Skattereduktion för läxhjälp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skattereduktion för läxhjälp"

Transkript

1 Skattereduktion för läxhjälp En argumentationsanalys om debatten bakom beslutet Taxcredit for homework-help An analysis of arguments in the debate behind the decision B-uppsats Statsvetenskap 2 Linköpings Universitet, IEI, VT-13 Författare: Victoria Fryksborn Handledare: Ester Andréasson Antal ord: 7469

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att göra en studie angående den debatt som låg till grund för lagstiftandet av en skattereduktion för läxhjälp. Analysen har avgränsats till att endast undersöka den slutdebatt som genomfördes i riksdagen 5 december 2012, då beslutet fastställdes. Detta för att ledamöter som har medverkat i debatten sannolikt har skärpt sina argument och endast tagit upp det som är mest väsentligt till slutdebatten. Utvalda argument har kategoriseras utifrån Arne Næss pro et contra-metod och presenterats i en argumentationsöversikt. Slutligen har en reflektion genomförts där argumenten har konkretiseras utifrån retorikbegreppen logos, ethos och pathos. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Ämnesmotivering Frågeställningar Förtydligande kring analysen Metod Strategi och design Metodval Material Avgränsning Urval Validitet och reliabilitet Diskussion av källor och material Disposition Introduktion till ämnet Från proposition till fastställt beslut Tabell över omröstning i sakfrågan Argumentationsanalys Argumentationsöversikt: pro et contra-metoden Reflektion utifrån logos, ethos, pathos Slutsats Framtida undersökningar och egna reflektioner Referenser Tryckta källor Elektroniska källor

4 1. Inledning Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare i Sverige att använda sig av en skattereduktion vid kostnader för läxhjälp. Tidigare har endast familjer med yngre barn kunnat ta del av en skattereduktion för läxhjälp, genom att inkludera det i samband med barnpassning i bostaden. Men nu kan även äldre barn, upp till gymnasienivå, nyttja reformen. 1 Införandet av en skattereduktion för läxhjälp har splittrat den svenska riksdagen. Motståndarna menar att reformen kan medföra ökade klyftor i samhället, mellan människor med goda ekonomiska resurser och människor med mindre resurser som inte har möjlighet att använda tjänsten trots skattereduktionen Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera den debatt som ligger till grund för beslutet att införa en skattereduktion för läxhjälp. Jag kommer att koncentrera min analys på den slutdebatt i riksdagen som genomfördes 5 december 2012 då beslutet fastställdes. Eventuella följder som reformen väntas innebära för samhället kommer inte åskådligöras mer än att de argument som uttrycks av motståndare och förespråkare av reformen i riksdagen kan framkomma i analysen. Utvalda argument kommer konkretiseras utifrån pro et contra-metoden samt utifrån tre retorikbegrepp. 1.2 Ämnesmotivering Jag har valt att genomföra en analys av debatten som föreligger beslutet på grund av att jag anser att områden som utbildning och skolväsendet alltid är aktuella och viktiga att belysa. Utbildning är en viktig del av samhället. Finns det möjlighet till att genomföra förändringar inom skolan så bör argumentationen bakom besluten konkretiseras öppet för att på så sätt medverka till en öppenhet mellan beslutsfattare och människor som berörs av lagstiftningen. Dessutom är det intressant att systematisera argument genom angiven modell för att påvisa eventuella skillnader mellan ståndpunkter i riksdagen. Då reformen infördes 1 januari 2013 och att endast spekulationer kan 1 Skatteverkets ställningstagande: skatteverket.se, Ja till rut-avdrag för läxhjälp: skolvarlden.se,

5 påvisa eventuella följder som uppkommit på grund av införandet av reformen, så är en uppföljning av uppsatsen möjlig. Denna aspekt resonerar jag kring ytterligare i slutet av uppsatsen. 1.3 Frågeställningar De frågeställningar som jag ämnar försöka besvara i uppsatsen är följande: o Hur har reformen att införa en skattereduktion för läxhjälp debatterats i riksdagen? o Vilka argument för respektive emot reformen har presenterats i debatten? 1.4 Förtydligande kring analysen I den analys jag har genomfört har jag utifrån mina premisser tolkat vad som jag uppfattar som värderingar i de argument som har använts i debatten och vad som är ren fakta/information. Jag har utefter det vägt in vad respektive argumentsframförare representerar för parti, samt även vägt in de värdegrunder som partierna öppet står för och som även motiveras i respektives partiprogram. Jag har inte utfört en närmare analys av hur varje argument som framförts överensstämmer med vad respektive partier har för grundvärderingar. Jag har inte heller redogjort för vad som räknas som en exempelvis typisk moderats värdering, utan jag räknar med att läsaren av denna uppsats har en kännedom om vad respektive partier står för. 2. Metod I metodkapitlet följer en redogörelse om hur jag gått tillväga för att genomföra uppsatsen. Jag kommer först återge en kortare reflektion kring strategi och design. Därefter följer en utförlig beskrivning av vilken metod jag använt mig av. Sedan presenteras material, avgränsningar och urval. Metodkapitlet fortsätter med en diskussion som belyser validiteten och reliabiliteten i uppsatsen, en reflektion över källmaterialet samt en dispositionsöversikt. 2.1 Strategi och design Jag har valt att strukturera min undersökning genom en kvalitativ textanalys av det material jag inhämtat från riksdagsdebatten. Med en kvalitativ studie har jag kunnat definiera innehållet i den 5

6 dokumentation jag använt som underlag för min uppsats. 3 Då min studie är riktad till att undersöka de bakomliggande argumenten som förekom i debatten kring införandet av reformen, anser jag det som lämpligt att använda en innehållslig idéanalys för att kritiskt granska argumenten och för att pröva hur argumenten fungerar i förhållande till valda frågeställningar. 4 Att utföra en studie genom att på ett metodiskt och systematiskt sätt tolka en text skriven av annan part, efter presenterad modell, kallas för en beskrivande analys. Med angiven analysmetod kan en övergripande översikt åskådliggöras för att konkretisera argumenten i en text. På så sätt kan argumentens hållbarhet och relevans till berörd fråga analyseras på ett strukturerat sätt. Den argumentationsanalys jag har genomfört karakteriseras av en beskrivande analys Metodval Jag har valt att skriva min uppsats med utgångspunkt i en renodlad argumentationsanalys. Man särskiljer mellan det som är argument i en text och det som är brödtext. Min analys har genomförts utifrån Arne Næss pro et contra-modell. Med hjälp av den metoden kan man strukturera argumenten på ett konkret sätt för att tydliggöra vilka ståndpunkter som förekommer i en debatt. Pro et contra-metoden inleds med processen av att söka efter den aktuella textens tes. Det kan finnas flera teser i en text, men oftast finns det en så kallad huvudtes. 6 Genom tesen framkommer det som författaren argumenterar för respektive emot. Tesen ska vägleda läsaren av uppsatsen så att det blir tydligt för läsaren att förstå den analys man genomför. När tesen är funnen kan man gå vidare i processen och söka efter argument. Dessa studeras för att man ska kunna avgöra vilka argument som talar för respektive emot ämnet. Med denna metod kan man på ett objektivt sätt dela in argumenten. Man delar in argumenten i pro-argument och contra-argument, för att sedan skapa en tydlig argumentationsöversikt. I översikten betecknas tesen med ett T. Pro-argumenten markeras med ett P, följt av ett nummer. Det pro-argument som är det första argumentet för tesen får förkortningen P1 och kallas argument 3 Esaiasson, m.fl. 2012:210 4 Beckman, L. 2005:12 5 Björnsson, m.fl. 2009:128 6 Björnsson, m.fl. 2009:130 6

7 av första ordningen. Sedan följer P2, P3, P4 och så vidare. Contra-argumenten följer samma ordning och betecknas således C1, C2, C3, C4. Ett argument som uttalas kan bemötas av ett motargument med avsikten att försvaga den ursprungliga tesen. Därefter kan ytterligare argument framhävas, för att förstärka det första argumentet. Argumenten som används för att förstärka eller försvaga ett argument av första ordningen kallas argument av andra ordningen, och betecknas P1P1 respektive C1P1. P1P1 är det första pro-argumentet till det första pro-argumentet av första ordningen. Sedan kan P2P1 följa, då P2 är det andra pro-argumentet till det första pro-argumentet av första ordningen. När contra-argument uttrycks mot ett pro-argument av första ordningen betecknas det C1P1. Contra-argument kan ha uttryckts mot ett pro-argument som fungerat som stöd för ett pro-argument av första ordningen. Detta markeras med förkortningen C1P1P1. 7 Det finns ingen inbördes rangordning mellan argumenten. Att ett argument betecknas med ett särskilt nummer medför inte att det argumentet är mer slagkraftigt än något annat argument. Nummerordningen finns endast till för att förenkla processen med att skilja på argumenten. 8 Det kan vara så att det inte uppkommer några mot-argument i en text, då en debattör vill förespråka för något valt ämne. Men i en debatt då man begrundar alla medverkandes argument är det troligt att man kan urskilja både för och mot-argument. För att tydliggöra länken mellan ett påstående och ett argument kan man använda premisser, som kan vara både uttalade och outtalade. Premisser markeras med den grekiska bokstaven φ (fi). Premisser som inte är uttalade av författaren av en text kan ändå väljas att skrivas ut i argumentationsöversikten om man anser att det är nödvändigt. Detta för att göra uppstruktureringen mer tydlig. Outtalade premisser skrivs ut inom parantes. Jag har även valt att komplettera min undersökning genom att analysera några utvalda argument med utgångspunkt i retorikens tre grundbegrepp logos, ethos och pathos. Detta för att ytterligare belysa vilka värden som kan påvisas i argumenten som används i debatten i riksdagen. Logosinriktade argument appellerar till mottagarens förnuft, intellekt och förmågan att kunna komma fram till rationella slutsatser. Argumenten kännetecknas av att innehålla få värdeladdade ord och 7 Bergström G. & Boréus K, 2005:101 8 Bergström G. & Boréus K, 2005:102 7

8 känslouttryck. Istället ger argumentationen oftast ett sakligt intryck. Då argumentationen är vinklad till att påvisa att man som avsändare av en text är trovärdig och ärlig, ges en mer ethosinriktad argumentation. En sådan argumentation används när debattören vill få mottagarna att känna en känsla av äkthet, för att på så sätt framhäva sig själv. Detta då det är lättare för mottagarna att övertygas av en avsändare som uppfattas som ärlig, välvillig och förtroendeingivande, till skillnad mot en person som uppfattas som oärlig och opålitlig. När avsändaren utnyttjar värdeladdade uttryck för att väcka känslor hos mottagarna är argumentationen pathos-inriktad. Avsändaren använder sig då av känslor och starka affekter för att övertyga mottagarna. 9 En argumentationsanalys som genomförs med Arne Næss pro et contra-modell, och som kompletteras med en reflektion med utgångspunkt i retorikens tre grundbegrepp logos, ethos och pathos, är särskilt användbar vid analys av vad som föreligger politiska debatter, för att urskilja argument vid ett ställningstagande inom ett ämne. 10 Med argumentationsanalysen har jag strukturerat argumenten för att på ett tydligt sätt framhålla vilka ledamöter som har varit för respektive emot införandet av skattereduktion för läxhjälp. 2.3 Material Det material jag använt mig av finns upplagt till förfogande för allmänheten på riksdagens hemsida. Den huvudsakliga informationen består av riksdagsprotokoll, motioner och betänkanden samt en videoinspelning från debatten som berör frågan i riksdagen. Jag har även studerat ett antal artiklar som har skrivits om ämnet. Den information jag inhämtat från artiklar har inte legat till grund för min analys utan har endast studerats för att få en inblick i ämnet, samt för att få en kännedom i hur andra människor utanför riksdagen har tolkat reformen. Vidare har jag erhållit viss informativ fakta beträffande skattereduktion för läxhjälp från skatteverkets hemsida och jag har även erhållit vägledning från metodlitteratur, exempelvis Textens mening och makt - metodbok i 9 Bergström G. & Boréus K, 2005:90 10 Beckman, L. 2005:

9 samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys 11, Argumentationsanalys färdigheter för kritiskt tänkande 12 samt Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad Avgränsning Uppsatsen har begränsats till att enbart analysera argumenten i den debatt som genomfördes 5 december 2012, som var slutdebatt i detta ärende och därmed var den dagen då riksdagen fastställde reformen och biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut. Slutdebatten har gett en samlad bild av de viktigaste argumenten. Dessutom tror jag att ledamöterna som var med i debatten förmodligen hade vässat sina argument och endast tagit upp det som varit mest väsentligt till slutdebatten. 2.6 Urval I uppsatsen används argument från ledamöter från varje riksdagsparti, så att samtliga partier har representerats i analysen. Visserligen har några enskilda ledamöter tagit större plats i debatten än andra, men jag anser att de argument jag valt ut har varit bäst lämpade för att beskriva de skilda åsikterna om frågan inom riksdagen och partierna. 2.6 Validitet och reliabilitet För att uppnå god validitet krävs att det jag i min syftesinledning angett att jag ämnar undersöka, följaktligen är det jag sedan undersöker. En frånvaro av systematiska fel, som definieras som begreppsvaliditet, samt en hög nivå på reliabiliteten leder till en god resultatvaliditet. 14 För att få en god resultatvaliditet krävs inte bara att systematiska fel uteblir. Även slumpmässiga fel gjorda på grund av exempelvis slarv, trötthet eller att man inte har varit tillräckligt noggrann vid intervjuer som medför felaktiga uppgifter, bör undvikas för att uppnå hög nivå på reliabiliteten Bergström G. & Boréus K, Björnsson, m.fl Esaiasson, m.fl Esaiasson, m.fl. 2012:57 15 Esaiasson, m.fl. 2012:63 9

10 Då mitt uppsatsunderlag består av dokumentation med ursprung i respektive partiers ståndpunkter i frågan, så kan nivån på begreppsvaliditeten diskuteras. Partierna har troligen medvetet valt, i de diskussioner som förekommit när frågan har debatterats i riksdagen, att bara belysa det som bäst framhäver deras ståndpunkt i frågan. Det som har diskuterats bakom stängda dörrar är inte redovisat. Jag har endast kunnat ta i beaktning den information som har publicerats. Reliabiliteten ska påvisa huruvida författaren bakom en text har använt sig av informationen på ett felfritt sätt. 16 Då jag noggrant granskat de dokument som föreligger beslutet så anser jag att nivån på reliabiliteten i uppsatsen är relativt hög. Egna reflektioner har enbart skrivits ut i samband med argumentationsanalysen, då i form av kortare analysnoteringar för att ge en återblick av kopplingarna mellan valda argument. Förövrigt har jag försökt hålla en neutral ton genom uppsatsen för att inte färga uppsatsen med egna åsikter och ideologiska uppfattningar. Jag har därför haft välvillighetsprincipen i åtanke under uppsatsprocessen. Det innebär att jag har utgått från att respektive ledamot som deltog i debatten i riksdagen är individer som har varit väl insatta i ämnet och som har argumenterat för vad de anser är en god sak. Centralt när man genomför en argumentationsanalys är den tolkning man gör av argumenten. Man kan omformulera argument som framförs vid presentation med en argumentationsöversikt. Detta för att argumenten ska vara enklare att tyda, eller att alltför oklara värdeladdade ord formuleras om. Det är då av stor vikt att man inte förändrar innebörden av de åsikter som framförs. Man ska inte föra till åsikter som författaren inte har givit upphov till i sin text Diskussion av källor och material I det här kapitlet genomför jag en kortare diskussion om de källor jag använt i uppsatsen. Det material uppsatsen har utgått ifrån är dokumentation som belyser debatten bakom reformen och är inhämtad från riksdagens hemsida. Dokumentationen består huvudsakligen av riksdagsunderlag som riksdagsprotokoll, motioner och betänkanden som har visat vad respektive parti har för uppfattning i frågan, ståndpunkter som har framförts av enskilda ledamöter som representerar partierna i riksdagen. Riksdagsprotokollen består främst av argumenterande debattinlägg, och är således vinklade till att spegla respektive partiers åsikt om huruvida skattereduktion för läxhjälp 16 Esaiasson, m.fl. 2012:63 17 Björnsson, m.fl. 2009:128 10

11 bör införas. Man kan ifrågasätta de politiska källorna med grund i deras vilja att framhäva sin ståndpunkt. Troligtvis har viss information som är motsägande för respektives ställningstagande medvetet valts att utelämnas. En skeptisk grundhållning är där av vikt. Dokumentationen är skriven med förankring i partiernas respektive agendor, och det präglar informationen. Jag anser dock att materialet är tillförlitligt då det finns tillgängligt för allmänheten på riksdagens hemsida, och därmed kan granskas. Det material jag inhämtat från skatteverkets hemsida är tämligen opartisk. Informationen är saklig och finns för att klargöra för människor i samhället hur de ska göra för att använda sig av skattereduktionen. Då beslutet att införa skattereduktion för läxhjälp nyligen fastställdes och infördes 1 januari 2013, och därmed är ett relativt nytt beslut, så kan endast spekulationer påvisa eventuella effekter av reformen. Man kan inte fastställa med konkret statistik att så här blev effekterna. Det har inte gått tillräckligt lång tid från införandet av reformen så att en grundlig analys går att genomföra. Med det i åtanke har jag valt att enbart genomföra en analys av debatten i riksdagen. Jag anser att den metod jag har valt att använda mig av har varit lämpligast för att ta reda på skillnaderna på synen på reformen. 2.8 Disposition En introduktion som belyser hur reformen tillkom och sedermera lagstiftades kommer inleda uppsatsen. Därefter följer en utförlig analys av debatten i riksdagen. Argumentationen kategoriseras med utgångspunkt i Arne Næss Pro et contra-modell, där argumenten delas in i förrespektive motargument och därefter ställs mot varandra för att ge en jämvikt i debatten. Uppsatsen fortsätter med en kortare reflektion utifrån logos, ethos och pathos. Slutligen summeras de resultat som förväntas framkomma utifrån analysen i en slutsats. 3. Introduktion till ämnet Jag har i början på uppsatsen angett en kortare introduktion om reformen. Nu följer en utveckling av introduktionen för att belysa hur förslaget gick från proposition till implementerat beslut. 11

12 3.1 Från proposition till fastställt beslut Propositionen 2012/13:14 framlades av den sittande regeringen med målet att ge fler möjlighet till ökat stöd i form av läxhjälp. Tidigare har skattereduktion för läxhjälp endast kunnat användas om det gjordes i samband med avdrag för barnpassning och att läxhjälpen genomfördes i anslutning till barnpassningen. Det var endast tillåtet för barn upp till högstadienivå. 18 Enligt propositionen ska avdragen omfattas av skattereduktion för hushållsarbete, RUT-avdrag. Under beredningen av proposition 2012/13:14 fick en utredningsgrupp i skatteutskottet ansvaret att analysera och utreda frågan för att få en indikation över hur reformen skulle fungera i praktiken. Tre motioner från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna inkom med anledning av regeringens proposition. Oppositionspartierna har genom sina motioner framfört tydlig kritik mot förslaget, då det inte anses gynna alla. 19 En öppen utfrågning hölls i samband med beredningen av frågan, där Skolverket, Finansdepartementen, Skatteverket, Lärarnas Riksförbund, Almega, My Academy och Lärarförbundet m.fl. fick uttala sig om reformen. 20 Skolverket meddelade i sitt remissvar att propositionen kommer leda till att hjälpen inte kommer nå de elever som är i störst behov av hjälp. 21 Skatteutskottet valde efter övervägande att avslå motionerna och tillstyrka regeringens förslag. Därmed kunde debatt genomföras i riksdagen om propositionen. Efter en omröstning fattade riksdagen beslut och godkände skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU10 den 5 december 2012 i samband med den slutdebatt som genomfördes med representanter från samtliga riksdagspartier närvarande och deltagande i debatten. Nedan följer en tabell som visar hur fördelningen av respektive partiers röster vid omröstningen i sakfrågan utföll. Därefter följer en analys som jag genomfört av debatten och som sedermera slutade i att beslut fattades och att reformen implementerades 1 januari Ställningstagande: skatteverket.se, Följdmotion: 2012/13:Sk2, 2012/13:Sk3, 2012/13 :Sk4 20 Betänkanden: riksdagen.se, Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 47 Mats Pertoft (mp) 12

13 3.2 Tabell över omröstning i sakfrågan Tabellen visar hur fördelningen av röster utföll vid omröstningen av regeringens förslag. Informationen som ligger till grund för tabellen är hämtad från riksdagens hemsida. 22 Parti JA NEJ Avstod vid omröstning Frånvarande vid omröstning Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Totalt: Argumentationsanalys I följande kapitel kommer argumentationen som har valts ut från slutdebatten att presenteras i en argumentationsöversikt. Analysmodellen som används är Arne Næss pro et contra-metod. Efter att ha studerat debatten noggrant och värderat argumenten på ett opartiskt sätt har följande tes valts ut: Skattereduktion för läxhjälp bör innefatta även gymnasieungdomar. Jag anser att den tes jag valt representerar textinnehållets ämne. Efter att tesen är fastställd kan argumentanalysen påbörjas. Man isolerar värderingarna i argumenten som framförs och utvärderar dem. Argumenten delas in i pro-argument, argument som används för att stödja tesen och som används av förespråkare för reformen, samt contra-argument, argument som försvagar tesen och som motståndare till reformen åskådliggör i debatten i riksdagen. För att exemplifiera hur pro et contra-modellen fungerar kommer jag börja analysen med att presentera P 1, vilket står för det 22 Omröstning i sakfrågan: riksdagen.se,

14 första argumenten som används för att stödja tesen. Tesen är: Skattereduktion för läxhjälp bör innefatta även gymnasieungdomar. Första argumentet av första ordningen för tesen, i argumentationsöversikten betecknad P 1, är: Propositionen innebär att fler föräldrar och barn får möjlighet till läxhjälp och extra stöd utanför skolan. Efter P 1 följer ett argument av andra ordningen, som stödjer argumentet av första ordningen. Det argumentet betecknas P 1 P 1 och är följande: Med en skattereduktion kommer fler än bara höginkomsttagare ha råd att köpa läxhjälp. Även den övre medelklassen kommer ha möjlighet att ge ytterligare stöd till sina barn. Till argumentet av andra ordningen följer ett motargument, som har uttryckts av motståndare till propositionen. Argumentet som är betecknat C 1 P 1 P 1 är det första motargumentet till första argumentet av andra ordningen och lyder: Men höginkomsttagare och övre medelklassen representerar inte hela befolkningen. Vidare följer ytterligare ett motargument till P 1 P 1. Det betecknas således C 2 P 1 P 1 och är följande: Det finns barn som lever i familjer med försörjningsstöd som nekas skattereduktion på grund av RUT-avdragets konstruktion. Motargumentet C 2 P 1 P 1 baseras på en outtalad premiss för att förtydliga länken mellan argumentet och det motståndaren av propositionen argumenterar för. Premissen inleds med den grekiska bokstaven φ (fi), skrivs φc 2 P 1 P 1 och formuleras: Det är en stor orättvisa som propositionen understödjer. En mindre analys med syftet att förklara relevans och hållbarhet hos argumenten i analysöversikten har presenterats efter varje stycke. Argumenten kan vara faktuella påståenden eller normativa, vilket leder till att när en analys genomförs bör olika aspekter tas med i analysen. Vid faktuella argument undersöker man om det finns några belägg för det som argumentet påstår samt om argumentet stödjer det den påstår sig stödja. Vid normativa argument undersöker man påståenden genom att utgå från egna moraliska uppfattningar, och jämför sedan om det överensstämmer med andras moraliska uppfattningar överlag. Exempel på ett påstående som många människor understödjer kan vara påståendet att stöld är fel. 23 I analysen har jag angett om jag anser att ett argument är starkt eller svagt, om det stöds av relevant fakta eller om argumentet motsäger tesen den utgår ifrån. Vidare har analysstyckena 23 Bergström G. & Boréus K, 2005:

15 utgjort en grund till den reflektion som har genomförts utifrån retorikbegreppen logos, ethos och pathos, och som följer efter argumentationsöversikten. 4.1 Argumentationsöversikt: pro et contra-metoden T: Skattereduktion för läxhjälp bör innefatta även gymnasieungdomar. P 1 : Propositionen innebär att fler föräldrar och barn får möjlighet till läxhjälp och extra stöd utanför skolan. 24 P 1 P 1 : Med en skattereduktion kommer fler än bara höginkomsttagare ha råd att köpa läxhjälp. Även den övre medelklassen kommer ha möjlighet att ge ytterligare stöd till sina barn. C 1 P 1 P 1 : Men höginkomsttagare och övre medelklassen representerar inte hela befolkningen. 25 C 2 P 1 P 1 : Det finns barn som lever i familjer med försörjningsstöd som nekas skattereduktion på grund av RUT-avdragets konstruktion, och som följd av propositionen inte kommer ha möjlighet till läxhjälp. 26 φc 2 P 1 P 1 : Det är en stor orättvisa som propositionen understödjer. 27 Analys: Argument P 1 är ett hållbart argument då det är rimligt att anta att fler föräldrar och barn kommer ha råd att köpa tjänsten med den skattereduktion som medföljer propositionen. Däremot kan man ur normativ synvinkel förstå motargumenten C 1 P 1 P 1 och C 2 P 1 P 1, då det är viktigt att vid beslut ta med i beräkningen alla de familjer som inte har råd med läxhjälp, detta trots en skattereduktion. Stort fokus riktas till rättviseaspekten i motargumenten. Rättvisesaspekten är något som troligtvis ingen i riksdagen vill motsäga. Motargumenten bör därmed ses som starka. 24 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) 25 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 3 Mats Pertoft (mp) 26 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 7 Peter Persson (s) 27 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 7 Peter Persson (s) 15

16 P 2 : Propositionen är ett skatteförslag som förenklar regelverket för användningen av RUTavdrag. 28 P 1 P 2 : Förtydligandet av inkomstskattelagen bidrar till färre gränsdragningsproblem. 29 C 1 P 1 P 2 : Skatteverket avstyrker förslaget och menar att det är viktigt med stabila regler och att propositionen inte säkerställer att gränsdragningsproblem inte uppstår. 30 C 2 P 1 P 2 : Skatteverket meddelar i sitt remissvar att gränsdragningsproblemen kommer bli större i och med den utvidgning som görs av RUT-begreppet om förslaget bifalls. 31 P 2 P 2 : Lagstiftningen blir tydligare och mer förutsägbar när skattereduktionen tillåts även för gymnasieelever. Något den nuvarande lagstiftningen begränsar då enbart vissa åldersgrupper har rätt att använda skattereduktion för läxhjälp. 32 Analys: Debattören som använder argument P 2 hävdar att förslaget kommer att förenkla regelverket kring användningen av RUT-avdrag. Motargumenten som beskrivs i C 1 P 1 P 2 och C 2 P 1 P 2 hänvisar till Skatteverkets remissvar, och menar att gränsdragningsproblemen kommer bli större i och med propositionen. Då Skatteverket är en myndighet som bör anses som tillförlitlig i frågan, bör motargumenten ses som starkare. Argument P 2 bör ses som svagt, då det inte finns något belägg för påståendet. P 3 : Skattereduktion för läxhjälp leder till utökad kunskap för fler elever. 33 P 1 P 3 : Om vi vill vara ett land som kännetecknas som ett kunskapsland måste vi söka alla möjligheter till att förbättra utvecklingen inom skolans värld Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) 29 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) 30 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 2 Jacob Johnson (v) Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 3Mats Pertoft (mp) 31 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf 13 Mats Pertoft (mp) 32 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf 4 Maria Abrahamsson (m) 33 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 35 Thoralf Alfsson (sd) 34 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 35 Thoralf Alfsson (sd) 16

17 C 1 P 3 : Vi vill satsa på alla elever och skolor, istället för att lägga resurser på en skattereduktion för läxhjälp. 35 P 1 C 1 P 3 : Propositionen skapar inte förutsättningar för att alla Sveriges elever ska kunna få tillgång till läxhjälp. Godkänns propositionen måste vi ändra skollagen så att alla som behöver läxhjälp kan få det inom skolan. 36 Analys: Att fler elever kommer få utökad kunskap är ett argument som är svårt att bemöta, då alla förmodligen är överrens om att det är ett viktigt värde. Däremot kan man ifrågasätta debattören som påstår att skattereduktionen kommer leda till utökad kunskap. Det finns inget belägg som påvisar att så är fallet, utan påståendet bygger på mestadels spekulationer och antaganden. P 4 : Att legalisera skattereduktion för läxhjälp leder till att antalet svartjobb inom läxhjälpsbranschen minskar. 37 P 1 P 4 : Minskar antalet svartjobb ökar samhällsintäkterna i form av skatteinkomster. 38 P 2 P 4 : Det är positivt att få jobbmarknaderna vita, då kan arbetsmarknaden kontrolleras bättre. 39 P 3 P 4 : RUT har haft stor betydelse för att göra jobben vita. 40 C 1 P 4 : Det finns ingen statistik som påvisar att svartjobb inom läxhjälpsbranschen har varit ett problem. 41 Analys: Att få ner antal svartjobb bör vara ett prioriterat mål för samtliga riksdagspartier. Men då det inte finns någon mätbar statistik för att faktiskt påvisa att svartjobb har förekommit inom just 35 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 1 Peter Persson (s) 36 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 1 Peter Persson (s) Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 3 Mats Pertoft (mp) 37 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) 38 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 6 Maria Abrahamsson (m) 39 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 14 Maria Abrahamsson (m) 40 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 3 Mats Pertoft (mp) 41 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 3 Mats Pertoft (mp) Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 22 Mats Pertoft (mp) 17

18 läxhjälps-branschen, eller att skattereduktionen leder till att antal svartjobb minskar, så är inte argument P 4 relevant i sammanhanget eller hållbart. Argumentet bör därför ses som svagt. P 5 : Kostnaden som tas från statskassan för att implementera propositionen i samhället är anmärkningsvärt låg i jämförelse med den flermiljardsatsning som regeringen gör för skolan i allmänhet och därför bör propositionen röstas igenom. 42 P 1 P 5 : Reformen är i princip självfinansierad. Den återför pengar till statskassan i form av moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för dem som får jobb. 43 P 1 P 1 P 5 : Den faktiska kostnaden, efter att inkomstskatt och arbetsgivaravgifter betalats, kommer vara knappa 4 miljoner. 44 Analys: Argument P 5 berör de ekonomiska aspekterna i frågan om skattereduktion. Det finns inga motargument till P 5 och därmed bör argumentet betraktas som starkt. Argumentet stöds av hållbara underargument som påvisar relevant fakta om frågan. Att reformen är självfinansierande och återför pengar till statskassan är skäl som inte någon part i debatten bör bortse från. Argumentet är relevant i sammanhanget. P 6 : Låg skatt på kunskap och utbildning gynnar människor med mindre resurser. 45 P 1 P 6 : Sänks skatten kommer fler familjer i mindre resursstarka städer ha råd att köpa läxhjälp till sina barn. 46 C 1 P 6 : Utbildning ska tilldelas efter behov och möjlighet och ska finansieras gemensamt så att inte några gynnas mer än andra. För att kunna finansiera utbildning måste rimliga skatter tas ut Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) 43 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 6 Maria Abrahamsson (m) 44 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 26 Karin Nilsson (c) 45 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 17 Gunnar Andrén (fp) 46 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 23 Gunnar Andrén (fp) 47 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 18 Peter Persson (s) 18

19 C 1 C 1 P 6 : Det är inte logiskt att oppositionspartierna vill ha hög skatt på utbildning. Det medför att bara de rika har råd att hjälpa sina barn. 48 Analys: Argument P 6 hävdar att låg skatt på kunskap och utbildning är positivt då det gynnar fler människor. Att fler människor får råd med läxhjälp är naturligtvis positivt, men inte till följd av en skattesänkning. Det finns inga belägg för att det kommer gynna fler människor med mindre resurser. Sänks skatterna kan man anta att avgifterna höjs inom andra områden för att kompensera bortfallet av inkomna skattemedel. Frågan om låg respektive hög skatt är i högsta grad en ideologisk fråga. Argumenten kan alla ses som starka då skattefrågor har betydande auktoritet i riksdagsdebatter och tydliga skillnader mellan partierna kan påvisas. P 7 : RUT-reformen syftar till att skapa nya jobb och på så sätt öka arbetsutbudet. 49 P 1 P 7 : Vi har en situation i Sverige där det råder stor arbetsbrist. Industrier läggs ned och vi måste satsa på en ny marknad. Vi måste skapa nya jobb. Något som propositionen bidrar till. 50 C 1 P 1 P 7 : Systemet kan skapa fler arbetstillfällen, men det är knappast produktivt arbete. 51 P 2 P 7 : Ungdomar och pensionärer kan få möjlighet att jobba med läxhjälp för att erhålla extrainkomster. 52 P 1 P 2 P 7 : Det är viktigt att ta tillvara på kompetensen hos ungdomar som i många fall står utanför arbetsmarknaden. 53 P 3 P 7 : Vi behöver få fler unga att söka sig till läraryrket. Att arbeta med läxhjälp är en väg in i det pedagogiska livet, en möjlighet att praktisera sina kunskaper och möta glädjen i att hjälpa andra. 48 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 21 Gunnar Andrén (fp) 49 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 12 Maria Abrahamsson (m) 50 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 12 Maria Abrahamsson (m) 51 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 11 Jacob Johnson (v) 52 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 4 Maria Abrahamsson (m) Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 35 Thoralf Alfsson (sd) 53 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 30 Karin Nilsson (c) 19

20 Lärarstudenter tjänar pengar, får pensionspoäng och får rätt till a-kassa, vilket i slutändan leder till att arbetslösheten sjunker. 54 Analys: Argument P 7 är svår att bemöta från någon part i riksdagen då något som syftar till att skapa nya jobb verkligen är positivt för samhällets utveckling och välfärd. Argumentet stöds av de argument som följer och samtliga pro-argument är relevanta i dagens samhälle. Framförallt argument P 3 P 7 är relevant i dagens samhälle då allt färre väljer att studera till lärare. Motargumentet som presenteras, C 1 P 1 P 7, är svagt. Att RUT-reformen leder till yrken som inte är produktiva är inte relevant i sammanhanget, då det råder stor arbetsbrist i Sverige, och alla yrkestillfällen bör välkomnas. P 8 : Propositionen kan underlätta för fler föräldrar som i vardagen inte hinner med läxläsning med sina barn. 55 P 1 P 8 : Människor tycker det är bra att det ges möjlighet till att köpa en extra avlastning och hjälp i vardagslivet. 56 P 2 P 8 : Det finns föräldrar som inte har tillräckligt med kunskap för att själva kunna hjälpa sina barn. Föräldrar som jobbar kvällar och nätter och inte har tid att hjälpa sina barn med läxorna. Det finns föräldrar som är veckopendlare och inte har möjlighet att hjälpa till. Vid sådana situationer behövs läxhjälp och stöd utifrån. 57 Analys: Argument P 8 lyfter fram påståendet att propositionen kan underlätta för föräldrar som inte hinner med läxläsning med sina barn. Påståendet är svårt att bemöta då det är rimligt att anta att propositionen kan underlätta för föräldrar som inte har möjlighet att hjälpa sina barn på grund av olika orsaker. Inga motargument har presenterats, och därmed bör argumentet ses som starkt. 54 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 26 Karin Nilsson (c) 55 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 26 Karin Nilsson (c) 56 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 16 Maria Abrahamsson (m) 57 Riksdagsprotokoll 2012/13:37 Anf. 26 Karin Nilsson (c) 20

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Japan

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Japan Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU26 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Japan Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om ändring i skatteavtalet mellan Sverige

Läs mer

Skattereduktion för läxhjälp

Skattereduktion för läxhjälp Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU10 Skattereduktion för läxhjälp Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om skattereduktion för läxhjälp (prop. 2012/13:14) och tre motioner

Läs mer

Informationsutbytesavtal med Saint Lucia

Informationsutbytesavtal med Saint Lucia Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU23 Informationsutbytesavtal med Saint Lucia Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2012/13:57) om ett avtal mellan Sverige

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren

Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU12 Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren 2013 2018 Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2012/13: 11 Fastighetstaxering

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import

Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU13 Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2013/14: 16 Förändrad hantering

Läs mer

Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU12 Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om begränsningar av möjligheten att göra

Läs mer

Folkbokföring av personer med anknytning till internationella organ

Folkbokföring av personer med anknytning till internationella organ Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU2 Folkbokföring av personer med anknytning till internationella organ Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2009/10:245) om

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU7 Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i reglerna

Läs mer

124 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen.

124 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen. Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU24 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:14

Regeringens proposition 2012/13:14 Regeringens proposition 2012/13:14 Skattereduktion för läxhjälp Prop. 2012/13:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 oktober 2012 Fredrik Reinfeldt Peter Norman (Finansdepartementet)

Läs mer

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Civilutskottets betänkande 2013/14:CU5 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2012/13: 178 En tydligare

Läs mer

Personnummer och samordningsnummer

Personnummer och samordningsnummer Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU28 Personnummer och samordningsnummer Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2008/09:111) som bl.a. syftar till att lösa problemet med att

Läs mer

Beskattning av etanolbränsle

Beskattning av etanolbränsle Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU4 Beskattning av etanolbränsle Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2012/13: 183 Beskattning av etanolbränsle. Förslaget

Läs mer

Riksdagsvalet 2014 på karta

Riksdagsvalet 2014 på karta Riksdagsvalet 2014 på karta Valdeltagande i procent av röstberättigade 88,0-92,9 86,3-88,0 84,7-86,3 82,2-84,7 70,3-82,2 Nu följer bilder över valresultatet för samtliga riksdagspartier och FI redovisade

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU17 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys?

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys? Argumentationsanalys Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys Vetenskaplig kommunikation HT 2005 Att granska och värdera en argumentation (t.ex. en debattartikel) Beskrivande analys Vilka är argumenten

Läs mer

Informationsutbytesavtal med Bahamas

Informationsutbytesavtal med Bahamas Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU3 Informationsutbytesavtal med Bahamas Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2010/11:5) om ett avtal mellan Sverige och Bahamas

Läs mer

Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151)

Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151) Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU37 Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet

Läs mer

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Metod- PM 3 28 september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Inledning Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU7 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2013/14:45

Läs mer

Sänkt skatt för pensionärer

Sänkt skatt för pensionärer Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU13 Sänkt skatt för pensionärer Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2008/09:38) om skattelättnader för personer som fyllt 65 år. Förslaget

Läs mer

Komplettering av den nya plan- och bygglagen

Komplettering av den nya plan- och bygglagen Civilutskottets betänkande 2010/11:CU23 Komplettering av den nya plan- och bygglagen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:63 Komplettering av den nya plan- och bygglagen

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget

Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU38 Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses redogörelse för Riksrevisionens granskning

Läs mer

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald 733G22: Statsvetenskapliga metoder Martina Johansson 2014-09-28 880506 Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald Problem Idag inser vi allt mer vilken resurs skogen är. Vi kan bygga hus

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Skattelättnader för hushållstjänster

Skattelättnader för hushållstjänster Socialutskottets yttrande 2006/07:SoU2y Skattelättnader för hushållstjänster Till skatteutskottet Skatteutskottet har den 26 april 2007 beslutat att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU30 Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2008/09:173) om hur den nya

Läs mer

Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU15 Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt Sammanfattning I detta betänkande föreslår finansutskottet att riksdagen tillkännager

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 167 Dnr 2015.307 KS 670 Remiss - Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de

Läs mer

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling)

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU19 Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Sammanfattning I betänkande 2005/06:UbU9 behandlade utskottet 93 motionsyrkanden om utbildnings-

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik

Läs mer

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Skatteutskottets betänkande 2015/16:SkU5 Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 2014/15:129 Utvidgning av

Läs mer

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU15 Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:36 Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Riksdagens protokoll 2012/13:37. Onsdagen den 5 december. Protokoll. Kl /13:37. 1 Justering av protokoll

Riksdagens protokoll 2012/13:37. Onsdagen den 5 december. Protokoll. Kl /13:37. 1 Justering av protokoll Riksdagens protokoll 2012/13:37 Onsdagen den Kl. 09.00 20.45 Protokoll 2012/13:37 1 Justering av protokoll Justerades protokollet för den 29 november. 2 Anmälan om ordförande i utskott Förste vice talmannen

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag

Läs mer

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Timmätning för aktiva elkonsumenter Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU21 Timmätning för aktiva elkonsumenter Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:98 om timmätning för aktiva elkonsumenter tillsammans

Läs mer

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Ändring i det nordiska skatteavtalet Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU31 Ändring i det nordiska skatteavtalet Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2007/08:146) om att riksdagen dels ska godkänna

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

Informationsutbytesavtal med St Vincent och Grenadinerna

Informationsutbytesavtal med St Vincent och Grenadinerna Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU7 Informationsutbytesavtal med St Vincent och Grenadinerna Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2010/11:9) om ett avtal mellan

Läs mer

Vårändringsbudget för 2016

Vårändringsbudget för 2016 Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU6y Vårändringsbudget för 2016 Till finansutskottet Finansutskottet har beslutat att bereda samtliga utskott tillfälle att senast torsdagen den 26 maj 2016 yttra sig

Läs mer

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering Planseminarie Oskar Johansson Inledning, problemformulering Religionsfriheten är en av Sveriges grundlagar. Den innebär att alla individer ska ha rätt att fritt välja vilken religion man vill tillhöra,

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1

Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU4 Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Sammanfattning I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:137 Obligatoriska

Läs mer

Vårändringsbudget för 2015

Vårändringsbudget för 2015 Skatteutskottets yttrande 2014/15:SkU6y Vårändringsbudget för 2015 Till finansutskottet Finansutskottet har gett samtliga utskott tillfälle att senast den 26 maj 2015 yttra sig över Vårändringsbudget för

Läs mer

2008 års ekonomiska vårproposition

2008 års ekonomiska vårproposition Utbildningsutskottets yttrande 2007/08:UbU3y 2008 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU20 Kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2005/06:74 Kvalificerad yrkesutbildning som

Läs mer

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Skatteutskottets betänkande Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att lagen (2013:984) om

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Avtal om upplysningar i skatteärenden och partiella skatteavtal med Caymanöarna

Avtal om upplysningar i skatteärenden och partiella skatteavtal med Caymanöarna Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU14 Avtal om upplysningar i skatteärenden och partiella skatteavtal med Caymanöarna Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2009/10:19)

Läs mer

Skatteavtal mellan Sverige och Armenien

Skatteavtal mellan Sverige och Armenien Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU4 Skatteavtal mellan Sverige och Armenien Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2015/16:171 om ett nytt avtal mellan Sverige och

Läs mer

Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145)

Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145) Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU12 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Ändrade räntebestämmelser i skattekontosystemet

Ändrade räntebestämmelser i skattekontosystemet Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU35 Ändrade räntebestämmelser i skattekontosystemet Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2008/09:181) om en mindre ändring i räntebestämmelserna

Läs mer

Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument (prop. 2003/04:28)

Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument (prop. 2003/04:28) Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU16 Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument (prop. 2003/04:28) Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om skatteregler om värdering

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU3 Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Sammanfattning I betänkandet behandlas budgetpropositionen utgiftsområde 16 (prop. 2006/07:1) såvitt avser

Läs mer

Metod-PM. Bakgrund. Syfte

Metod-PM. Bakgrund. Syfte Metod-PM Bakgrund Det är i dagens Sverige väldigt svårt att undkomma den ständiga debatt som råder kring Sverigedemokraternas framgångar inom den parlamentariska sfären. De flesta är väldigt kritiska till

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen

Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU9 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation

Läs mer

Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten

Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten Skatteutskottets betänkande 2015/16:SkU24 Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett avtal mellan Sverige och Förenade

Läs mer

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU10 Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:93 Jämställdhetsbonus en

Läs mer

Stort stöd för rätten att välja skola

Stort stöd för rätten att välja skola Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU6 Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2011/12:17) om att avskaffa de s.k.

Läs mer

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU10 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2013/14:137

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Skatteutskottets betänkande 2014/15:SkU11 Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:17 Ändringar

Läs mer

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014 Resultat Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna Oktober Om undersökningen Undersökningens genomfördes i Demoskops slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa internetpanel, OnlinePanelen.

Läs mer