Hjärtinfarkter

Transkript

1 STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2003:4 Hjärtinfarkter Myocardial infarctions in Sweden EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM

2 Statistics Health and Diseases Myocardial infarctions in Sweden The National Board of Health and Welfare Centre for Epidemiology Information: Max Köster, Socialstyrelsen, tel Curt-Lennart Spetz, Socialstyrelsen, tel Publicerad på Internet http// juni 2003 Denna rapport bygger på uppgifter från Hjärtinfarktstatistiken: ISSN ISBN Artikelnr

3 Förord Statistik över dödligheten i akut hjärtinfarkt har sedan länge presenterats i serien Sve riges officiella statistik i den årliga publikationen från dödsorsaksregistret. Uppgifter om patienter som vårdats i sluten vård med diagnosen akut hjärtinfarkt har sedan 1960-talet funnits i Socialstyrelsens patientregister. Från 1987 täcker registret samtliga sjukhus inom den offentliga vården. Översiktlig diagnosstatistik från patientregistret har presenterats i Hälsooch sjukvårdsstatistisk årsbok och funnits tillgänglig bland annat via Socialstyrelsens hemsida på Internet. Genom sambearbetning av patient- och dödsorsaksregistren har statistik över kända fall av akut hjärtinfarkt skapats för åren Detta är den andra publikationen om hjärtinfarkter i serien Sveriges officiella statistik. Den första gavs ut 1998 och redovisade perioden Stockholm i juni 2003 Kerstin Wigzell Ordförande EpC Generaldirektör Måns Rosén Chef EpC 3

4 Innehåll Contents Sammanfattning... 5 Summary in Swedish Tabellförteckning..6 List of tables Diagramförteckning..9 List of diagrams Bakgrund.10 Background Definitioner och begrepp.11 Definitions and concepts Metoder.. 13 Methods Kvalitet.. 15 Quality Resultat.. 17 Results Sammanfattning på engelska. 19 Summary in English Ordlista...20 List of terms Diagram..21 Diagrams Tabeller...27 Tables 4

5 Sammanfattning Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik producerades för första gången 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Den har nu uppdaterats och omfattar perioden Detta är den andra publikationen som uteslutande behandlar hjärtinfarktstatistik i serien Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar samtliga personer som haft en akut hjärtinfarkt enligt rapporteringen till patient- eller dödsorsaksregistret. För att en person skall ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av regis t- ren och att akut hjärtinfarkt därvid finns registrerad som diagnos. De offentliga sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren. Under perioden har cirka personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet incidenta fall uppgår för samma period till drygt Nära av de personerna hade avlidit före utgången av år 2000, varav med akut hjärtinfarkt som dödsorsak (underliggande eller bidragande). Såväl incidens som mortalitet är för akut hjärtinfarkt starkt köns- och åldersrelate rat. Risken för män att drabbas av en akut hjärtinfarkt och att avlida i hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor som för kvinnor. I åldrarna under 55 år är risken för hjärtinfarkt tre till fyra gånger så stor för män som för kvinnor. Inc i- densen för kvinnor i en viss ålder är i samma nivå som för 5 till 10 år yngre män. Risken att drabbas av akut hjärtinfarkt ökar för män med 6 gånger och för kvinnor 9 gånger då åldern ökar från 50 till 70 år. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per invånare har under perioden sjunkit med i genomsnitt drygt en procent per år, mer i början av perioden än i slutet. Dödligheten i akut hjärtinfarkt per invånare har under samma period sjunkit med i genomsnitt närmare tre procent årligen. Incidensen har minskat mer bland mä n än bland kvinnor. Den åldersstandardiserade inc i- densen för män minskade under åren 1990 till 2000 med 15 procent. För kvinnorna var denna minskning ca 9 procent. Även letaliteten har sjunkit märkbart under de senaste 10 åren. År 1990 avled 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 procent respektive 38 procent. 5

6 Tabellförteckning List of tables 1 Personer med minst ett fall per år av akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Persons with at least one incident case of AMI by age, sex and year 2 Personer med minst ett fall per år av akut hjärtinfarkt efter län, kön och år Persons with at least one incident case of AMI by county, sex, and year 3 Personer med minst ett slutenvårdstillfälle per år med hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Persons with at least one hospital admission with AMI by age, sex and year 4 Personer med minst ett slutenvårdstillfälle per år med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos efter ålder, kön och år Persons with at least one hospital admission with AMI as principal diagnosis by age, sex and year 5 Avlidna med akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak efter ålder, kön och år Deaths with AMI as underlying or contributing cause of death by age, sex and year 6 Avlidna med akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak efter län, kön och år Deaths with AMI as underlying or contributing cause of death by county, sex and year 7 Avlidna med akut hjärtinfarkt som underliggande dödsorsak efter ålder, kön och år Deaths with AMI as underlying cause of death by age, sex and year 8 Avlidna med akut hjärtinfarkt som underliggande dödsorsak efter län, kön och år Deaths with AMI as underlying cause of death by county, sex and year 9 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Incident cases of AMI by age, sex, and year 10 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt efter län, kön och år Incident cases of AMI by county, sex, and year 11 Sjukhusvårdade incidenta fall av akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Hospitalized incident cases of AMI by age, sex, and year 6

7 12 Sjukhusvårdade incidenta fall av akut hjärtinfarkt efter län, kön och år Hospitalized incident cases of AMI by county, sex, and year 13 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum efter ålder, kön och år Incident cases of AMI dead on date of incidence by age, sex, and year 14 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum efter län, kön och år Incident cases of AMI dead on date of incidence by county, sex, and year 15 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt döda inom 28 dagar efter ålder, kön och år Incident cases of AMI dead within 28 days by age, sex and year 16 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt döda inom 28 dagar efter län, kön och år Incident cases of AMI dead within 28 days by county, sex and year 17 Sjukhusvårdade incidenta fall av akut hjärtinfarkt döda inom 28 dagar efter ålder, kön och år Hospitalized incident cases of AMI dead within 28 days by age, sex and year 18 Sjukhusvårdade incidenta av akut hjärtinfarkt döda inom 28 dagar efter län, kön och år Hospitalized incident cases of AMI dead within 28 days by county, sex and year 19 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt döda inom 365 dagar efter ålder, kön och år Incident cases of AMI dead within 365 days by age, sex, and year 20 Incidenta fall av akut hjärtinfarkt döda inom 365 dagar efter län, kön och år Incident cases of AMI dead within 365 days by county, sex, and year 21 Incidens i akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Incidence of AMI by age, sex and year 22 Åldersstandardiserad incidens i akut hjärtinfarkt efter län, kön och ålder Age standardized incidence of AMI by county, sex and year 23 Mortalitet i akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Mortality of AMI by age, sex and year 24 Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt efter län, kön och ålder Age standardized mortality of AMI by county, sex and year 25 Letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna samma dag som incidensdatum efter ålder, kön och år Case fatality in AMI. Deaths on date of incidence by age, sex and year 7

8 26 Åldersstandardiserad letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna samma dag som incidensdatum efter län, kön och år Age standardized case fatality in AMI. Deaths on date of incidence county, sex and year 27 Letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna inom 28 dagar efter ålder, kön och år Case fatality in AMI. Deaths within 28 days by age, sex and year 28 Åldersstandardiserad letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna inom 28 dagar efter län, kön och år Age standardized case fatality in AMI. Deaths within 28 days by county, sex and year 29 Letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna inom 365 dagar efter ålder, kön och år Case fatality in AMI. Deaths within 365 days by age, sex and year 30 Åldersstandardiserad letalitet i akut hjärtinfarkt. Avlidna inom 365 dagar efter län, kön och år Age standardized case fatality in AMI. Deaths within 365 days by county, sex and year 31 Letalitet i akut hjärtinfarkt, sjukhusvårdade. Avlidna inom 28 dagar efter ålder, kön och år Case fatality in AMI for hospitalized incident cases. Deaths within 28 days by age, sex and year 32 Åldersstandardiserad letalitet i akut hjärtinfarkt, sjukhusvårdade. Avlidna inom 28 dagar efter län, kön och år Age standardized case fatality in AMI for hospitalized incident cases. Deaths within 28 days by county, sex and year Inget finns att redovisa (värdet är noll) (blankt/blank) Magnitude zero Mindre än 0,5 0 Magnitude less than 0,5 Preliminärt tal (kursiverad stil) 0 Preliminary data (cursive) 8

9 Diagramförteckning List of diagrams 1 Incidens i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder år Mortalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder dagars letalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder för åren dagars letalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder för åren Endast sjukhusvårdade 5 Åldersstandardiserad incidens i akut hjärtinfarkt Incidens i akut hjärtinfarkt , män i vissa åldersgrupper 7 Incidens i akut hjärtinfarkt , kvinnor i vissa åldersgrupper 8 Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt Mortalitet i akut hjärtinfarkt , män i vissa åldersgrupper 10 Mortalitet i akut hjärtinfarkt , kvinnor i vissa åldersgrupper 11 Åldersstandardiserad letalitet 0, 28 och 365 dagar efter akut hjärtinfarkt Åldersstandardiserad 28-dagars letalitet efter akut hjärtinfarkt. Endast sjukhusvårdade Incidence in AMI 2000 by sex and age Mortality in AMI 2000 by sex and age 28 day case fatality in AMI by sex and age day case fatality in AMI by sex and age Hospitalized cases. Age standardized incidence in AMI Incidence in AMI for men in specific age groups Incidence in AMI for women in specific age groups Age standardized mortality in AMI Mortality in AMI for men in specific age groups Mortality in AMI for women in specific age groups Age standardized 0, 28 and 365 day case fatality in AMI Age standardized 28 day case fatality. Hospitalized cases. 9

10 Bakgrund Dödsorsaksstatistik har funnits i Sverige sedan mitten av 1700-talet. Statistik över patienters sjukdomar och behandlingar har också en gammal tradition sedan Sundhetscollegiets dagar. I datoriserad form finns ett dödsorsaksregister sedan Centrala datoriserade diagnosregister för patienter vårdade på sjukhus började föras på 1960-talet och från 1987 har Socialstyrelsen ett he l- täckande register över alla som vårdats inom offentlig sluten sjukvård. Dödsorsaksregistret för ett visst år omfattar samtliga avlidna under ett kalenderår som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade inom eller utanför landet. I registret ingår inte dödfödda, personer som avlidit under tillfällig vistelse i Sverige eller asylsökande som ännu ej erhållit uppe hållstillstånd. Utvandrade svenskar, som inte längre är folkbokförda i Sverige, ingår inte heller. Patientregistret för ett visst år omfattar alla patienter som skrivits ut från sluten sjukvård vid något av landets offentliga sjukhus under kalenderåret. Även utomlands boende personer och asylsökande ingår. Rapporteringsrutinerna för dödsorsaksregistret ändrades den 1 juli Det tidigare använda dödsbeviset delades i två blanketter så att ansvarig läkare numera på ett särskilt intyg rapporterar uppgifter om dödsorsaker till Socialstyrelsen (tom år 1996 rapporterade man till Statistiska Centralbyrån). Dödsorsaksintyget registreras och dödsorsakerna kodas vid Epidemiologiskt Centrum, Soc i- alstyrelsen. När samtliga tillstånd kodats väljs en dödsorsak som underliggande dödsorsak med hjälp av ett datorprogram med inbyggda prioriteringsregler. Dödsorsaksregistret innehåller uppgifter om såväl underliggande dödsorsak som upp till 33 multipla dödsorsaker. De offentliga sjukvårdshuvudmännen ansvarar för inrapporteringen av uppgifter till patientregistret vid Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum. Grunduppgifterna hämtas från sjukvårdshuvudmännens patientdatabaser. För varje vårdtillfälle skall registreras en huvuddiagnos. Dessutom kan ytterligare diagnoser som har haft betydelse för vårdtillfället i fråga registreras, s k bidiagnoser. I Socialstyrelsens patientregister har för perioden funnits möjlighet att registrera fem bidiagnoser per vårdtillfälle. Från och med 1997 kan sju bidiagnoser registreras. Någon heltäckande, nationell sammanställning av diagnosticerade fall av akut hjärtinfarkt har inte gjorts i Sverige före 1996 då arbetet med en sambearbetning av patient- och dödsorsaksregistren inleddes. Metoden för sambearbe t- ning hade tidigare tillämpats inom Stockholms läns landsting vid upprättandet av ett regionalt hjärtinfarktregister. Den nationella statistiken omfattar nu samtliga fall med en registrerad diagnos för akut hjärtinfarkt från något av de två registren under perioden

11 Definitioner och begrepp I föreliggande publikation har nedanstående definitioner använts för olika statistiska begrepp. Bidiagnos: annat tillstånd än huvuddiagnosen som haft relevans vid ett slutenvårdstillfälle. Bidragande dödsorsak: annan dödsorsak än den underliggande. Dödsorsak: sjukdom, sjukligt tillstånd eller skada som antingen medfört eller bidragit till ett dödsfall och de omständigheter vid ett olycksfall eller en våldshandling som framkallat sådan skada. Huvuddiagnos: det tillstånd (sjukdom, skada, etc) vars utredning och behandling varit huvudorsaken till ett slutenvårdstillfälle. Incident fall av akut hjärtinfarkt: slutenvårdstillfälle med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos och som börjar mer än 28 dagar senare än ett eve n- tuellt föregående vårdtillfälle med sådan diagnos eller dödsfall med akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak och som inträffar mer än 28 dagar efter det att ett eventuellt föregående vårdtillfälle med infarktdiagnos påbörjats. Incidens: Incidenta fall per av medelfolkmängden. Letalitet: andelen döda inom en viss tidsperiod bland de incidenta fallen. I denna publikation redovisas letaliteten inom 365 dagar, 28 dagar samt andelen avlidna med samma dödsdatum som incidensdatum. Dessutom redovisas 28- dagarsletaliteten specifikt för dem för dem som initialt sjukhusvårdats. Medelfolkmängd: folkmängden i en viss population vid årets mitt. Den beräknas som summan av folkmängden vid årets början och årets slut dividerad med 2. Mortalitet: antal döda per av medelfolkmängden. Slutenvårdstillfälle: episod som avgränsas av inskrivning till och utskrivning från sluten sjukvård. Standardpopulation: en population som tas som jämförelsebas vid åldersstandardisering. Underliggande dödsorsak: den sjukdom eller skada som inledde den kedja av sjukdomshändelser som direkt ledde till döden eller de omständigheter vid olyckan eller våldshandlingen som framkallade den dödliga skadan. Åldersstandardiserad incidens respektive mortalitet: är mått som underlättar jämförelse mellan olika regioner och olika år genom att eliminera de skillnader som hänger samman med olikheter i ålderssammansättning. I denna publikation har en s k direkt ålderstandardisering använts enligt formeln (med incidens som exempel): Σ[(standardpopulationen i åldersklass k) (incidens i ålder k)] Σ(standardpopulationen i åldersklass k) där summeringen görs över alla aktuella åldersklasser (k). Åldersstandardiseringen behöver således inte omfatta alla åldrar, utan kan göras för ett begränsat åldersintervall. Som standardpopulation har vid beräkningar av åldersstandardiserad inc i- dens och mortalitet i denna publikation använts rikets medelfolkmängd

12 Den samlade medelfolkmängden för både kvinnor och män har använts vid åldersstandardiseringarna för såväl män som kvinnor, för att göra jämförelser mellan könen enklare. Vid beräkning av åldersstandardiserad letalitet har totala antalet incidenta fall 2000 använts som standardpopulation. 12

13 Metoder I Sverige vårdas praktiskt taget samtliga patienter med diagnosticerad akut hjärtinfarkt inom sluten sjukvård och med mycket få undantag inom offentlig vård. Personer som avlider utanför sjukhus rapporteras till dödsorsaksregistret. På detta sätt kommer i stort sett alla allvarliga fall av akut hjärtinfarkt att fångas upp av patientregistret eller dödsorsaksregistret. Hjärtinfarktstatistiken omfattar uppgifter om personer som avlidit under perioden enligt dödsorsaksregistret eller skrivits in vid sluten sjukvård under denna period enligt patientregistret. Vid selekteringen har medtagits samtliga personer som haft akut hjärtinfarkt (diagnoskod enligt ICD9: 410 eller enligt ICD10: I21, I22) antingen som huvud- eller bidiagnos vid vårdtillfället eller som underliggande eller bidragande diagnos vid dödsfallet. Endast personer med ett formellt riktigt personnummer i de båda registren ingår. P g a skillnader i inklusionskriterier till de båda registren ingår personer med ett giltigt personnummer som ej längre är folkbokförda i Sverige i patientregistret men inte i dödsorsaksregistret. Med hjälp av uppgifterna om inskrivningsdatum för den slutna vården och eventuellt dödsdatum har ett antal incidenta fall av akut hjärtinfarkt identifierats med följande metod: för varje person i statistiken har som personens första incidenta fall valts den först inträffade inskrivningen eller dödsfallet (för personer som avlidit utan tidigare sluten vård) alla ytterligare vårdtillfällen eller eventuellt dödsfall inom 28 dagar från detta datum har hänförts till samma incidenta fall inskrivningar eller dödsfall som inträffat mer än 28 dagar senare har definierats som ett nytt incident fall och därefter har samma procedur upprepats. Metoden har tillämpats med vissa undantag: om en person haft ett vårdtillfälle med akut hjärtinfarkt i slutet av 1986 och personens första infarkthändelse under 1987 enligt ovanstående metod borde ingå i det incidenta fallet 1986 har den första infarkthändelsen under 1987 exkluderats om en patient vårdats på en akutsomatisk klinik mer än 28 dagar och skrivits in på rehabiliterings- eller geriatrisk klinik senast dagen efter föregående utskrivning har inget nytt fall räknats om en patient vårdats mer än 28 dagar med akut hjärtinfarkt som bidiagnos, men med en annan huvuddiagnos, och patie nten dör med dödsorsaken akut hjärtinfarkt senast dagen efter utskrivningen har endast ett incident fall räknats. Incidensdatum har därvid satts till dödsdatumet. En definition på incidens av akut hjärtinfarkt, där en viss person kan ha flera incidenta fall, påverkas av förändringar i överlevnad efter en hjärtinfarkt liksom av eventuella förändringar i riskfaktormönstret. Under förutsättning att en person som överlevt en hjärtinfarkt fortfarande har fler riskfaktorer än genomsnittsbefolkningen kommer antalet incidenta fall att bli fler ju fler som överlevt tidigare infarkter. Om å andra sidan överlevande infarktpatie n- ters riskfaktorer kan reduceras genom behandling eller ändrade levnadseller livsstilsförhållanden, kommer antalet nya fall att minska. Hur mycket 13

14 förändringarna i antalet incidenta fall påverkas beror också på längden av den period inom vilken man väljer att betrakta alla händelser som hörande till samma incidenta fall. På grund av rapporteringsrutinerna till patientregistret, vårdtillfällen rapporteras först vid utskrivningen, kommer vissa vårdtillfällen som påbörjas under ett år att rapporteras först nästkommande är, då vårdtillfället har avslutats. I denna publikation har därför för 2000 års incidens i akut hjärtinfarkt även information inhämtats ur 2001 år patientregister. 14

15 Kvalitet Personnummer Grunddata till hjärtinfarktstatistiken har hämtats från patient- och dödsorsaksregistren. Endast poster med formellt korrekta personnummer har inkluderats. Totalt innehåller statistiken uppgifter om personer. Av samtliga vårdtillfällen i patientregistret med en akut hjärtinfarkt som diagnos under perioden saknade mindre än en procent giltigt personnummer. Orsaken kan vara att personen ej är folkbokförd i Sverige eller att fel uppstått vid registreringen. Alla poster i dödsorsaksregistret har ett giltigt personnummer. Diagnoser Av samtliga rapporterade vårdtillfällen i patientregistret saknades under talet ca 1,3 procent uppgift om huvuddiagnos. För medicinkliniker, där en stor del av alla hjärtinfarkter vårdas var motsvarande bortfall 0,8 procent. En validering av patientregistrets diagnosuppgifter om hjärtinfarkter har genomförts för åren 1987 och Avsikten var att få en uppskattning av eve n- tuell under- eller överrapportering av fall med akut hjärtinfarkt i hjärtinfarktstatistiken samt eventuella skillnader mellan kön, åldersgrupper, geografiska områden, sjukhustyper och mellan särskilda hjärtintensivvårdsavdelningar och vanliga vårdavdelningar. Valideringsstudie n baseras på ett urval av patienter åren 1987 och 1995 med någon ischemisk hjärtsjukdom som diagnos enligt patientregistret. För samtliga patienter i studien inhämtades journaler från den vårdande kliniken. Utifrån journalernas uppgifter om symptom, EKGförändringar och biokemiska markörer klassificerades patienterna som definit i- va infarkter, möjliga infarkter och icke infarkter enligt förutbestämda kriterier. Av de 713 patienter som hade diagnosen akut hjärtinfarkt enligt patientregistret uppfyllde 86 procent kriterierna för sjukdomen, 66 (9%) patienter bedömdes som möjlig akut hjärtinfarkt och 35 (5%) klassades som ej infarkt. Bland de patienter som enligt patientregistret hade någon annan diagnos för ischemisk hjärtsjukdom, ICD9-kod , klassificerades (97%) som ej akut hjärtinfarkt. Endast 37 patienter (3%) uppfyllde kriterierna för akut hjärtinfarkt. Studien indikerar att diagnostiken för akut hjärtinfarkt vid svenska sjukhus är tämligen oberoende av kön och ålder. Vissa skillnader avseende överensstämmelsen mellan den kliniska diagnosen akut hjärtinfarkt och definierade diagnoskrite rier observerades mellan län liksom mellan kliniker med respektive utan hjärtintensivvårdsavdelningar. Det förelåg även vissa skillnader mellan åren 1987 och Andelen som kunde klassificeras som definitiv hjärtinfarkt ökade från 79 till 89 procent mellan dessa år. Skillnaden berodde nästan uteslutande på en förskjutning av klassificerade med möjlig infarkt till definitiv infarkt. En förklaring till de geografiska skillnaderna och skillnaderna mellan olika kliniktyper kan vara varierande provtagnings- och analysrutiner. Olika laboratorie prover är nämligen en viktig beståndsdel i etablerade diagnoskriterier för akut hjärtinfarkt. En annan förkla ring kan vara t ex landstingsvisa överens- 15

16 kommelser om gemensamma beslutsgränser för akut hjärtinfarkt. Andra orsaker till skillnader kan vara variationer i obduktionsfrekvens, kvalitetsarbete eller tillämpning av vårdprogram. År 2001 presenterade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård. Riktlinjerna innebar bla nya diagnoskriterier för akut hjärtinfarkt som fick en vidare definition än den som tillämpades i den här refererade valideringsstudien. Som förväntat har detta inneburit att antalet vårdtillfällen med diagnosen akut hjärtinfarkt har ökat from Den totalt sett relativt goda överensstämmelse mellan den kliniska diagnosen akut hjärtinfarkt och definierade diagnoskriterier indikerar att hjärtinfarktsstatistiken är användbar för epidemiologiska syften. Vid utnyttjande av hjärtinfarktstatistiken är emellertid skillnader i diagnostik mellan län, mellan olika typer av kliniker samt mellan olika tidsperioder viktiga att känna till. Datum Av de personerna i hjärtinfarktstatistiken har avlidit. Dödsdatum var ofullständigt för en procent av de avlidna. Flertalet av dessa hade uppgift om dödsmånad men saknade uppgift om exakt datum. De flesta hade heller inget vårdtillfälle med akut hjärtinfarkt under perioden utan fanns endast i dödsorsaksregistret. För personer med ofullständigt dödsdatum har dödsdatum satts till den sista dagen i aktuell månad, om månad funnits registrerad. Då såväl dag som månad saknats har dödsdatum satts till sista dagen på året. 0,6 procent av samtliga incidensdatum har approximerats på något av dessa sätt. Antal vårdtillfällen med ofullständiga in - eller utskrivningsdatum är mycket få liksom antalet fall, där dödsdatum enligt dödsorsaksregistret ligger före utskrivnings datum enligt patientregistret. Fall med dödsdatum före utskrivningsdatum har tagits bort ur hjärtinfarktstatistiken om skillnaderna varit stora. Då det rört sig om mindre skillnader har dödsdatum ändrats till utskrivningsdatum för personens sista vårdtillfälle. Totalt har sex fall uteslutits och årligen ändrats av dessa skäl. Underskattning Som redovisats ovan förekommer små bortfall i rapporteringen av diagnoser och personnummer. Dessutom kan man räkna med ett bortfall på någon procent av fall som enligt gällande föreskrifter skall rapporteras. Dessa bortfall ligger förmodligen på en liknande nivå varje år och påverkar således den absoluta incidensen men knappast trender över åren. Uppgifter saknas även för incidenta fall som endast vårdats utomlands och där patienten överlevt. 16

17 Resultat Incidens Under perioden inträffade cirka fall av akut hjärtinfarkt fördelade på personer. Det innebär fall per år eller 109 per dag. Antalet inträffade fall per år har dock sjunkit under perioden från år 1987 till år Av samtliga inträffade fall under åren avsåg 61 procent män och 39 procent kvinnor. För åren har andelen kvinnor ökat något till procent. Andelen män är störst i åldrarna under 60 år. Incidensen har varit fyra gånger högre för män än för kvinnor i åldrarna under 60 år ända fram till mitten av 1990-talet. Under de senaste åren har dock förhållandena mellan könen förändrats något och för år 2000 var männens incidens cirka tre och en halv gånger så stor som kvinnornas i de yngre åldersgrupperna. För åldrarna över 75 år är männens incidens en och en halv till två gånger högre än kvinnornas. Incidensen av akut hjärtinfarkt ökar snabbt med stigande ålder upp till 90- årsåldern. För män ökade den år 2000 med en faktor sex från åldersgruppen år till år. För kvinnor var motsvarande ökning nio gånger. Incidensen har sjunkit avsevärt under den senaste 10-årsperioden. För män har den sjunkit i alla åldrar under 85 år och med en snabbare nedgång i åldrarna under 70 år. För kvinnor har incidensen sjunkit i samtliga åldrar mellan 55 och 85 år under 10-årsperioden. För yngre kvinnor har dock incidensen minskat mycket litet eller för vissa åldrar legat på en konstant nivå under perioden. Totalt för alla åldrar över 20 år har männen år 2000 en åldersstandardiserad incidens som ligger ungefär dubbelt så högt som kvinnornas. Kvoten mellan mäns och kvinnors incidens har en tendens att minska under de år som denna statistik omfattar. Den åldersstandardiserade incidensen för män minskade under perioden 1990 till 2000 med 15 procent. För kvinnorna var denna mins k- ning ca 9 procent. Det genomsnittliga antalet incidenta fall per år och drabbad person ligger relativt konstant omkring 1,07 per år. Inga större köns- eller åldersskillnader förekommer. Mortalitet Totalt avled personer av akut hjärtinfarkt under perioden av dessa hade akut hjärtinfarkt som underliggande dödsorsak. För övriga fanns akut hjärtinfarkt angiven som bidragande dödsorsak. Ytterligare cirka personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden hade avlidit före utgången av år 2000 utan att akut hjärtinfarkt registrerats som dödsorsak. Mortaliteten uppvisar liksom incidensen stora skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldrar. År 2000 är männens mortalitet ca 10 gånger högre i åldersgruppen år än i åldrarna Motsvarande ökning för kvinnor är ungefär 12 gånger. Antalet personer som avlidit per år med akut hjärtinfarkt som underliggande dödsorsak har under perioden minskat från till Om 17

18 man även inkluderar dem som avlidit med diagnosen som bidragande dödsorsak har antalet avlidna minskat från till Den åldersstandardiserade mortaliteten för män ligger precis som var fallet med incidensen på en dubbelt så hög nivå som kvinnornas. Minskningen i mortalitet har dock varit betydligt större än för incidensen. Under perioden 1990 till 2000 minskade den åldersstandardiserade mortaliteten med 32 procent för männen och 28 procent för kvinnorna. Letalitet 36 procent av alla incidenta fall av akut hjärtinfarkt 2000 ledde till döden inom 28 dagar, 24 procent avled redan samma dag som incidensen. Inom ett år hade 50 procent av kvinnorna och 44 procent av kvinnorna avlidit. Att andelen är större för kvinnor beror på att dessa i genomsnitt är äldre än männen och dödligheten ökar med åldern. Om hänsyn tas till åldersskillnader blir letaliteten större bland män än bland kvinnor eller annorlunda uttryckt, överlevnaden är bättre bland kvinnor än bland män. Könsskillnaderna är dock mindre uttalade än för incidens och mortalitet. Letaliteten har sjunkit märkbart under de senaste 10 åren för båda könen. År 1990 avled 42 procent av männen och 46 pr ocent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 procent respektive 38 procent. Letaliteten varierar liksom incidens och mortalitet åtskilligt med åldern. I åldrarna under 60 år är letaliteten inom 28 dagar under 20 procent jämfört med över 40 procent i åldersgrupperna över 80 år. Skillnaderna mellan könen varierar också med åldern. Detta märks tydligt i 28-dagarsletaliteten för sjukhusvårdade (se diagram 4). Letaliteten är där högre för yngre kvinnor men i åldersgruppen år förändras förhållandet så att letaliteten blir högre för män. Dödligheten efter infarkt sjunker i hela landet men det finns variationer me l- lan länen. Det är dock svårt att dra några säkra slutsatser för enskilda år och län eftersom de bakomliggande talen för många län är små. Av de drygt personer som dör inom samma dygn som infarkten registreras avlider ca 90 procent utan att skrivas in på sjukhus. Läsanvisning för diagram och tabeller Akut hjärtinfarkt är en lågfrekvent händelse bland yngre, i synnerhet yngre kvinnor. De slumpmässiga variationerna över tid kan därför bli stora. Av denna anledning redovisas letaliteten sammanslagen för åldersgrupperna i intervallet år. I diagram 3 och 4 har också letaliteten beräknats på tre år ( ) istället för de enskilda åren. 18

19 Summary in English The nation-wide Swedish statistics of Acute Myocardial Infarction was initiated in 1996 by record linkage between the Hospital Discharge Register and the Cause of Death Register. It is at present covering the period This report is the second publication based on these statistics in Official Statistics of Sweden. The statistics comprises all persons with AMI reported to either the Hospital Discharge Register or the Cause of Death Register. The Hospital Discharge Register includes all patients discharged from public hospitals in Sweden. The County Councils are responsible for reporting once a year to the register. The Cause of Death Register comprises all deaths, where the deceased was registered as a Swedish resident, whether or not the death occurred in Sweden. Reports for each case of death are sent to the register from the doctor in charge. During the years about persons with AMI were registered in Sweden. The number of inc ident cases was more than Almost of the persons were deceased during the period, with AMI as a cause of death. The incidence of AMI has decreased during the period with slightly above one per cent per year. The mortality has decreased with 2.7 per cent in the same time. Both incidence and mortality of AMI are strongly related to sex and age. The incidence for women in one age group is the same as for men five to ten years younger. The case fatality has decreased considerably in the last 10 years. In per cent among the men and 46 per cent among the women died within 28 days after infarction. In 2000 the corresponding numbers were 35 per cent and 38 per cent respectively. 19

20 List of terms Akut hjärtinfarkt Antal Bidiagnos Bidragande dödsorsak Dagar Datum Diagnos Död Dödsorsak Dödsorsaksregistret Epidemiologiskt Centrum Fall Kön Kvinnor Hjärtinfarktstatistik Huvuddiagnos Incidens Incidensdatum Incident fall Landsting Letalitet Län Medelfolkmängd Mortalitet Män Patientregistret Personnummer Riket Sjukhusvårdad Socialstyrelsen Totalt Underliggande dödsorsak Ålder Åldersstandardiserad År acute myocardial infarction, AMI number secondary diagnosis contributing cause of death days date diagnosis death, case of death cause of death Cause of Death Register Centre for Epidemiology case sex female Acute Myocardial Infarction Statistics principle diagnosis incidence date of incidence incidental case County Council fatality rate County mean population mortality male Hospital Discharge Register personal identification number the whole country Hospitalized National Board of Health and Welfare Total Underlying cause of death Age age standardizsed year 20

21 Fall per inv Män Kvinnor Diagram 1. Incidens i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder 2000 Fall per inv Män Kvinnor Diagram 2. Mortalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder

22 Döda per 100 incidenta fall Män Kvinnor Diagram dagars letalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder totalt åren Döda per 100 incidenta fall Män Kvinnor Diagram dagars letalitet i akut hjärtinfarkt efter kön och ålder totalt åren Endast sjukhusvårdade. 22

23 Fall per inv Män Kvinnor Diagram 5. Åldersstandardiserad incidens i akut hjärtinfarkt Fall per inv Diagram 6. Incidens i akut hjärtinfarkt , män i vissa åldersgrupper 23

24 Fall per inv Diagram 7. Incidens i akut hjärtinfarkt , kvinnor i vissa åldersgrupper Fall per inv Män Kvinnor Diagram 8. Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt

25 Fall per inv Diagram 9. Mortalitet i akut hjärtinfarkt , män i vissa åldersgrupper Fall per inv Diagram 10. Mortalitet i akut hjärtinfarkt , kvinnor i vissa åldersgrupper 25

26 Döda per 100 incidenta fall dagar 28 dagar 0 dagar Män Kvinnor Diagram 11. Åldersstandardiserad letalitet 0, 28 och 365 dagar efter akut hjärtinfarkt Döda per 100 incidenta fall Män Kvinnor Diagram 12. Åldersstandardiserad 28-dagars letalitet efter akut hjärtinfarkt. Endast sjukhusvårdade. 26

27 Tabell 1: Personer med minst ett fall per år av akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Persons with at least one incident case in AMI by age, sex and year Ålder och kön Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTAL Män Kvinnor Totalt

28 Tabell 2: Personer med minst ett fall per år av akut hjärtinfarkt efter län, kön och år Persons with at least one incident case in AMI by county, sex, and year Stockholm Uppsala Län och kön Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

29 Tabell 2: Personer med minst ett fall per år av akut hjärtinfarkt efter län, kön och år Persons with at least one incident case in AMI by county, sex, and year Jämtland Västerbotten Norrbotten Okänt Riket Län och kön Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

30 Tabell 3: Personer med minst ett slutenvårdstillfälle per år med akut hjärtinfarkt efter ålder, kön och år Persons with at least one hospital admission with AMI by age, sex and year Ålder och kön * Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTAL Män Kvinnor Totalt * Angående 2001 års data, se kommentarer under avsnittet Diagnoser 30

31 Tabell 4: Personer med minst ett slutenvårdstillfälle per år med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos efter ålder, kön och år Persons with at least one hospital admission with AMI as principal diagnosis by age, sex and year Ålder och kön * Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTAL Män Kvinnor Totalt * Angående 2001 års data, se kommentarer under avsnittet Diagnoser 31