Ledningar och arkeologi

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2001:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning av en sentida grundmur i Ulricehamn. Västergötland, Ulricehamns stad, RAÄ 65, Bogesundsgatan Stenlundsgatan Magnus Stibéus

2

3 UV VÄST RAPPORT 2001:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning av en sentida grundmur i Ulricehamn. Västergötland, Ulricehamns stad, RAÄ 65, Bogesundsgatan Stenlundsgatan Magnus Stibéus Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Äldsta kartan över Ulricehamn, från 1643, upprättad av Kettil Classon (ur Medeltidsstaden 42, 1983, s. 12). Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:12 ISSN Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

5 Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Bogesund Ulricehamn 7 Undersökningsområdet 7 Undersökningen 7 Frågeställningar och metod 7 Resultat 9 Konklusion 12 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Figurförteckning 14 Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 5

6 Ulricehamn Göteborg Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

7 Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst i Kungsbacka utförde en arkeologisk förundersökning i Ulricehamns stad (Raä 65) vid skilda tidpunkter sommaren och hösten Undersökningen genomfördes med anledning av att Ulricehamns kommun (Tekniska kontoret) planerade att utföra ombyggnader av ledningar i Bogesundsgatan och Stenlundsgatan. Förundersökningen bekostades av Ulricehamns kommun. Bakgrund Bogesund Ulricehamn De skriftliga källorna visar indicier på en stadsbildning från 1300-talets slut, men den medeltida staden Bogesunds (Ulricehamn 1741) uppkomst och tidiga utveckling är endast fragmentariskt känd. Den äldsta skriftliga uppgiften om Bogesunds ställning i ett administrativt system är från 1371, men det är först hundra år senare som Bogesund omtalas som stad i bevarade dokument. Bogesund och dess närmaste omland har tidigt haft en lokal betydelse med sitt kommunikationsmässigt goda läge vid Ätrans dalgång och som gränstrakt mot Danmark (jfr Klackenberg 1983, s. 3 ff.). Hittillsvarande arkeologiska undersökningar och observationer inom det förmodade äldsta stadsområdet har i huvudsak gett resultat från talen. De medeltida fynden från nuvarande stadsområdet är sparsamma: i slutet av 1800-talet påträffades 20-talet danska 1300-talsmynt under kyrkogolvet, ett lösfynd av en förmodad 1400-tals klädesplomb och några enstaka fynd från 1500-talet (jfr Stibéus 1993, s. 10). Undersökningsområdet Det aktuella undersökningsområdet var beläget centralt inom stadsområdet. Merparten av ledningsschaktningarna skulle göras utmed en ca 90 m lång sträcka i Bogesundsgatan, mellan kvarteren Asien i väster och Kråkan i öster. Mindre östvästligt orienterade schaktningar i gatan skulle även göras söderut mellan kvarteret Indien och Stora Torget i väster samt Duvan i öster. De här schaktens längd varierade mellan ca 10 och 25 m, med en sammanlagd längd av ca 65 m. Schaktningarna i Stenlundsgatan, som är en västlig tvärgata till Bogesundsgatan, gjordes mellan kvarteren Persien i norr och Asien i söder. Här skulle ett ca 50 m långt schakt grävas. Sammanlagt skulle ca 200 m löpschakt grävas med en bredd på ca 3 m och en total exploateringsyta på ungefär 600m 2. Undersökningen Frågeställningar och metod I UV Västs skrivelse över det förestående arbetsföretaget formulerades det arbetsföretaget som en antikvarisk kontroll, där syftet i första hand var att försöka klarlägga förekomsten av medeltida kulturlager och bebyggelselämningar. Eventuella resultat skulle kunna bilda underlag för att förstå Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 7

8 Schaktning för ledning Grundmur, nordsydlig Fig 2. Undersökningsområdets läge i Ulricehamn, samt läget för den påträffade muren. 8 Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

9 Bogesunds funktion och tidiga utveckling. Den antikvariska kontrollen skulle innefatta dokumentation av schaktutsnitt och mindre provgrävningar, vilka skulle utföras parallellt med de av Tekniska kontoret planerade maskinschaktningarna. Resultat Merparten av de kontrollerade punkterna utmed sträckan var söndergrävda i sen tid genom ledningsdragningar och här fanns endast fyllnadsmassor i form av grus och sand. På ett ställe noterades emellertid resterna av en grundmur, ca 0,6 meter under 1994 års gatunivå. Muren påträffades i hörnet Bogesundsgatan Stenlundsgatan och hade en närmast nordost-sydvästlig utsträckning, d.v.s. i samma riktning som Bogesundsgatan. Murens framrensade längd i Bogesundsgatan var ca 6 meter. Muren var avgrävd i norra delen, i linje med Stenlundsgatans mitt. Det var inte heller möjligt att avgöra murens södra begränsning, eftersom den här fortsatte in i schaktväggen. Muren var uppbyggd i två till tre skifts höjd och dess bredd var två till tre stenar, motsvarande en höjd på 1,10 meter och en bredd på 1,10 meter. Grundmurens höjd kan emellertid varit större, eftersom den ej grävdes till botten (se nedan). Stenarna, som var grovt tillhuggna, varierade i storlek. De större var ca 0,4 0,6 0,8 1,0 meter stora, medan de mindre var ca 0,3 0,3 meter stora. Stenarna var sammanfogade med kalkbruk. Grundmuren var nedgrävd i den sterila sanden. Det var inte möjligt att fastställa hur pass djupt man grävt ner och följaktligen inte hur murens grund- V Mot norr Ö 1 Fig 3. Profilritningar över den påträffade grundmuren. Skala 1:50. Lagerbeskrivning 1. Asfalt 2. Grus 3. Grundmur 4. Steril sand 5. Sand N Mot öster 1 2 S m Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 9

10 Fig 4. Utsnitt över karta från 1799 med läget för grundmuren markerat. läggning var utformad. Den omgivande stratigrafin var mycket enahanda. Ett påfört sandlager kunde följas från den sterila sandens överyta upp mot hela den framrensade murens höjd utmed murens västsida (mot Stenlundsgatan). Sandlagret, som var ca 1,0 meter kraftigt, avslutades i överytan på muren. Här fanns ett ca 0,5 meter tjock gruslager. Asfalten var utlagd direkt ovan det här lagret. 10 Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

11 Fig 5. Utsnitt över stadskarta från 1915 med läget för grundmuren markerat. Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 11

12 Enstaka fynd gjordes i och i anslutning till muren. Delar av kakelplattor påträffades i murens stenfyllning. Kaklet var vitglaserat och bedömdes i fält vara yngre än 1800-talets mitt. Det anslutande sandlagret i väster innehöll sentida glas och bitar av eternit. Konklusion De arkeologiska insatserna kunde endast påvisa sentida lämningar i form av en grundmur i hörnet Stenlundsgatan Bogesundsgatan. Den nordväst-sydostligt orienterade Stenlundsgatan är relativt sent upptagen och är en 1900-talsskapelse. Gatans tillkomst sammanhängde med att man smidigt skulle kunna ta sig från Järnvägsstationen rakt upp mot Nygatan. Kvarteret Persien i norr breder ut sig på tomten enligt 1799 års stadskarta. Här byggdes ett sparbankshus ritad av arkitekten Torulf. Stenlundsgatan i söder skär igenom tomten 17 på nämnda karta. En stadskarta från 1915 visar bebyggelsen i Ulricehamn. En nordsydligt orienterad byggnad finns utritad på tomtens östra del, motsvarande läget för den påträffade grundmuren. Den för gatan delvis utraderade tomten 17 var under talet och 1900-talets förra del handlaregård, som bl a. inrymde parkeringsgård för landsbygdens vagnar och stall för deras hästar (Boger 1979, s. 19). Den påträffade grundmuren har ingått i denna bebyggelse. Resultaten från 1994 års undersökning kan också sättas i relation till senare undersökningar i stadsområdet År 1999 gjordes en arkeologisk undersökning i kvarteret Indien (tomt 7), söder och väster om de 1994 undersökta ytorna. Vid dessa undersökningar påträffades fynd och huslämningar från talen. Merparten av de grävda schakten visade att omfattande urschaktningar gjorts och att påförda sentida lager täckte ytorna (Bramstång 2000, s. 7 ff.). Det är troligt att högre arkeologisk ambitionsnivå kombinerat med fortsatta undersökningar inom stadsområdet på sikt kommer att öka kunskapen om Ulricehamns tidigaste historia. Stadsområdets läge gör det troligt att även förhistorisk bebyggelse och gravar funnits här. De äldsta kulturlagren inom stadsområdet är mycket tunna och sporadiskt förekommande. Den arkeologiska fältmetodiken bör även innehålla sållning och metalldetektoravsökning. Referenser Boger, G Gamla Ulricehamnsgårdar och ulricehamnare där. Ulricehamn. Bramstång, C Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65. UV Väst rapport 2000:12. Arkeologisk undersökning. Göteborg. Klackenberg, H Bogesund. Rapport Medeltidsstaden 42. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Göteborg. Stibéus, M Arkeologiska undersökningar i Ulricehamn. Förundersökning i kv. Kina Antikvarisk kontroll i Storgatan UV Väst Internrapport 1993:28. Kungsbacka. 12 Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 8 juni 19 augusti Projektgrupp: Magnus Stibéus. Exploateringsyta: 600 m 2. Undersökt yta: 50 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7D 1b edition 2, nov. 1985, x 6405y Koordinatsystem: rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6409,95xy 1357,75. Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd togs tillvara. Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 13

14 Figurförteckning Fig 1. Ulricehamns läge i västra Sverige Fig 2. Undersökningsområdets läge i Ulricehamn, samt läget för den påträffade muren Fig 3. Profilritningar över den påträffade grundmuren. Skala 1: Fig 4. Utsnitt över karta från 1799 med läget för grundmuren markerat Fig 5. Utsnitt över stadskarta från 1915 med läget för grundmuren markerat Ledningar och arkeologi arkeologisk förundersökning i Ulricehamn

15 ISSN