisar pensionskassan en förlust för året. Av tabellen nedan framgår att resultatet uppgick till -306 mkr för årets första 6 månader. Förlusten ökade sedan under andra halvan av 2011 med ytterligare 933 mkr till totalt mkr (335). Resultat januari juni juli december Totalt Premieinkomst Kapitalavkastning, netto Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Premieinkomst Premieinkomsterna uppgår till 617 mkr (547). Premierna för avgiftsbestämd pension ökade från 318 mkr till 348 mkr och premierna för förmånsbestämd pension ökade från 230 till 268 mkr. Förmedlingspensioner är pensioner som inte försäkras av pensionskassan utan endast förmedlas på uppdrag av arbetsgivaren. Exempel på förmedlingspension är särskild avtalspension. Under 2011 har pensionskassan bytt redovisningsprincip och premier för förmedlingspensioner ökade från 9 mkr till 19 mkr. 11 mkr beror av ändrad redovisningsprincip. Kapitalavkastning Kapitalavkastningen uppgår netto till 483 mkr (328). Den positiva avkastningen beror på god avkastning inom ränteförvaltningen, vilket i sin tur beror på sjunkande räntor. Även valutaresultatet bidrog positivt med 13 mkr (-125). De aktierelaterade innehaven har bidragit med en negativ totalavkastning om -368 mkr (201). För ytterligare kommentarer om kapitalavkastningen se avsnittet kapitalförvaltning, samt not 3, 4, 8 och 9. Försäkringsteknisk avsättning De försäkringstekniska avsättningarna har ökat markant under året, totalt med mkr (225). En ökning påverkar resultatet negativt med samma belopp. Ökningen av avsättningarna beror primärt på två förhållanden: dels att marknadsräntorna sjunkit under året och därmed ökat skulden med mkr (-152), dels att premieinbetalningarna överstiger utbetalningarna. Pensionskassan värderar, i likhet med alla övriga tjänstepensionsaktörer, sina åtaganden genom att använda en marknadsränta för att diskontera (nuvärdesberäkna) dessa. Den marknadsränta som används är snittet mellan statslåneräntan och räntan på säkerställda bostadsobligationer. En säkerställd bostadsobligation är den typ av obligation som bankerna emitterar för att låna

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 aktier gsränta ut pengar till villaägare och andra kunder där en bostad ingår som säkerhet. I grafen här intill framgår denna snittränta vid olika tidpunkter under året. I not 20 beskrivs hur försäkringsteknisk avsättning har förändrats under året. Diskonteringsränta 5,0 % 4,5 % 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % År Driftskostnader Driftskostnaderna, exklusive kostnader för kapitalförvaltningen, uppgår till 23 mkr (23). Som en effekt av bibehållna driftskostnader i kombination med ökat kapital har förvaltningskostnadsprocenten minskat från 0,247 % till 0,228 %, det vill säga med 7,8 %. Kollektiv konsolideringsnivå Pensionskassan har en god konsolidering. Den samlade kollektiva konsolideringsnivån den 31 december 2011 var 114 % (113). Ökningen av konsolideringsnivån beror på att avkastningen överstigit garantiräntorna under året. För avgiftsbestämda försäkringar uppgår kollektiv konsolideringsnivå till 114 % (113) och för förmånsbestämd försäkring till 114 % (113). En kollektiv konsolideringsnivå över 100 % visar att värdet på de samlade tillgångarna är högre än värdet på samtliga åtaganden värderade genom nuvärdesberäkning i förhållande till garantiränta (vid beräkning av solvensgrad används marknadsränta). HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN Styrelsen beslutade i februari 2012 att inbjuda utvalda leverantörer att lämna anbud på pensions- och försäkringsadministrationen. Nuvarande avtal upphör sista oktober FRAMTIDSUTSIKTER Pensionskassans verksamhet påverkas i stor utsträckning av oförutsägbara faktorer som t ex ändrade ränte- och inflationsnivåer samt förändringar i valuta- och aktiekurser. Mot denna bakgrund lämnar pensionskassan inga ekonomiska prognoser. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER För information om pensionskassans risker och osäkerhetsfaktorer se not 2. FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Styrelsen och verkställande direktören föreslår fullmäktige att 2011 års underskott om kr överförs till konsolideringsfond enligt följande: Kronor Konsolideringsfond, avgiftsbestämd försäkring Konsolideringsfond, förmånsbestämd försäkring

18 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEMÅRSÖVERSIKT Resultat mkr Premieinkomst Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Ekonomisk ställning mkr Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringskapital Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal 1) Nyckeltal Förvaltningskostnadsprocent, totalt 2) 0,23 0,25 0,28 0,40 0,33 förmånsbestämd försäkring 0,25 0,26 iu iu iu avgiftsbestämd försäkring 0,19 0,22 iu iu iu Kapitalförvaltnings - kostnadsprocent 3) 0,04 0,04 0,04 0,10 0,16 Totalavkastning, procent 4) 4,8 4,0 10,5-4,1 1,9 Direktavkastning, procent 5) 3,8 3,7 4,1 3,2 2,4 Kollektiv konsolideringsnivå, procent 6) Solvensgrad, procent 7) Ordlista femårsöversikt 1) Enligt Försäkringsrörelselagen (FRL) måste tillgångarna inte bara täcka de försäkringstekniska avsättningarna utan också erforderlig solvens. Solvensen kan ses som en säkerhetsmarginal för att försäkringåtaganderna verkligen kan uppfyllas. Erforderlig solvensmarginal beräknas enligt 7 kap FRL. 2) Beräknad utifrån driftskostnader avseende försäkringsrörelsen i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader. 3) Beräknad utifrån kapitalförvaltningskostnader i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader. 4) Beräknad enligt Försäkringsförbundets rekommendation avseende totalavkastningstabell. 5) Beräknad enligt Finansinspektionens rekommendation FFFS 2008:26. 6) Konsolideringsnivån är fördelningsbara tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena till försäkringstagare, förmånstagare och försäkrade. 7) Beräknad utifrån totalt garanterade åtaganden i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader.

19

20 20 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING OCH RESULTATANALYS RESULTATRÄKNING tkr Not TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomst * Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar * Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat Rapport över totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat * Ingen återförsäkring förekommer. RESULTATANALYS Avgiftsbestämd försäkring Förmånsbestämd försäkring tkr Not TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomst * Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar * Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringsfond * Ingen återförsäkring förekommer.

21 BALANSRÄKNING 21 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR tkr Not PLACERINGSTILLGÅNGAR Placeringar i intresseföretag Aktier och andelar i intressebolag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 12, 13, Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12, 13, Övriga lån 12, FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Aktuell skattefordran Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not EGET KAPITAL Konsolideringsfond Avgiftsbestämd försäkring (avd I) Förmånsbestämd försäkring (avd II) Andra fonder Övriga fonder, Förmånsbestämd försäkring (avd II) Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR 20 Livförsäkringsavsättning, avgiftsbestämd försäkring (avd I) Livförsäkringsavsättning, förmånsbestämd försäkring (avd II) SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Aktuell skatteskuld 0 - Övriga skulder 12, UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder POSTER INOM LINJEN Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden

22 22 EGET KAPITAL OCH KASSAFLÖDESANALYS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL OCH KASSAFLÖDESANALYS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Avgiftsbestämd försäkring Förmånsbestämd försäkring Konsol- Konsol- Övrig Årets Summa iderings- iderings- fond * resultat eget tkr fond fond kapital Vid årets ingång 1 januari Föregående års vinstdisposition Avsättningar till värdesäkringsfond Utbetald återbäring/pensionstillägg Årets resultat/tillika totalresultat Eget kapital den 31 december Vid årets ingång 1 januari Föregående års vinstdisposition Avsättningar till värdesäkringsfond Utbetald återbäring/pensionstillägg Årets resultat/tillika totalresultat Eget kapital den 31 december * Värdesäkringsfond KASSAFLÖDESANALYS tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Värdesäkringsavgift Utbetald återbäring och pensionstillägg Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av livförsäkringsavsättningar Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångarna Avskrivningar - - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITALET Ökning/minskning av rörelsefordringar Ökning/minskning av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början * Likvida medel vid årets slut * * Likvida medel utgörs av kassa och bank.

23 NOTER 23 NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Allmän information Årsredovisningen avges för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2011 och avser Svenska kyrkans pensionskassa, nedan benämnd Kyrkans pensionskassa eller pensionskassan, som är en försäkringsförening med säte i Stockholm. Adress är Box 501, Stockholm och organisationsnummer är Årsredovisningen kommer att fastställas vid ordinarie fullmäktigesammanträde 29 maj Belopp, datum och valuta Den funktionella valutan för Kyrkans pensionskassa är svenska kronor och belopp redovisas i tusental kronor (tkr), om inte annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde. Resultaträkningsrelaterade poster avser perioden 1 januari 31 december och balansräkningsrelaterade poster avser den 31 december. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Grund för rapporternas upprättande Årsredovisningen för Kyrkans pensionskassa är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26). Enligt FFFS 2008:26 framgår att pensionskassan skall upprätta finansiella rapporter i enlighet med godkända internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS, IFRIC/SIC) om inte något annat krävs enligt lag eller annan författning. Årsredovisningen har även upprättats i enlighet med Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR), Finansinspektionens föreskrift 2009:12 samt RFR 2. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. De nya standarderna bedöms inte få någon väsentlig påverkan på pensionskassans resultat och ställning. Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde, exempelvis aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Övriga lån värderas dock till upplupet anskaffningsvärde. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Inför upprättandet av de finansiella rapporterna gör pensionskassans styrelse och vd bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De mest väsentliga antagandena berör marknadsvärdering av placeringstillgångar och försäkringstekniska avsättningar. I not 13 redovisas olika värderingskategorier för finansiella instrument som värderas till verkligt värde. I not 20 redovisas antaganden som ligger till grund för försäkringstekniska avsättningar. Uppskattningarna och antagandena är baserade på legala krav, historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Försäkringsavtal Kyrkans pensionskassa tillhandahåller i egenskap av försäkringsgivare ett antal försäkringsprodukter. Definition och redovisning av försäkringsavtal sker enligt IFRS 4. Pensionskassan skiljer på avgiftsbestämda och förmånsbestämda försäkringar. Avgiftsbestämda försäkringar avser ålderspensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. Förmånsbestämda försäkringar avser dels ålderspensionsförsäkring, dels efterlevandepensionsförsäkring. Gemensamt för samtliga försäkringar är att de redovisningsmässigt klassificeras som försäkringsavtal. Ett försäkringsavtal karaktäriseras av att en betydande försäkringsrisk av något slag ingår. Beräkning av premier En pensionsförsäkring kan antingen vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. Vid förmånsbestämd försäkring är förmånen given enligt försäkringsavtalet och premien fastställs utifrån försäkringstekniska antaganden. Vid avgiftsbestämd försäkring är premien given enligt försäkringsavtalet och