Ragnhild och Söderköping och till liten del också Södertälje

Transkript

1 Ola Lönnqvist En sammanställning om Ragnhild och Söderköping och till liten del också Södertälje Internet-uppslagsverket Wikipedia skriver: Sankta Ragnhild levde på 1100-talet, och skall ha varit gift med kung Inge. Det är inte helt klarlagt om denne kung Inge var Inge den äldre eller Inge den yngre. Eftersom hon var en kungagemål avbildas hon idag ofta med krona. Dock har man inte helt kunnat klarlägga om hon betitlades "drottning" under sin levnad. Om hon var gift med Inge den Yngre, kan hon till exempel ha avlidit innan han blev kung. Hennes dödsår är okänt, men ett årtal som nämns är år I Lilla Rimkrönikan från mitten av 1450-talet står det med anledning av Inge den yngre: I telghe ragnhild min hustru ligger, jak tror hon mik nad aff gudi tigger. Sedan åtminstone 1400-talet har Ragnhild varit knuten till Södertälje, bland annat skulle hon ha låtit bygga sockenkyrkan och där vara begraven. I sin levnad har hon enligt legenden arbetat för kristendomens införande och själv varit på pilgrimsresa till Rom och Jerusalem. I kyrkan ska det också ha funnits en minnestavla ända fram till 1596 när den togs ned av ärkebiskop Abraham Angermannus. Under medeltiden användes dock inte Ragnhild i stadens sigill utan istället helgonet S:t Olof. Kulten av Sankt Olof verkar ha avtagit vid slutet av medeltiden och på 1500-talet använde staden istället en Maria-bild i sitt sigill. Denna användes så sent som 1623 men därefter har man börjat anse att Ragnhild var stadens skyddshelgon. Sankta Ragnhild är idag skyddshelgon för såväl Söderköping som Södertälje. I Söderköping har bland annat en fontän uppkallats efter helgonet. Man valde Sankta Ragnhild - troligtvis mycket beroende på Sankta Ragnhilds kyrka, som än idag ligger kvar på Stortorget. Idag döper Södertäljeborna mycket efter sitt skyddshelgon. Bland annat finns S:ta Ragnhildsgatan, -apoteket och -skidbacken. Därtill finns stadsdelen Ragnhildsborg på Södertälje kanals östra sida. Det finns även en gymnasieskola uppkallad efter helgonet. Sankta Ragnhilds katolska kapell ligger på Drachmansgatan i Blackeberg. 1

2 Nordisk familjebok (Uggleupplagan) skriver: NÅGRA SÖDERKÖPINGSKARTOR karta över staden och dess omgivningar, den äldsta i kommunarkivet Vattendrag och markområden namnges inte 1701 stadskarta, sydöstra delen Ragnills källa = namnet på Söderköpings brunn är utsatt och ett par byggnader ritade 1774 karta över von Rökens förslag till kanal Ragnills källa = namnet på Söderköpings brunn är utsatt och ett par byggnader ritade Bäcken som brukar benämnas Ragnhildsbäcken är utsatt men ej namnsatt 1780 stadskarta renoverad 1810 Bäcken som brukar benämnas Ragnhildsbäcken är utsatt men ej namnsatt 1808 karta över Tellfords förslag till kanal Bäcken som brukar benämnas Ragnhildsbäcken är utsatt men ej namnsatt 1 Kartor på Kommunarkivet och på Internet. Jag hittade senaree ett brev i diplomatariet som den 30/ nämner Ragnhilds-bäcken, eller som det står Ragnhilla-diket, i Söderköping. Det säger ju inte att det är samma Ragnhild som i Södertälje, men dock att bäckens namn är betydligt äldre än jag tidigare trott. 2

3 1810 stadskarta med särskild karta över Göta Canal Ragnilds källa = namnet på Söderköpings brunn 1854 stadskarta Ragnhildsgärdet = området mellan Lagbergska villan och nuvarande Karl Knutsongatan S:t Ragnhilds brunn = namnet på Söderköpings brunn 2010 stadskarta (Eniro) Vid Söderköpings brunn finns, mellan Skönbergagatan och Åpromenaden, finns en gränd benämnd Sankt Ragnhilds gränd, tidigare S:t Ragnhildsgatan. Karta från Göta Kanal och Linköpings universitets hemsida uppvisande Ragnhills källa och omedelbart till vänster om den Ragnhillsbäcken. Kartan är från von Rökens förslag till kanaldragning 1774, då kanalen enligt honom skulle dras genom Storån. Kvarteret S:t Ragnhild är beläget invid Söderköpings brunn ORGANISATIONER, FÖRENINGAR, FÖRETAG Sankt Ragnhilds Gille Föreningen grundades 1918 och bör idag och då betraktas som en hembygdsförening. Till en början verkade man inte enbart i och för stadens hembygd och kultur utan även för områden som i dag tillhör den nuvarande kommunen och angränsande kommuner. 3

4 Från 1922 ger man årligen ut en bok med uppsatser om historiska företeelser inom föreningens verksamhetsområde. Sedan lång tid driver man ett eget museum, numera kallat Stadshistoriska museet. Under årens lopp har man genom egen eller kommunens försorg fått disponera olika lokaler, den nuvarande fd gamla skolbyggnaden sedan I museet anordnar man en permanent översiktlig utställning och olika temautställningar. Inom föreningen arrangeras föreläsningar, studiecirklar och studiebesök och ges ut, om ej ofta, andra böcker än årsböckerna. På Korskullen, senare en tid kallad Gilleskullen, återuppförde man under 1920-talet fyra byggnader från annat håll, dvs i ren skansenanda. Där disponerade man även en gammal ryggåsstuga och brunnsläkarens lusthus. I en byggnad hade man museum, i en kafé och i en tillsammans med STF ett vandrarhem. På området startade man stadens campingplats och anordnade kulturaktiviteter och verkade även en tid som turistbyrå. År 1988 sålde man alla byggnaderna till kommunen. Förr var det naturligt för stadens styrande att använda föreningen som remissinstans när det gällde planering av åtgärder som antogs kunna påverka den kulturella miljön i staden. I muséet och en annan lokal förvarar man skänkta och inköpta föremål, litteratur, tidningslägg, arkiverade dokument och bilder mm. Föreningens hemsida har bl a en redovisning av kopior på glasplåtar och andra fotografier. Vid Göta kanals hamn i staden äger man ett mindre magasin vilket man hyr ut till kaféverksamhet och för konstutställningar. För närvarande svävar man i ovisshet beträffande disponeringen av lokalerna för museet och i byggnaden drivna verksamheter eftersom hyresavtalet med kommunen snart går ut och kommunen har visat stort intresse för att själv använda lokalerna. Föreningen har nu cirka 850 medlemmar, men har för drygt 20 år sedan haft omkring 1350 medlemmar. Ordförande, ålderman, 2010 är Leif Vindevåg. 2 Ur S:t Ragnhilds Gilles årsbok Framlidne historikern Björn Helmfrid skrev i sina avsnitt kallade Små, små stycken ur Söderköpings historia : 1985: Den 20/ anges i stadens handlingar att 12 hushåll skall ha ansvar för underhåll av Ragnhille källabro. 2 Från Gillets hemsida och min egen erfarenhet 4

5 1993: Den 14/ anges att marknadsvägen från Ragnhildstullen mellan Ragnhildsåkrarna och gärdesängen skall förses med broar, diken och vägfyllning. 1993: Den 25/ beslutade magistraten att ställa utrymme till förfogande för ny tullstuga från en kyrktomt invid Ragnhillekällan. Sankt Ragnhilds pensionärsförening (SPF S:t Ragnhild) Som en avdelning till Sveriges Pensionärsförbund (SPF) verkar Sankt Ragnhilds Pensionärsförening i Söderköping sedan SPF är en medlemsorganisation för människor som är berättigade till pension, oavsett ålder. SPF är politiskt och religiöst obundet. Organisationen har drygt medlemmar, 850 föreningar, 27 distrikt och ett förbundskansli. Inflytande, valfrihet och livskvalitet sammanfattar vad SPF arbetar med för medlemmarnas bästa. Aktivitet och gemenskap samt rättigheter och inflytande är centrala frågor för SPF, som aktivt arbetar för en bra politik för äldre, inte minst ekonomiskt, samt en bra folkhälsa för äldre. Inom SPF kan, den som vill, hitta intressanta områden att aktivera sig inom och finna gemenskap. (Citat ur förbundets hemsida). På den lokala hemsidan skriver man: Vi är f.n. 442 medlemmar. Vi har månadsmöte andra måndagen i månaden i S:t Laurentii församlingshem där vi informerar om både stort och smått som berör oss pensionärer. Vi bedriver en omfattande cirkelverksamhet som t.ex. engelska, landskapscirklar, akvarellmålning, släktforskning, matlagningskurs, hur jag sköter min mobil, bridge m.fl Friskvård står också på programmet med bowling, stavgång samt boule. Ordförande 2010 är Gunnel Netz-Lundgren. St Ragnhildskören Inom SPF S:t Ragnhild verkar sedan ca 1980 en blandad sångkör. Den gör åtskilliga framträdanden årligen inom föreningen, men även i kyrkor, på äldreboenden och i andra sammanhang. Ofta sjunger man unisont och gärna glada och kända nummer såsom Evert Taubes visor. Ledaren Maj-Gret Nilsson har sedan körens start med stor entusiasm lett kören och tillhörande sångcirklar i ca 30 år. 4 3 Kontakt med ordföranden 4 Kontakt med körledaren 5

6 Sankt Ragnhilds Rotaryklubb I april 1996 grundades den andra Rotary-klubben i Söderköping och den komma att få heta Söderköping - S:t Ragnhild. Man träffas regelbundet på Söderköpings brunn, precis som den första klubben gör, dock ej samtidigt. Den första klubben, Söderköpings Rotary klubb, grundades i maj På Rotaries hemsida anges under begreppet Service: Alla klubbar har samma huvuduppgift: att göra serviceinsatser som tillgodoser behov på hemorten och ute i världen. Genom att delta i klubbtjänstprojekt får medlemmarna kännedom om klubbens engagemang i lokala och internationella projekt och kan ställa upp som frivilliga med tid och kunskaper där de bäst behövs. Sankt Ragnhild har ca 45 medlemmar. Ordförande, president, under 2010 är Per-Olof Aronsson. Sankt Ragnhilds verksamhetsområde inom skola och barnomsorg Under åren var Söderköpings kommuns barnomsorgsverksamhet och skolverksamhet, exklusive vuxenutbildning, kommunal musikskola och gymnasial utbildning indelad i tre verksamhetsområden. Verksamheten i den tidigare kommunen Stegeborg ( ) och angränsande delar av staden benämnes Stegeborgs verksamhetsområde och bestod av skolorna, fritidshemmen, förskolorna och familjedaghemmen i Engelholm, S:t Anna, Mogata, Skönbergaområdet och Berga. Områdeschef var Ola Lönnqvist. Verksamheten i den tidigare kommunen Aspveden ( ) och angränsade delar av staden benämndes Aspvedens verksamhetsområde och bestod av skolorna mm i Östra Ryd, Gårdeby och Västra Husby och viss barnomsorg i staden förutom Hagaskolan. Områdeschef var Inger Ulberstad. Det tredje verksamhetsområdet kom att benämnas Sankt Ragnhilds område och bestod av den största skolan i kommunen, Ramunderskolan, och Broby skola med närliggande barnomsorg. Områdeschef var Ingrid Öhrman. 6

7 Författaren till denna uppsats var den som namngav områdena. 5 Sankt Ragnhilds brunn På Eriksgatans i Östergötlands hemsida skriver man om Söderköping bland annat följande: S:t Ragnhilds källa har varit känd sedan medeltiden. Legenden om Ragnhild och Ramunder har tolkats som en bild av kampen mellan den framträngande kristendomen (Ragnhild) och den gamla religionen i Ramunders gestalt. Bergakungar och liknande naturväsen ansågs vara personifikationer av de gamla gudarna demoniserade. Där Ragnhild dog rann en källa upp enligt denna sägen. Det var omkring den källan som Söderköpings brunn växte fram i början av 1700-talet, som allvarlig konkurrent till Medevi. På Söderköpings kommuns hemsida skriver man: Kurverksamheten startades av läkaren Magnus Gabriel von Block redan 1719 och 1774 fick Brunnssällskapet sina privilegier av kung Gustav III. Långt innan hade Ragnhildskällan haft rykte om sig att vara hälsosam. På 1820-talet kom intendenten Johan Olof Lagberg till Brunnen och 1842 införde han den vida berömda kallvattenkuren. Kuren gick ut på mycket vatten både invärtes och utvärtes. Bl.a. skulle man dricka 24 glas vatten per dag och bada i kallt vatten samt genomgå olika behandlingar. Brunnens vatten innehöll inga speciella ämnen, men det var ett klart och gott vatten som kom från S:t Ragnhilds källa. Många människor kom hit varje år för att bota sina krämpor och hämta nya krafter. Det vara inte bara badverksamhet som förekom utan också mycket musik, soaréer och annan underhållning stod på programmet. Man gjorde utflykter och idkade sällskapsliv. Brunnens badgäster var indelade i olika klasser, där fanns både s.k. finare folk och s.k. vanligt folk och de lär knappast ha beblandat sig med varandra. För Söderköpingsborna var det ett stort folknöje att gå ner till järnvägsstationen (järnvägen kom hit 1893) och titta på när badgästerna anlände. Alla badgäster bodde inte på Brunnen utan en del hyrde rum hos någon familj i staden. Det stod också att läsa i stadens tidning vilka badgäster som hade anlänt. 5 Texten enligt egen erfarenhet 7

8 På Brunnsområdet fanns ett antal byggnader. En del har försvunnit (rivits eller brunnit ner), t ex samtliga brunnsvillor, men kvar finns bl.a. Slottet vars äldsta delar är från 1770-talet, Brunnssalongen från 1819, Brunnslasarettet från 1893 och Brunnskyrkan från Dessutom finns den Lagbergska villan med sitt lusthus från 1830 kvar på andra sidan Skönbergagatan. Det stora badhuset brann ner I slutet av 1960-talet upphörde brunnsverksamheten och i stället blev det hotell och restaurang. Först i kommunal ägo, men från 1980-talet i privat regi och idag är Söderköpings Brunn ett mycket populärt konferens- och turisthotell och numera finns det också en modern Spa-anläggning. Brunnskyrkan används flitigt som bröllopskyrka. Brunnslasarettet användes fram till 1976 och tillhör idag Bergaskolan. S:t Ragnhild AB Med sitt säte på Ågatan 45 finns företaget som egentligen är det företag som äger och driver Söderköpings Brunn. Det grundades Båten Sankt Ragnhild Till brunnens verksamhet hör att man kan erbjuda resor på Göta kanal ombord på båten S:t Ragnhild. Den byggdes i stål 1977 på Viking Yachtvaerft i Thisted i Danmark och hette först Mjölner, men lämnade varvets konkursbo 1980 och döptes då om till Leona såldes den igen och från att ha varit fritidsbåt blev den nu en båt i linjetrafik döptes den om till S:t Ragnhild i och med att AB Söderköpings Brunn köpte den. 7 Sankt Ragnhildsbäcken Organisationen Naturvärnet och Sveriges största klassrum anordnade under en tid på talet utbildningar, konferenser och studiebesök och gav på olika sätt information om sin verksamhet. Naturvärnets vandrarhem var då beläget vid S:t Ragnhildsbäcken, strax söder om Söderköpings centralare delar. I denna bäck och i anslutning därtill hade man byggt upp olika former av exempel på miljöinsatser såsom naturlig rening av vatten. Verksamheten upphörde emellertid och byggnaderna användes för skolförvaltningens räkning som undervisningslokalen för skolan kallad Ankaret. 8 6 Företagsinformation på internet 7 Hemsida om båtar i Sverige 8 Inaktuell hemsida med förteckning över vandrarhem i Söderköping 8

9 Sankt Ragnhilds Trädgårdsförening Föreningen grundades år 2000 som en form av produkt av Söderköpings Örtagårdsförening. Man skriver på sin hemsida: S:t Ragnhilds trädgårdsförenings syfte är att under trivsamma former öka vårt kunnande om trädgård och bidra till ökad trädgårdsglädje. Vi vill fördjupa trädgårdsintresset med föredrag, studiecirklar, utflykter och gemensamma aktiviteter. Man är en lokalförening av Riksförbundet Svensk Trädgård. Ordförande 2010 är Marianne Biander. Föreningen har ca 100 medlemmar. 9 Föreningen har Örtagårdsföreningen, som grundades på 1980-talet, med Sigrid Bergström som en av initiativtagarna, som en systerförening. Denna förening sköter och bedriver verksamhet i Örtagården bakom förra EFS-huset på Skönbergagatan. Sankt Ragnhilds rum i vandrarhemmet Mangelgården Mangelgården uppfördes på annan plats , flyttades och stod färdig och invigdes 1952 som vandrarhem, dock organiserat i Svenska Turistföreningen sedan Söderköpings Guiders Ekonomiska Förening som driver verksamheten sedan 1988 har sedan ca år 2000 namngivet gästrum och övriga rum utifrån vandrarhemmets historia och Söderköpings historia. Ett av dessa rum benämns S:t Ragnhilds rum och har fått följande text: De många varianterna av legenden om Ragnhild inrymmer i stort följande: Ragnhild var novis vid nunneklostret i Söderköping. I samband med en skogspromenad blev hon bergtagen av jätten eller hjälten Ramunder. En tid efter hemkomsten konstaterades att hon var gravid, vilket inte var lämpligt för en blivande nunna, varför det beslutades att hon levande skulle brännas på bål. Ett bål restes på stadens torg, men Ragnhild bad Herren släcka elden. Hon blev bönhörd och marken sprack sönder och vatten strömmade fram och släckte elden. Vattenmängden var 9 Kontakt med föreningen 9

10 emellertid så stor att staden höll på att svämma över varför borgarna bad henne be Herren om hjälp. Hon blev åter bönhörd och vattenflödet hämmades och flyttades till utanför staden. Sedan dess kallas detta flöde för Sankt Ragnhilds källa och det nyttjades förr som hälsobringande sådan. 10 Ångarna S:t Ragnhild 11 Under åren förekom det reguljär ångbåtstrafik mellan Söderköping och Gryt. Den första båten i trafik hette S:t Ragnhild och den sista Söderköping. Östgötaposten 10/ 1896 skriver: Ny ångbåt för trafiken mellan Söderköping och S:t Anna samt Gryts skärgård har redan länge varit en viktig fråga för nämnda orter. Bolaget Ragnhilds båt, som under de senare åren uppehållit denna trafik har nemligen visat sig vara långt ifrån ändamålsenlig. Den är både för liten och obeqväm och dessutom är den numer så bristfällig, att en reparation, om sådan är möjlig, skulle blifva allför dyrbar.. Av artikeln i tidningen framgår att man beslutade teckna aktier i ett nytt bolag med en ny båt. Ur Östgötaposten 8/ Beskrivningen nedan tyder på att det avser den första ångaren Ragnhild, den som ansågs för dålig att kosta på en reparation. Den byggdes 1876 i Stocka i Hälsingland, var 165,25 meter lång och 2 meter bred och 3,5 meter hög. Den byggdes för AB Föreningen i Hudiksvall. 10 Texten enligt egen erfarenhet 11 Hemsidor på internet om Ångbåtar i Sverige 10

11 Byggd i Stocka med namnet Stocka, vilket senare ändrades till Ran inköptes den av Stocka sågverk på auktionen. Från Hudiksvall inköptes båten av 1888 till ett rederi i Söderköping och fick där namnet Ragnhild. År 1896/97 kom hon till Fiskebäckskils kuranstalt i Lysekil och började sommaren 1897 sina turer mellan Lysekil och Fiskebäckskil under sitt gamla namn Ran ägdes hon av en Arvid Melin i Fiskebäckskil är ägaren Allan Harrysson bosatt i Gränna, men båten är troligen kvar i Fiskebäckskil. Senare ersattes ångmaskinen med en dieselmotor och hon tjänstgjorde fram till sommaren 1966, från 1963 som reservbåt. Såldes 1966 till Stockholm och användes där som husbåt och har legat vid Ragnhildsborg. Villa Ragnhild Vid Skönbergagatan, mellan Lagbergska villan och Mangelgården, ligger sedan 1923 en 2-plansvilla benämnd Villa Ragnhild. I augusti månad 1923 folkbokfördes i villan byggmästare Oskar Fredrik Ljung (f 1886) och hans hustru Elsa Maria f Blom (f 1890) med fem barn. Inget tyder således på att villan fått sitt namn av dess första ägare utan troligare av S:t Ragnhild. 11

12 S:t Ragnhilds pensionat och rum i Söderköpings pensionat Bland en samling vykort dök det upp ett poststämplat i Söderköping 1912 och avsänt till en fru Augusta Carlberg i Stockholm. Hälsningar kommer från Pelle, Elisabeth och Dora. Pelle har varit uppe på berget under sitt korta endagsbesök i staden. Vykortsbilden föreställer en för mig okänd byggnad, än så länge, nämligen S:t Ragnhilds pensionat. 12 I Söderköpings nuvarande pensionat (Söderköpings Konferens & Pensionat som dock upphör under hösten 2010) finns flera rum med namn som anknyter till staden och livet i Söderköping ex Trumkällan, von Platen och Ramunder. Ett 3-bäddsrum har fått namnet S:t Ragnhild. S:t Ragnhilds pensionat Bostadsrättsföreningen S:ta Ragnhild Föreningen inom HSB bildades 2008 med avsikt att bygga och bebo nya hus mellan Margaretagatan och Erik Dahlbergsgatan på delar av den tomt som en tid hyste konsumbutiken. Husen färdigställdes 2010 men med annan ägare och byggare än bostadsrättsföreningen. 12 Tillhörande Söderköpings Brunn? 12

13 LEGENDEN OM RAGNHILD Universitetsstuderanden Ida Falk skriver i en uppsats vid Linköpings universitet år 2003 att det finns flera varianter av legenden om Ragnhild och att hon blandas samman med den Ragnhild som är Södertäljes skyddshelgon och som var maka till Inge den yngre. Alla varianterna går dock ut på att förklara Ragnhild som oskyldig vilket bevisas av att en källa springer upp när hon skall avrättas. En variant anger att Ragnhild frivilligt gick till jätten Ramunder, gick in i hans berg, varvid han ville göra henne till sin drottning. Hon befriades dock när hennes korsprydda ring nuddade berget, som då rämnade. Hon straffades dock av klostret eftersom hon givet jätten sin jungfrudom. Två källor sprang upp på torget och stadens invånare bad Gud om hjälp varvid vattnet drog sig tillbaka. Jätten döptes i källan och därmed tog hedendomen slut i trakten. Enligt en annan variant går hon inte frivilligt till jätten, utan hon blir bergtagen. Enligt en tredje variant blir vattenflödet som springer upp så stort att det släcker bålet och folket i staden ber Ragnhild att hon skall skona staden. Hon ber till Gud och vattnet stillas men blir kvar på sin ursprungliga plats. En annan variant, från början av 1900-talet, anger att Ragnhild inte är nunna utan bonddotter. Hon är förälskad i en ungsven. Innan de hinner gifta sig så kallas han dock ut i krig. En riddare kommer till byn och blir förälskad i henne och slutligen försöker han kidnappa henne, men av misstag så dödar han Ragnhilds mor. Ragnhild anklagas för mordet och döms till döden. Hon halshuggs på stadens torg där en källa strax rinner upp. Flödet stillas efter invånarnas bön till Gud. I en variant av legenden så är hon en borgardotter och en riddare på Stegeborg blir förälskad i henne. Hon dömdes till döden på grund av ett påhittat brott, men var oskyldig och friades. Slutligen finns den en legend enligt vilket hon fick mjölk i brösten och antogs ha fött ett barn i lönndom, vilket hon dödat. Hon dömdes till döden men en källa bröt fram som ett bevis på hennes oskuld. I en av Söderköpings lokaltidningar, Söderköpings Posten, finns återgivet två förklaringar kring namnet Ragnhild på källan i staden, en den 8 juli och en den 10 juli (nedan). 13

14 14

15 På annat håll berättas om Ragnhild och den unge vikingen Ramunder. För många år sedan bodde i det inre av Slätbaken flera familjer. De sysslade med åkerbruk, fiske och jakt, men man bedrev också handel runt hela Östersjön. Vi brukar kalla dem för vikingar. I en av familjerna hade man en son som hette Ramunder, han var så pass vuxen att det var meningen att han skulle följa med på den kommande resan tvärs över havet och vidare, men själv var han mycket fundersam över detta, varför han ofta sågs gå ut på långa promenader för att tänka. På en av sina promenader kom han lite längre bort en vanligt, ja han gick nästan vilse, och då träffade han på en gammal gumma. Eftersom hon var spåkunnig så föll det sig så att Ramunder blev spådd av henne, och hon spådde att han inte skulle följa med på handelsresan, utan att han skulle vara hemma. Därefter skulle han bli mycket lycklig men efter kort stund skulle hans tillvaro fyllas med tårar. Ramunder hittade hem och kort därefter råkade han göra sig illa i foten, så pass så att hans far inte kunde ta med honom på handelsfärden. Ramunder blev hemma och tillfrisknade snart. Ungefär ett år efter det att pappan och de andra rest anfölls familjens gård av andra vikingar, men tack vare att Ramunder, som nu vuxit och blivit stor och stark, var hemma lyckades man skrämma i väg främlingarna. Ramunder blev hyllad som en stor hjälte. Vid samma tid fanns i närheten ett nunnekloster, där just den sköna Ragnhild hade skrivits in som novis. En dag begav hon sig på en promenad för att plocka blommar, men det gav sig inte bättre utan att hon gick vilse. Hon träffade så småningom en gammal gumma som tog väl om henne och bland annat lärde henne spådomens konster. En dag kom Ramunder förbi för att besöka spågumman, som han träffat tidigare, och då tog det inte lång tid förrän han blev blixtrande kär i Ragnhild. Ragnhild stannade kvar hos gumman och Ramunder fick allt oftare vägarna till henne. Så av en händelse råkade Ragnhild under en promenad förirra sig bort och kom då tillbaka till sitt gamla kloster. Där kände man genast igen henne, som den försvunna novisen. Man förstod ganska snart var hon varit, att hon lärt sig spådom och det syntes även på hennes växande omfång att hon träffat en man. För detta skulle hon straffas genom att brännas till döds på ett bål på den närliggande stadens torg. Ramunder hade fått reda på vad som höll på att hända och skyndade till hennes undsättning, men han hann inte fram i tid. Ragnhild dog på bålet. Just precis när hon dog bröt ett kraftigt åskväder löst, klipporna i det närliggande berget brast och fram sprang vatten, jag marken sprack så att vatten forsade fram precis där bålet stod. Av Ragnhild blev inget kvar. Ramunder började söka efter hennes kropp, för att en än gång få se henne, han letade överallt, han sprang ut i skogen och letade och han irrade än hit och än dit. Och än i dag kan man höra honom ropa, skrika och mullra i skogarna. 15

16 Ragnhild som förnamn Ur några databaser har sökts efter förnamnet Ragnhild i relation till födelseförsamling. År 1890 ca 1/11 bodde i Sverige med angiven födelseförsamling 13 Söderköping 0 personer av inkl män dvs ca 0 % av kvinnorna 14 Södertälje personer av inkl män dvs ca 0,8 % av kvinnorna Hela landet personer av inkl män dvs ca 0,01 % av kvinnorna År 1900 ca 1/11 bodde i Sverige med angiven födelseförsamling 16 Söderköping 1 personer av inkl män dvs ca 0,1 % av kvinnorna Södertälje personer av inkl män dvs ca 0,5 % av kvinnorna Hela landet personer av inkl män dvs ca 0,04 % av kvinnorna År 1970 ca 1/11 bodde i Sverige med angiven födelseförsamling 18 Söderköping personer av inkl män dvs ca 0,8 % av kvinnorna Södertälje personer av inkl män dvs ca 0,3 % av kvinnorna Hela landet personer av inkl män dvs ca 0,13 % av kvinnorna År 1980 ca 1/11 bodde i Sverige med angiven födelseförsamling 21 Söderköping personer av inkl män dvs ca 0,7 % av kvinnorna Södertälje personer av inkl män dvs ca 0,3 % av kvinnorna Hela landet personer av inkl män dvs ca 0,11 % av kvinnorna Åren avled i Sverige med angiven födelseförsamling Söderköping 25 9 personer av inkl män dvs ca 1,2 % av kvinnorna Södertälje personer av inkl män dvs ca 0,4 % av kvinnorna Hela landet personer av inkl män dvs ca 0,13 % av kvinnorna CD Sveriges befolkning Vid framräkning av procentdelen kvinnor förutsätts antalet kvinnor i alla databaserna vara hälften av det totala antalet personer i databasen. 15 Omfattar Södertälje i allmänhet, stadsförsamlingen och landsförsamlingen 16 CD Sveriges befolkning Omfattar Södertälje i allmänhet och landsförsamlingen 18 CD Sveriges befolkning Omfattar vad som anges som Söderköpings resp S:t Laurentii församling 20 Omfattar Södertälje i allmänhet, stads- och landsförsamlingen 21 CD Sveriges befolkning Omfattar vad som anges som Söderköpings resp S:t Laurentii församling 23 Omfattar Södertälje i allmänhet, stads- och landsförsamlingen 24 CD Avlidna i Sverige Omfattar Söderköpings församling 26 Omfattar Södertälje i allmänhet, stads- och landsförsamlingen 16

17 År 2010 i april bodde i Sverige med angiven postadress 27 Söderköping 14 personer av inkl män dvs ca 0,3 % av kvinnorna Södertälje 40 personer av inkl män dvs ca 0,1 % av kvinnorna Hela landet personer Uppgift saknas I Söderköping har andelen kvinnor som tilldelats förnamnet Ragnhild, som enda namn eller som ett av förnamnen, under 1900-talet ökat och varit större än andelen i Södertälje. Andelen invånare i Södertälje med annan bakgrund än svensk är dock betydligt större än i Söderköping varför man inte kan påstå att användandet av förnamnet Ragnhild är större i Söderköping än i Södertälje. Det intressantaste är den låga andelen i Söderköping kring förra sekelskiftet jämfört med under slutet av 1900-talet och därefter och att namnet är betydligt vanligare i både Södertälje och Söderköping än i hela landet. 28 Ragnhild i Södertälje Vi en enkel sökning på internet efter orden Ragnhild och Södertälje i kombination erhålls flera svar, nämligen följande: S:ta Ragnhild Södertäljes kommuns vapen sedan 1930-talet Sankta Ragnhilds kyrka i Södertälje-Tveta församling Apoteket S:ta Ragnhild Ångbåten Ragnhild såld 1897 till Södertälje rederi AB Lions Club Södertälje/S:ta Ragnhild Ordenssällskapet Sancta Ragnhild S:ta Ragnhilds gymnasium Räddningsbåten Rescue Ragnhild Ragnhildsborg, en skidbacke och stadsdel Ångbåten Ragnhild byggd i Motala Verkstad Ragnhilds Café Fastighets AB Ragnhild 40 Sanct Ragnhilds gata Rebeckalogen nr 26 Ragnhild Ragnhild mat och café S:ta Ragnhilds kyrkogård Vårdcentralen S:t Ragnhild KB Sankt Ragnhilds källa, Ragnilla källan 27 Databasens yngsta invånare är födda Egna kommentarer 17

18 KOMMENTAR Man kan för det första notera att i Söderköping talar legenderna om en blivande nunna eller en vanlig flicka, i Södertälje enbart om en svensk drottning. För det andra så skriver man i Södertälje i regel Sankta Ragnhild men i Söderköping, ur språklig synpunkt felaktigt, Sankt Ragnhild. Huruvida det är samma person som avses och vilken av kommunerna som var först med att betrakta Ragnhild som en form av lokalt helgon har inte gått att utröna. 18