Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Transkript

1 Karin Lundberg Emelie Condén Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 Antagen av Samverkansnämnden 2016-xx-xx

2 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer hjärtsjukvård och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen/regionerna. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig hjärtsjukvård inom sjukvårdsregionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budgetoch planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom hjärtsjukvårdens utveckling som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig även till berörda specialitetsråd inom kardiologi och primärvård. Samverkansnämndens rekommendationer till landstingen Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att - Anta de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården - Förbättra möjligheterna för att erbjuda bedömning vid multidisciplinära konferenser med hjälp av interaktiva medier. - Ge verksamheterna i uppdrag att se över samverkansdokument som reglerar slutenvårdens och primärvårdens uppdrag för att öka förskrivning av antikoagulantia till patienter med riskfaktorer för stroke - Fastställa och använda de av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna som utgångspunkt i arbetet med uppföljningen av riktlinjerna Samverkansnämnden ger specialitetsrådet för kardiologi i uppdrag att - Utreda möjligheterna till regional samverkan kring diagnosticering av genetisk hjärt- kärlsjukdom. - Se över och försöka minska variationen i regionen av kranskärlskirurgi (CABG) vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlssjukdom, och beräknat eller uppskattat SYNTAX score > 22 eller diabetes. Samverkansnämnden ger regionala utvecklingsgruppen i uppdrag att - Att följa upp givna uppdrag i politiska viljeinriktningen 2 (8)

3 Socialstyrelsens centrala rekommendationer Socialstyrelsen har publicerat centrala rekommendationer inom följande områden: Kranskärlssjukdom Klaffsjukdom Arytmi Hjärtsvikt Genetisk hjärt- kärlsjukdom och medfödda hjärtfel Under de senaste åren har insjuknande och dödlighet i olika hjärtsjukdomar stadigt minskat i landet. Under 1980-talet gjordes stora genombrott i behandlingen av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Sedan dess har också skillnaderna i överlevnad och insjuknande i hjärtinfarkt mellan olika delar av landet minskat. Den positiva utvecklingen har också berott på förbättringar när det gäller riskfaktorer för kranskärlssjukdom, såsom mindre andel rökare och lägre nivåer av blodfetter hos befolkningen. Starkt bidragande orsaker till minskad dödlighet är förbättrade förebyggande insatser efter hjärtinfarkt (sekundärprevention), förbättrad akutsjukvård, utvecklingen av nya effektiva läkemedel samt effektiva interventioner vid blodkärlsförträngningar och blodproppar som uppstått till följd av åderförkalkning (ateroskleros) i kranskärlen. Dessutom har förbättrad diagnostik och behandling av hjärtsvikt bidragit till att överlevnaden och livskvaliteten förbättrats för många hjärtsjuka patienter. Trots dessa förbättringar är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den största folksjukdomen i Sverige en allvarlig sjukdom som i stor utsträckning är påverkbar genom effektiv prevention och behandling. Det är därför viktigt att hjärtsjukvården fortsätter att utvecklas med hjälp av nya effektiva behandlingsmetoder. Ytterligare förbättringar i diagnostik och behandling av hjärtkärlsjukdomar kan få stor betydelse för folkhälsan om de införs brett och för rätt patientgrupper. Både nya och redan beprövade åtgärder behöver prioriteras och användas på ett balanserat sätt, så att sjukvårdens resurser används på ett så bra sätt som möjligt. Sjukvårdsregionens nuläge relaterat till Socialstyrelsens riktlinjer/rekommendationer Det finns i sjukvårdsregionen vissa praxisskillnader som är viktiga att tydliggöra och åtgärda vid implementeringen av riktlinjerna. Vår sammanfattande bedömning är att rekommendationerna i riktlinjerna leder till ett ökat resursbehov. Att erbjuda personer med kranskärlsjukdom stöd till att sluta röka har fått en hög prioritering i Socialstyrelsens rekommendationer och de har satt som mål att >75 procent bör slutat röka 6 10 veckor efter hjärtinfarkt. I sjukvårdsregionen varierar resultatet i landstingen och en ökning krävs för att målet ska nås. 3 (8)

4 Revaskularisering med öppen hjärtkirurgi (CABG) vid kranskärlssjukdom används i mindre omfattning i sjukvårdsregionens landsting jämfört med riket i stort. En ökning av multidisciplinära konferenser för ställningstagande till revaskularisering bör leda till ett välunderbyggt ställningstagande till lämplig behandling. Fysisk träning vid kranskärlssjukdom och hjärtsvikt erbjuds men inte i tillräcklig grad. Socialstyrelsen har satt mål för andelen patienter som deltar/har deltagit i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering vid uppföljning 6-10 veckor efter hjärtinfarkt till >60 procent. Få av de sju landstingen når målet. De flesta kan inte erbjuda fysisk träning inom primärvården. Kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) erbjuds inte i den nivå som den bör enligt Socialstyrelsens rekommendation. Det är en viss underbehandling av nya orala antikoagulantia (NOAK) i sjukvårdsregionen men en stadig ökning ses över tid. En översyn av samverkans-dokument som reglerar slutenvårdens och primärvårdens uppdrag kan ge en ökad förskrivning av antikoagulantia till patienter med riskfaktorer för stroke. Behandling med eplerenon erbjuds inte alla patienter som bör få det enligt rekommendationerna, vilket kan leda till ökande kostnader. Följsamhet till rekommendation att erbjuda sviktpacemaker (CRT) till patienter med hjärtsvikt kommer att ge ökande kostnader då det idag förekommer en underbehandling i flera av landstingen. Landstingen bör erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt- kärlsjukdom hos förstagradssläktingar till personer med familjär kardiomyopati, familjär jonkanalssjukdom, familjära thorakala aortaanerysmer och aortadissektioner eller familjär hyperkolesterolemi. Det saknas övergripande verksamhet för testning och omhändertagande i landstingen. Möjlighet till en regional verksamhet bör utredas. Struktur på nationell, regional och lokal nivå för kunskapsstyrning inom hjärtsjukvården Det finns specialitetsråd i kardiologi och för primärvården i sjukvårdsregionen. I övrigt finns det inga regionala strukturer för kunskapsstyrningen inom hjärtsjukvården. Några av landstingen eller regionerna i sjukvårdsregionen har tagit fram processbeskrivningar för delar av hjärtsjukvården. Nationellt pågår arbete inom hjärtsjukvårdens kvalitetsregister. SWEDEHEART arbetar aktivt med att jämföra resultat och följer kvalitetsindex. Detta har lett förbättrade resultat över tid. 4 (8)

5 Överväganden kring organisation och ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna innebär inledningsvis generellt ökade kostnader eftersom det krävs utbildning av personal, ökade personalresurser, fler operationer, investeringar i utrustning och ökade kostnader för genetiska utredningar. På sikt kan några av kostnaderna plana ut för några av landstingen/regionerna till följd av en minskning av insjuknande i stroke. Ökade resurser med fysioterapeuter behövs i flera av landstingen/regionerna, både inom specialistvården och primärvården, för att uppfylla rekommendationen om fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. Det finns idag en underbehandling med epeleron och CRT-behandling till patienter med hjärtsvikt. En ökad andel patienter med hjärtsvikt som får dessa behandlingar leder till ökade kostnader. En ökning av multidisciplinära konferenser, ökning av antalet CABG och att fler patienter får TAVI leder också till ökade, och för en del av landstingen/regionerna kraftigt ökade kostnader. Det är svårt att idag bedöma utvecklingstakten av de ekonomiska konsekvenserna. Ökat användande av antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer kan ge ökade kostnader för läkemedelsbehandlingen men ger i förlängningen sannolikt en minskad förekomst av stroke. Trots den höga prioriteringen i riktlinjen för uppföljning vid multidisciplinär hjärtsviktsmottagning vid NYHA 2-4 (New York Heart Association Functional Classification) (prio2) för dess betydelse för mortalitet och morbitet, har prioriteringen inte lyfts av Socialstyrelsen som en central rekommendation. Vi ser samtidigt stora vinster att prioritera detta område men det innebär organisatoriska och ekonomiska konsekvenser i vår sjukvårdsregion. Det kan även förväntas ökade kostnader för diagnostik av familjär hyperkolesterolemi och genetiska undersökningar. Det finns oklarheter kring omfattningen av de genetiska testerna och vem som bär betalningsbördan, inte minst med tanke på nya vårdvalsreformen. Koncensus om vad som ska testas är önskvärt. Här är det nödvändigt med ett samarbete mellan landstingen/regionerna, eventuell samfinansiering och inrättande av kompetenscentrum. Uppföljning Givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen till sjukvårdsregionala råd följs upp av regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer cirka ett år efter viljeinriktningen antagits. I den nationella riktlinjen ingår 30 indikatorer varav 8 är övergripande och visar bland annat överlevnad. Övriga 22 indikator är sjukdomsspecifika. Av dessa indikatorer är följande målsatta: Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt patienter under 80 år ( 85 procent) patienter 80 år och äldre ( 70 procent) Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt ( 90 procent) 5 (8)

6 Andel patienter 80 år eller äldre med riskfaktor som genomgått kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt ( 55 procent) Andel patienter under 80 år med statinbehandling efter hjärtinfarkt ( 90 procent) Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt ( 60 procent) Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke ( 80 procent) Rökstopp efter hjärtinfarkt ( 75 procent) Fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt ( 60 procent) Tidig åtgärd vid hjärtstopp på sjukhus ( 80 procent) Basbehandling vid hjärtsvikt ( 65 procent) I utvärderingen av följsamheten till nationella riktlinjer för hjärtsjukvården som publicerades 13 december 2015 har Socialstyrelsen identifierat följande förbättringsområden för landstingen och regionerna: Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt. Diagnostik vid icke ST-höjningsinfarkt hos patienter med riskfaktor. Blodfettskontroll efter hjärtinfarkt. Stöd att sluta röka efter hjärtinfarkt. Specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Revaskularisering med CABG eller PCI vid flerkärlssjukdom och samtidig diabetes. Väntetider till klaffkirurgi vid aortastenos. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer. Basbehandling vid hjärtsvikt. Behandling med CRT vid hjärtsvikt. Livshotande hjärtsjukdomar upptäckta på BB. Överlevnad vid hjärtstopp på sjukhus. Möjligheter att följa upp processer och resultat i hjärtsjukvården. Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion bör följa upp hjärtsjukvården utifrån målnivåerna och identifierade förbättringsområden med speciellt fokus på sekundärpreventiva åtgärder till socioekonomisk utsatta grupper. 6 (8)

7 Bilaga Det regionala arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer Samverkansnämnden har inrättat en sjukvårdsregional utvecklingsgrupp för handläggning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Bilden nedan beskriver arbetsprocessen för hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer koordineras inom sjukvårdsregionen. Gapanalys Redan under arbetet med att ge synpunkter på remissversionen av en ny eller uppdaterad nationell riktlinje (NR) utförs en jämförelse mellan rekommendationerna i riktlinjen och nuvarande praxis (gapanalys) i varje landsting/region. Denna arbetsgång används även i vissa fall vid nationella utvärderingar. Utvecklingsgruppens medlemmar informerar och för en dialog med berörda verksamheter, patientföreningar samt kommuner. Resultaten sammanvägs i en regional gapanalys. Kunskapsseminarium Regionens utvecklingsgrupp arrangerar tillsammans med Socialstyrelsen ett kunskapsseminarium med syfte att samla och diskutera landstingens synpunkter om förslaget till NR, förväntade konsekvenser av detta och behov av förändringsarbete. 7 (8)

8 Yttrande från regionen De samlade synpunkterna lämnas via Samverkansnämnden (SVN) till Socialstyrelsen. Politisk viljeinriktning (PVI) När remissversionen av NR publicerats utformar utvecklingsgruppen en politisk viljeinriktning som SVN tar beslut om. Landstingen/regionen tar sedan egna beslut med utgångspunkt från Samverkansnämndens rekommendationer. Uppföljning Uppföljning av regionens politiska viljeinriktningar rapporteras till Samverkansnämnden året efter genomförandeåret. Mer information 8 (8)