Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012
|
|
- Ann-Sofie Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012
2 Sida: 2 av 29
3 Sida: 3 av 29 Dnr: Af 2011/414101, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska inom ramen för sitt samarbete, inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 28 februari 2012 redovisa en plan för uppdragets genomförande. En delredovisning ska lämnas senast den 15 juni Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. En samlad redovisning för 2012 ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Pentti Mäkinen Johannna Thagemark
4 Sida: 4 av 29
5 Sida: 5 av 29 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Unga med aktivitetsersättning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans uppdrag för personer med aktivitetsersättning Försäkringskassans samordningsansvar Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning SIUS Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Samverkan med andra relevanta aktörer Kommunen Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Daglig verksamhet enligt LSS Pågående projekt med nära anknytning till uppdraget Särskilt högriskskydd Avslutande kommentarer Bilagor Bilaga: De tio vanligaste diagnosavsnitten bland mottagare av aktivitetsersättning i oktober år
6 Sida: 6 av 29
7 Sida: 7 av 29 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramarna för sitt samarbete, i samverkan med berörda aktörer och inom samordningsförbundens verksamhet stödja personer med aktivitetsersättning. I enlighet med uppdrag i regleringsbreven för 2012 ska myndigheterna redovisa insatser som vidtas för att utveckla stödet till personer med aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation och hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Utfallet av särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. Denna rapport är en delrapportering och en slutrapport kommer att levereras den 22 februari Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har identifierat ett antal viktiga åtgärder och aktiviteter som tar fasta på att förstärka det redan befintliga stödet för personer med aktivitetsersättning. Åtgärderna som specificeras ligger inom respektive myndighets uppdrag. Bland de åtgärder som finns beskrivna i rapporten återfinns bland annat: - Försäkringskassan genomlyser befintlig handläggningsprocess/kundprocess för aktivitetsersättning, och stärker den lokalt samverkansansvariges roll i syfte att skapa en tydligare samverkan med bland annat kommunen för att personer med aktivitetsersättning ska få det stöd som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. - Arbetsförmedlingen kommer under 2012 att inventera behovet av ytterligare insatser samt förtydliga uppdraget för kontaktpersonerna utifrån det särskilda uppdraget för samarbete med skola och Försäkringskassan för unga med funktionsnedsättning. - Arbetsförmedlingen avser att göra en resursinventering under 2012 när det gäller SIUS-konsulenter kopplade till det särskilda uppdraget och förstärka SIUS-resursen där det finns behov.
8 Sida: 8 av 29 - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska under 2012 ta initiativ till ett utvecklat samarbete med både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan för att nå ungdomar med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan, såväl de som bedrivs i kommunal regi som fristående. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 att ta initiativ till ett utvecklat samarbete med kommunerna avseende personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Syftet är att aktörerna gemensamt ska ge personer med aktivitetsersättning som har förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. Vidare gör Försäkringskassan en översyn av den information som finns internt och externt när det gäller särskilt högriskskydd. Utifrån översynen kommer Försäkringskassan att ta fram en kommunikationsplan. Planen innefattar Arbetsförmedlingen och andra aktörer som kommer i kontakt med potentiella arbetsgivare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill med ovanstående åtgärder - inom ramarna för uppdraget - i större omfattning än idag bereda möjligheter för personer med aktivitetsersättning att testa sin arbetsförmåga.
9 Sida: 9 av Inledning Socialförsäkringssystemet träder in och ger en ekonomisk grundtrygghet när individer inte kan arbeta på grund av sjukdom eller andra nedsättningar av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Aktivitetsersättningen fyller ett viktigt syfte under den tid som det inte är möjligt för en ung person med funktionsnedsättning att klara av ett arbete på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete eller studera ger en delaktighet och ett sammanhang medan personer som har aktivitetsersättning riskerar att hamna utanför ett aktivt samhällsliv. Där ingången i livet borde handla om drömmar, möjligheter och framtidstro kan det för personer med aktivitetsersättning i stället handla om utanförskap, begränsningar och en känsla av misslyckande. Grundläggande trygghet och stabilitet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig insatser med målsättningen att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. För unga personer med funktionsnedsättning innebär det att de olika stödfunktionerna i samhället behöver finnas kvar under lång tid och periodvis kan ge ökat stöd när saker händer i livet. Om aktiva insatser inte lyckas vid ett givet tillfälle behövs möjligheten att kunna pröva på nytt när förutsättningarna ser annorlunda ut. I regeringens funktionshinderspolitiska mål för åren har en värdegrund fastslagits där samhällets stödfunktioner inte bara ska trygga en försörjning utan även ska skapa inkludering i samhällslivet. Personer som har aktivitetsersättning är en relativt liten grupp i samhället men viktig ur ett inkluderingsperspektiv. Om unga med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas och - i den mån det är möjligt - delta i samhällslivet och arbetslivet måste alla aktörer ta sitt ansvar inom sina respektive områden och bidra till ett effektivt samverkansarbete. Unga med funktionsnedsättning lyfts ofta upp som en prioriterad grupp i övergripande riktlinjer och styrande dokument hos de olika aktörerna. Det bör också avspeglas i verksamheten genom konkreta åtgärder. Att delta i samhällslivet och i den mån det är möjligt i arbetslivet borde vara en självklar rättighet.
10 Sida: 10 av Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år Syftet var att tillvarata unga personers möjligheter till utveckling genom att stimulera till aktiviteter som ökar förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Aktivitetsersättningen kan beviljas i två olika former, dels till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan med minst en fjärdedel under minst ett år (aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga), dels till personer som på grund av en funktionsnedsättning 1 ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå (aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång). Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Unga med funktionsnedsättning som beviljas aktivitetsersättning kommer i hög grad från mindre privilegierade socioekonomiska förhållanden. 2 Föräldrarna har låg inkomst och ungdomarna själva är kraftigt överrepresenterade bland dem med högst grundskoleutbildning och bland arbetslösa. De löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden vilket får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. 3 Totalt hade personer någon form av aktivitetsersättning i maj år Av dessa har cirka 20 procent aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. De allra flesta som startar en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga gör det i unga åldrar. 72 procent av dem som fick aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga år 2011 var 21 år eller yngre. Under 2000-talet har en åldersförskjutning skett där personer som är 21 år eller yngre utgör en allt större del av inflödet. En stor del av personer med aktivitetsersättning har redan innan de beviljats aktivitetsersättning fått olika typer av stöd och hjälp från de sociala trygghetssystemen. Omkring 60 procent av dem som fick aktivitetsersättning år 2011 har innan dess fått ersättning från en eller flera andra förmåner som 1 Socialstyrelsens termbank. Definition: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 2 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm, Försäkringskassan, Delrapport Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, Försäkringskassans statistik
11 Sida: 11 av 29 riktar sig till personer med funktionsnedsättning. I huvudsak har stöd getts till personer som på grund av en funktionsnedsättning har haft ett behov av förlängd skolgång för att avsluta sina grundskole- eller gymnasiestudier. Hälften av dem som beviljades ersättning år 2011 har tidigare haft aktivitetsersättning för förlängd skolgång och/eller förlängt barnbidrag. Av dem i åldrarna år som startade en period med aktivitetsersättning år 2011 var det ovanligt att ha haft en inkomst av förvärvsarbete innan inflödet. Omkring 72 procent hade aldrig haft en inkomst, alternativt enbart haft en låg inkomst på maximalt kronor under ett år. Att personer vanligtvis får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i ung ålder samt att många innan ersättningen har fått stöd och hjälp för att avsluta sin utbildning på grund av sin funktionsnedsättning förklarar att det är ovanligt att dessa personer har haft en kontakt med arbetsmarknaden innan de beviljats ersättning. Psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken till att personer har aktivitetsersättning omkring tre av fyra mottagare har en psykisk sjukdom på det senaste beslutet. Sedan 1990-talet har andelen psykiska diagnoser kommit att utgöra en allt större del av mottagarna av aktivitetsersättning. Den ökade psykiska ohälsan bland unga har även lyfts fram som en bidragande orsak till den kraftiga ökningen av antalet som får aktivitetsersättning. 5 Bland de vanligaste diagnosavsnitten för både kvinnor och män förekommer Psykisk utvecklingsstörning (F70-F79) och Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) 6 (Se bilaga 8.1). Totalt 35 procent av kvinnorna och 45 procent av männen som hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i oktober 2011 hade det med grund i dessa diagnosavsnitt. 5 Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning. Den senaste utvecklingen och hypoteser om orsakerna till utvecklingen, ISF 2011:10, Försäkringskassans statistik
12 Sida: 12 av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans uppdrag för personer med aktivitetsersättning 3.1 Försäkringskassans samordningsansvar En viktig utgångspunkt för ett aktivt förhållningssätt i arbetet med personer som har aktivitetsersättning är Försäkringskassans samordningsuppdrag som är reglerat i Socialförsäkringsbalken. Samordningsuppdraget har två olika perspektiv: dels på individnivå, dels på strukturell nivå. Det innebär att på individnivå samordna insatser från olika aktörer för att individen så snart som möjligt ska kunna få eller återfå arbetsförmåga. På strukturell nivå handlar samordningsuppdraget om att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan flera aktörer inom rehabiliteringsområdet så att arbetet på individnivå ska fungera smidigt. Personer med aktivitetsersättning skiljer sig från andra personer i sjukförsäkringen på det sättet att många aldrig har haft någon kontakt med arbetslivet och att de samtidigt står på tröskeln till ett vuxenliv med de förändringar som det innebär. Samordningsuppdraget innebär att, där förutsättningar finns, ge individen det aktiva stöd som krävs för att möjliggöra en rehabiliteringsprocess. För det krävs att det finns ett medicinskt underlag som innehåller information om individens rehabiliteringsbehov. Det krävs också i många fall ett omfattande utredningsarbete med andra aktörer som har kännedom om individens förutsättningar för arbete eller arbetslivsinriktad rehabilitering. En viktig aspekt i sammanhanget är att utvecklingen för personer med aktivitetsersättning kan ske över en längre tid. Utvecklingskurvan behöver heller inte vara rak utan det kan handla om flera perioder av ett varierande hälsotillstånd där det finns behov av att anpassa insatser efter nya förutsättningar på en lägre nivå under en tid och sedan återuppta insatser på en högre nivå. Behovet av uppföljning av insatser behöver ske med en viss regelbundenhet utan att i sig innebära ytterligare påfrestningar för individen. Det finns ofta ett behov av både sociala, medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser vilket ställer höga krav på Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabiliteringsinsatserna. Det är ett resurskrävande arbete men med stora vinster på det individuella planet och även med stora vinster ur ett samhällsperspektiv. Försäkringskassan har under våren 2012 informerat om regeringsuppdragen gällande aktivitetsersättning på nätverksträffar för de personliga handläggare på Försäkringskassan som arbetar med aktivitetsersättning.
13 Sida: 13 av 29 Gruppdiskussioner har genomförts utifrån uppdraget att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning. Det har i diskussionerna framkommit att det finns lokala variationer i hur Försäkringskassan organiserar arbetet med personer som har aktivitetsersättning. Inom många områden är handläggningen koncentrerad på ett antal handläggare som arbetar specialiserat med aktivitetsersättning. Detta har varit ett led i att effektivisera och förstärka arbetet kring personer med aktivitetsersättning. På många håll finns väl utbyggda nätverk för samverkan och välfungerande projekt som riktar sina insatser mot personer med aktivitetsersättning. Inom andra områden finns det indikationer på att strukturer för samverkan med andra aktörer inte är lika väl uppbyggda. En framgångsfaktor som lyfts är att tidsmässigt ha utrymme att arbeta aktivt med att identifiera samtliga behov av rehabilitering hos varje individ ur ett helhetsperspektiv. Ytterligare framgångsfaktorer är täta uppföljningar på ärendenivå samt ett väl utbyggt kontaktnät med de lokala aktörerna. Försäkringskassan har påbörjat en genomlysning av befintlig handläggningsprocess för aktivitetsersättning där syftet är att stärka det viktiga arbetet med att identifiera det behov som målgruppen har för att närma sig arbetsmarknaden. Åtgärder - Inom ramen för projektet En enklare sjukförsäkringsprocess kommer hela sjukförsäkringsprocessen att genomlysas ur ett kundperspektiv. Arbetet syftar till att ta ett helhetsgrepp kring processen med kundens behov i fokus. Det innebär att projektet kommer att genomföras utifrån ett brett perspektiv där såväl kundens, Försäkringskassans och övriga aktörers aktiviteter och ansvar finns med. Ett prioriterat område för kartläggningen är unga i åldersintervallet år som uppbär aktivitetsersättning. - Parallellt med ovanstående projekt har Försäkringskassan även påbörjat en genomlysning av befintlig handläggningsprocess. Detta i syfte att ytterligare förstärka stödet till kundmötesorganisationen i arbetet med att identifiera rehabiliteringsbehov och samordna insatser. - Försäkringskassan ska stärka den lokalt samverkansansvariges roll som nyckelperson i processen att tillsammans med de andra aktörerna planera och genomföra insatser i syfte att personer med aktivitetsersättning ska få det stöd som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning.
14 Sida: 14 av Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Myndigheten ska i detta arbete särskilt samverka med skolan. Arbetsförmedlingen ska även samverka med Försäkringskassan och daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) i syfte att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar två målgrupper av unga med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar målgrupperna: Unga som fyllt 16 men inte 30 år, med en diagnostiserad funktionsnedsättning som finns i skolan eller som skrivs in vid Arbetsförmedlingen i nära anslutning till skolslut. Unga under 30 år som har aktivitetsersättning eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten. Uppdraget innebär att Arbetsförmedlingen ska avsätta resurser för att underlätta inträde och etablering på arbetsmarknaden för ungdomar med funktionsnedsättning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska genom vägledning och information underlätta övergången från skolan till arbetslivet och ska vid behov se till att ungdomen får den möjligheten. För att säkerställa genomförandet av det särskilda uppdraget finns det inom varje arbetsmarknadsområde en utsedd arbetsförmedlare inom arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med skolan, Försäkringskassan, daglig verksamhet med flera. Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolor i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och kan vara en ingång till fortsatta studier för unga personer med funktionsnedsättning. Den påbörjades under 2010 och kommer att pågå till och med den 31 december Folkhögskolesatsningen innehåller studiemotiverande insatser för ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Syftet är att underlätta för den arbetssökande att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.
15 Sida: 15 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen kommer under 2012 att inventera behovet av ytterligare insatser samt förtydliga uppdraget för kontaktpersonerna utifrån det särskilda uppdraget för samarbete med skola och Försäkringskassan för unga med funktionsnedsättning. Kontaktpersonerna är nyckelpersoner i processen att tillsammans med de övriga aktörerna planera och organisera vägen till arbete för unga med aktivitetsersättning. - Arbetsförmedlingen har under våren påbörjat en diskussion med Folkbildningsrådet angående möjligheten att erbjuda särskilda insatser för unga med funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet har i samband med detta identifierat ett stort antal folkhögskolor med kompetens inom området. I de fortsatta diskussionerna kommer bl.a. erfarenheter från det förrehabiliteringsprojekt som bedrivits på tio folkhögskolor att beaktas. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har medverkat i projektet. 7 För att möjliggöra detta anser Arbetsförmedlingen att det är angeläget att Folkhögskolesatsningen permanentas eller förlängs efter den 31 december För personer med funktionsnedsättning under 30 år bör det vara möjligt att delta i insatsen i upp till sex månader. Detta framförs även som ett förslag i utredningen Sänkta trösklar högt i tak, som presenterades den 4 maj SIUS Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd I övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning är SIUS en prioriterad insats framför andra programinsatser. SIUS är ett individuellt utformat stöd som ges till den arbetssökande i processen att finna ett anpassat arbete. Stödet ges även under introduktionen på en arbetsplats samt under minst ett år efter anställning för att säkerställa att personen kan behålla sin anställning. Speciellt utbildade arbetsförmedlare, så kallade SIUS-konsulenter, ansvarar för insatsen. En SIUS-insats kan påbörjas innan eleven har avslutat gymnasieskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. För ungdomar med aktivitetsersättning som är inskrivna i daglig verksamhet kan en SIUS-insats påbörjas i syfte att ungdomen ska få en reguljär anställning. 7 Utvärdering av förrehabiliteringsprojekt på tio folkhögskolor - Stockholm och Uppsala Professor emeritus Alf Bergroth Mittuniversitet och Professor emeritus Jan Ekholm Karolinska Institutet
16 Sida: 16 av 29 Vid anställning har unga med funktionsnedsättning i högre utsträckning än övriga behov av tillgång till ett långsiktigt stöd i arbetssituationen för att kunna behålla en anställning. Ofta kan ganska små händelser eller förändringar, privat eller i arbetssituationen få stora konsekvenser som ibland medför att anställningen avslutas. Det kan handla om olika former av stöd både i den direkta arbetssituationen, men även om allmän daglig livsföring ADL relaterat stödbehov. Det behöver vara tillgängligt snabbt under flera år - ibland under hela yrkeslivet, både till arbetstagaren och till arbetsgivaren. Åtgärder - Arbetsförmedlingen avser att göra en resursinventering under 2012 när det gäller SIUS-konsulenter kopplade till det särskilda uppdraget. - Arbetsförmedlingen avser att förstärka SIUS-resursen där det finns behov. Målsättningen är att det utifrån lokala behov ska finnas minst en SIUS-konsulent per arbetsmarknadsområde som har till uppgift att enbart arbeta med personer med aktivitetsersättning eller de som riskerar att få aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingar som arbetar mot Riksgymnasier för funktionsnedsatta elever kan ha ett större behov av fler SIUS-konsulenter. 3.3 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har tecknat en överenskommelse om förstärkt samarbete under år Den centrala ambitionen i överenskommelsen är tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. Försäkringskassan ansvarar för att unga med aktivitetsersättning som har behov av rehabiliteringsinsatser uppmärksammas. Arbetsförmedlingen ansvarar för att de insatser som kan erbjudas, till exempel inom den nya tjänsten Arbetsförberedande insatser, i den mån det behövs, anpassas för personer med aktivitetsersättning. Unga med aktivitetsersättning som aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden kan behöva andra insatser än personer som varit etablerade på arbetsmarknaden. Från och med den 1 februari 2012 sker en del av det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna genom en ny samarbetsmodell som benämns gemensam kartläggning. Gemensam kartläggning består av ett eller flera möten där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans träffar individen. För alla individer som är i behov av stöd oavsett ersättningsform gäller de samarbetsformer mellan myndigheterna som upprättats. En gemensam kartläggning syftar till att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser
17 Sida: 17 av 29 från rätt aktör. Vid gemensam kartläggning ska därför även andra aktörer som till exempel vårdgivare eller kommunen kunna medverka och bidra i syfte att den enskilde ska få rätt insatser för ett inträde eller en återgång i arbete. Insatser ska erbjudas när individen kan tillgodogöra sig dem. År 2012 betraktas som ett utvecklingsår för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär att samarbetet kommer att följas upp, utvärderas och vid behov leda till ytterligare förstärkningar av det gemensamma stödet. Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Den gemensamma kartläggningen som ingång till stöd och insatser gäller för alla personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering oavsett ersättningsform. Försäkringskassan har genomfört en studie som omfattar ett urval på personer av dem som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. 8 Cirka 20 procent av personerna deltog i arbetslivsinriktad rehabilitering. Framförallt handlade det om arbetsprövning/träning och arbetsförberedande åtgärder som planerats och genomförts tillsammans med Arbetsförmedlingen. Sedan gemensam kartläggning infördes som samarbetsmodell mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan den 1 februari 2012 har, under första tertialet 2012, individer deltagit i gemensam kartläggning Det finns i dagsläget inga säkra statistiska uppgifter på hur många av dessa individer som har aktivitetsersättning då det finns mycket begränsade tekniska möjligheter att följa upp individärenden som gäller aktivitetsersättning. Uppgifterna registreras därför för närvarande manuellt. Det finns i nuläget ingen information om i vilken omfattning den gemensamma kartläggningen har lett vidare till insatser i det förstärkta samarbetet för personer som har aktivitetsersättning. När det gäller personer med aktivitetsersättning ska ställningstagande göras till om det finns behov av gemensam kartläggning innan ett beslut om aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fattas. För personer som redan är beviljade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och där ersättningsperioden upphör när individen fyller 30 år, ska ett ställningstagande göras till om det finns behov av gemensam kartläggning allra senast när individen har sex månader kvar av sin ersättningsperiod. 8 Försäkringskassan, Delrapport Unga med som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,
18 Sida: 18 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 utifrån erfarenheterna som dras av det förstärkta samarbetet bedöma om stödet till personer med aktivitetsersättning behöver förstärkas ytterligare. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer att via SUS (system för uppföljning av samverkansmedel), se över möjligheterna att säkra de statistiska uppgifterna om hur många individer med aktivitetsersättning, respektive utan aktivitetsersättning som deltagit i gemensam kartläggning. - Försäkringskassan kommer att se över behovet av att utarbeta ett stöd för att på ett likartat sätt kunna ta ställning till vilka personer som ska vara aktuella för gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Detta arbete är en viktig förutsättning för att tidiga och aktiva insatser ska kunna erbjudas för personer med aktivitetsersättning.
19 Sida: 19 av Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Samordningsförbund är en plattform för myndighetsöverskridande samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgrupper för finansiell samordning är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. 9 Under 2011 finansierade samordningsförbund nya eller utökade rehabiliteringsinsatser riktade till personer med aktivitetsersättning. Ytterligare 18 förbund planerade att finansiera nystartade insatser för personer med aktivitetsersättning. En uppföljning av planerade insatser visar att: Nio 11 nya insatser har startat för personer med aktivitetsersättning med finansiering från samordningsförbund. Fem insatser har fått finansiering godkänt från samordningsförbundet. Rekrytering av personal har påbörjats och verksamhetsstart beräknas till hösten Två förbund befinner sig i planeringsstadiet med inventering av målgruppens behov lokalt och eventuella lämpliga insatser att finansiera. Tre förbund har lagt ner planerna på att finansiera riktad insats för målgruppen på grund av andra prioriteringar. I samtal med enskilda förbundschefer anges det att Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag i regleringsbreven har haft betydelse för förbundets prioritering av målgruppen. Samordningsförbundens plattform har också använts för att öka myndigheternas kunskap om olika gruppers behov av stöd för återgång i arbete till exempel via KUR-projektet. 12 KUR-projektet är ett uppdrag som Försäkringskassan har fått från regeringen för att stimulera en kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och 9 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 10 Samordningsförbunden får inte bedriva någon egen rehabiliteringsverksamhet. Alla insatser som finansieras av förbunden ska utföras hos någon av de fyra parterna 11 Borlänge samordningsförbund finansierar två nya insatser riktade till personer med aktivitetsersättning 12 Regeringsuppdrag S 2006/9394/HS
20 Sida: 20 av 29 psykisk funktionsnedsättning. Kunskapssatsningen vänder sig till personal på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och psykiatrin. De kriterier som gäller för att få medel beviljade är att alla de fyra organisationerna är med och planerar och anordnar kunskapssatsningen. I de områden där det finns ett samordningsförbund kan även det involveras i arbetet. Av de 36 ansökningar som hittills har beviljats har 30 samordningsförbund utgjort plattformen för att arbeta fram upplägget för kunskapssatsningen samt i vissa fall bidragit med extra medel för till exempel lokalkostnader. Utöver parterna som utgör ett samordningsförbund är arbetsgivarna de mest centrala aktörerna för att unga med funktionsnedsättning ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga. Oavsett hur stödet förstärks löser det inte problemen med utanförskap om det inte finns en inkluderande arbetsmarknad som är beredd att anställa unga med funktionsnedsättning. Samordningsförbunden har en framträdande roll när det gäller att förstärka samarbetet med de lokala arbetsgivarna. Detta görs bland annat genom att insatser finansierade av Samordningsförbunden ofta använder sig av supported employmentmetodiken där man arbetar för att inkludera lokala arbetsgivare i rehabiliteringsprocessen. För att ytterligare stärka samordningsförbundens fokus på personer med aktivitetsersättning planeras nedanstående åtgärder under Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska vid ägardialoger med samordningsförbundet verka för att personer med aktivitetsersättning är en prioriterad målgrupp i de insatser som förbunden finansierar och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks. - Statens ledamöter i samordningsförbundens styrelser ska fortsätta att verka för att personer med aktivitetsersättning prioriteras i samordningsförbunden genom aktiv dialog med övriga parter i förbundsstyrelsen såsom kommun och landsting om hur det lokala stödet till personer med aktivitetsersättning kan utvecklas och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks. - Statens representanter i samordningsförbundens beredningsgrupper ska verka för att personer med aktivitetsersättning är i fokus i det lokala samverkansarbetet och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks.
21 Sida: 21 av 29 - Försäkringskassan ska ta fram ett internt styrdokument 13 för personal som arbetar med samverkan genom samordningsförbund på nationell, regional och lokal nivå. Av dokumentet ska det framgå att personer med aktivitetsersättning ska uppmärksammas särskilt vid planering av insatser som finansieras via samordningsförbund. - Nationella rådet för finansiell samordning - där företrädare för alla parter 14 på nationell nivå är representerade - ska i ett formellt beslut ställa sig bakom förslaget att personer med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan genom samordningsförbund om lokala behovsanalyser visar att personer med aktivitetsersättning inte får sina behov tillgodosedda inom ordinarie verksamhet. - Under hösten 2012 kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att bjuda in Samordningsförbunden och andra relevanta aktörer till en heldagskonferens. Konferensen ska ge möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte för att visa på fungerande arbetssätt och metoder för att stödja fler personer med aktivitetsersättning till att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. 13 Riktlinjer för samverkan genom samordningsförbund 14 Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
22 Sida: 22 av Samverkan med andra relevanta aktörer Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Hälso- och sjukvården ansvarar för de medicinska insatserna, kommunen för de sociala insatserna, arbetsgivaren för de arbetsplatsinriktade och Arbetsförmedlingen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Försäkringskassan har ansvar för att samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. För unga med aktivitetsersättning finns det ofta ett behov av ett flera olika parallella insatser inom aktörernas olika ansvarsområden för att individen i de fall där det är möjligt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har främst identifierat nedanstående utvecklingsbehov i samarbetet med relevanta aktörer att arbeta vidare med under Det behövs även stödjande insatser från ovanstående aktörer som exempelvis parallella insatser från hälso- och sjukvården under tiden som individen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. För att personer som har aktivitetsersättning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden krävs arbetsgivare som är beredda att anställa unga personer med funktionsnedsättning. Offentliga arbetsgivare behöver öka sitt åtagande när det gäller att erbjuda praktikplatser och anställningar anpassade för unga med funktionsnedsättning. 5.1 Kommunen Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Utifrån Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag när det gäller unga med funktionsnedsättning finns det upparbetade kontaktvägar med gymnasiesärskolan. Däremot finns idag inte samma möjlighet inom gymnasieskolan för Arbetsförmedlingen att komma in tidigt och erbjuda stöd till de elever som behöver. Skolorna är självständiga med både kommunala och privata huvudmän som styr sin egen verksamhet. Förutom de skolor som har särskilda klasser för exempelvis elever med Aspergers syndrom och autism är det svårt att identifiera vilka elever med eller utan aktivitetsersättning som skulle behöva ett förstärkt stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan i samarbete ge allmän information men kan inte ge riktade informationsinsatser eftersom det skulle innebära att man pekade ut vissa elever.
23 Sida: 23 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska under 2012 ta initiativ till ett utvecklat samarbete med både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan för att nå ungdomar med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan, såväl de som bedrivs i kommunal regi som fristående. Syftet är att unga personer med funktionsnedsättning ska få den information de behöver om hur de utifrån sina förutsättningar kan få stöd av de olika aktörerna i att efter skolgången etablera sig på arbetsmarknaden eller få en meningsfull sysselsättning Daglig verksamhet enligt LSS Kommunen har ett särskilt utpekat ansvar när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska kommunen verka för att personer med funktionsnedsättning får delta i samhällets gemenskap och leva som andra. För att nå detta mål ska kommunen medverka till att erbjuda en meningsfull sysselsättning. En av kommunens särskilda, mer övergripande, uppgifter är att medverka till att målgruppen för Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får tillgång till arbete och studier. Den verksamhet som bedrivs enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Daglig verksamhet är en av de tio insatserna i LSS och den riktar sig till personer som tillhör personkrets 1 och 2, det vill säga är i yrkesverksam ålder och inte arbetar eller utbildar sig. Daglig verksamhet är den insats enligt LSS som beviljas flest personer och den har också ökat mest sedan lagen trädde i kraft Mellan åren 2000 och 2008 ökade antalet personer som har beslut om daglig verksamhet från till År 2011 hade drygt personer beslut om daglig verksamhet enligt LSS. 16 I en enkätstudie 17 i alla landets kommuner år 2007 svarade mer än hälften av landets kommuner att under den senaste femårsperioden har inte någon person gått från daglig verksamhet till ett lönearbete, varken osubventionerat eller subventionerat. I de kommuner som har haft någon övergång handlar det om någon enstaka eller ett fåtal personer. Totalt i landet är det endast någon procent av det totala antalet personer med beslut 15 Socialstyrelsen, På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete, Västerås, Socialstyrelsen, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2011, mars Socialstyrelsen, Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, maj 2008
24 Sida: 24 av 29 om daglig verksamhet som har slutat för att de har fått ett lönearbete. Drygt 40 procent av de dagliga verksamheterna anser att det i deras verksamhet finns deltagare som skulle kunna och som vill gå till annan sysselsättning. Andelen som anses ha möjlighet att gå vidare till annan sysselsättning uppskattas av företrädarna för dessa verksamheter till cirka tio procent av det totala antalet deltagare. Försäkringskassans studie 18 som kartlägger vilka insatser personer med aktivitetsersättning deltar i visar att den klart vanligaste insatsen är daglig verksamhet enligt LSS. Många personer som har aktivitetsersättning har diagnoser som ger rätt till stöd enligt LSS vilket gör att det förefaller rimligt att daglig verksamhet är en vanlig insats. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser att det är viktigt att stärka samarbetsformerna mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen för att undvika inlåsningseffekter i den dagliga verksamheten och ge de individer som har förutsättningar att klara ett lönearbete rätt stöd. Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 att ta initiativ till ett utvecklat samarbete med kommunerna avseende personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Syftet är att aktörerna gemensamt ska ge personer med aktivitetsersättning som har förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. 18 Försäkringskassan, Delrapport Unga med som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,
25 Sida: 25 av Pågående projekt med nära anknytning till uppdraget I dagsläget pågår många projekt ute i landet med insatser som riktar sig mot unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är i många fall projektägare eller deltagande part. Projekten kan bland annat vara finansierade med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper tas tillvara från projekt som har finansiering från Europeiska socialfonden. De undersöker bland annat projektens metoder, resultat och ungas delaktighet. I Försäkringskassans uppdrag att kartlägga gruppen unga med aktivitetsersättning 19 kommer flera undersökningar och studier att genomföras under år Det kommer bland annat att skickas ut en enkät och genomföras djupintervjuer för att fånga individers upplevelse av samverkan mellan aktörerna. Det kommer också att genomföras en studie vars syfte är att beskriva och analysera befintlig samverkan med utgångspunkt ur Försäkringskassans samordningsuppdrag. Försäkringskassan har även i uppdrag att lämna förslag till hur samverkan kan effektiviseras inom ramen för nuvarande uppdrag. Utöver uppdraget att kartlägga gruppen personer med aktivitetsersättning har både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under den senaste tiden både separat, i samarbete och i samråd fått olika regeringsuppdrag med fokus på målgruppen personer med aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer att nära följa de undersökningar, utvärderingar och slutsatser som dras kring unga med funktionsnedsättning i de pågående regeringsuppdragen och i andra pågående projekt för att anpassa och utveckla stödet till unga med funktionsnedsättning utifrån beprövad erfarenhet och med vetenskapligt stöd. 19 Regeringsuppdrag S 2011/9211/FS
26 Sida: 26 av Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare till anställning av en person med risk för sjukfrånvaro. Ansökan av alla typer av särskilt högriskskydd görs på samma blankett. Då medicinskt underlag oftast finns tillgängligt gör Försäkringskassans handläggare i första hand en bedömning av om det finns risk för ett större antal sjukperioder. Det är det förmånligaste alternativet för individen i och med att karensdagen då ersätts. Det kan vara en förklaring till att personer som har aktivitetsersättning och därigenom möjlighet att få särskilt högriskskydd utan framtida prognos i stället beviljas särskilt högriskskydd vid risk för ett större antal sjukperioder. Då de flesta som har aktivitetsersättning inte har haft en inkomst av arbete innan förstagångsbeviljandet är det inte många som har en sjukpenninggrundande inkomst vilket är en förutsättning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. Det innebär att personer som har haft aktivitetsersättning först måste få en anställning för att kunna ansöka om särskilt högriskskydd. Det gör att syftet med det särskilda högriskskyddet för personer som haft aktivitetsersättning inte uppfylls. Det skulle troligtvis underlätta vid en förhandling om en eventuell framtida anställning att det redan fanns ett beslut om särskilt högriskskydd. Preliminära resultat genom ett databasuttag för perioden 1 januari april 2012 visar att 24 personer som någon gång under de senaste tolv månaderna haft aktivitetsersättning beviljats särskilt högriskskydd. Tre personer har beviljats särskilt högrisskydd utan framtida prognos enligt de regler som gäller för personer som haft aktivitetsersättning. Antalet individer har räknats manuellt med visst utrymme för felmarginal. Åtgärder - Försäkringskassan gör för närvarande en översyn av den information som finns internt och externt när det gäller särskilt högriskskydd och kommer utifrån den att ta fram en kommunikationsplan. Försäkringskassan planerar att ta fram ett lättöverskådligt informationsmaterial som samarbetspartners kan använda sig av när de kommer i kontakt med potentiella arbetsgivare. - Försäkringskassan kommer i slutrapporten lämna förslag till hur unga med aktivitetsersättning i högre utsträckning ska kunna beviljas särskilt högriskskydd.
27 Sida: 27 av Avslutande kommentarer När det gäller unga personer är det varken möjligt eller lämpligt att tidigt i livet klart slå fast i vilken utsträckning de kommer att kunna arbeta, annat än i de fall personen har mycket omfattande och livslånga funktionsnedsättningar. 20 Många av de ungdomar som i dag ansöker om aktivitetsersättning har ingen eller mycket begränsad erfarenhet av arbetslivet. Därmed kan det svårligen finnas ett tillräckligt underlag för att bedöma personens arbetsförmåga. Detta utgör den stora skillnaden mellan att bedöma arbetsförmågan hos en ung person och en äldre person. I det senare fallet finns det oftast en arbetshistorik att utgå från. När det gäller unga handlar det istället om att försöka prognostisera vilka förmågor som kan komma att utvecklas över tid. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill med utgångspunkt från ovanstående - inom ramarna för uppdraget - i större omfattning än idag bereda möjligheter för personer med aktivitetsersättning att testa sin arbetsförmåga. Målsättningen är att markant förbättra möjligheterna för personer med aktivitetsersättning att etablera sig i arbetslivet och det övriga samhällslivet. 20 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen SOU 2008:102
28 Sida: 28 av Bilagor 8.1 Bilaga: De tio vanligaste diagnosavsnitten bland mottagare av aktivitetsersättning i oktober år 2011 KVINNOR Position Diagnosavsnitt 1 Psykisk utvecklingsstörning (F70- F79) 2 Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) MÄN Andel Diagnos (%) 20 % Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) 15 % Psykisk utvecklingsstörning (F70- F79) Andel (%) 25 % 20 % 3 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) 4 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60- F69) 10 % Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) 8 % Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20- F29) 5 Förstämningssyndrom (F30-F39) 8 % Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) 10 % 6 % 6 % 6 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) 7 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20-F29) 7 % Förstämningssyndrom (F30-F39) 4 % 3 % Cerebral pares och andra förlamningssyndrom (G80-G83) 3 % 8 Cerebral pares och andra förlamningssyndrom (G80-G83) 3 % Kromosomavvikelser som ej klassificeras annorstädes (Q90-Q99) 3 % 9 Kromosomavvikelser som ej klassificeras annorstädes (Q90-Q99) 10 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer (F50-F59) 2 % Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60- F69) 2 % Episodiska och paroxysmala sjukdomar (G40-G47) Övriga diagnosavsnitt 22 % Övriga diagnosavsnitt 20 % 2 % 1 % Bestånd (antal) Bestånd (antal)
29 Sida: 29 av 29
Nollplacerade 2014-04-01. Sjuk och osynlig
Sjuk och osynlig Vilka är vi? Sara Mendelson - samordnare Enheten för ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun Mail; sara.mendelson@halmstad.se Telefon; 035-13 78 36, 0708 743 267 Pia Ryberg - samverkansansvarig
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merSamordna rehabiliteringen
Samordna rehabiliteringen Stöd för utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning En gemensam skrift - utgiven av Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen,
Läs merFörstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merRehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6
Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merRodret Fördjupat stöd mot arbete
Rodret Fördjupat stöd mot arbete Rodret är en jobbcoachingverksamhet som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Har man varit sjukskriven eller arbetslös under en längre tid kan det vara svårt att
Läs merDnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merKommittédirektiv. Översyn av aktivitetsersättningen. Dir. 2007:183. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007
Kommittédirektiv Översyn av aktivitetsersättningen Dir. 2007:183 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska göra en översyn av aktivitetsersättningen.
Läs merGranskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 1. Uppdrag Försäkringskassan
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs mer2011-09-29 S2011/8505/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm
Regeringsbeslut I:3 2011-09-29 S2011/8505/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att samordna satsningen Fritt val av hjälpmedel i gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Läs merSocialdepartementet Punkt 5
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet Punkt 5 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa Kurprojektet
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Gunilla Westerlund Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-11 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Läs merPromemoria 2011-04-11. Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar. Inledning
Promemoria 2011-04-11 Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Inledning Länge var sjukfrånvaron i Sverige klart högre än i jämförbara länder, utan att svenskarna var sjukare än andra. Stora,
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merCirkulärnr: 09:87 Diarienr: 09/6097 Arbetsgivarpolitik: 09-2:26 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 09:87 Diarienr: 09/6097 Arbetsgivarpolitik: 09-2:26 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2009-12-22 Mottagare:
Läs merVerksamhet i samverkan
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan 1 Innehåll Samverkan... 3 Metoder och verktyg... 4 Organisering av samverkan... 4 Styrgrupp... 4 Ledningsgrupp... 5 Arbetsgrupp... 5 Ansvarsfördelning... 5 Resurser... 6
Läs merStöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen Förändrade regler i sjukförsäkringen 1 januari 2010 Regeländringar i sjukförsäkringen November 2009 Sida 1 Regeländringarna från 1 juli 2008 Införande av
Läs merVerksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007
PM 1(6) Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007 Inledning Samordningsförbundet i Skövde bildades den 15 januari 2007 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Läs merGöran Skyllmark 2015-01-19. Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning
1 Göran Skyllmark 2015-01-19 Fri läraresurs Mjölby vuxenutbildning 2 (6) Innehållsförteckning Underlag för delårsredovisning/årsredovisning slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms
Läs mer12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN 2015-0236-01.06.
Sida 32 (63) 12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN 2015-0236-01.06. Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merFörstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Sida: 2 av 29 Sida: 3 av 29 Dnr: Af 2011/414101,
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd
Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merFörsäkringsmedicin 2016. Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merFörebyggande sjukpenning
Förebyggande sjukpenning Bedöms ha en förhöjd sjukdomsrisk som kan antas leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom,
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merErsättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Läs merFörsäkringskassan i Sverige
Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Snabbfakta Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merMer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-06-10 Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Cecilia Alfvén Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm 19 oktober 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 juli 2010 i mål
Läs merAvveckling av sysselsättningsfasen
Avveckling av sysselsättningsfasen Arbetsförmedlingen, 2016 Författare: Förmedlingsavdelningen Diarienummer: Af-2016/047518 Datum: 2016-01-27 Innehåll Innehåll Avveckling av sysselsättningsfasen 1. Bakgrund...
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merInnehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merRiktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd UN 2016/1136 Antagen av Utbildningsnämnden 2016-04-20 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan
Läs merRiktlinje inklusive arbetsordning för rehabilitering
RIKTLINJE Riktlinje inklusive arbetsordning för rehabilitering KTH:s viktigaste resurs är de anställda. På KTH arbetar vi aktivt för att minska sjukfrånvaron och förebygger att anställda får behov av rehabilitering.
Läs merYttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen Statistik gällande vecka 49-2015 Öppet arbetslösa: 37, varav 2 i åldern 16-19 Tim- eller deltidsanställda: 15, varav 1 i åldern 16-19 Förhindrade att arbeta: 8 varav
Läs merSamverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans
Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans Regeringens övergripande mål för ungdomar (16-24 år) Ungdomsarbetslöshet är en prioriterad
Läs merSvar på skrivelse från (S) om jobbtorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-08-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2009-08-27 Förvaltningens
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merKvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2015 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker stöd på grund av våld i nära relation eller vill ha hjälp
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merFå jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merAVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merBakgrund. Psykiatrireformen 1995. Försöksverksamhet 1995-1998. Beslut om statsbidrag 2000
Bakgrund Psykiatrireformen 1995 Försöksverksamhet 1995-1998 Beslut om statsbidrag 2000 Verksamhet med Personligt ombud i dess nuvarande form i Haninge sedan 2008, i Tyresö sedan 2001 och i Nynäshamn sedan
Läs merOm du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Alternativ till
Läs merFör unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Läs merArbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning
PM 2008-01-14 1 (7) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Phia Moberg Maria Dahlberg Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning Inledningsvis och med anledning av en del
Läs merNeuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro
Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan Örebro Bakgrund Arbetsgrupp augusti 2014 april 2015 Landsting Kommun Brukarorganisationen NSPH Beslut kommunstyrelsen april 2015 Fyra samverkande förvaltningar NP Resurs
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010 Återrapportering enligt
Läs merRiksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
Läs merSkolbeslut för vuxenutbildning
Beslut 2011-06-22 Dnr 43-2010:6484 Skolbeslut för vuxenutbildning efter tillsyn av särvux i Simrishamns kommun Beslut 2011-06-22 1 (9) Dnr 43-2010:6484 Rektorn vid Särvux i Simrishamn Tillsyn i Särvux
Läs merBeskrivning av uppföljningssystemet SUS Bilaga 1 till Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Beskrivning av uppföljningssystemet SUS Bilaga 1 till Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Ändringsförteckning Nedanstående tabell redovisar ändringshistoriken för detta dokument. Version
Läs merImplementeringsfas av INTENSIVTEAMET mot arbete/praktik/ studier
Projektbenämning Implementeringsfas av INTENSIVTEAMET mot arbete/praktik/ studier Projektledare och projektägare Karin Dahmén Leanlink Råd & Stöd, Omsorgskontoret Målgrupp/målgrupper Personer med psykiatriska
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Kungälvs Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X
Läs merKORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS
Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merTELEFON TELEFAX POSTGIRO ORG.NR E-POST
1 2008-02-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemoria S2007/11032/SF Införande av rehabiliteringskedja och S2007/11088/SF Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning,
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merUtredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun
PM Tyresö kommun 2015-10-12 Socialförvaltningen 1 (7) Håkan Wramner Utredare Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun 1 Inledning Ordförande
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning Till socialförsäkringsbalken 33 kap. 9 1 Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING
UPPSALA KOMMUN BIDRAGSREGLER FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING Detta är ett komplement till idrotts- och fritidsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merUppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Holström Ingrid 2016-06-08 UBN-2016-2488 Håkansson Katarina Utbildningsnämnden Ansvarsfördelning avseende Ungdomsteamets drogförebyggande
Läs merÖverenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Denna överenskommelse om användandet av uppföljningssystemet SUS, nedan kallat SUS, gäller mellan Försäkringskassan 103 51 Stockholm Organisationsnummer:
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merUtvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2010 2 Enhetsplan för Arbetscentrum 2010 Syfte Syfte på nämndnivå: Med hjälp av olika utbildningar, sysselsättningsåtgärder och effektiva insatser ge kunskaper,
Läs merSvar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"
2015-12-10 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utredningsavdelningen 2015UTN/0507 Utbildningsnämnden Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas" Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje 2014-03-12 Boendestöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0183 732 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-03-12 Riktlinjen
Läs merMöjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-10-17 Handläggare: Maria Ek Telefon: 08-508 14 021 Till
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merUppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
Regeringsbeslut II:4 2011-03-31 U2011/2232/UC Utbildningsdepartementet Ungdomsstyrelsen Box 17801 118 94 Stockholm Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet,
Läs merRiktlinjer för personligt ombud SN-2010/124
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-08-16 Ordförande Socialnämnden Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till
Läs merKommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08, 222 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs mer