Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009

Transkript

1 September 29 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 4:29 Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat AV LISA BROUWERS AVDELNINGEN FÖR EPIDEMIOLOGI SMITTSKYDDSINSTITUTET 1

2 Smittskyddsinstitutet är en statlig expertmyndighet som har till uppgift att bevaka det epidemiologiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och främja skyddet mot sådana sjukdomar. Rapportserien syftar till att sprida information av myndighetens arbets- och forskningsfält. I varje rapport belyses centrala och aktuella frågeställningar inom smittskyddsarbetet. Innehållet i de vetenskapliga rapporter som publiceras ansvarar den enskilde författaren för och ska inte tolkas som ett uttryck för SMI:s allmänna uppfattning. Rapporterna distribueras via Smittskyddsinstitutets webbplats och trycks endast i undantagsfall. Författare: Lisa Brouwers Smittskyddsinstitutet Avdelningen för Epidemiologi Solna Smittskyddsinstitutet Besöksadress: Nobels väg 18 ISSN-nummer Telefon: SMI-rapport Nr 4:29 Fax: E-post: smi@smi.se 2

3 Sammanfattning Bakgrunden till rapporten är ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens smittskyddsenhet där forskare vid avdelningen för Epidemiologi modellerat effekten av ett större utbrott av pandemisk influensa i Sverige under hösten 29. Syftet har varit att få kunskap om morbiditet och samhällsbelastning under ett antal scenarier, med och utan motåtgärder. För att jämföra samhällets belastning för de olika scenarierna inkluderades olika samhällsekonomiska kostnader: sjukfrånvaro, arbetsfrånvaro på grund av vård av barn (vab), läkarbesök inom primärvården, sjukhusvistelse samt kostnad för vaccination. För att analysera effekterna av massvaccinering jämfördes olika täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av befolkningen som vaccinerar sig. Följande täckningsgrader antogs och undersöktes i modellen: 9 %, 7 %, 6 %, 5 % och 3 %. Resultaten av experimenten visar att vaccination är kostnadseffektivt, även om inte kostnader för influensarelaterad dödlighet tas med, ungefär 2.5 miljarder kronor sparas in om 6 % eller fler vaccinerar sig. Den minskade kostnaden härrör framförallt från minskad sjukfrånvaro och minskade slutenvårdskostnader. Om även kostnader för dödsfall räknas med blir det tydligt att vaccination är lönsamt. Vi har jämfört tre olika dödsrisker i analysen:.5%,.1% och.5%. I dessa kalkyler används SIKAs värdering för dödsfall, 22 miljoner kronor. 3

4 Innehåll Sammanfattning 3 Förord 5 1 Bakgrund 7 2 Scenarier som jämförs 9 3 Kostnader 11 4 Resultat 13 4

5 Förord Den svenska pandemiberedskapen har utvecklats snabbt under senare år inom en rad olika områden. I samband med detta har det blivit tydligt att det finns ett behov av att se vilka konsekvenser ett större utbrott av pandemisk influensa i Sverige skulle få för samhället i stort. Den här rapporten är ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens smittskyddsenhet och dess syfte är att få ökad kunskap om morbiditet och samhällsbelastning under olika pandemiscenarier med utgångspunkt från den nya A(H1N1). I dessa scenarier har olika samhällskostnader som exempelvis kostnaden för sjukskrivning, vård av barn (vab) samt vaccination använts som beräkningsgrund. Rapporten innehåller även en analys kring effekterna på kostnaderna av en massvaccinering där olika täckningsgrader jämförs. Anders Tegnell Tf Avdelningschef Tillsynsavdelningen vid Socialstyrelsen 5

6 6

7 1 Bakgrund I samarbete med Socialstyrelsens smittskyddsenhet har forskare vid Smittskyddsinstitutet modellerat effekten av ett utbrott av pandemisk influensa i Sverige under hösten 29. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Krisberedskapsmyndigheten. Syftet med dessa experiment är att få kunskap om morbiditet, mortalitet och samhällsbelastning under ett antal scenarier. Simuleringsmodellen, MikroSim, använder autentisk registerdata från Statistiska Centralbyrån för att koppla samman hela Sveriges befolkning i ett stort socialt nätverk. Syftet är att simulera smittspridning i befolkningen på ett realistiskt sätt och undersöka effekterna av att tillämpa olika kontrollstrategier. 1 I nätverket har varje person kopplingar till övriga familjemedlemmar, till sin arbetsplats, till sitt hem och till närmaste vårdinrättning. Personerna i modellen beger sig till jobbet på morgonen och åker hem på kvällen, vissa beger sig på resa och andra uppsöker sjukhus. På de olika platserna kan personerna föra smittan vidare när de träffar andra. Eftersom alla platser är försedda med koordinater kan den geografiska spridningen över riket studeras. Alla antaganden som är gjorda i modellen är baserade på aktuella internationella rapporter kring A(H1N1), forskningsartiklar samt information från såväl Socialstyrelsen (SoS) som den expertpanel vi samarbetar med. 2 Information rörande leveranser och effektivitet av vaccin är baserade på information från GlaxoSmithKline AB. 3 Simuleringsmodellen har utvecklats vid Smittskyddsinstitutet av Lisa Brouwers, Martin Camitz, Baki Cakici och Kalle Mäkilä Interventionerna har huvudsakligen programmerats av Baki Cakici. Analys och rapport ansvarar Lisa Brouwers för. 1.1 Simuleringarna är gjorda med följande antaganden som grund Utbrottet av pandemisk influensa i Sverige startar i början av september 29 och är milt (med ett R-värde som ungefär motsvarar 1.4). Barn och ungdomar är mer mottagliga och även mer smittsamma än vuxna. För alla åldrar gäller följande fördelning av sjukdomstyp: 16 % blir asymptomatiskt sjuka 1 Se: 2 Annika Linde, Åke Örtqvist, Anders Tegnell och Fredrik Elgh 3 Hillar Kangro 7

8 (får inga symptom), 34 % blir milt sjuka, 4 % får en typisk sjukdomsperiod och 1 % får en allvarlig form. En vuxen i hushållet stannar hemma från arbetet om ett barn yngre än 12 år är sjukt, detsamma gäller vid skolstängning. 8

9 2 Scenarier som jämförs Följande scenarier har jämförts: ingen motåtgärd, vaccination med täckningsgrad 3 %, 5 %, 6 %, 7 % alternativt 9 %. Varje simulering pågår under 18 dagar och startar med 5 slumpmässigt utvalda infekterade personer simuleringsdag. Simuleringsdag i modellen motsvarar den första september 29. Vissa scenarier undersöktes under 3 dagar, detta skedde i fall då det var intressant att se om utbrottet var på väg att öka eller minska efter 18 dagar. Varje scenario simulerades minst fem gånger med olika slumptalsfrön för att få en uppfattning om variabiliteten i utfallen. Här sammanfattas de olika scenarierna: Ingen motåtgård o 5 * 18 dagar Vaccination 3 % täckningsgrad o 2 * 18 dagar o 3 * 3 dagar Vaccination 5 % täckningsgrad o 7 * 18 dagar o 3 * 3 dagar Vaccination 6 % täckningsgrad o 1 * 18 dagar Vaccination 7 % täckningsgrad o 1 * 18 dagar Vaccination 9 % täckningsgrad o 5 * 18 dagar För scenarierna 5 %, 6 % och 7 % bedömdes det vara relevant att genomföra 1 experiment medan 5 experiment bedömdes tillräckligt för de övriga. När ingen motåtgärd sätts in blir resultatet robust redan vid ett litet antal simuleringar. Extremscenarierna med 9 % täckningsgrad och 3 % täckningsgrad anses inte lika troliga som de övriga mittscenarierna (5 %, 6 % och 7 %) varför endast 5 simuleringar genomfördes av dessa. Totalt har 45 simuleringar genomförts. 2.1 Vaccination Det som skiljde vaccinationsscenarierna åt var antaganden kring hur stor andel av befolkningen som vaccineras; i rapporten kallat för täckningsgrad. Den högsta täckningsgraden som undersöktes var 9 %, därefter undersöktes effekten av minskad andel vaccinerade: 7 %, 6 %, 5 % samt 3 %. Vaccination påbörjades efter 3 simuleringsdagar (den första oktober 29). Doserna levereras veckovis i en takt som innebär att hela befolkningen 9

10 hinner vaccineras med två doser under 14 veckor. När doserna anländer till Sverige fördelas de mellan landstingen utifrån landstingens befolkningsandel, ju fler invånare desto fler doser. För vaccination har följande antaganden gjorts kring immunitet: Dos 1 ger partiell immunitet enligt tabell 1. Immunitetsnivå Uppnås av andel vaccinerade 1 % 15 % 8 % 2 % 6 % 25 % 4 % 2 % 3 % 15 % 1 % 5 % Tabell 1. Immunitetsnivå efter dos 1. Dos 2 ger också partiell immunitet, men högre än efter dos 1. Se tabell 2. Immunitetsnivå Ny (högre) nivå efter dos 2 Från dos 1 4 % 6 % 8 % 1 % % 1 % 8 % 4 % 6 % 6 % 4 % 4 % 2 % 4 % 1 % 4 % 35 % 15 % 3 % 4 % 35 % 25 % % 1 % 4 % 35 % 25 % % Tabell 2. Immunitetsnivå efter dos 2. Tabellerna 1 och 2 skall förstås på följande sätt: en person som efter dos 1 fått 4 % immunitet har efter den andra dosen 1 % chans att stanna på den nivån, 4 % chans att få 6 % immunitet, 35 % chans att skyddet stiger till 8 % och 15 % chans att erhålla full immunitet. Om en vaccinerad person ändå smittas blir sjukdomen lindrigare och smittsamheten lägre. 1

11 3 Kostnader För att jämföra samhällets kostnader för de olika scenarierna har följande enkla samhällsekonomiska kostnader tagits med beräkningarna: sjukfrånvaro, arbetande som stannar hemma för vård av barn (vab), läkarbesök inom primärvården, sjukhusvistelse och kostnad för vaccination. Kostnad för dödsfall ingår i en variant av analysen. Kostnad för en dags frånvaro för arbetet för en arbetande person (produktionsbortfall vid sjukfrånvaro eller vab): 15 kr (genomsnittlig dagslön) + lönebikostnader (c:a 32 %): 2 kr Kostnad för ett läkarbesök inom primärvården: 2 kr Kostnad för ett dygn inom slutenvården: 8 kr Kostnad för vaccin och administration av vaccination: 3 kr/person. Observera att för samtliga scenarier skattas kostnaden för vaccinationsinköp och administrering av vaccin utifrån antagandet att doser köps in till hela befolkningen, två doser per person (18 miljoner doser). Av denna kostnad antas hälften (15 kr) utgöra direkta kostnader för vaccindoserna och hälften för administration. Notera att ingen kostnadsnedsättning görs när en mindre andel av befolkningen vaccinerar sig. Motiveringen till detta är att kostnaderna för doserna kvarstår (doser till hela befolkningen är beställda), vidare är det osäkert om, och i så fall hur mycket, de administrativa kostnaderna sjunker om färre personer väljer att vaccinera sig. I modellen förutsätts sjukfrånvarande föräldrar kunna ta hand om sjuka barn. Vab-dagar noteras alltså inte om en förälder ändå skulle vara hemma från arbetet. I rapporten görs två analyser, med och utan dödskostnader. En kvantifiering av den samhällsekonomiska bördan för dödsolyckor i trafiken uppger Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, i sin rapport från Där anges 22 miljoner kronor som rekommenderad värdering vid dödsolycka 5. Vi använder denna summa i de analyser där kostnader för dödsfall tas med. De dödsrisker i A(H1N1) som nämns just nu är i storleksordningen %, dvs 4 till 7 dödsfall per 1 sjukdomsfall. Notera dock att dessa skattningar som sagt är mycket osäkra, om antalet verkliga sjukdomsfall underskattats på grund av milda symptom t ex Rekommendationen görs av Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkylvärden, ASEK 4 11

12 ger detta en alltför hög dödsrisk. I dessa analyser använder vi mycket lägre dödsrisker:.5 % (fem dödsfall per 1 sjuka),.1 % ( tio dödsfall per 1 sjuka) samt.5 % (5 dödsfall per 1 fall) 12

13 4 Resultat I detta stycke redogörs för resultaten när en mild influensa simulerats, med ett R-värde på ungefär 1.4. Först presenteras utbrottens förlopp och omfattning, därefter de samhällsekonomiska konskevenserna. Åldersfördelningen bland de smittade personerna återspeglar modellens antagande om att barn är mer mottagliga än vuxna, se bild 1. Barn och ungdomar är överrepresenterade bland de som smittas, medan äldre personer är underreprestenterade. Åldersfördelning - ingen motåtgärd Andel av alla all smitta Smittad population Hela populationen till 4 5 till till till plus Åldersgrupper Bild 1. Åldersfördelningen bland de som smittats skiljer sig från ålderfördelningen i hela populationen. I bild 2 visas antal smittade personer per vecka vid fem simuleringar utan motåtgärder. Simuleringarna pågick 18 dagar. 13

14 Ingen motåtgärd, 18 dagar 12 Antal nya smittade run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) Bild 2 Fem simuleringar av ett milt utbrott. Simuleringarna startar vecka 36, den första september. Spridningen i antal smittade personer mellan de olika simuleringarna redovisas i särskilda grafer. För varje simuleringsvecka har det genomsnittliga antalet smittade från de olika simuleringarna beräknats, samt standardavvikelsen för just den veckan. I graferna visas det genomsnittliga antalet smittade av den fyllda linjen i mitten och ovanför och nedanför visas det genomsnittliga antalet smittade plus, respektive minus, standardavvikelsen uttryckt i antal smittade personer i punktade linjer. För att lättare jämföra scenarierna presenteras samtliga sammanfattande grafer i samma skala i slutet av stycket. De enskilda simuleringarna är lättare att se när olika skalor används men är därför inte direkt jämförbara. Bild 3 och 4 visar resulaten för vaccination med 3 % täckningsgrad. Vaccination påbörjades den första oktober, 3 dagar efter simuleringens start. Trettio procent av befolkningen valde att vaccinera sig i detta scenario. 14

15 Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) Bild 3 Enskilda simuleringar av vaccination med 3 % täckningsgrad. Det är svårt att avgöra om utbrottet är avtagande eller tilltagande efter 18 dagar, se bild 3. Vi valde därför att låta tre simuleringar fortsätta i 3 dagar, se bild 4. Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 och 3 dagar antal nya smittade run 1 (18) run 2 (18) run 3 (3) run 4 (3) run 5 (3) Tid (vecka) Bild 4 Grafen visar två simuleringar över 18 dagar samt tre simuleringar över 3 dagar, vaccination med 3 % täckningsgrad. Notera att tidsskalan skiljer sig från föregående graf. I bild 5 visas resultaten när en 5 %-ig täckningsgrad simuleras. Även här var vi intresserade av att se utbrottens utveckling efter 18 dagar, varför tre av tio simuleringar fick fortsätta i 3 dagar. 15

16 Antal nya smittade per vecka Vaccination 5 % täckningsgrad, 18 och 3 dagar Tid (vecka) run 1 (18) run 2 (18) run 3 (3) run 4 (3) run 5 (3) run 6 (18) run 7 (18) run 8 (18) run 9 (18) run 1 (18) Bild 5. Tio simuleringar med 5 % täckningsgrad, sju körningar pågick 18 dagar och tre pågick 3 dagar. Nästa nivå på täckningsgrad var 6 %, vi valde att inkludera denna nivå eftersom tidigare simuleringar indikerat en väsentlig skillnad mellan 5 % och 7 % täckningsgrad. Bild 6 visar resultaten. Antal nya smittade per vecka Vaccination 6 % täckningsgrad, 18 dagar run 1 run 2 run 3 run 4 run 5 run 6 run 7 run 8 run Tid (veckor) run 1 Bild 6. Tio simuleringar med 6 % tädkningsgrad av vaccination. Den till synes stora spridningen skall tolkas med försiktighet eftersom skalan på y-axeln är 12 ; att jämföras med scenariot utan vaccination då skalans maxvärde var tio gånger större,

17 Följande täckningsgrad, på bild 7, är 7 %. Detta är en intressant nivå eftersom den SIFO-undersökning som presenterats i veckan perkar på att ungefär 7 % av Sveriges befolkning är villiga att vaccinera sig om vaccinet är gratis och godkänt. Vacccination 7 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka run 1 run 2 run 3 run 4 run 5 run 6 run 7 run 8 run Tid (vecka) run 1 Bild 7. Tio simuleringar med 7 % täckningsgrad, 18 dagar. Ur smittskyddsynpunkt är det önskvärt att så många människor som möjligt vaccinerar sig. Eftersom vissa grupper av medicinska skäl inte kan vaccinera sig är en realistisk högsta täckningsgrad ungefär 9 %. I bild 8 visas de fem simuleringarna som gjordes över 18 dagar. 16 Vaccination 9 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) Bild 8. Fem realiseringar av simuleringar med 9 % täckningsgrad. 17

18 38 För att enkelt jämföra hur effektiva olika scenarier är presenteras här resultaten (bild 9 14) vid mild influensa samlade med samma skala på bägge axlarna, (x: 18 dagar, y: 12 fall). Ingen motåtgärd, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Bild 9. Simulering utan motåtgärder Bild 1. 3 %-ig vaccinationstäckning Antal nya smittade per vecka vaccination 5 % täckningsgrad, 18 dagar limit 1 medelvärde limit 2 Antal nya fall per vecka Vaccination 6 % täckningsgrad, 18 dagar limit 1 medelvärde limit Tid (veckor) Tid (veckor) Bild % täckningsgrad Bild % täckningsgrad vaccination 7 % täckningsgrad, 18 dagar vaccination 9 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit 2 A n tal n ya sm ittad e p er vecka Tid (vecka) limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Bild % täckningsgrad. Bild % täckningsgrad. När totalt antal smittade jämförs över de olika scenarierna, står det klart att en högre täckningsgrad ger färre smittade, se bild 15. Det framgår också att de två scenarierna 5 % och 6 % kan generera en långsam ökning av fall, i inget av detta fall har epidemin nått sin höjdpunkt (den första vågen) inom 18 dagar. 18

19 Totalt antal smittade, 18 dagar ANtal smittade personer Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Scenarier Bild 15. Totalt antal smittade i genomsnitt vid de olika scenarierna. 19

20 Vi redovisar också resultaten i tabellform, där variationen mellan de olika simuleringarna anges som standardavvikelse och variationskoefficient. Peakvecka betyder den simuleringsvecka då flest nya infektioner sker i genomsnitt. Utbrott med R 1.4 Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Antal smittade 18 dagar %-minskning av fall % 56% 83% 9% 93% 93% standardavvikelse variationskoefficient 4 % 12 % 41% 47 % 58 % 49 % Peakvecka Antal körningar 5 5* 1* Antal smittade 3 dagar standardavvikelse variationskoefficient 3% 9% Peakvecka Körningar 3 3 Körningar totalt Tabell 3. Antal smittade personer vid de olika scenarierna. *Vid vaccinationsscenarierna 3 % och 5 % ingår 3-dagars simuleringarna i 18- dagars analysen. 2

21 De olika scenariernas kostnader presenteras i tabellerna 4 och 5. I tabell 4 räknas inte kostnader för dödsfall med, men i tabell 5, 6 och 7 räknas de med. Vi har använt tre olika dödsrisker:.5 % (tabell 5),.1 % (tabell 6) och.5% (tabell 7). ej dödskostnader Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 4. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab och sjukvård. Dödskostnader räknas inte med. med dödskostnader RISK.5% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.5 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 5. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall, dödsrisk.5 % med dödskostnader RISK.1% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.1 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 6. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall., dödsrisk.1 %. med dödskostnader RISK.5% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.5 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 7. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall., dödsrisk.5 % 21

22 I bild 16 visas totalkostnaderna uppdelat på de olika scenarierna, exklusive dödskostnader. För beräkning av felstolpar (error bars) i diagram 16, 18, 19 och 2 multiplicerades kostnaderna, exklusive vaccination som är en fast kostnad, med variationskoefficienten för respektive scenario beräknat på antal smittade. Totalkostnad, exkl. dödskostnad Kostnad (SEK) Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 16. Totalkostnader per scenario, exklusive dödskostnader. 22

23 En uppdelning av kostnaderna i olika de olika posterna primärvård, slutenvård, sjukfrånvaro, vab och vaccin, presenteras i bild 17. Kostnader uppdelade, exkl. dödskostnader Miljontal Vaccin Vab Sjukfrånvaro Slutenvård Primärvårdsbesök Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 17. Totalkostnad för de olika scenarierna, uppdelat på kostnadsslag.dödskostnader ingår ej. I bild 18, 19 och 2 visas totalkostnaden när dödsfall räknas med. Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk.5% Kostnad (SEK) Bild 18. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.5 % 23

24 Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk:.1 % Kostnad (SEK) Bild 19. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.1 % Kostnad (SEK) Ingen motåtgärd Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk:.5 % Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 2. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.5 % Det framgår att vaccination är kostnadseffektivt oavsett dödsrisk, ju högre dödsrisk desto större nytta. Notera att inga kostnader alls för vaccin ingår i scenariot ingen motåtgärd, vilket är orealistiskt då vi har förbundit oss att köpa in doser till hela befolkningen. 24

25 Aktuella rapporter i denna serie Bakterier i biofilm och vatten i tandläkarunitar Testning av CMI-AK utrustningens inverkan Smittskyddsinstitutets rapportserie 3:29, 58 sidor, tryckår 29. Författare: Långmark J Representativitet av sentinelprovtagning för övervakning av influensa i Sverige Smittskyddsinstitutets rapportserie 2:29, 24 sidor, tryckår 29. Författare: Allberg U Representativitet av sentinelprovtagning för övervakning av influensa i Sverige Smittskyddsinstitutets rapportserie 1:29, 24 sidor, tryckår 29. Författare: Eduards J Hur väl förberedd är den svenska epidemiologiska övervakningen för en pandemi? En analys av beredskapsdokument och övervakningsmetoder Smittskyddsinstitutets rapportserie 7:28, 25 sidor, tryckår 28. Författare: Wendel G En deskriptiv analys av återinsjuknande i tuberkulos i Sverige 1989-okt 26 Smittskyddsinstitutets rapportserie 6:28, 23 sidor, tryckår 28. Författare: Björkman Arenhag B Ten Year Report - Pertussis in Göteborg study area Technical report October1, 1997 until December 31, 27, including enhanced surveillance January 1, 23 until December 31, 27, with an executive summary Smittskyddsinstitutets rapportserie 5:28, 63 sidor, tryckår 28. Författare: Carlsson RM, Gustafsson L Ten Year Report - Pertussis surveillance in Sweden Progress Report October 1, December 31, 27 with an executive summary Smittskyddsinstitutets rapportserie 4:28, 53 sidor, tryckår 28. Författare: Carlsson RM, Gustafsson L Epidemiologisk analys av gonorré i Sverige 2-26 Smittskyddsinstitutets rapportserie 3:28, 26 sidor, tryckår 28. Författare: Magnefelt, M. En kritisk granskning av 1325 fall av syfilis, rapporterade från SMI åren Smittskyddsinstitutets rapportserie 2:28, 22 sidor, tryckår 28. Författare: Gulbrandsen M. Riktlinjer för riktade vaccinationer mot pneumokocker, influensa, tuberkulos och hepatit B inom barnhälsovården Smittskyddsinstitutets rapportserie 1:28, 25 sidor, tryckår 28. Författare: Röjås M, Carlsson RM Nationell influensasammankomst 1-2 november 27 Smittskyddsinstitutets rapportserie 4:27, 23 sidor, tryckår 27. Författare: Brouwers L, Hulth A Legionella i bioreningsanläggningar. Kartläggning och riskbedömning Smittskyddsinstitutets rapportserie 3:27, 94 sidor, tryckår 27. Författare: Allestam G, Långmark J Rapporterna distribueras via Smittskyddsinstitutets webbplats och trycks endast i undantagsfall. 25