SIDAN 1. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utvecklingsenheten Projekt Barnfrid Stockholm. Signs-of-Safety. för barnets skydd och trygghets skull

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Projekt Barnfrid Stockholm SIDAN 1 Signs-of-Safety för barnets skydd och trygghets skull

2 Barnfrid Stockholm ( ) Lagstiftning mot aga 1979 Barn utstår våld i familjen det förnekas eller bagatelliseras familjen tackar nej till hjälp. Barnet förblir i hemmet oro! Syfte: stärka stadens arbete med våldsutsatta barn SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 2

3 Behov av utveckling Riskbedömning och skydda barnet. Motivera föräldrar till att ta emot en insats. Riktad insats. Polisens arbete ofta blir långdraget är en polisanmälan till barnets bästa? Kvinnofrid och barnmisshandel SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 3

4 S-of-S i ett sammanhang Vanvårdsutredningen samhället har brister som vårdnadshavare Öppenvårdslösningar stärka familjens egna resurser Sociala investeringar SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 4

5 MÅL - BARN ÄR TRYGGA UNDER UTREDNING SOCIALTJÄNSTEN - barnskyddsarbete Stockholms stad Signs-of-Safety utredningsmodell Insats som anpassas utifrån barnets behov Fler anmäler vid misstanke Anmälan Risk- och skyddsbedömning Polisen Motivera till insats Utredning Familjerätten Insats Samverkan Barnahus Nätverk SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 5

6 Syfte år tre Syfte: Erbjuda och genomföra utbildning med metodstöd i Signs-of-Safety till stadens 14 utredningsenheter barn 0-12 år samt mottagningsgrupper. SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 6

7 Utvärderingar visar (bl.a från Köpenhamn) Färre antal placeringar lägre kostnader Minskat antal familjer som återkommer Stärkt och utvecklat samarbete med samarbetspartners Ökat nätverksarbete Lägre personalomsättning och ökad tillfredsställelse i arbetet SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 7

8 Signs-of-Safety Australien 90-talet Resilience theory Om att kunna hantera stress och trauma Skyddsfaktorer Lösningsfokuserat arbete (Shazer, Berg) Fokusera på nuet och framtiden, göra mer av det som fungerar, ej fokus på problemet Systemiskt perspektiv (Bronfenbrenner) SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 8

9 Byggstenar Riskbedömning - där en skyddsfaktor måste vara kopplad till aktuell riskfaktor. Flera vuxna runt barnet är en skyddsfaktor. Samtalsmetodik - att hitta styrkor och resurser, fokus på mål, säkerhetsfaktorer och framsteg. Planerings- och bedömningsformulär (mappning) - all information skrivs ner vilket ger en konkret bild som alla kan ha en dialog runt. SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 9

10 Byggstenar Säkerhetsplanering utifrån fokus på barnets säkerhet tas stöd av familjens nätverk. De tre husen - barnet syn på sin livssituation framkommer genom ett utarbetat pedagogiskt verktyg. Överbryggar till öppenvården - modellen ger stöd för att motivera föräldrar till att ta emot insats. SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 10

11 Signs-of-Safetys grundprinciper Klienter är folk som det är värt att jobba med Bygga allians med klienten/familjen utan att blunda för problemen Samarbete är möjligt även när åtgärder mot familjens vilja blir aktuellt Alla familjer har tecken på säkerhet Arbeta för barnets skydd och säkerhet Omsorgsbrist och barnmisshandel är a syndrome of secrecy SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 11

12 SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 12

13 Signs-of-Safetys forts Fokusera på små förändringar Transparens öppna kort Utredning möjlighet till förändring Insats ofta nödvändig Arbetssättet är en strävan inte ett måste. Göra det som känns rätt. Metod - struktur - värdegrund SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 13

14 Skillfull use of authority < > Paternalism Partnership < > Tvång Frivillighet SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 14

15 Skillnad i arbetsgrupp Parallellprocess.. Arbetskamraterna är folk som det är värt att jobba med Roligare Ödmjukhet Öppna kort Fokus på resurser Ett ökat risktagande kräver stöd från organisation och kollegor SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 15

16 Fallet Fatima och Aron HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 16

17 Ärendet aktualiseras hos socialtjänsten Anmälan från skolan. Fatima 7 år har berättat i skolan att hon och hennes 10-åriga storebror Aron blir slagna hemma av både modern och fadern. Våldet sker i form av slag både med händer och med bälte. Aron är utagerande i skolan och hamnar ofta i konflikter. Samma dag anmälan inkommer görs en polisanmälan. Dagen efter hålls polisförhör med barnen. Senare under dagen förhörs föräldrarna, som anhålls. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 17

18 Barnen placeras Socialsekreterarna utforskar i samtal med barnen nätverket för att hitta ett lämpligt ställe att placera dem. Barnen placeras enligt barnens vilja hos deras halvsysters mor Anna, föräldrarna lämnar samtycke. 3-hus samtal hålls med barnen på kvällen hemma hos Anna. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 18

19 Nätverksmöte Modern släpps från häktet efter 5 dagar. Samma dag hålls ett första nätverksmöte med modern, familjens nätverk och professionella. Under nätverksmötet används mappningen med följande frågor Vad är vi oroliga för? Vad fungerar bra? Vad behöver hända? Socialtjänsten formulerar framtida oro om ingen förändring sker samt socialtjänstens krav för att barnen ska kunna återvända hem. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 19

20 Mappning Vad är oroande? Barnen har berättat om allvarlig misshandel, skolans oro för hur barnen mår, Fatima är ledsen och leker inte med andra barn, Aron är utagerande, socialtjänstens oro för vad som ska hända barnen när de har berättat. Vad fungerar bra? Föräldrarnas öppenhet gentemot nätverk och skola, engagerat nätverk, familjens önskan om förändring, tar emot hjälp, ingen i nätverket är oroliga för föräldrarnas omsorgsförmåga (också en oro för socialtjänsten). HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 20

21 Mappning forts. Vad behöver hända? Våldet ska upphöra, barnen ska vara trygga hemma, Moderns mål: lugn och ro och mindre konflikter, barnens mål: föräldrarna ska inte slå eller skrika. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 21

22 Den första säkerhetsplanen Föräldrarna samtycker till att sekretessen bryts gentemot nätverk och skola. En väninna flyttar hem till familjen (första månaden). En annan väninna ringer familjen varje dag samt besöker dem på helgen. Modern accepterar att ta emot familjebehandlare varje dag, även helger. Anna ringer barnen varje kväll, kodord bestäms med barnen. Modern samtycker till fortsatt insyn från socialtjänsten. Barnen flyttar hem efter ytterligare 2 dagar. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 22

23 Under utredningens gång Kontinuerliga barnsamtal hålls med barnen både i hemmet och på skolan. Vi ritar safety house med barnen. Fadern släpps efter 4 veckor. Socialtjänsten är hemma hos familjen när barnen träffar fadern för första gången. Fadern tar på sig ansvar och ber om ursäkt till barnen, samt lovar att han aldrig ska slå igen. Sammanlagt 5 nätverksmöten hålls för att följa upp barnens situation. Där deltar föräldrarna, skolpersonal, familjebehandlare, familjens nätverk samt socialsekreterarna. Vid senare möten deltar även barnen. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 23

24 Det avslutande säkerhetsplaneringsmötet Vad fungerar bra? Alla i familjen beskriver att våldet har upphört, lugnare och mer harmoniskt i familjen, Föräldrarna arbetar mindre för att minska stressen, familjen gör mer saker tillsammans, barnen är gladare i skolan och fungerar bättre både kunskapsmässigt och socialt. Kvarstående oro: Vad händer om föräldrarna upplever stress igen? Hur ska barnen våga berätta om de blir utsatta igen? Har föräldrarna tillräckligt med nya strategier vid gränssättning? Information lämnas till barnen om hur de ska larma om de blir utsatta igen HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 24

25 Vad har Signs of Safety gett oss i arbetet med familjen? Ett nätverkstänkande Samtalsstruktur Samarbetsallians med familjen Undvikande av placering utanför nätverket Kreativt arbete tänka utanför boxen Förändringsarbete under utredningstiden HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 25

26 Utmaningar i ärendet Tidskrävande Att vinna barnens förtroende Att ge barnen information Att behålla socialtjänstens mandat Att ha is i magen, svåra bedömningar Utmanande att hålla nätverksmöten HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 26